Academic literature on the topic 'Moderna språk spanska'

Uppsatsen utreder genom en enkätundersökning utförd i år 7, 8 och 9 på en svensk grundskola elevers inställning till studier i språken franska, spanska och tyska. Centrala frågor är: vad tycker eleverna om att studera språk; hur väljer de språk; vad motiverar dem att fortsätta studierna; vad får dem att avstå från fortsatta studier? Av elevernas svar framkommer att majoriteten uppskattar språkstudierna; att de avskräcks från studier då studiebördan blir för tung, lektionerna för tråkiga eller ämnet för svårt; att val av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter, men att en stor del av eleverna ändå ser nyttan i att lära sig ytterligare ett språk.

By the means of a questionnaire survey performed in a Swedish compulsory school, the present work examines the attitudes towards studies in the French, Spanish and German languages amongst pupils in the 7th, 8th and 9th forms. Questions essential to the survey are: what are the pupils’ feelings towards studying languages; how do they choose which language to study; what motivates them to keep studying; what refrains them from further studies? The answers given by the pupils show that the majority enjoys their language studies; that the pupils are deterred from studying when the burden of studies gets too heavy, the lessons become too tedious or the subject too difficult; that the choice of language to a great extent is governed by coincidence, yet that a large number of the pupils do see the advantage of learning another language.

Undersökningens resultat visar att bedömning är en naturlig komponent i lärandet och språkundervisningen. Informanterna möter både möjligheter och utmaningar i sitt bedömningsarbete i moderna språk. De använder formativ och summativ bedömning som ett komplement för varandra. Språkinlärningsprocessens komplexitet och de otydliga kunskapskraven för moderna språk i läroplanen gör att några lärare uttryckte behovet av att tydliggöra och tolka bedömningsmatriserna så att eleverna kan förstå i vad och hur de ska bedömas. En annan aspekt som resultatet avspeglar är återkopplingens positiva effekter för elevens lärande även om brist på tiden hindrar lärarna att allsidigt kunna bedöma de fyra kommunikativa färdigheterna. Summativ och formativ bedömning samt implementering av andra bedömningsstrategier behövs så att lärarbedömning inte blir en tung börda.
The survey's results show that assessment is a natural component of learning and language teaching. The informants face both opportunities and challenges in their assessment work in modern languages. They use formative and summative assessment as a complement to one another. The complexity of the language learning process and the unclear knowledge requirements of modern languages ​​in the curriculum mean that some teachers expressed the need to clarify and interpret the assessment matrices so that students can understand what and how they should be assessed. Another aspect that the result reflects is the positive effects of feedback on student learning, although lack of time prevents teachers from being able to assess the four communication skills at all times. Summative and formative assessment as well as implementation of other assessment strategies are needed so that teacher assessment is not a heavy burden.

Framgångsrika undervisningsmodeller för att utveckla ordinlärning är direkt avhängiga av valet av metoder och framförallt hur väl lärarna lyckas anpassa dessa till eleverna. Detta, samt den ständigt pågående debatten angående det traditionella glosförhörets för- och nackdelar fick mig att ägna denna studie åt att penetrera hur ett urval lärare i moderna språk arbetar idag, vad som utmärker respektive metod och vilka faktorer som driver lärarna i en de ena eller andra riktningen. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera undervisningsmetoderna i ordkunskap som används av högstadielärare inom moderna språk som spanska och tyska i deras strävan att stödja elevernas ordinlärning. De teoretiska utgångspunkter jag använder i denna studie är Krashens och Swains teorier om ordinlärning, Nations modell och Barcrofts principer för ordundervisning samt Enströms teorier om orden och deras strukturer. Den empiriska komponenten i studien utgjordes av en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med två lärare i spanska och en i tyska på två olika skolor förutom observationer av ett antal lektioner. Resultatet av denna undersökning visar att metoderna varierar mellan mer klassiska, lärarstyrda dito till mer interaktiva lektionstyper med ett större inslag av kommunikativa och uppgiftsinriktade aktiviteter. Trots att metoderna varierar, är en gemensam nämnare att man på nybörjarnivå prioriterar uppbyggandet av ett grundläggande ordförråd. Detta måste ske i inledningsskedet inom ramen för en lärarstyrd undervisning med klassiska, formbaserade, metoder och med hjälp av exempelvis gloslistor och glosförhör.

