Dissertations / Theses on the topic 'Moderbolag'

Uppsatsen har som syfte att undersöka gällande rätt för internprissatta royaltybetalningar från fast driftställe till moderbolag. Problemet är att varken korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet är tillämpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rätt för att förhindra att nämnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet användas för att förhindra sådant?

Royalty beskattas som regel i inkomstslaget näringsverksamhet på grund av delaktighetstanken. Den innebär att royaltybetalningar räknas som del i fast driftställe beläget i Sverige. Korrigeringsregeln så väl som artikel 9 fastslås som icke tillämpliga på grund av kravet att avtal föreligger mellan parterna. Artikel 12 kan inte heller tillämpas då royaltyer från fasta driftställen hänvisas till artikel 7. Armlängdsprincipen är den röda tråden inom internprissättning och går ut på att alla transaktioner ska bedömas som om de gjorts mellan skilda enheter eller fristående bolag. Alla lagregler i uppsatsen bygger på denna teori.

Artikel 7 i modellavtalet är tillämplig på fasta driftställen och fastslår att inkomster som kan härröras till fasta driftställen ska beskattas i källstaten. I svensk praxis fastslås att korrigeringsregeln ska tillämpas i första hand, men när den möjligheten inte finns är nästa alternativ ofta uttagsbeskattning. Författaren fastslår att felaktigt prissatta royaltybetalningar från fast driftställe till dess moderbolag uppfyller kriterierna för uttagsbeskattning. Diskussionen om nya, alternativa lösningar undersöks där införandet av källskatt respektive slopande av skatten är de ledande åsikterna.

Författaren är av åsikten att uttagsbeskattningen utgör gällande rätt men att en förändring bör ske och medan ett slopande av skatten skulle vara den mest enhetliga lösningen, skulle en källskatt innebära ett bättre skydd mot skatteundandragande.

The purpose of the thesis is to investigate the law in force regarding transfer pricing of royalties from permanent establishments (PE) to a parent company. The problem occurs because neither the rule of adjustment (korrigeringsregeln) nor articles 9 and 12 of the OECD model convention are applicable. What pos-sibilities exists in internal Swedish law to prevent the PE and parent company from using transfer pricing of royalty payments to ease the tax burden? Can article 7 be used in hindering capacity in regards to such a transaction?

Royalties are generally taxed as income of business due to the principle of par-ticipation (delaktighetestanken), which means that the royalty is considered part of a PE situated in Sweden. The rule of adjustment as well as article 9 are ruled not to be applicable due to the lack of a legally binding contract between the parties. Article 12 point 3 directs royalties from PE’s to article 7 and is therefore not applicable in this situation. A basic principle in regards to transfer pricing is the so called arm’s length method and this is highly important in dealings with PE’s or associated companies to make sure that the transactions are han-dled at market price.

The application of article 7 was analyzed with the result that income related to the PE is taxed in the Source state and the Source stated is allowed to adjust the income of the PE if incorrect transfer pricing occurs with the purpose of tax evasion. The Swedish internal tax system has a possibility to extract withdrawal taxes (uttagsbeskattning) in some cases when assets are removed from a company or PE. The conclusion is that these rules apply when incorrectly priced royalties are moved from the PE to the parent company.

Alternatives are examined and the author comes to the conclusion that a source tax on royalties would facilitate the application of tax on royalties as well as prevent tax evasion. However, in light of the circumstances that approximately 90% of royalty payments exiting Sweden are submitted to different kinds of ex-emption to taxation, a complete abolishment of taxation on royalties would not be unreasonable.

På grund av de gångna årens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vända sig till koncernintern finansiering. På grund av transaktionernas komplexa karaktär och avsaknaden av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internprissättningsområde. Koncerninterna lån mellan bolag i intressegemenskap är ett internprissättningsområde där det i dagsläget råder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid fastställandet av räntenivån på koncerninterna lån. Detta är en avgörande fråga då implicit support påverkar ett bolags kreditvärdering och därmed räntenivån. Den svenska rättsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att Diligentiamålet avkunnades. I Diligentiamålet behandlade HFD frågan om en ränta som ett svenskt dotterbolag betalat på ett lån från sitt svenska moderbolag var avdragsgillt fullt ut. Av Diligentiamålet följer att ett lån från ett moderbolag till ett dotterbolag har väsentliga särdrag som påverkar kreditrisken och därmed räntan vilket saknas när parterna är oberoende. Den allmänna tesen i Diligentiamålet är visserligen korrekt men det innebär dock inte att det generellt kan sägas att alla koncerninterna lån alltid har en lägre räntesats än externa lån. SKV har dock i rättsutvecklingen efter Diligentiamålets avkunnande fått gehör för detta. Även om SKV hittills haft framgång i förvaltningsrätten finns det dock anledning till viss osäkerhet om hur bedömningen kommer att bli i högre instans.

