Dissertations / Theses on the topic 'Mobilt användargränssnitt'

Under sommaren 2014 kommer Norrköping locka många turister till staden genom ett flertal stora evenemang, till exempel Bråvallafestivalen och Harry Potter: The Exhibition. Som besökare från en annan stad kan det vara svårt att hitta lämpliga parkeringsplatser i sådana situationer. I nuläget har Norrköpings kommun en karta över parkeringsplatser på deras hemsida. Denna är endast anpassad till webbläsare och ger en översiktlig bild över var parkeringar finns utplacerade i de mest centrala delarna av staden. Att söka upp kartan på en mobil enhet, lokalisera sig på kartan, välja lämplig parkering och sedan hitta till denna kan vara svårt och tidskrävande för den som har bråttom eller inte hittar i staden. Syftet med detta examensarbete är att ta fram ett användarvänligt gränssnitt för en mobil applikation som ska underlätta parkeringsprocessen för förare som bor i eller besöker Norrköping. Till studien har sekventiella blandade metoder använts och designprocessen har baserats på både en målinriktad och användarcentrerad designmetod. En enkät, intervjuer och andvändbarhetstester har använts som datainsamlingmetoder för att på bästa sätt utveckla ett gränssnitt som möter användarens behov. Studien har resulterat i ett gränssnitt för en parkeringsapplikation som kan användas i planeringssyfte och som navigationshjälp. Design- och interaktionsval är grundade på användarnas mål och preferenser. Slutsatsen är att i en stressfylld situation är det viktigt att informationen är lättöverskådlig, tydlig och kräver minimal ansträngning av användaren samtidigt som antal steg för att nå informationen bör minimeras. Överflödiga funktioner bör sorteras bort. Olika användare har även olika inställningar till användandet av mobila applikationer för reseplanering och parkering. I första hand vänder sig majoriteten av mobilanvändare till Google för informationssökningar således bör den enklaste lösningen vara att Norrköpings kommun upprättar en mobilanpassad hemsida med information om parkeringar i staden. Dock finns det komplexa funktioner i applikationen som inte går att efterskapa på en mobil hemsida och även för att nå en bredare målgrupp blir skapandet av en applikation nödvändigt.
With a series of prestigeous events such as the Bråvalla Music Festival and the European premiere of Harry Potter: The Exhibition, Norrköping will, during the summer of 2014, attract many tourists. As a visitor, it may be difficult to locate appropriate parking spots in situations like these. Norrköpings Municipality currently has a map on their website with an overview of parking spots in the central areas of the city. This map, however, is only suited for viewing on big screens. To search for the map on a mobile device, find an appropriate parking and then correctly navigate to its location may serve difficult for a user who is new to the town or pressed for time. The purpose of this study is to create a user-friendly interface design for a mobile application that aims to facilitate the parking process for drivers who live in, or are visiting, Norrköping. The study uses a sequential mixed method approach and the design process is based on a goal-directed and user-centered design. Surveys, interviews and usability testing have been employed to collect research in order to create an interface that meets the needs of the user. The study resulted in the creation of an interface for a parking application that can be used for planning purposes as well as navigation. Choices for design and interactivity are based on the users' goals and preferences. The study concludes that a stressful situation requires information to be clear, easily understood and call for minimum effort from the user's side. Redundant information should be removed and the steps it takes to obtain information should be reduced. Different users have different attitudes towards the use of mobile applications for planning and parking. The majority of interviewees would in a similar situation rely on a Google search for information. From this we can conclude that the easiest solution would be for Norrköping's Municipality to create a mobile website with information about parking in the city. However, in order to reach a broader target group and to incorporate certain complex functions and features, the creation of an application becomes necessary.

This exam paper has been a collaboration between the writers and SYSteam Utvecklingspartner in Huskvarna. The assignment was about finding a need for a mobile application, making a requirement specification document with design documents and parallel to this constructing a prototype. The assignment is summarized in the following questions:

• How can companies in the forest industry benefit from mobile information technology?

• How can a user centered perspective be used in the process of making the requirement specification document and the design documents?

• How do guidelines for usability apply to a mobile application?