Syftet med denna studie är att belysa skillnader i grundskoleelevernas motivationer, i deras studier i moderna språk spanska, mellan två kritiska punkter: när de börjar läsa språket i årskurs 6 till deras sista år på grundskolan i årskurs 9, utifrån elevens perspektiv. De forskningsfrågor som använts för att uppnå syftet är: (i) vad framträder som centralt i elevernas motivation i sina språkstudier för årskurs 6 och 9?, (ii) på vilka sätt och i vilka aspekter kan man se att motivationen skiljer sig mellan de två grupperna? och (iii) vilka pedagogiska konsekvenser leder skillnaden i motivation till för ämnesdidaktiken mellan de båda grupperna? Studien baseras på intervjuer med elever från årskurs 6 och 9, som syftar till att samla information om deras erfarenhet av deras spansklärande, deras förväntningar och mål samt vad som motiverar dem. När det gäller den teoretiska ramen är denna studie grundad på fälten Self-efficacy, Self-determination theory (SDT) och The ideal multilingual self. Det huvudsakliga resultatet av denna studie är att elevernas motivation förändras från årskurs 6 till årskurs 9 från att vila på en inre motivationsgrund till att vila på en yttre motivationsgrund. Från ett ämnespedagogiskt perspektiv indikerar resultatet behovet av att hitta strategier och arbetsmetoder för att stimulera elevernas inre motivation och för att tillsammans skapa elevens L3 Self, som är bilden eleven skapar av sig själv som spansktalande och även som en del av en spansktalande gemenskap.
The purpose of this study is to analyse the differences in students’ motivations in modern language Spanish between two critical points: when they start reading the language in grade 6 and in their last year of compulsory school in grade 9, from the student’s perspective. The research questions used to achieve this purpose are: (i) what appears to be central in the students’ motivation in their language studies for grades 6 and 9?, (ii) in what ways and in what aspects can one see that motivation differs between the two groups? and (iii) what pedagogical consequences does this difference in motivation lead to for subject didactics of Spanish between the two groups? The study is based on semi-structured interviews to students from grade 6 and 9, aiming to collect information regarding their experience in their Spanish learning, their expectations and goals and what motivates them. Regarding the theoretic frame, this study is grounded on the fields of Self-efficacy, Self-determination theory (SDT) and The ideal multilingual self. The main finding of this study is that students’ motivation changes from grade 6 to grade 9 from resting on an intrinsic motivational basis to resting on an extrinsic motivational basis. From a subject didactics perspective, this result indicates the need for finding strategies and working methods to stimulate students’ inner motivation, and to co-create the student’s L3 self, that is the image the student creates of himself as a Spanish speaker and as a part of a Spanish speaking community.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket läraren respektive eleverna använder målspråket i ämnet spanska, steg 1 på gymnasiet, samt undersöka om och i så fall hur lärarens målspråksanvändning påverkar eleverna på en nybörjarnivå i språket. Studien har utförts på två gymnasieskolor med hjälp av observationer och intervjuer av de observerade lärarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lärarna använde en väldigt liten del av sin taltid på målspråket, endast 6 %. Eleverna däremot talade mer av sin taltid på målspråket, 54 %. Men det språk som talades på målspråket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna använde endast målspråket till att besvara lärarens faktabaserade frågor eller vid styrda kommunikativa övningar. I denna studie fann jag inga direkta kopplingar mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning mer än att endast faktabaserat tal på målspråket förekom, från såväl lärare som elever. Även om mina resultat inte visade på några samband mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning, står jag fast vid min övertygelse om att ett ökat användande av målspråket från läraren kommer öka elevernas användning av målspråket, vilket även styrks av flertalet språkforskare.

Den har studien har undersökt tre läromedel för spanska som moderna språk, två för årskurs 9 samt ett för gymnasieskolan. Då läromedel använder sig av så väl bild som text, har studien utgått från ett multimodalt perspektiv. Syftet var att skapa förståelse kring hur kvinnor och män porträtteras i läromedel för spanska som moderna språk. Genusrepresentationen har beräknats och analyserats utifrån ett kodningsschema, vilket grundades i antal individer, placering i hemmiljö samt yrkestillhörighet. Empirin har betraktats utifrån tidigare forskning kring ämnet, Connells genusteori och Lukes tredje maktdimenson som syftar till det undermedvetna. Ur Connells har fokus lagts på genusrelationerna, då dessa blir synliga utifrån hur män och kvinnor porträtteras. Genusrepresentationen i de insamlade data kan förstås utifrån ett maktperspektiv där män är överordnade kvinnan i arbetslivet, samtidigt som den visar en jämnare bild av det totala antalet manliga och kvinnligare individer än vad som presenterats tidigare. Därtill kan den förstås utifrån en samhällelig kontext, där den bild som visas i läromedel inte stämmer överens med verklighetens yrkesfördelning.

