Academic literature on the topic 'Mobbning (fysisk'

Detta arbete har tagit upp frågor om mobbning i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur tio förskollärare definierar mobbning, hur man identifierar barn som utsätts för mobbning och på vilket sätt man kan motverka det i förskolan. Undersökning genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med ljudupptagning av samtliga berörda förskollärare. I resultatet framgick det att förskollärarna angav en variation av begreppet mobbning. I studien framträder både likheter och skillnader mellan förskollärarnas beskrivningar av mobbning. En del förskollärare angav att mobbning kan komma till uttryck i fysisk, psykisk och verbal form. Andra förskollärare uppgav att mobbning innebär att frysa ut andra och att man systematiskt utsätts för kränkande ord samt kränkande fysiska.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning. Tolv förklaringar har angivits varav utseende, beteende/personlighet, status och hämnd var de vanligast förekommande förklaringarna till varför mobbning uppstår bland lågstadieelever. Av resultatet framgår också att det inte finns några större skillnader på sättet att beskriva mobbning utifrån kön och ålder.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar. Hälften av respondenterna i studien ansågatt det förekom mobbning i stort sett alltid eller ibland på deras skola medanhälften menade att mobbning förekom sällan eller aldrig på deras skola.Resultatet visade även att ungefär hälften av respondenterna ansåg att lärarna påskolorna i stort sett alltid eller ibland agerade mot mobbning och ungefär likamånga ansåg att lärarna aldrig eller sällan agerade mot mobbning.

Abstract

Titel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.

Författare: Linda Nygren.

Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.

Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.

Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.

Datum: december 2007.

Syfte

Tidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.

Metod

Den metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät. Informanterna var tidigare känd hos författaren och de valdes med hänsyn till kännedom om deras kunskap om ämnet mobbning. Det valdes att föra anteckningar under intervjun och intervjuerna genomfördes enskilt på deras arbetsplatser.

Resultat

Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna har en åsikt om vad mobbning är och att denna mening till största del byggs av deras egna erfarenheter. Skolorna är verksamma i sitt arbete för att förebygga mobbning, och det arbetet är till stor del i samma omfattning på de båda skolorna. Tanken är att de ska arbeta efter en likabehandlingsplan som är speciellt utarbetade till respektive rektorsområde, men p.g.a. att dessa planer inte är kompletta har det blivit att de arbetar efter en blandning av dessa planer och Farstametoden.

Konklusionen är att det är av betydning att ha en fungerande plan hur man ska bedriva denna verksamhet och det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.

This qualitative study is about the differences and similarities between the organization Friends and schools’ methods to prevent bullying. Aggression, bullying and discomfort in schools result in that many students do not dare to go to school because of their fear that they might get attacked and become systematically bullied. Bullying is a universal and persistent problem. In this study the reader will receive a better understanding and get an insight into the problems that teachers and students experience and struggle with every day in dealing with bullying in schools. Bullying has been a major problem among children for a long time. It was about 40 years ago the word bullying was first employed. Despite all the measures and  methods to address bullying, the problem of bullying still remains. This study focuses on the problem of bullying in multicultural schools. The research is based on two multicultural schools in Botkyrka municipality. It examines how they work to prevent bullying and their collaboration with the organization Friends.