Three visits to companies in the forest industry were made to find a need for mobile information technology solutions. After a small analysis of the different companies’ problems and conditions the decision was to use Tenhults Impregneringsverk AB in the case study.

We used the FA/SIM method in our job of finding the organization needs for change and the principles of User Centered Design in the work of constructing a prototype.

The result of our work is a requirement specification with design documents and a prototype. The final prototype is an application deployed on to a PDA with a barcode scanner.

Our conclusion is that the purpose of mobile information technology often is about making the torrent of information more effective by reducing the duplication of work and securing the quality of the information.

Using a user centered perspective in the development work has in general terms worked out pretty well for us. Requirements and demands of the application have become clearer to us after each iteration, and in the end the customer and the developer organization where on the same terms.

We have been able to apply the guidelines of usability on MobSaw (is the name of the application prototype that was made during the exam work). The principles are universal; the biggest difference is about input and screen size because the hardware’s capacity is limited. The advantages of the smaller frameworks for mobile devices is that the focus on usability increases.

Syftet med denna C-uppsats var att implementera ett visualiseringskoncept för att presentera data i ett tidslinjegränssnitt med hjälp av Font Awesome-ikoner inom A4Cloud-projektet. Den huvudsakliga målgruppen utgör personer som främst arbetar inom A4Cloud-projektet. För att kunna belysa brister i visualiseringskonceptet genomfördes användartester där testpersonerna fick använda sig av det upprättade tidslinjegränssnittet samt en konstruerad plattform för att besvara ikoners betydelse. Både kvalitativa intervjuer samt statistiska framställningar genomfördes under studien. De slutsatser som kan dras från denna studie är att några element var svåruppfattade som interaktiva element och svåra att åtskilja från resten av gränssnittet. Testpersoner, blev under studien, tillfrågade under intervjun om de kunde tänka sig använda tidslinjegränssnittet i sin vardag. Orosfaktorn verkar inte ha spelat någon roll när testpersonerna besvarade tidigare nämnda intervjufråga, utan behovet att vilja ha koll på sina delningar med diverse tjänster verkar vara det som avgör.
A4Cloud

This bachelor thesis portray a project where the main task were to develop a computer based system prototype for handling of absence report at the upper secondary school af Chapman in Karlskrona. The project has been conducted in cooperation with students from the university programs software engineering and information economy at Blekinge Institute of Technology. Our task as MDA-students have been to survey the process of absence report of today through field studies and give a proposal of a graphical user interface which later were developed by the software engineers. The thesis also handles the cooperation with other students from other university programs.
Denna kandidatuppsats beskriver arbetet i ett projekt där målet var att ta fram en datorbaserad systemprototyp för hantering av frånvarorapportering på gymnasieskolan af Chapman i Karlskrona. Projektet har utförts i samarbete med studenter från högskoleprogrammen programvaruteknik och informationsekonomi på Blekinge Tekniska Högskola. Vår uppgift som MDA-studenter har varit att kartlägga dagens arbetsprocess kring frånvarorapporteringen genom fältstudier på skolan samt ge ett förslag på det grafiska gränssnitt som sedan utvecklades av programvaruteknikerna. Uppsatsen behandlar även hur det är att samarbeta med studenter från andra högskoleprogram.