Syftet med detta arbete är att förse moderbolag med förståelse gällande dotterbolags upplevelse av autonomi och hur det påverkar dotterbolagens arbete. Frågeställningar som arbetet besvarar är: 1. Vad har dotterbolag för upplevelse av autonomi? 2. Hur påverkar dotterbolags upplevelse av autonomi deras arbete med kundmöte?  Metod: För att besvara arbetets frågeställning genomfördes 15 intervjuer, 3 personliga och 12 individuella intervjuer online. Resultatet från dessa intervjuer analyserades tillsammans med tidigare forskning för att komma fram till en slutsats.  Slutsats: Dotterbolags upplevelse av autonomi påverkar deras vardagliga arbete vid kundmöte. Upplevelsen av låg autonomi medför att dotterbolagen delvis löser problem och tar inte egna beslut. De som upplever låg/medel autonomi löser inte problem och tar inte heller egna beslut. Dotterbolag som upplever medel autonomi och hög autonomi löser problem och tar egna beslut. En ytterligare slutsats utifrån denna undersökning är att nivån av kunskap inte påverkas av den grad av autonomi som dotterbolaget upplever.

Titel: Företagskulturens roll – en jämförelse av ett moder- och dotterbolag. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia Lind Handledare: Dr. Lars Ekstrand  Datum: 2014 - Juni  Syfte: Syftet med studien är att undersöka ett moder- och dotterbolag för att se om de har gemensamma eller skilda företagskulturer för att sedan belysa hur företagen influerar varandra och hur det påverkar företagens framgång. Metod: Med bakgrund mot studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med respondenter från ett moderbolag och dess dotterbolag. Det framkomna materialet har analyserats genom en abduktiv analysmetod.  Resultat & slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att det är viktigt att både moder- och dotterbolaget har sina separata företagskulturer med sina egna grundvärderingar som bygger på kärnan i verksamheten. Även om de har separata företagskulturer, kan de uppnå framgång. Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie har inriktat sig på ett moder- och dotterbolag kan det vara av intresse att i framtiden undersöka två dotterbolag som har samma moderbolag. Ett annat förslag skulle kunna vara att jämföra ett moder- och dotterbolag som befinner sig i en annan bransch.   Uppsatsens bidrag: Studien sammankopplar tidigare forskning om företagskultur med ny forskning om hur företagskulturens roll kan se ut i ett moder- och dotterbolag i en förklarande modell. Studien bidrar till en förståelse för hur företagskulturen ser ut i dessa företag samt hur de påverkar varandra i denna aspekt.   Nyckelord: Företagskultur, moderbolag, dotterbolag, framgång, värderingar.
ABSTRACT Title: The company culture and its impact – a comparison between a parent company and a subsidiary.    Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia Lind   Supervisor: Dr. Lars Ekstrand   Date: 2014 - June   Aim: The purpose of this study is to investigate a parent and subsidiary to see if they have common or distinct corporate cultures to then highlight how companies influence one another and how it affects business success.   Method: We have chosen to use a qualitative method taken into consideration the background to the study's purpose. We conducted interviews with respondents from a parent company and its subsidiary. The generated data from the interviews have been analyzed by an abductive analysis.   Result & Conclusions: We have in our study concluded that it is important that both the parent and the subsidiary has its separate corporate cultures with their own basic values, based on the core business. Although they have separate corporate cultures, they can achieve success.   Suggestions for future research: Since this study has focused on a parent and a subsidiary only, it may be of interest in future to investigate two subsidiaries of the same parent company. Another suggestion would be to compare a parent-subsidiary located within another industry.   Contribution of the thesis: This study is linking previous research on corporate culture with new research on how the company culture might look like in a parent-subsidiary in an explanatory model. The study contributes to an understanding of how the corporate culture impacts within these companies and how they affect each other in this aspect.   Keywords: Corporate culture, parent company, subsidiary, success, values.

Samordning av de multinationella företagens verksamheter anses vara en allt viktigare källa till konkurrensfördelar. För att en sådan samordning ska möjliggöras ställs det krav på en effektiv kommunikation inom organisationen. Detta försvåras av att de multinationella företagen består av dotterbolag som är verksamma i många olika länder och miljöer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ABB och Ericsson har agerat för att skapa en effektiv kommunikation mellan sitt svenska moderbolag och sina kinesiska dotterbolag. I fallet med ABB är studien avgränsad till att endast undersöka kommunikationen mellan ABB Power Systems och det kinesiska dotterbolaget ABB Chongqing Transformer Co. Ltd. Kommunikationen inom Ericsson berör det svenska moderbolagets, LM Ericssons, kommunikation med det kinesiska bolaget Ericsson China Co. Ltd. samt Nanjing Ericsson Panda Communications Company Ltd.s kommunikation med moderbolaget.