Ett syfte med denna studie har varit att undersöka elever upplevelser i årskurs 6 samt några klasser i årskurs 7 och deras upplevelser i omklädningsrummen före och efter lektionen i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt undersöktes om det finns elever som känner sig kränkta, vad det är för kommentarer som hörs i omklädningsrummet och om eleverna har förslag till förbättringar. Det andra syftet är att undersöka vad lärare idag gör för att bidra till ett tryggare omklädningsrum och vad de kan förbättra under idrottslektionerna. Jämförelser gjordes om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor, mellan årskurs 6 och årskurs 7 samt mellan skolor i en och samma kommun.     Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till både elever och lärare. I studien deltog 223 elever varav 121 pojkar och 102 flickor från 11 klasser i årkurs 6 och tre klasser i årskurs 7, samtliga svarade på enkäten. Elevernas enkät innehöll 13 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ medan lärarnas frågeformulär bestod av 10 frågor med enbart öppna svarsalternativ. Lärarna som deltog i studien var idrottslärare som arbetade med klasserna jag undersökte samt andra idrottslärare som arbetar på andra skolor. Detta gjordes för att få ett bredare resultat.  Resultatet visade att idrottslärarna arbetar mycket med att försöka skapa goda relationer till eleverna, variera utbudet på lektionerna för att skapa ett intresse hos eleverna, tydliga regler för att skapa trygghet, sprida glädje och god gemenskap för att få fler att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa.   Resultatet visade även att majoriteten av eleverna känner sig trygga och bekväma i omklädningsrummet. Flickorna känner sig mindre trygga och bekväma än pojkarna vilket även visar sig i att flickorna till större del vill ha chansen att duscha enskilt då flera nämner att de inte vill visa sig nakna med andra. Eleverna som deltagit i undersökningen är skonade från kränkningar om man bara ser till siffrorna, men kommentarerna från eleverna visar ett annat resultat. Resultatet skiljer sig något mellan de olika skolorna och skillnaden mellan årskurs 6 och 7 är främst att sjuorna är sämre på att duscha efter idrottslektionen på grund av att de inte känner sig bekväma i omklädningsrummet.   Slutsatsen är att det finns en hel del faktorer som gör att elever inte känner sig bekväma i samband med idrottslektionerna vilket leder till att de känner sig otrygga. Både lärare och elever har kommit med förslag som med relativt små medel kan förbättra upplevelserna i omklädningsrummet vilket med stor sannolikhet hade resulterat i att fler elever skulle duscha efter idrotten och öka elevers deltagande på lektionerna i idrott och hälsa.

Bullying is a phenomenon occurring all over the world. Previous research shows that youthswho are being physically punished by their parents are at higher risk for being involved inbullying. There are four groups when it comes to bullying, the neutrals, bullies, victims, andbully-victims. A limitation of previous research was that no one has examined why youthswho are being exposed to physical punishment by their parents often become a part ofbullying. Our focus was on the four bullying groups of youths in the ages 13 to 15. Weproposed that in order to understand how parents’ use of physical punishment against theiryouths is connected with being a bully or a victim at school, we need to take the personalitytraits self-esteem and impulsivity under consideration. The results showed that when parentsused physical punishment against their youths and the youths had certain personality traits,the risk for being a part of bullying increased. In conclusion, the youths were at higher risk ofbeing victims of bullying if they had low self-esteem, they were at higher risk of being bulliesif they were impulsive, and they were at higher risk of being bully-victims if they were bothimpulsive and had low self-esteem, meaning that we need to investigate further differentpersonality traits and their effect on youths bullying involvement in school.
Mobbning är ett fenomen som inträffar över hela världen. Tidigare forskning visar att närungdomar blir fysiskt bestraffade av sina föräldrar ökar risken för inblandning i mobbning.Det finns fyra grupper när det kommer till mobbning, de neutrala, mobbare, offer och bullyvictims.En svaghet med tidigare forskning var att ingen har undersökt hur inblandning imobbning ser ut för dem som blir utsatta för fysisk bestraffning av sina föräldrar. Vårt fokusvar på de fyra grupperna inom mobbning för ungdomar mellan åldrarna 13 till 15. Viföreslår att för att förstå hur föräldrars fysiska bestraffning på sina ungdomar hängersamman med att vara mobbare eller offer i skolan, behöver man ta hänsyn till ungdomarnassjälvkänsla och impulsivitet. Resultaten visade att om föräldrar slår sina ungdomar samt omungdomarna besitter en viss typ av personlighetsdrag, ökar risken för att de blir inblandade imobbning. Sammanfattningsvis, ungdomarna riskerade att bli offer för mobbning om de hadedåligt självförtroende, de riskerade att bli mobbare om de var impulsiva, och de riskerade attbli bully-victims om de samtidigt hade dåligt självförtroende och var impulsiva. Detta innebäratt vi behöver fortsätta undersöka olika personlighetsdrag och deras påverkan på ungdomarsinblandning inom mobbning i skolan.