Sammanfattning   Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur två olika samtalsaktiviteter, i moderna språk spanska, påverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnår meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgått från Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare själva använder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstå i samtalet. Enligt CA är sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebär att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansättning av samtalare. Med hjälp av videoinspelad observation har CA använts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre använder sig av turtagning, reparation och pausering i två olika samtalsaktiviteter på spanska, en med bild och en utan bild.   Undersökningens resultat visar att det inte är den fysiska närvaron eller frånvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör då de interagerar. Det är hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehåll som ger upphov till skillnader i hur de använder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter. I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra. Turinitiala partiklar var relativt vanliga och talarbyten genomfördes oftast med att talare aktivt nominerade näste talare. En större andel av de reparationer som genomfördes både initierades och genomfördes av problemtalaren inom den aktuella problemturen. Pauseringar mellan och inom turer hölls korta för att säkra talutrymmet I majoriteten av samtalen med bild orienterade deltagarna mot bilderna snarare än mot varandra. Turinitiala partiklar var färre, talarbyten genomfördes genom att deltagare själva tog turen utan att vara nominerade.. Reparationer initierades av problemtalaren, men genomfördes oftare av en annan deltagare. Pauseringar tenderade att vara längre mellan och inom turer då talutrymmet inte behövde säkras i lika hög grad Sammantaget bidrog detta till att turtagning, reparation och pausering tenderade att användas på ett annat sätt än i samtalen utan bild. I en av grupperna användes bilderna för att skapa ämnen att samtala kring. Där orienterade deltagarna mot varandra, och talarbyten genomfördes oftast med att talare aktivt nominerade näste talare, turinitiala partiklar var relativt vanliga. Reparationer både initierades och genomfördes av problemtalaren inom den aktuella problemturen. Pauseringar mellan och inom turer hölls korta för att säkra talutrymmet Avslutningsvis diskuteras, utifrån resultaten av undersökningen, pedagogiska, didaktiska samt metodologiska möjligheter och konsekvenser för språkundervisningen.

The purpose of this study is to investigate how motivation is affected in modernlanguage learners, whether digital tools/books have any effect on the students'motivation when learning Spanish. The study was conducted using two quantitativemethods that were carried out in several schools in the Ludvika area during the spring term ´20 and ´21.The study analyses closed questionnaires with 150 students and structuredobservations undertaken in three different groups from 8th grade. The followingquestions are asked: (1) How do students perceive the influence of digital tools andlearning materials on their motivation to learn Spanish? (2) Are there differences intheir motivation when using digital teaching materials/tools compared to traditionalteaching with books? (3) What digital factors influence their motivation to workwith the Spanish language?The study shows that the most significant contributing factor to whether students aremotivated or not by their Spanish studies is how they perceive their connection withtheir teacher and the variety of teaching of the language. The motivation is notactually affected on whether they have access to digital tools/material or not.Furthermore, most learners feel unmotivated when they need to be self-sufficient orwhen they don't have the teacher’s assistance.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen. Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex. möjligheter att resa) när de väljer spanska, å andra sidan de elever som drivs av en kombination av inre och yttre faktorer (t.ex. att det är kul och ger möjligheter att kommunicera). När det gäller synen på den egna språkanvändningen ser man en uppdelning mellan dem som har en stor tillförsikt inför framtiden och dem som är mer skeptiska till om de kommer att ha kvar särskilt mycket kunskaper i ämnet framgent. Det finns även ett visst samband mellan individer som har en positiv syn på sina framtida spanskkunskaper och dem som till viss del drivs av inre faktorer i sitt val av spanska. När det gäller elevernas beskrivning av hur de företrädelsevis studerar framträder en klar skillnad mellan dem som föredrar interaktionsinriktade aktiviteter som samtal, exponering för spanskspråkig kultur etc, och dem som främst fokuserar på individuella aktiviteter så som inlärning av glosor. Även här kan man se ett samband mellan ett stort fokus på interaktionsinriktade aktiviteter, delvis inre faktorer som motiverar valet av spanska och en positiv syn på det framtida språkanvändandet.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till mo-dersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.