Dissertations / Theses on the topic 'Mjuka värden'

<p>The purpose of this essay is to analyse and evaluate human relations within organisations in purpose to achieve higher productivity. Both research objects gained interest in this essay due to how their own result should be effected and their own values but the writers also detected a little curiosity on how the competition handled these questions. The essay have progressed in the following steps: first the authors have tried to find a problem definition and a scientific ground to work from. After that an extensive literature study were done to be followed by an mapping of apparition on the human relations on Scania motorverkstads logistics department and Volvo Logistics by interviews of the people in charge in these organisations. To see whether there was a unanimous line of thoughts between the management and the employees the authors made questionnaires to the different department. After that the authors studied and evaluated the answers against theories and what the theories says about improvement of the human recourses improves productivity. The authors have from the answers they received and the theories the authors have read also made proposes to improvements and new ways of thinking that both companies can take part of.The result of this investigation is that both Scania and Volvo Logistics have a very good knowledge of what it takes to use human relations in their companies. The result showed that the agreement with the employees who carry out the work is not what the authors expected.</p>

Syfte:Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för mjuka värdens relevans och påverkan för organisationers verksamhet. Studien undersöker hur chefer resonerar kring användandet av mjuka värden i deras dagliga verksamhet. Vi tror att studien kan bidra med en ökad förståelse av ledarskap kopplat till mjuka värden för chefer och ledningsgrupper.   Metod:En induktiv forskning som studerat det identifierade problemområdet genom kvalitativa intervjuer.     Slutsats:Genom studiens resultat har fem kategorier identifierats vilka vi bedömer nödvändiga att arbeta med för att skapa goda förutsättningar i arbetet med mjuka värden. Kategorierna som identifierats är delaktighet, tydlighet, anpassat ledarskap, lönsamhet och kultur. Vidare har studien visat att chefernas uttalade värderingar inte alltid överensstämde med organisationernas värderingar. En möjlig orsak till utfallet är att organisationsledningen inte kommunicerat syftet bakom det valda värderingarna tillräckligt väl till chefsledet. Utfallet kan leda till att chefen skapar egna värderingar och utgår från dessa. För att säkerställa att arbetet med mjuka värden och värderingar uppfylls bör organisationens ledning söka att förmedla ett syfte med värderingsvisionen hos chefer inom organisationen.

Problem: Företaget AB arbetar med att mäta kundupplevelser inom detaljhandeln och detta med hjälp av Mystery Shopping. Genom statistik påvisar de butikers svaga sidor vilka Företaget AB:s kunder sedan förväntas arbeta vidare med. Det har dock framkommit att detta är mycket svårt och många butiker har problem med att förbättra sina mätresultat. Företaget AB har som en reaktion på detta påbörjat en tjänsteutveckling i vilken de tar fram verktyg som skall underlätta butikernas arbete med att förbättra butikspersonalens förmåga att förmedla service i kundmötet.    Syfte: Att ta fram koncept kring verktyg vilka skall vara vägledande i lärande och kompetensutveckling för butikschefer samt butikspersonal inom detaljhandeln. Metod: I kommande studie används en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoderna består utav intervjuer samt reflektionsformulär. Slutsats: Under studien framkom att det bör finnas en balans mellan hårda värden i form av hård kunskap och mjuka värden vilka bygger på känslomässiga aspekter. Utifrån detta har vi tagit fram koncept till Företaget AB:s verktygslåda vilka presenteras tillsammans med en beskrivning samt en reflektion. Gemensamt för koncepten är fokus på lärande och mjuka värden där målet är att butikschefen skall öka sin förmåga att överföra kunskap till sin butikspersonal så de gemensamt kan skapa ett öppet klimat vilket främjar organisationen och dess utveckling.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för ämnet organisatorisk förändring. Inriktningen är en analys av hur en förändring av materiell struktur, en fysisk byggnad, har för inverkan på styrning och beteende. Studien ämnar se hur de formella och informella aspekterna av en organisation interagerar med varandra samt hur en organisation bör forma sin verksamhetsstyrning för att nå samtliga berörda. Problematik kan föreligga då syftet med förändringen inte alltid framgår, varpå samspelet mellan struktur- och aktörsdrivna aktiviteter behandlas utifrån valt ramverk. Swedbank AB har genomfört en ombyggnation av sitt huvudkontor baserat på deras kärnvärderingar, med önskan om att verka enligt dem. Utifrån insamlat material från intervjuer framgår det att den nya fysiska strukturen tvingat fram nytt beteende hos medarbetare. Utfallet från den informella strukturen som formas lokalt kan dock inte förutspås. Slutsatsen är att formella och informella faktorer är sammankopplade, samt att ett fortsatt efterarbete är av betydelse.