Utifrån de fem faktorerna; fysiskt avstånd, kulturskillnader, språkskillnader, kunskapsskillnader och grad av intern inbäddning, har vi formulerat attitydpåståenden som representanter från företagens moder- och dotterbolag har fått ta ställning till.

Undersökningen visar att företagen genom användning av olika kommunikationshjälpmedel, koncernspråk, samarbete inom koncernerna, utlandsstationerad personal och stationering av dotterbolagspersonal vid olika enheter har skapat en effektiv kommunikation mellan moder- och dotterbolagen. Ett av de viktigaste bidragen till effektiv kommunikation tycks dock vara tillvaratagande av kunskap och erfarenhet från verksamhet i andra länder.

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess går det att identifiera ett behov av

resursstöd från moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det är svårt att finna svar

på vilka resurser som avses med detta stöd med hjälp av den forskning som finns inom de

berörda områdena. Syftet med denna studie är att identifiera vilka resurser som moderbolaget

stöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företaget

S.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland. Studien begränsar sig till att

undersöka resursstöd ur moderbolagets perspektiv.

För att genomföra undersökningen har studien använt sig av en kvalitativ

undersökningsmetod med resursbaserade teorier som grund. Resursstöd undersöks i de fem

resurskategorierna finansiella, fysiska, humana, organisatoriska och teknologiska.

Resursstödet har delats upp i företagets fem funktionsområden forskning och utveckling,

tillverkning, marknadsföring, finans och ledning. I studien har det identifierats resursstöd

inom alla resurskategorier. De finansiella resurserna var svåra att relatera till ett specifikt

funktionsområde då överföringarna där var mer generella och gick till hela verksamheten. De

fysiska resurserna var den kategori där vi kunde identifiera resursstöd till minst

funktionsområden och det som skett var mestadels på grund av det dåliga utbudet på den

lettiska marknaden. Inom övriga områden, humana, organisatoriska och teknologiska resurser,

kunde vi identifiera ett brett stöd där de olika resurskategorierna ofta var kopplade till

varandra.

Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas. Trots att revisorer har påpekat denna typ av problem verkar det ha utförts få studier kring kopplingen mellan SSC och revision. Denna brist inom området gör det intressant att studera hur förekomsten av ett SSC påverkar revisionen. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om en koncerns SSC leder till några problem kopplade till revisionen av koncernens företag. Syftet behandlas både utifrån ett företags- och ett revisorsperspektiv. Metod: Denna studie är en tvärsnittsstudie mellan två grupper: företag inom koncerner med etablerade SSC:s samt personer som arbetar med revision av företag inom en koncern med ett SSC. Tre företagsrespondenter och fyra respondenter från revisionsbyråer har medverkat i studien genom intervjuer och skriftliga frågeformulär. Slutsats: Efter avslutad studie kan vi konstatera att ett SSC medför vissa problem kopplade till revisionen. Vi har kunnat urskilja flera typer av svårigheter, men framförallt har två övergripande problemområden framträtt: kommunikation samt arbets- och ansvarsfördelning. Dessa problemområden är starkt kopplade till varandra, då en god arbets- och ansvarsfördelning bygger på en god kommunikation. Kommunikationsproblem förekommer både revisorer emellan samt mellan revisorer och det granskade företaget. Då den ekonomiska informationen för en koncerns olika bolag finns samlad i ett SSC blir SSC:t ytterligare en part i revisionen att ta i beaktande för alla medverkande revisorer, såväl i moderbolaget som i dotterbolagen.