Tillgängligheten och användandet av grupprum vid universitet är viktigt för studenter då majoriteten av studenternas studietid är på egen hand. Grupprum erbjuder en plats för diskussion och studier, vilket är viktigt för att uppnå en god studiemiljö. Vid Mittuniversitetet existerar det en webbaserad bokningstjänst för studenter att boka grupprum. I det aktuella bokningssystemet existerar det heller ingen direktkoppling till bokningstjänsten och det finns inget sätt att verifiera att bokningen faktiskt används. Därför har denna studie syftat till att undersöka och utveckla en mobilapplikation för bokandet av grupprum vid Mittuniversitetet. Det presenteras nya funktionaliteter och användargränssnitt för att lösa nuvarande problem. Studien har blivit utförd med hjälp av relaterande arbeten, diskussioner med Mittuniversitetets IT-arkitekter, enkätundersökningar och user stories för att bilda en kravfångst. Därefter skapades en prototyp baserat på kravfångsten, denna prototyp användes som designplan för utvecklingen av mobilapplikationen. Sju deltagare deltog att testa applikationen, där första användartestet var att testa en uppsättning funktionaliteter. Därefter utvärderades applikationen för vidareutvecklingen. I det andra testet genfördes en tidmätning mellan det befintliga bokningssystemet och nya bokningssystemet, detta för att genomföra ett antal funktionalitetstester. Resultatet var att det mobila gränssnittet var snabbare för att utföra testerna vid jämförelse med det aktuella webbgränssnittet. Deltagarna ville också ha möjligheten att använda en mobilapplikation i framtiden för att boka grupprum.
The availability and usage of study spaces in universities is important for students due to that majority of their study time is on their own. Study spaces provides a place for discussions and studies, which is important to achieve a good study environment. At the Mid Sweden University, a web-based booking service is available for students to reserve study rooms. In the current booking system, there exist no direct link to the booking service and there is no way to verify that a reservation that has been made is being used. Therefore, the objective of this study has been to examine and develop a mobile application for booking study rooms at Mid Sweden University that presents new functionalities and user interfaces to solve these problems. The study has been conducted with the aid of previous works, discussions with the IT architects, student surveys and user stories to capture requirement specifications. Thereafter a prototype was made based of said requirements, this prototype was then used as a blueprint when developing the actual mobile application. For testing the application, seven participants were chosen to test a set of functionalities and thereafter evaluate their experiences for further development. After the first test, a second test was done by comparing the time it took for participants to perform a set of tasks using the mobile interface versus the existing booking interface. The mobile interface was faster to perform tasks on and participants would like to use a mobile application for future reservations.

Den här rapporten ämnar besvara frågan om hur man bör utforma ett användargränssnitt för en mobil applikation så att antalet knapptryckningar, speciellt textinmatning, på den mobila enheten minimeras. Med mobil applikation menas i detta fall ett program avsett att köras på en mobiltelefon med en numerisk knappuppsättning. Applikationen i fråga är en resesökningsfunktion ämnad för lokal busstrafik; för testsyften används hållplatser inom Jönköpings län.

Ett designkoncept utformades baserat på ett menysystem bestående av alfabetsgrupper för inmatning av namn på orter och hållplatser. Utifrån detta utvecklades en prototyp i Java Micro Edition som sedan kunde utvärderas och modifieras efter ett mindre användartest.

Prototypen testades på tre personer efter en metodik som utformats på mjukvaruföretaget Apple. Resultatet visade en allvarlig brist, som lyckligtvis är enkel att korrigera. Resterande problem ansågs ej utgöra några större hinder för framtida användare. Responsen från testpersonerna var positiv då de inte bara upplevde färre knapptryckningar utan också ett enklare användande jämfört med traditionell textinmatning.

This report aims to answer how to design a user interface for a mobile application minimizing the amount of key presses, specifically text input. In this context, mobile application means a program designed to run on a mobile phone with a numerical keyboard. The application we’re designing is a travel search function for local bus traffic. For out test purposes we used the bus stops in Jönköping County.

We developed a design concept based on a menu system consisting of alphabetic groups for inputting names of towns and bus stops. From this we developed a prototype in Java Micro Edition which could later be evaluated after a small user test.

The prototype was tested on three people using a method developed at the software company Apple. The results revealed one significant flaw, which, fortunately, is easy to correct. The remaining problems were not considered to be any insurmountable hurdles for users to overcome. Response from the test subjects was positive in that they not only experienced fewer key presses, but also a simpler usage of the application.