År 2005 påstods att majoriteten av de officerare som inte stödde Försvarsmaktens ominriktning mot insatsförsvar och ökat internationellt engagemang var så kallat ej toleranta. Under åren därpå kom myndighetens överbefälhavare att konstatera att en av ominriktningens avgörande delar handlade om att förändra värderingar, förhållningssätt och verksamhetskultur, liksom att den gemensamma värdegrundens stärkande var avgörande för militärens framtid. Av fortsatt forskning om Försvarsmaktens värdegrundsarbete kan likväl utläsas att värdegrunden inte alls upplevs som så tydlig och gemensam som Försvarsmaktsledningen avser, varför förevarande arbete har syftat till att utreda varför just militärens värdegrund(sarbete) inte fungerar fullgott. Inom ramen för en (hypotetisk-)deduktiv, kvantitativ frågeformulärsmetod har respondenter ur de två lägsta femtedelarna av myndighetens befälskår ombetts besvara frågor om vad desamma vet om, liksom hur desamma ser på, värdegrunden och värdegrundsarbetet. I flera avseenden var resultaten oväntade: Majoriteten av respondenterna var både förtrogna med och helt eller delvis positiva till det ovannämnda. Beklagligtvis innebar den låga svarsfrekvensen emellertid betydande hinder för urvalet och omöjliggjorde generella slutledningar om populationen ifråga. Resultaten möjliggjorde icke desto mindre slutsatsen att värdegrunden i någon grad accepteras och tillämpas men inte har förankrats och införlivats tillfullo. Att härutöver söka sluta sig till övriga misstags förväntade förekomster i värdegrundsarbetet föreföll dock nyckfullt.<br>Since previous research suggests that the core values of the Armed Forces' are not perceived as legible and united as intended, the purpose of this thesis has been to resolve why. Using a questionnaire, the participating officers have been asked to answer questions about what/how they know and think about the core values. The majority of the respondents were in fact both familiar with and fully or partially sympathetic to the core values. Regrettably, the low response rate meant significant barriers to the selection of and prohibited general conclusions about the issued population. Nevertheless, the results enabled the conclusion that the core values are being accepted and applied to some degree but have not been fully embedded and incorporated. Trying to draw additional conclusions about the anticipated occurrences of others mistakes seemed capricious.

<p>Hotell tillhör en bransch med svårigheten att skapa lojala kunder. Därför höjs kraven på hanteringen av mjuka värden, som kundtillfredsställelse. Genom att inkludera mjuka värden tillsammans med finansiella värden i en modell kan ledningen i hotellen balansera dem. Eftersom mjuka värden är starkt kopplade till personalens kompetens och motivation, är det svårt för en stor organisation som hotellkedjor att enbart lita till att företagsstrukturerna ska upprätthålla mjuka värden i organisationen. Den lokala ledningen har därför ett stort inflytande kring hur personalen och verksamheten närmast kunden hanterar mjuka värden. För att hotellkedjan ska lyckas med sina visioner och mål, måste den lokala hotelledningen förstå de mjuka värden som kedjan prioriterar för att kunna översätta dessa till personalen, som utför dem i praktiken. Därför blir den lokala ledningen en viktig kugge för att hotellet ska lyckas verkställa visioner och mål. </p>