På grund av de ökade utsläppen av växthusgaser, och att forskare angett klimatförändringar som en av de mest kritiska miljöfrågor människan stött på, har frågan kring utsläpp av växthusgaser blivit ett högaktuellt ämne. År 2016 trädde Parisavtalet i kraft med syfte till att stärka de globala åtgärderna mot klimatförändringar, och hittills har 189 länder skrivit på avtalet. Med anledning av klimatförändringarna och Parisavtalet har denna studie på hur företagsledningen arbetar strategiskt med frågor för att minska utsläpp av växthusgaser på ett fallföretag genomförts. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på ett moderbolag i en koncern som arbetar med tillverkning och försäljning. Data samlades in genom enkäter och telefonintervjuer med totalt sex personer i fallföretagets ledningsgrupp och andra nyckelpersoner på och kring företaget. Litteraturstudier har också genomförts för att samla in tidigare forskning relaterat till ämnet. Enkäterna och intervjuerna har gett en insyn kring hur fallföretaget arbetar med miljö och hållbarhetsfrågor på företaget och i koncernen. Något som har identifierats som ett hinder för företaget är dess fokus på hög tillväxt, vilket har lett till att miljö- och hållbarhetsfrågor har varit lågt prioriterade. Det har även till viss del setts som problematiskt av respondenterna att det inte finns en dedikerad person som arbetar aktivt med dessa frågor på företaget. I studien har teori ställts mot resultatet för att kunna se vilka hinder, utmaningar och möjligheter ett företag har när det kommer till att arbeta strategiskt för att minska utsläppen av växthusgaser. Det ges en bild av hur Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder kan påverka företag. En visuell modell presenteras som visar sambandet mellan ny miljöreglering, innovation samt information och medvetenhet. Modellen beskriver en pågående process där företag, genom att arbeta med innovation, kan sprida information kring ny teknik och öka medvetenheten om de möjligheter som finns. En spridning av information och ökad medvetenheten kan motivera och underlätta införandet nya miljöregleringar, vilket i sin tur kan främja arbetet med innovation. Det har även tagits fram konkreta förslag på hur företag ska kunna arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser genom ett miljöledningssystem, miljöbedömningar, produktutveckling, innovation och Supply chain management.
Due to the increased emissions of greenhouse gases, and the fact that researchers have identified climate change as one of the most critical environmental issues man has encountered, the subject of greenhouse gas emissions has become highly topical. In 2016, the Paris Agreement came into force with the aim of strengthening global measures against climate change, and so far 189 countries have signed the agreement. Due to climate change and the Paris Agreement, this study on how corporate management works strategically with issues to reduce greenhouse gas emissions on a case company has been conducted. To answer the study's questions, a case study has been conducted at a parent company in a group that works with manufacturing and sales. Data was collected through surveys and telephone interviews with a total of six people in the case company's management group and other key people in and around the company. Literature studies have also been conducted to collect previous research related to the subject. The surveys and interviews have provided an insight into how the case company works with environmental and sustainability issues at the company and in the group. Something that has been identified as an obstacle to the company is its focus on high growth, which has resulted in environmental and sustainability issues getting a low priority. It has also, to some extent, been seen as problematic by the respondents that there is not a dedicated person working actively with these issues at the company. In the study, theory was set against the results to be able to see what obstacles, challenges and opportunities a company has when it comes to working strategically to reduce greenhouse gas emissions. An image has been given of how the Paris Agreement and other climate policy measures can affect companies. A visual model has been presented that shows the connection between new environmental regulation, innovation and information and awareness. The model describes an ongoing process in which companies, by working with innovation, can disseminate information about new technologies and raise awareness of the opportunities that exist. The dissemination of information and increased awareness can motivate and facilitate the introduction of new environmental regulations, which in turn can promote the work on innovation. Concrete proposals have also been made on how companies can work to reduce greenhouse gas emissions through an environmental management system, environmental assessments, product development, innovation and Supply chain management.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget. Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen. Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen. Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag. Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och Hållbar centralisering.

Critical failings with AML-compliance have been observed in multiple Swedish banks over a period of time. The banks referred to often have complex organisational structures, where a parent company owns several subsidiaries, and the companies within the group are limited liability companies, LLCs. According to the law regulating LLCs, every LLC is an independent judicial person. The Swedish regulation has no specific set of rules applicable to LLCs in a company group. The AML-regulation can request a parent bank to fulfil the compliance standard on a group level. As a consequence, the parent bank becomes responsible for the subsidiary’s AML-compliance. In a recent case from the Swedish Financial Supervisory Authority, a parent bank emphasised that the LLC-regulation won’t allow a bank to carry out the governance and control necessary to comply with the AML-regulation. The same problem has been identified in the legal doctrine. According to The Swedish Companies Act, a parent company may only govern its subsidiary by bringing about decisions in the shareholders general meeting, in its capacity as a shareholder. The shareholders general meeting is the highest decision-making body in the company. However, the board have authority over the organisation and management of the company. In conclusion, there are significant difficulties imbedded in the LLC law since a parent company has no lawful right to instruct the subsidiary’s board, which obstructs the parent company from governing the subsidiary regarding AML- compliance. In this Master Thesis, I argue that the Swedish regulation needs modification and that the German law for company groups could efficiently serve as a model. Germany has had a codified law for company groups for a long time. As an example, a parent company and a subsidiary may enter into a control agreement which allows the parent company to instruct the subsidiary’s board directly. The German law also ensures protection for the subsidiary’s creditors since the parent company is obliged to cover any eventual losses in the subsidiary, if there is a said control agreement in place. A similar regulation in Sweden would facilitate for parent companies to govern subsidiaries regarding AML-compliance.