Användningen av smartphones idag har blivit en självklarhet. Med dagens teknologi har man större användningsområden med telefonerna vilket har lett till att alltfler använder mobiler för att surfa med på webben. Dessvärre har formgivningen av webbsidor inte skett med samma fart som den teknologiska utvecklingen. Detta har lett till ett behov av att anpassa webbsidor till mobilt bruk.Studien syftar till att belysa hur användningen av smartphones för mobilt bruk ser ut för tillfället. Studien har utifrån ett designperspektiv undersökt hur interaktionen med användarna ser ut idag. Studien behandlar inte problemet på en större skala och är fokus är lagd på att testa problemfrågan på högskolans hemsida. Avgränsning görs till att undersöka interaktionen mellan användaren och hemsidan och inga andra aspekter finns presenterade. Tillvägagångssättet som används under studien är att under kontrollerade förhållanden skapa situationer där noga utvalda testpersoner, med hjälp av smartphones, interagerar med hemsidan genom att genomföra ett flertal uppgifter. Det var genom observation och intervjuer som data samlades in, som senare använts för att generera resultatet.Resultatet av studien reflekterar forskarnas egna observationer i samverkan med undersökningarna som gjordes. De designprinciperna som tas fram kan därmed användas som en riktlinje vid skapande av användarvänliga hemsidor vid mobilt bruk. Konkret kan resultaten sammanfattas till att interaktionen på högskolans hemsida vid mobilt bruk inte är optimala i dagens läge. Det befintliga gränssnittet är bristfälligt vid mobilt bruk och en ombyggnad av hemsidan utifrån teorin skulle kunna bidra till bättre interaktion med användarna. Studiens resultat är inga fasta regler för hur ett arbete med att anpassa en webbsida för mobilt bruk ska se ut utan snarare riktlinjer för vilka designprinciper som kan följas för att förbättra sina chanser till att skapa god interaktion med användarna. Resultaten av studien är följaktligen generella.
Program: Systemvetarutbildningen

Idag har teknologin för mobila plattformar utvecklas i en rusande fart. Detta har letttill att även användningen av smartphone och surfplattor expanderats. Detta har i sintur lett till att allt fler användare interagerar med smartphone och surfplattor för attförenkla sin vardag. Designen av de mobila användargränssnitten har emellertid inteutvecklats i samma fart som själva tillverkningen av dessa mobila enheter. Det har letttill ett behov av att anpassa sin design i mobila enheter utifrån ett användarvänligtperspektiv. (Boda, Brohult, Morner, Nilsson, Pixell, 2009)Befintliga gränssnitt anses vara bristfälliga för olika typer av användargrupper samtsakna nödvändig feedback. Denna studie kommer därför att bidra till en förbättradformgivning av mobila plattformar. Studien har lagt användarna ochdesignprinciperna i centrum när den kvalitativa undersökningen har gjorts. Resultatetav studien kommer inte att beskriva hur fasta regler för designprinciper kommer att seut, utan den kommer att framställa en designanalys på de principer kan användas somriktlinjer när gränssnitt för mobila plattformar utformas.Studien syftar till att klarlägga hur designprinciper bör se ut för en mobil enhet.Denna studie behandlar inte problemet på en stor skala utan avgränsningar är gjordaoch fokus är lagt på test av användarvänlig design av reseplanerare samt hurinteraktion mellan plattform och användare ser ut i dagsläget.Studien börjar med att sammanställa en teoretisk bakgrundsbeskrivning av olikaproblem och begrepp som finns i dagens mobila plattforms utveckling. Därefter följerett fiktivt scenario kring hur det skulle kunna se ut när en användare interagerar meden mobil plattform. Det kommer även att användas en kvalitativ metod för insamlingav information samt ske en analys mellan teori och empiri. Slutligen följer endiskussion kring användarvänliga designprinciper av mobila gränssnitt. Studien haravgränsats till designprinciper och interaktion mellan användare och mobilt gränssnitt.
Program: Systemvetarutbildningen