Middagsbjudningen är en grupp och ett konstprojekt. Middagsbjudningen är feministiska händelser, rumsligheter och samtal. Middagsbjudningen är snälla men skeva gemenskaper. I den bästa av tjejvärldar är en scenisk triptyk som uppfördes parallellt, och i olika städer, under våren 2014. Scenkonstkollektivet PotatoPotato har bjudit upp Teater Trots och Maria – som i sin tur bjöd med Middagsbjudningen – för att utifrån ett akut behov av att undfly all patriarkal och kapitalistisk skit istället undersöka hur det skulle vara om vi omkullkastat samhällets värdesystem där strävan efter makt, vinst och effektivitet slagit rot. Kan vi istället gro en värld där feminina värden – det mjuka, det sinnliga, det icke-framstegsinriktade och det kollektiva - är rådande norm? Vi hänger oss åt misslyckanden och sårbarhet samt dricker rosa bubbel på en kulle under soluppgången. I den bästa av tjejvärldar eller Femininiteter som potential är den sjunde Middagbjudningen och genomfördes 26-28 mars 2014 i Stockholm.<br>[Abstract till utställningen: (Some) Legendary Lesbians / Akt 2 / Middagsbjudningen: I den bästa av tjejvärldar]: (SOME) LEGENDARY LESBIANS är pub-quiz, arkiv och glitterscen. Sedan hösten 2013 har jag begärligt cruisat Storbrittaniens lesbiska arkiv. Allra längst in öppnar jag en kartong märkt ’JF’. Från vykort, foton och en opublicerad självbiografi skriven på baksidan av gasräkningar tar en delvis dold berättelse om ’JF’ – Jackie Forster, Mega Being, Jacqueline McKenzie, Straight Thespian och Roaring Leasbian – form.Performance 45 minAffischer MIDDAGSBJUDNINGEN: I den bästa av tjejvärldar. Urlessa att tvingas svara på frågor vi inte har formulerat låter vi nu varma värden skölja över oss. Hårda bakgator blir till mjuka mattor. Kalla lysrör blir till en rituell ljussammankomst. Det doftar honung och vanilj. I Middagsbjudningen känntänker vi kring kring de värden som ofta inte får ta plats: Det sinnliga, det kollektiva, det icke-resultatinriktade och det oekonomiska. Installation och dokumentation AKT 2. Lukta på väggarna! En 11 min lång ljudguide. [Material: Sirap, video, glitter, akryl, tusch, tequila rose, dofthängen, ipods, handspeglar, liggunderlag, textil etc.] [Teknik: Performance, installation, affisch, ljud, text]<br><p>Text av Louise Blad. Form av Andrea Berglund, Filippa Hanzon, Louise Blad och Maria Jennefelt. Essän finns i två original som har skannats och printats. [I examensarbetet ingår utställningen: (Some) Legendary Lesbians / Akt 2 / Middagsbjudningen: I den bästa av tjejvärldar].</p>

Bakgrund: Strukturförändringar har präglat den svenska arbetsmarknaden vilket resulterat i en ökad konkurrens bland arbetsgivare. Ett aktivt employer branding-arbete blir därmed viktigare eftersom det är en möjlig konkurrensfördel. Tidigare forskning inom ämnesområdet har främst studerat en kontext av stora bolag, detta trots att de allra flesta svenska företag är SMF. Generation Z blir en allt större del av arbetskraften vilket skapar en ökad efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos arbetsgivare. Således är det avgörande att förstå hur SMF ska arbeta med sitt employer brand för att attrahera och behålla den unga generationen. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka medarbetares, tillhörande generation Z, efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos en arbetsgivare i en kontext av små- och medelstora företag (SMF) på den svenska arbetsmarknaden. Studien eftersträvar även att utforska sambandet mellan ett antal mjuka värden och lojaliteten hos medarbetare tillhörande generation Z. Detta för att skapa en förståelse för hur SMF kan arbeta med sitt employer brand gentemot generation Z. Metod: För att uppfylla studiens syfte undersöktes såväl medarbetare tillhörande generation Z som ledare i SMF. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i en förstudie för att samla in bakgrundsinformation om hur SMF idag arbetar med employer branding samt deras uppfattning om generation Z. En enkät framställdes och skickades ut till medarbetare tillhörande generationen i syfte att undersöka deras värderingar av mjuka, icke finansiella, värden samt dess samband med lojalitet. Flertalet analysmetoder, såsom multipel regressionsanalys, har nyttjats för att analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien påvisar att generation Z värderar en tydlig och öppen kommunikation från ledaren, en trivsam social arbetsmiljö, att arbeta med något som intresserar dem, stolthet över sin arbetsgivare och ett individuellt perspektiv från ledaren. Lägst värderas utlandsresor i arbetet följt av möjligheten att arbeta hemifrån. Studien kan fastställa att stolthet över sin arbetsgivare, kultur, attraktiviteten som arbetsgivare tillsammans med identifiering med företaget har ett positivt signifikant samband med medarbetarlojalitet.<br>Background: Structural changes have characterized the Swedish labor market which have resulted in increased competition among employers. Therefore, employer branding becomes even more important since it is a possible competitive advantage. Previous research in the area has mainly studied the context of large companies, although most Swedish companies are SMEs. Generation Z is becoming an increasingly larger part of the workforce, which results in increased demand of employers offering non-financial values. It is therefore crucial to understand how SME should work with their employer brand to attract and retain the young generation. Purpose: This study aims to investigate what kind of non-financial values generation Z employees demand of an employer in a context of small and medium-sized enterprises (SME) in the Swedish market. The study also seeks to explore the connection between a number of non-financial values and the loyalty of generation Z employees, in order to create an understanding of how SMEs can work with their employer brand towards generation Z. Methodology: In order to fulfill the purpose of the study both generation Z employees and leaders of SMEs were investigated. Semi-structured interviews were conducted in a preliminary study to gather background information about SMEs current work with employer branding and their perception of generation Z. A questionnaire to employees of the generation was produced in order to investigate the generation's valuation of non-financial values and its relation to loyalty. Analytical methods, such as multiple regression analysis, have been used to analyze the empirical material. Conclusion: The study explains that generation Z values a clear and open communication from the leader, a pleasant social work environment, working with something that interests them, pride in their employer and an individual perspective from the leader. The least valued by generation Z is foreign trips, followed by the opportunity to work from home. The study can determine that pride in their employer, culture, attractiveness as an employer together with identification with the company has a positive significant correlation with employee loyalty