För svenska företag som har ambitionen att expandera internationellt är Tyskland en av de närmast större marknaderna. Då svenska och tyska marknaden har olika förutsättningar vad gäller politik, lagstiftning, ekonomi samt kultur, ställs företag inför utmaningar när det kommer till hur de bör styra och leda sina tyska dotterbolag. I vår studie har vi valt att undersöka hur det svenska detaljhandelsföretaget Stadium styr sitt tyska dotterbolag i förhållande till sitt svenska samt granska vilka utmaningar som följer av att implementera kontrollmekanismerna i Tyskland. Vi ämnar även undersöka ifall utmaningarna kan härledas till de av Hofstede beskrivna kulturskillnaderna mellan länderna. De kontrollmekanismer vi undersöker i studien har vi valt att benämna centralisering, byråkratiska styrmedel och kulturell kontroll. Resultatet är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med personer som innehar ledande befattningar i dotterbolagen samt med personer ur moderbolagets företagsledning. Det visar att Stadium valt att ha samma styrmedel i båda ländernas dotterbolag men att det har inneburit utmaningar för ledarna i det tyska dotterbolaget. Framförallt har den tyska personalens syn på hierarki, ledarskapspreferenser och attityder till regler och rutiner påverkat arbetet med Stadiums kontrollmekanismer på den tyska marknaden.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur moderbolagets aktiekurs reagerar, därmed påvisa eventuell onormal avkastning när ett moderbolag beslutar sig för och sedan avyttrar en del av ett dotterbolag till börsen (Equity Carve‐Out). Delsyftet är att undersöka sambandet mellan onormalavkastning i storleken på avyttrade andelar samt beskriva de motiv som anges och analysera detta mot storleken på avknoppad andel.

Metod: Undersökningen är en eventstudie med en kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av börskurser och index.

Teori: Eventstudien bygger på hypotesen om effektiva marknader, teorin om asymmetrisk information, agent teori samt teorin om avknoppningsfördelar.

Empiri: Eventstudien bygger på 25 Equity Carve‐Outs genomförda mellan åren 1991‐2007 och behandlar aktieutvecklingen dels vid beslut och dels vid genomförandet av en avknoppning, detta relateras sedan till tidigare forskning.

Resultat

• ECO mellan åren 1991 och 2007 har generellt medfört svagt positiva priseffekter vid beslutet om avknoppning och positiva priseffekter vid avyttringen.
• En ECO motsäger sig inte den effektiva marknadshypotesen i dess halvstarka form.
• Det finns inget samband i marknadsreaktionen beroende på storleken i avyttrad andel.
• Angivna motiv skiljer sig generellt inte beroende på hur stor andel som avyttras.

Purpose: The aim of this bachelor thesis paper is to investigate parent company stock market reactions to decision and sale of a subsidiary through an Equity Carve‐Out. A secondary purpose is to investigate the correlation between the abnormal returns and the amount of stocks sold in a subsidiary and describe the motives associated whit the sale, and relate those motives to the amount of stocks sold in the subsidiary.

Methodology: An event study with a quantitative approach based on empirics consisting of abnormal returns, calculated based on the adjusted market model.

Theoretical perspectives: This study is based on the efficient market hypothesis, asymmetric information hypothesis, agency theory and divestiture gains hypothesis.

Empirical foundation: The study is based on 25 Equity Carve‐Outs during the period 1991‐2007 on the Swedish stock exchange.

Conclusion

• Equity Carve‐Outs between 1991 and 2007 have generated slightly positive price effects at the time of decision and increasingly positive price effects at the time of the sale.
• An Equity Carve‐Out does not contradict the efficient market theory.
• There is no immediate correlation between the market reaction and the size in the subsidiary retained.
• Parent company motives do not differ depending on the size in the subsidiary retained.