According to the national curriculum in Swedish schools, teachers have the responsibility to prevent and discourage psychological and physical harassment (Lgr 2011). This study focuses on 7 teachers with their viewpoint and understanding of bullying as a human based social problem. The teachers, as the informants, give their personal explanation on how they act, prevent and discourage bullying in their school. The research places the emphasis, based on, interviews from which teachers are telling, relating and explaining on how they say that they are preventing and discouraging bullying. The conclusion from this study is that the interviewed teachers do, from their viewpoint, understand bullying as psychological and physical harassment problem which is based on a question of interpretation in regards to the victim. The informants do place different emphasis on what causes the problem, if it is a question of the individual or of it is a problem based on the socialization between individuals. The conclusion is also that the teachers know how they should and would act in the prevention and discouragement of bullying in school by continuously making conversation with students about bullying and their behavior. Further more the conclusion is that teachers within their school cooperate and that they receive support from their schools by further-education in how to work with the prevention and discouragement against bullying.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.

Syftet med denna uppsats är att undersöka mobbningens olika arenor och på vilka platser på de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns också ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som är vanligast förekommande och varför de är vanligast. En kvalitativ metod användes för att syftet skulle kunna uppnås. Alla informanter i undersökningen var elever som gick på gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen främst förekommer i skolan. Korridorerna var den plats på skolan där mobbningen var vanligast. Men klassrummen, idrotten och matsalen var platser på skolan där mobbning också brukade förekomma. Mobbningen förekom även på andra arenor som internet, träningsanläggningarna, pendelstationer och centrala mötesplatser där eleverna möttes efter skoltiden. Informanterna upplevde att det var ovanligt att någon utsattes för mobbning på två eller fler arenor samtidigt, men det förekom ibland. Resultatet i undersökningen visar även att den verbala formen var den vanligaste formen av mobbning som förekom. Men även den psykiska formen var relativt vanlig. Informanterna upplevde att det var E-Mobbningen och den fysiska formen som var de mest ovanliga formerna som förekom. De olika formerna användes ofta på olika platser för att mobbningen inte skulle upptäckas. Vissa informanter hade dock erfarenheter av att mobbningen ibland skedde öppet. Vissa personer som mobbades blev utsatta för flera former samtidigt. Resultatet visar även vilka former som förekommer på vilka arenor och platser och varför just vissa former förekommer på vissa platser.
The purpose with this study is to examine on which arenas and on what places in the arenas students have experiences that bullying occurs. Another purpose with the study was to examine student’s experiences of the different shapes of bullying, which shapes are most abundant and why they are most commonly practiced. A qualitative method was used so the purpose of this study could be achieved. All informants in the study were students who went to high school. The results of the survey show that students have experiences that bullying mainly occurs in school. The corridors were the location of the school where the bullying was most common. The classrooms, the physical training and the dining room were places at the school were bullying also occurred. Bullying also occurs in other arenas like internet, fitness facilities, stations and central meeting places where students meet after school. The informants felt that it was unusual for someone who was getting bullied to be exposed to bullying at two or more arenas at the same time, but it did happen sometimes even if it was unusual. The results of the survey also shows that the verbal shape was the most common form of bullying that occurred. But even the psychological shape of bullying was relatively common. The informants experiences of the digital and the physical shapes of bullying were the most unusual forms that was being practiced. The different shapes was often used in various places so the bullying would not be detected. Some informants however hade experiences that bullying occurred open and public. Some people who was bullied were exposed to several forms simultaneously. The result also shows what shapes appear on the different arenas and places and why certain shapes occur in some places.