Offentlig projektägande är ett sätt att öka takten på miljöinnovationer och bidrar förutom till ett hållbarare samhälle även med tillväxt. Projektsamarbeten mellan näringsliv, offentlig aktör och högskola faller inom modellen Triple Helix och anses vara en effektiv form av samverkan där satsade resurser kan ge större avkastning. Deltagande i dessa projektsamarbeten kan stärka sin konkurrenskraft tack vare exempelvis genom tillgången till aktuell information och genom ett aktivt miljöarbete. Projektägarna upplever dock svårigheter att få deltagare till sina projektsamarbeten inom miljöutveckling. En ökad förståelse för företagens förväntningar kan bidra till en tydligare kommunikation kring de fördelar som kan uppstå. Kunskapen om vilka förväntningar som finns kan möjliggöra för projektägarna att tillföra ytterligare fördelar vilket gynnar företagen så väl som projektägarens möjlighet att värva framtida deltagare, och inte minst gynnar det miljöutvecklingen. Det finns en tydlig värderingsproblematik kring fördelar som kontaktskapande, "Grön Marknadsföring" och lärande vilket försvårar beslutsfattandet kring beslut som till stor del består av mer abstrakta fördelar än de som kan värderas i monetära termer. Det aktuella forskningsläget kartlägger upplevda fördelar efter att de uppstått och det finns därför en tydlig kunskapslucka kring hur företag resonerar när de ställs inför beslutet om deltagande i projektsamarbeten inom miljöutveckling. Studien har använt ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv och ett kvalitativt angreppssätt med en fallstudie som forskningsdesign. Fallstudien har genomförts i ett projektsamarbete där projektmålet är att ta fram ett verktyg för ledningsarbete med kontinuerliga energibesparingar. Sex företag deltar och semistrukturerade intervjuer har genomförts med alla sex verksamhetsledarna som representerar företagen i projektet. Studien visar att alla deltagande företag har mål som liknar projektsamarbetets och att företagsidentiteten påverkar beslutet att delta. Det fanns ekonomiska motiv för deltagandet men hälften av verksamhetsledarna angav dessa sekundära. Fördelar som att projektsamarbetet anses imageförstärkande, utbyte av erfarenheter och skapande av kontakter som förväntas kunna nyttjas även efter projektets slut värderades i dessa fall högre. Vi ser att projektägaren kan tillföra fler upplevda fördelar genom att synliggöra företagens aktiva miljöarbete på ett tydligare sätt och underlätta de sociala relationerna att formas. För att attrahera deltagare är det viktigt för företagen att andra företag vill delta och att de känner tillit till projektägaren.<br>Public project ownership is a way to speed up the environmental innovation and contributing with a more sustainable society and development. Project collaboration between business, public and college belongs to the Triple Helix model, which is considered to be an effective form of collaboration where invested resources can give greater returns. Companies participating in this kind of collaborative can improve their competitiveness, for example through the availability of new information and through active environmental work. Despite these benefits, project owners find it difficult to recruit participants to such projects in environmental development. Increased understanding of business expectations can give opportunities to a better communication from the project owner about the benefits that may arise. The knowledge about what expectations there is can enable for the project owners to add further benefits, which benefit the companies as well as the project owner's ability to recruit future participants, and not to forget increase the environmental development. However, there is a clear valuation issue about benefits such as contact creation, "Green Marketing" and learning. The valuation problem makes decision making difficult for decisions about abstract benefits, rather than those that can be clearly valued in monetary terms. The study has used a hermeneutic interpretation perspective and a qualitative approach with a case study that used research design. The case study has been carried out in a project collaboration, where the project objective is to develop a tool for management work with continuous energy savings. Six companies participated in the project and interviews have been conducted with all six business leaders. The study shows that all participating companies have goals similar to project collaboration and that corporate identity influences the decision to participate. There were economic motivations to participate but they prioritized differently. Advantages expected from project collaboration include image, sharing experience and new contacts to use in the future. We see that the project owner can provide more perceived benefits by making clearer business active environmental work more visible and facilitating social relations. To attract participants, it is important for companies that other companies want to participate as well and that they trust the project owner.