 

En grundläggande regel i svensk aktiebolagsrätt framgår i 1 kap. 3 § ABL som fastställer att en aktieägare ansvarar, som huvudregel, enbart för sitt satsade kapital. Huvudregeln innebär även att det som händer i ett bolag skall stanna inom ett bolag och inte påverka andra parter. Koncerner är vanligt förekommande i det svenska samhället och det förutsätts att det är styrelsen och VD i moderbolaget som har den faktiska kontrollen över koncernens, inkluderat dess dotterbolag, verksamhet.Trots det tämligen stora inflytande företrädare i moderbolag har i dotterbolag saknar dagens lagstiftning klara regler som går att tillämpa på företrädarna från moderbolaget när de, direkt eller indirekt, har varit delaktiga i en handling som orsakat en skada i dotterbolag. Det finns, i teorin, möjligheter att analogt tillämpa 29 kap. 1 § ABL på företrädare som i själva verket styr ett bolag, trots att de inte är faktiskt valda bolagsföreträdare i det skadedrabbade bolaget. I avsaknaden av explicit lagstöd torde det däremot inte vara sannolikt att en talan skulle bifallas av en domstol baserat på en analog tillämpning av 29 kap. ABL, i och med att en fällande dom skulle markant förändra dagens rättsläge och skadeståndsansvaret för företrädare i koncerner. Troligtvis måste det ske en större lagändring för att rättstillämparen kan tänkas utdöma ett skadeståndsansvar till personer som faktiskt inte innehar en av företrädarskapen som anges i 29 kap. 1 § ABL.Skulle den svenska lagstiftaren blicka utomlands och erhålla inspiration från den engelska bolagsrätten skulle rättsläget förändras. I England har begreppen de facto-företrädare och shadow directors lagreglerats. Innebörden är att om en person anses uppfylla rekvisiten för att anses vara en bolagsföreträdare, trots att denne inte utsetts till det enligt bolagsrättslig lagstiftning, så kan personen tilldelas samma eller ett jämförbart ansvar som en regelrätt utsedd bolagsföreträdare. I Sveriges fall finns det några möjligheter att utveckla dagens lagtext så att företrädare från moderbolaget skulle falla under lagreglernas ordalydelse. Ett exempel skulle kunna vara att utvidga 29 kap. 1 § ABL och fastslå att bolagsföreträdare är ansvariga för skador de har åsamkat bolag och dess helägda dotterbolag. På så sätt skulle företrädare i moderbolaget få ett utökat ansvarsområde, nämligen samtliga helägda dotterbolag.

Bakgrund: Prestationsmätning utgör ett grundfundament i ekonomistyrning och avser styra i riktning mot långsiktiga mål. Vidare bör prestationsmätningen vara sprungen ur såväl långsiktiga mål som strategier där det på koncernnivå är av vikt att kongruens råder mellan moder- och dotterbolag. Vid utformning av en standardiserad modell för prestationsmätning måste hänsyn tas till rådande organisationsstruktur och företagsunika förutsättningar. Representerade mätetal avser påvisa kritiska områden med förhoppning att vidareutveckla verksamheten. Problemdiskussion: Koncernen Emballator Plastics & Innovations utgör tillsammans med underliggande dotterbolag ett konglomerat med koncerngemensam lean-strategi. Koncernen erhåller på månadsbasis rapporter över dotterbolagens prestationsmätning vilka upprättats utan direktiv ifrån koncernen och därmed är av särskiljande karaktär. Ett behov har uppkommit att låta standardisera en modell för prestationsmätning som samtliga dotterbolag kan nyttja för att enklare kunna skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer. Prestationsmätningsmodellen skall vara standardiserad men samtidigt inte förbise företagsspecifika förutsättningar detta för att tillföra nytta på såväl koncern- som dotterbolagsnivå. Syfte: Denna studie syftar att utveckla en standardiserad prestationsmätningsmodell till Emballator Plastics & Innovations, vilken tar hänsyn till koncernens konglomerat och lean-strategi. Utvecklad prestationsmätningsmodell ämnar skapa en övergripande bild samt tillföra nytta på såväl moder- som dotterbolagsnivå. Metod: Detta är en fallstudie med kvalitativ ansats. Tillvägagångssätt för analys har varit av deduktiv karaktär där den teoretiska grunden i huvudsak baseras på vetenskapliga artiklar. Insamling av empiriskt material har erhållits via dokument samt intervjuer av övervägande semistrukturerad karaktär. Respondenter innefattar verkställande direktörer på koncern- liksom dotterbolagsnivå. Slutsats: Kongruens mellan långsiktiga mål och strategier på Emballator Plastics & Innovations och underliggande dotterbolag har identifierats. Med anledning av identifierad kongruens har förutsättningar funnits att utforma en standardiserad prestationsmätningsmodell. Väsentliga mätetal har utkristalliseras i avseende att skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer. Modellens utformning främjar konglomeratet.
Background: Performance measurement is a basic foundation in financial management and control, where the intention is to fulfill long-term objectives. Performance measurement should therefore be developed with consideration to long-term objectives and strategies. Consequently, there is a need of congruence between the parent- and subsidiary level. When developing a standardized model for performance measurement, the current organizational structure and conglomerate needs to be considered. Represented key performance measurement aim to demonstrate the critical areas with the intention to influence improvements within the corporation. Problematization: Emballator Plastics & Innovations, is a composition of underlying subsidiaries, characterized of conglomerate and lean-strategy. The corporation receives monthly reports of the subsidiaries’ performance measurement, which have been constructed without directives from the corporation and this resulted in reports of distinctive character. Consequently, the need of a standardized model of performance measurement with the aim to easier receive a comprehensive picture of the subsidiaries' overall performance has arisen. However, the remaining problem is how to develop a standardized performance measurement model, which is beneficial for both parent- and subsidiary level, without ignoring the conglomerate. Purpose: This study aims to develop a standardized performance measurement model to Emballator Plastics & Innovations, where the corporations conglomerate and lean- strategy is taken into account. The developed performance measurement model intends to create an overall picture and bring benefits to both parent- and subsidiary level. Methodology: This is a case study with a qualitative approach. Procedure for analysis has been of deductive character where the theory is mainly based on scientific articles. Collection of empirical data has been obtained through documents and interviews with semi-structured character. Respondents include chief executives at parent- and subsidiary level. Conclusion: Congruence between long-term objectives and strategies at Emballator Plastics & Innovations and subsidiaries has been identified. Regarding to the identified congruence, potentials to develop a standardized performance measurement model have been secured. Significant key performance measurements have been detected, this with aim to receive an overall picture of the subsidiaries' performance. Finally, the design of the model has been designed in consideration of the conglomerate.