Utvecklingen på webben går snabbt framåt och webbapplikationerna blir bara mer avancerade. Samtidigt så har de mobila webbläsarna utvecklats i en snabb takt. Dock skiljer det fortfarande mycket mellan en mobil webbläsare och en vanlig webbläsare, samt att man integrerar med en mobiltelefon på ett annat sätt än vad man gör med en dator. Detta examensarbete undersöker om det är möjligt att skapa avancerade webbapplikationer som, genom att utnyttja de senaste webbteknologierna, kan ersätta vanliga mobilapplikationer. Undersökningen genomförs genom att skapa en lättviktsvariant av en telefonapplikation, Mobile Documents till Symbian S60, som är en applikation som hanterar dokument, mejl och bilagor. Utvecklingen sker till största del i Google Web Toolkit och tekniker så som AJAX och Comet används. Eftersom antalet olika sorters telefoner med tryckskärm är väldigt stort så kommer undersökningen att rikta sig mot ett fåtal telefoner som kör webbläsarna Mobile Safari, microB och Android Browser. Slutsatserna av rapporten är att JavaScript-stödet hos dagens webbläsare är stort nog till att köra avancerade webbapplikationer. Dock skiljer det mycket webbläsarna emellan och det största problemet är att skapa sig ett välfungerande användargränssnitt som fungerar lika bra på alla telefoner och med alla de olika interaktionsmöjligheter som finns i en mobiltelefon.
The web develops fast and web applications are getting more advanced. At the same time the mobile browsers develop at a rapid pace. However, it still differs a lot between a mobile browser and a standard web browser. You also interact with a mobile phone in a different way than what you do with a computer. This thesis examines whether it is possible to create advanced web applications that by utilizing the latest web technologies can replace ordinary mobile applications. The investigation is done by creating a lightweight version of a phone application, Mobile Documents on Symbian S60, which is an application that manages documents, emails and attachments. The development is done in Google Web Toolkit and technologies such as AJAX and Comet are both used. As the number of different types of phones with touch screens is very large the investigation only will target a small number of phones running web browsers as Mobile Safari, microB and Android Browser. The conclusions of this report is that the JavaScript support of today's browsers is enough to run advanced web applications. However, it differs a lot between browsers and the main problem is to create a functional user interface that works equally well on all phones and with all the different interaction possibilities that a mobile phone gives.

Nowadays when most people are used to smartphones the Volvo Group IT would like to look into the use of mobile devices in the production and design an application which can be used in the painting process at the Umeå plant. When learning a new system, whether it is on a computer or a mobile platform, it is crucial for the users’ performance to develop the system in accordance with their needs and wishes. One factor that can affect the performance negatively is if the users experience a high amount of cognitive load while using the system. This paper, therefore, investigates which design choices in a mobile application minimise cognitive load. The study is a single-case study where five different interview sessions and one test to measure cognitive load have been conducted. The sample size in the cognitive load test consisted of 7 participants, where 2 of them were women and the rest were men. The participants were instructed to perform seven different tasks on the prototype while their response times were measured. After each completed task the participants had to answer a mental effort rating. When all tasks had been performed, the participants was asked to rate the difficulty of each task. Each test was recorded using Microsoft Teams and qualitatively analysed. The results showed that three types of design choices used led to a low amount of cognitive load; (1) the use of the right type of icons, (2) the use of colour contrast and edges and (3) preservations of the users’ familiar and prior work experiences.
Numera när de flesta är vana vid smartphones vill Volvo Group-koncernens IT-avdelning undersöka användningen av mobila enheter i produktion och utforma en applikation som kan användas i måleriprocessen vid fabriken i Umeå. När man lär sig ett nytt system, oavsett om det finns på en dator eller en mobil plattform, är det avgörande för användarnas prestation att utveckla systemet i enlighet med deras behov och önskemål. En faktor som kan leda till försämrad prestation är om användarna upplever en hög kognitiv belastning vid användandet av systemet. Den här uppsatsen undersöker därför vilka designval i en mobilapplikation som kan leda till minskad kognitiv belastning. Studien är en enfallsstudie där fem olika intervju-sessioner och ett test för att mäta kognitiv belastning har genomförts. Urvalet av deltagare i testet för att mäta kognitiv belastning bestod av 7 deltagare, varav 2 var kvinnor och resterande män. Deltagarna instruerades att utföra sju olika uppgifter på prototypen medan deras responstider mättes. Efter varje slutförd uppgift skulle deltagarna svara på en enkät som mätte mental ansträngning. När alla uppgifter var utförda skulle de svara på en enkät som undersökte den upplevda svårighetsgraden av varje uppgift. Alla testningar spelades in med hjälp av Microsoft Teams och analyserades kvalitativt. Resultaten visade att tre typer av designval som användes ledde till en låg nivå av kognitiv belastning; (1) användning av rätt typ av ikoner, (2) användning av färgkontrast och kanter och (3) bevarande av användarnas bekanta och tidigare arbetsupplevelser.