<p>Background:</p><p>Companies are beginning to see the world as their market; not only to seek global opportunities but also to oversee the global competition. Although most people connect globalization to export and import of goods, the globalization process also affect the businesses distinguished by service. The corporations are faced with higher demands of adaptation, which in turn leads to higher needs of skills and knowledge, which of course is very important in business such as the hotel industry. A motivated employee can perform better and furthermore has a stronger sense of belonging to the organization and might therefore be a key to future success of the company.</p><p>Purpose:</p><p>The main purpose of this essay is to compare the motivation strategies and reward systems chosen by the management and match this with what the employees are requesting. By doing this we can compare the different objects studied in this essay and furthermore we will be able to see which hotel that has the best match. A purpose is also to see which of the motivation strategies that generally are seen as the most motivating among the hotel employees in these case studies.</p><p>Methodology:</p><p>In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize a multiple case study with a touch of both quantitative and qualitative research methods. To obtain a deeper understanding, personal interviews with hotel managers are being matched with the answers from the questionnaire that hotel employees in the studied hotels provided us with. The different perspectives will be clearer through a gap analysis, carried out case by case. Furthermore a total compilation of the questionnaire will be carried out.</p><p>Conclusions:</p><p>We have come to the conclusion that a good working climate, good relations, appreciation and satisfied customers are rated higher than economical incentives. Motivational measures seems to be necessary and the incentives that the hotels are using today could probably undergo some adjustments to better suit what the employees actually desire. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens is the one hotel where the matching best agrees with both how the management work with incentives and what the employees actually are being motivated by.</p><br><p>Bakgrund:</p><p>Allt fler företag börjar se världen som dess marknad; både för att söka globala möjligheter men även för att övervaka den globala konkurrensen. De flesta kopplar dock globalisering till export och import av varor, men denna process påverkar även tjänsteföretagandet, däribland serviceyrket. Företagen ställs inför allt högre krav på anpassning i verksamheten vilket i sin tur ställer krav på ständig uppdatering av färdigheter och sakkunskaper, framför allt inom tjänsteproduktion, vilket hotellbranschen i allra högsta grad handlar om. Eftersom motiverade medarbetare utför ett bättre arbete och känner starkare för organisationen kan de därför vara nyckeln till företagets framgång.</p><p>Syfte:</p><p>Huvudsyftet med uppsatsen är att jämföra huruvida hotelledningars valda motivationsstrategier och belöningssystem matchar de incitament och belöningar som de anställda söker. På så sätt kan vi jämföra undersökningsobjekten sinsemellan för att se vilka som bäst lyckas med denna matchning. Delsyftet är vidare att se vilka motivationsåtgärder som generellt uppfattas som mest motiverande bland hotellanställda i de undersökta fallföretagen.</p><p>Metod:</p><p>För att bäst uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att göra en multipel fallstudie med såväl kvalitativa som kvantitativa inslag. Intervjuer med hotelldirektörer ställs mot enkätundersökningar bland hotellanställda. Perspektiven tydliggörs genom gapanalyser, fall för fall. Vidare görs en totalsammanställning av enkätundersökningen.</p><p>Slutsatser:</p><p>Undersökningen visar att mjukare värden värderas högre än materiella värden. Motiverande åtgärder förefaller vara nödvändiga och nuvarande belöningssystem bör ses över av respektive hotelledning samt att hänsyn bör tas till medarbetarnas synpunkter. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens är det hotell där matchningen bäst överensstämmer kring hur ledningen tillämpar motivations-strategier och vad medarbetarna motiveras av.</p>