Ämnet för den här uppsatsen är utformandet av Energibolagets jämställdhetsplan. Syftet med utredningsarbetet var att undersöka vad de anställda vid moderbolaget Energi inom Energikoncernen har för attityder till jämställdhet generellt på arbetsplatsen. Som metod använde vi enkäter i genomförandet av vår studie. Utifrån de anställdas attityder utarbetade vi en konkret jämställdhetsplan. Vi kom fram till att det finns mycket för Energibolaget att arbeta med vad det gäller jämställdhetsfrågor i organisationen. Jämställdhetsplanen kan vara till stor hjälp för Energibolaget, om den används, och då kan den även fungera som en handlingsplan.

The subject for this essay is the making of a gender equality plan for the Energicompany. The purpose with this inquiry was to investigate the employees attitude to equality between the sexes, at the workplace at the parent company Energi in the Energigroup. We were using questionnaire as method in our study. The main research findings are that there is a lot of work to be done considering gender equality in the organisation. We think that the gender equality plan also can be very useful for Energibolaget as it can be used as an action plan.

En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs. Det faller sig således naturligt att utreda huruvida beskattning kan komma i fråga hos ett övertagande bolag, eller dess ägare, vid utgivande av ett fusionsvederlag bestående av de vid fusionen övertagna egna aktierna. Beskattningsunderlaget baseras på god redovisningssed och därmed redovisningen. Därför anser vi, för att åstadkomma en redovisningsmässig trygghet vid den omvända fusionen, att det bör påvisas vilken redovisningsmetod vid den omvända fusionen som skall användas.

Vår utredning visar att den omvända fusionen är tillåten, samt att dotterbolaget aldrig innehar de aktier som utges som fusionsvederlag. Dock uppkommer vissa problem då rättsläget inte är helt klarlagt. Något som innebär att tolkningar av lagrum rörande fusioner uppräknade i ABL genomgående måste göras för att få fram ett resultat. En viktig tolkning är att uttrycket samtliga tillgångar inte innefattar aktier i det övertagande bolaget.

Trots att många normgivare är aktiva inom redovisningen, har ingen av dessa gett någon rekommendation för redovisning av omvända fusioner. På grund av detta tolkar vi de källor vi har för att få fram det mest troliga tillvägagångssättet. Vi förespråkar att den så kallade koncernvärdemetoden tillämpas. Moderbolagets inkråm tas upp i dotterbolagets balans-, och resultaträkning. Detta ger en så rättvis redovisning som för tillfället är möjligt. Denna metod stöds också av IFRS 3. Eftersom rättsläget är osäkert och många luckor finns anser vi att det måste till ett införlivande i lagen av omvända fusioner. Vi trycker därmed på att den omvända fusionen skall regleras genom direktiv, rekommendation och råd.