Hur ett användargränssnitt ska designas är en fråga som har diskuterats länge. Under det senaste årtiondet har design av våra användargränssnitt dominerats av designstrategierna skeuomorphism och flat design. Båda designstrategierna har sina för och nackdelar när det kommer till att uppnå ett användarvänligt användargränssnitt. Ändamålsenlighet och effektivitet är två aspekter i användbarheten som denna studie fokuserar på. Genom en tillämpning och utveckling av en webbapplikation utförs ett experiment och ett mindre tekniskt experiment som undersöker om det är någon skillnad i ändamålsenlighet och effektivitet hos de två designstrategierna. I studien undersöks två frågeställningar med hypoteser. Frågeställningarna undersöker om det är skillnad i ändamålsenlighet samt effektivitet på mobila enheter vid användning av respektive designstrategi. Hypoteserna för respektive frågeställning säger att skeuomorphism kommer att prestera bättre, både beträffande ändamålsenlighet och effektivitet. Genom mätningar och Anova-tester kunde ingen av hypoteserna falsifieras.

Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

Användandet av internet i mobiltelefonen har ökat drastiskt de senaste åren och detta fenomen innebär att människor har tillgång till internet i större utsträckning än förut. De svenska bankerna har tagit tillvara på denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer där de erbjuder sina kunder möjligheten att utföra bankärenden med hjälp av mobiltelefonen. Även om fördelarna med denna tillgång är många, finns det ändå vissa nackdelar. Den mest omtalade nackdelen gällande bankers mobilapplikationer är bristande säkerhet som kan medföra integritetsrisker. Utifrån personliga erfarenheter uppstod funderingar kring området användbarhet och säkerhet för bankers mobilapplikationer och dessa funderingar ligger till grund för vårt arbete. Syftet är att undersöka användbarhet och säkerhet för identifikationsmetoder samt användbarhet för hantering av transaktioner i internetbankers mobilapplikationer ur ett användarperspektiv. För att undersöka dessa områden går vi igenom och tar hjälp av teorier och tidigare forskning och dessutom tillämpar vi ett antal metoder. I slutsatsen har vi utifrån resultaten från vår studie sammanställt riktlinjer för hur en banks mobilapplikation bör utformas för att uppfylla användarnas behov och önskemål.
The use of mobile Internet has increased dramatically in recent years and this phenomenon means that people have access to the Internet to a greater extent than before. Swedish banks have been taking advantage of this trend by developing mobile banking applications where they offer their customers the ability to perform banking transactions using their mobile phone. Although the benefits of this increased access are many, there are still some drawbacks. The most talked about drawback regarding banks’ mobile applications is the lack of security that could lead to privacy risks. Based on personal experience, we had concerns about the area usability and security for mobile banking applications and these thoughts are the basis of our work. Our aim is to examine usability and security of identification methods and the usability of processing transactions in the mobile bank application from a user perspective. To explore these areas we will review and get support from theories and previous research and in addition, we apply a number of methods. In conclusion, we’ve compiled guidelines based on the results of our study of how a bank’s mobile application should be designed to meet user needs and preferences.