I denna avhandling synliggörs måltidsgörarna, en omfångsrik grupp med skilda kompetenser och yrkesprofessioner. Det gemensamma är att alla är delaktiga i måltidsgörandet genom planering, tillagning och service av måltider serverade i olika verksamheter. Avhandlingen är kvalitativ, ett empiriskt-holistiskt perspektiv, med relevans både inom och utom akademin, en så kallad frågedriven tvärvetenskap. Avhandlingens övergripande syfte är att synliggöra måltidsgörandet och den komplexitet som utmärker måltidsgörarens profession och uppgift. Detta besvaras genom fyra artiklar, uppdelat i delstudie 1: FAMM och delstudie 2: Den medvetna måltiden. Metoder som använts i studien är, forskningscirklar, dokumentstudier, intervjuer och kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingen belyser tre perspektiv: Ett samhälleligt perspektiv, där människors mat- och måltidsvanor relateras till samhällsutvecklingen. måltidsperspektivet som är kärnan i hela avhandlingen samt kunskapsperspektivetsom har betydelse för den gastronomiska utbildningen. Avhandlingens bidrag är att belysa: hur FAMM har vandrat från den akademiska gastronomikontexten till statliga myndigheter och vidare till måltidsgörarnas olika yrkesprofessioner i de offentliga storköken i kommuner och landsting; måltidsgörarnas komplexa och meningsskapande professioner och utmaningar i arbetet med måltidsgörandet; Den nya medvetna måltidens komplexitet med ett måltidsgörande där alla stadier genomsyras av etisk reflektion (att veta hur), från jord till bord; behovet av universitetsutbildning med gastronomiskt perspektiv samt kompetensutveckling för offentlig sektors måltidsgörare. Den gastronomiska diskursen som framträder i den offentliga måltidssektorn pekar åt samma håll som den så kallade gastronomiska revolutionen inom restaurangnäringen. Resultaten öppnar för intressanta fortsatta studier av det politiska matklimatets betydelse för måltidsgörarna och måltidsgörandet.

Mjuka värden är de bakomliggande faktorer som påverkar kundflödet i en galleria och kan göra den framgångsrik. Detta ska stimulera hyresgästernas betalningsvilja, vilket i sin tur ger möjlighet för ökat driftnetto hos fastighetsägare och ett högre fastighetsvärde. De mjuka värden som vi valt att fokusera på är gallerians image, hyresgästmixen, service, upplevelser och miljöfaktorer. Arbetets syfte är att klargöra skillnader i förvaltningen mellan Singapore och Stockholm med fokus på de mjuka värdena. Resultat har tagits fram på plats i Singapore och i Stockholm, där intervjuer med expertis inom området och besök av elva gallerior gjordes. En skillnad mellan dessa områden är att det finns fler gallerior i Singapore än i Stockholm, vilket leder till en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen leder i sig till att det krävs mer för ett köpcentrum i Singapore att lyckas än för ett i Sverige. Därför förekommer det en mycket stark "imagevilja" i Singapore. Detta bevisas med spektakulära fasader och påkostade innandömen. Singapore har betydligt mer events i galleriorna än Sverige. Varför man har mer events och lekparker i Singapore än i Sverige, skulle kunna vara att Singapores kultur är annorlunda än Sveriges. I Singapore sätts familjen i större fokus än i Sverige. I Sverige är det många som tenderar att se shoppingen som en hobby. I Singapore kan man se shopping som en social aktivitet där hela familjer kommer och handlar tillsammans och därför måste shoppingcentrum anpassas efter shoppingkulturen. I Sverige låter galleriorna butikerna i större utsträckning själva ansvara för butikpersonalens servicenivå. I Singapore ger staten bidrag till gallerior för att förbättra sin personalservice. Detta är en av orsakerna till bättre personalservice i Singapores gallerior. I Singapore finns en lag som reglerar hur man skall miljöanpassa nya byggnader, vilket skulle kunna kompensera deras brist på egna energikällor. I Sverige finns en del direktiv för nybyggnation. Slutsatsen är att det förekommer skillnader i sättet att förvalta köpcentrum mellan Singapore och Stockholm. Skälen till detta är många, främst beror det på olika förutsättningar som skillnader i invånarantal, kultur, turism miljö och målgrupp. När fokus sätts på mjuka värden speglar de förutsättningarna i jämförelseområdena.