A downstream merger is defined as a transaction where a parent company is merged into its subsidiary. The interior assets held by the parent company are transferred to the subsidiary in the merger, and the shares the parent company holds in the subsidiary is transferred to its owners as merger compensation. A downstream merger does not differ per definition from a merger where a subsidiary is merged into its parent company. Guidance and doctrine concerning this is scanty, therefore a speculation has arisen, whether the downstream merger complies with the prohibition to borrow money of a company to acquire it and the prohibition for a company to acquire its own shares, set up in the Swedish company act (ABL). To scrutinize the problems that can arise in such a merger, we need to study the tax- and accounting-topics that are concerned.

It is therefore inherent to study if any taxation can arise for a t ransferringcompany, or its owners, when it gives a merger compensation consisting of the shares from the parent company. The taxation is based on the financial statements and a true and fair view. Thereby we need to show which accounting method to use. Our investigation shows that the downstream merger is in accordance with Swedish law, and that the parent company’s shares are not taken over by the subsidiary, though some problems arise since the rules of law are not clear. This means that interpretations of the company act generally has to be made to get a result. An important interpretation is that the expression “all their assets”, does not include shares in the overtaking company.

Despite the fact that there are many active standard-setting powers, none of these has set any standard concerning downstream mergers. Also in this situation we have to interpret our sources to get the best procedure. We advocate a method where the values shown in the accounts of the group are used. With this the parent company’s interior assets is accounted for in the subsidiary’s balance sheet and income statement. This gives a balance sheet that is as neutral as possible. This method of accounting is also supported by IFRS3.

Syftet med denna uppsats är i första hand att utreda, analysera samt utvärdera den närmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrån de aktuella intressena på området är ändamålsenligt utformat. Den övergripande frågeställningen utgörs av om någon annan än den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och därmed det dit tillhörande avhjälpandeansvaret.  I anslutning till denna mer övergripande problemställning aktualiseras flertalet andra delfrågor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande. i) Under vilka förutsättningar kan bakomliggande aktörer svara såsom verksamhetsutövare och därmed omfattas av avhjälpandeansvaret? ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrättsliga åtaganden? iii) Hur förhåller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutet iv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sådan i sådant fall kan utformas? I förevarande uppsats aktualiseras därmed, av naturliga skäl, tre olika rättsområden; miljö-, EU- och associationsrätt men utgångspunkten är primärt miljörättslig.

The gas leak disaster in Bhopal, India, in 1984 illustrates a situation of catastrophe and mass torts resulting in loss of life and health as well as environmental degradation. The Indian company Union Carbide India Limited, who owned and operated the chemical plant that caused the disaster, did not have sufficient assets to compensate the victims in contrast to its financially well-equipped US parent company Union Carbide Corporation. The courts never reached a decision regarding parent company liability for the subsidiary’s debts arising from tort claims against the subsidiary. However, where the subsidiary cannot satisfy its tort creditors, as in the Bhopal case, questions regarding parent company liability become highly relevant in relation to both foreign and domestic subsidiaries. Therefore, parent company liability for subsidiaries’ torts is discussed in this thesis with reference to Swedish and UK company law and with a focus on the tort creditors’ situation and the business and human rights debate. From limited liability for shareholders and each company being a separate legal entity follows that a parent company is not liable for its subsidiaries’ debts in neither Swedish nor UK company law. These concepts serve the important function of facilitating risk-taking and entrepreneurial activities. However, they also contribute to the problem of uncompensated tort victims arising where a subsidiary is involved in liability- producing activities but lacks assets to compensate the tort victims. Where limited liability and each company being a separate legal entity leads to particularly inappropriate results, the doctrine of piercing the corporate veil in both Sweden and the UK allows the court to disregard the separate legal personalities and hold the parent company liable for its subsidiary’s acts or omissions. The doctrine is characterised by uncertainty and is seemingly only available under exceptional circumstances. The doctrine does little to mitigate the problems for subsidiaries’ tort creditors at large. The business and human rights debate calls for access to judicial remedies for victims of businesses’ human rights violations. As some human rights violations can form the basis of a tort claim, it is relevant to discuss parent company liability according to company law in relation to human rights violations. The United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights emphasise the need to ensure that corporate law does not prevent access to judicial remedies. However, the company law regulation of liability in company groups seems in practice to function as an obstacle for access to judicial remedies for human rights victims, particularly when also considering the inadequate legal regimes in some host states and the hurdles of jurisdiction and applicable law in multinational company groups. It is concluded in this thesis that the company law regulation of liability in company groups is seemingly not equipped to meet the challenges arising with the development of company groups, the global reach of the private business sector, the risks of mass torts and the influence of the business sector on human rights.