In 2018, there were 3.6 billion mobile internet users worldwide, which shows that digital designers have to tackle navigational patterns and menu anchor interactors for smartphone-sized screens early in their projects. As user satisfaction is crucial for the success of a website, and as successful navigation through a menu system is imperative to user satisfaction, the menu system is a key component in the UI. This study concerned three types of menu anchor interactors in smartphone UIs (Transient, Top persistent, and Navigation hub), on three website types (Single service, Brand, and Service directory). The goal was to investigate what influence the website type has on the user’s preferences of menu anchor itneractors. The theoretical base is previous research on menu systems in graphical UIs. The study was done by a questionnaire where the participants were presented images of three different menu anchor interactors on three different website types, and asked to score the assumed helpfulness of the menu anchor interactor from one to seven on a Likert scale. In addition, they were asked to clarify their scoring in a qualitative response. The key findings are that users prefer menu anchor interactors that display several navigation links, and that there are indications that the Top persistent menu anchor interactor works best on the Service directory website type, while Single service and Brand website types seem to benefit from a Navigation hub. However, the results also show the importance of studying UI components in their full UI context, as the whole UI affects the perceived usability of the menu anchor interactor.
2018 fanns det 3,6 miljarder mobila internetanvändare i världen, vilket visar att digitala designers måste tackla navigationsmöster och menyinteraktörer till smarta telefoner och små skärmar tidigt i sina projekt. Då användarnöjdhet är avgörande för en webbsidas framgång, och då en lyckad navigationsprocess genom ett menysystem är nödvändig för användarnöjdheten, är menysystemet en nyckelkomponent i gränssnittet. Den här studien avser tre typer av menyinteraktörer (obeständig dold meny, beständig toppmeny och navigationshub), på tre typer av webbsidor (enskild tjänsteleverantör, varumärkessajt och tjänsteregister). Målet var att undersöka hur webbsidans typ påverkar användarens inställning till menyinteraktörer. Den teoretiska basen utgörs av tidigare forskning på menysystem i grafiska användargränssnitt. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär där bilder av tre olika menyinteraktörer på tre olika typer av webbsidor presenterades för deltagarna. De ombads att på en Likertskala från ett till sju bedöma hur hjälpsam den enskilda menyinteraktören uppfattas. Därtill ombads de att förtydliga sitt omdöme i ett kvalitativt svar. De viktigaste resultaten från studien visar att användare föredrar menyinteraktörer som visar flera navigationslänkar och det finns indikationer på att den beständiga toppmenyinteraktören fungerar bäst för webbsidor av typen tjänsteregister, medan sidor av typen enskild tjänsteleverantör och varumärkessajt gynnas av en navigationshub. Resultaten visar emellertid också vikten av att studera användargränssnittskomponenter i deras fullständiga gränssnittskontext, eftersom helheten påverkar den uppfattade användbarheten hon menyinteraktören.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett nytt bokningssystem för företaget Moridge AB. Bokningssystemet består av en förardel där förare kan hantera sina bokningar och arbetsschema samt en administrationsdel för hantering av alla förare och statistikvisning avseende kunder och förares bokningar. Rapporten går igenom hela utvecklingens process från systemets krav till designplanering till slutfärdigt resultat och en avslutande diskussion.   Bokningssystemet är en webbapplikation för mobila enheter utvecklad med ASP.NET MVC Razor och jQuery Mobile. Systemet består av ett säkert inloggningssystem med uppkoppling till en databas med hjälp av Entity Framework och bokningshantering via Google Calendar API.   Projektet lade stor vikt vid design för optimal användarupplevelse och säkerhetslösningar. Användargränssnitten togs fram med kontemporära tekniker och användarupplevelsen kontrollerades med användartest. Säkerheten garanteras genom användning av en kraftfull kryptografisk algoritm för lösenordshantering och autentisering via ASP.NET Identity och Forms Authentication som begränsar åtkomst till enbart behöriga användare.
This report describes the development of a new booking system for the company Moridge AB. The booking system is composed of a driver section where drivers can handle their bookings and work schedule as well as an administration section for the management of all drivers and statistics showing customers and drivers bookings. The report goes through the entire development process from system requirements to design planning to the final finished system, and a concluding discussion.   The booking system is a web application for mobile devices developed with ASP.NET MVC Razor and jQuery Mobile. The system consists of a secure login system with a connection to a database using Entity Framework and booking management via Google Calendar API.   The project placed great importance on user experience design (UX) and security. The user interfaces were developed with contemporary technologies and user experience were controlled by user test. Safety is ensured by the use of a powerful cryptographic algorithm for password management and authentication through ASP.NET Identity and Forms Authentication, which limit access to only authorized users.

Mobile manipulators are changing the way companies and industries complete their work. Untrained end users risk facing unfunctional and nonuser- friendly Graphical User Interfaces. Recently, there has been shortages of people and talent in the heathcare industry where these applications would benefit in being used to accomplish easy and low level tasks. All these reasons contribute to the need of finding functional robot-user ways of communicating that allow the expansion of mobile manipulation applications. This thesis addresses the problem of finding an intuitive way to deploy a mobile manipulator in a laboratory environment. This thesis has analyzed whether it is possible to permit the user to work with a manipulator efficiently and without too much effort via a functional graphical user interface. Creating a modular interface based on user needs is the innovation value of this work. It allows the expansion of mobile manipulator applications that increases the number of possible users. To accomplish this purpose a Graphical User Interface application is proposed using an explanatory research strategy. First, user data was acquired using an ad hoc research survey and mixed with literature implementations to create the right application design. Then, an iterative implementation based on code-creation and tests was used to design a valuable solution. Finally, the results from an observational user study with non-roboticist programmers are presented. The results were validated with the help of 10 potential end users and a validation matrix. This demonstrated how the system is both functional and user-friendly for novices, but also expressive for experts.
Mobilmanipulatorer förändrar sättet som företag och industrier utför sitt arbete. Otränade slutanvändare och särskilt de utan programmeringskunskap kommer att bemötas av icke-funktionella och användarovänliga grafiska användargränssnitt. Den senaste tiden har det varit brist på specialiserad personal inom hälsovårdsindustrin som har resulterat i ett beroende på dessa applikationer för att genomföra enkla uppgifter samt uppgifter på låg nivå. Alla dessa faktorer bidrar till det ökande behovet att hitta ett funktionellt sätt att kommunicera mellan robot och slutanvändare vilket tillåter expansionen av mobilmanipulatorapplikationer. Arbetet som beskrivs i denna avhandling adresserar problemet att finna ett intuitivt sätt att använda en mobilmanipulator i ett laboratoriemijö. Möjligheten att tillåta användaren att på ett enkelt och effektivt sätt arbeta med en manipulator via ett funtionellt grafiskt användargränssnitt analyseras. Innovationsvärdet och detta examensarbetes bidrag till nuvarande kunskap betraktar möjligheten att skapa ett modulärt gränssnitt baserat på användares behov. Detta möjliggör expansionen av mobilmanipulatörers applikation vilket ökar antalet möjliga användare. En förklarande forskningsstrategi används för att föreslå en grafisk användargränssnittsapplikation för att uppnå detta mål. Först användes data från ad hoc-undersökningar blandat med litteraturimplementeringar för att skapa den rätta applikationsdesignen. En iterativ implementering baserad på kodskapande samt tester användes sedan för att designa en värdefull lösning redo att testas. Slutligen presenteras resultat från en användarobservationsstudie med icke-robotikprogrammerare. De insamlade resultaten som samlades in under valideringsstadiet tack vare en grupp bestående av tio potentiella slutanvändare har analyserats genom användandet av en valideringsmatris som är baserad på tre parametrar. Detta demonstrerade hur systemet är både funktionellt och användarvänligt för nybörjare men också expressivt för experter.

Det här arbetet syftar till att genom design av en telefonapplikation undersöka hur ljud kan förstärkas av den omgivande miljön. Arbetet visar på hur miljöförstärkt ljud skiljer sig från ljudförstärkt miljö samt vilka begränsningar det innebär att använda en vanlig smartphone som plattform.  Ett långsiktigt mål är att genom en produkt som låter oetablerade ljudproducenter distribuera sina alster i den offentliga miljön främja fri kultur och kreativitet. Arbetet har följt principen för RtD (research through design), där designprocessen utgör det fall som studeras och dokumentationen av den utgör den bas av data som analyseras och leder till slutsatser kring ämnet. Designprocessen i detta arbete innebär en mindre omfattande användarstudie i enkätform för att identifiera målgrupp, krav och mål. Följd av en andra studie där en prototyp framtagen med grund i resultaten från användarstudien utvärderas av deltagare genom observation, intervju och reaktionskort.  De största utmaningarna för designen grundar sig i att ta fram en applikation som inte stör upplevelsen, men samtidigt kan instruera användaren i hur man använder applikationen. Utifrån arbetet dras slutsatsen att användarinstruktioner, såväl visuella som auditiva, löper större risk att störa upplevelsen i miljöförstärkt ljud än i ljudförstärkt miljö. Vidare konstateras att den största bristen i en lösning som bygger på standardutrustning i jämförelse med en lösning som nyttjar dedikerad utrustning utgörs av begränsningar när det kommer till att ange riktning med hjälp av ljudets rumslighet.