Dissertations / Theses: 'Moderna språk spanska'

1

Fredholm, Kent. "Grundskoleelevers inställning till moderna språk." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-457.

Full text

Abstract:

Uppsatsen utreder genom en enkätundersökning utförd i år 7, 8 och 9 på en svensk grundskola elevers inställning till studier i språken franska, spanska och tyska. Centrala frågor är: vad tycker eleverna om att studera språk; hur väljer de språk; vad motiverar dem att fortsätta studierna; vad får dem att avstå från fortsatta studier? Av elevernas svar framkommer att majoriteten uppskattar språkstudierna; att de avskräcks från studier då studiebördan blir för tung, lektionerna för tråkiga eller ämnet för svårt; att val av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter, men att en stor del av eleverna ändå ser nyttan i att lära sig ytterligare ett språk.

By the means of a questionnaire survey performed in a Swedish compulsory school, the present work examines the attitudes towards studies in the French, Spanish and German languages amongst pupils in the 7th, 8th and 9th forms. Questions essential to the survey are: what are the pupils’ feelings towards studying languages; how do they choose which language to study; what motivates them to keep studying; what refrains them from further studies? The answers given by the pupils show that the majority enjoys their language studies; that the pupils are deterred from studying when the burden of studies gets too heavy, the lessons become too tedious or the subject too difficult; that the choice of language to a great extent is governed by coincidence, yet that a large number of the pupils do see the advantage of learning another language.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Granda, Beatriz. "Bedömning i moderna språk på gymnasieskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29486.

Full text

Abstract:

Undersökningens resultat visar att bedömning är en naturlig komponent i lärandet och språkundervisningen. Informanterna möter både möjligheter och utmaningar i sitt bedömningsarbete i moderna språk. De använder formativ och summativ bedömning som ett komplement för varandra. Språkinlärningsprocessens komplexitet och de otydliga kunskapskraven för moderna språk i läroplanen gör att några lärare uttryckte behovet av att tydliggöra och tolka bedömningsmatriserna så att eleverna kan förstå i vad och hur de ska bedömas. En annan aspekt som resultatet avspeglar är återkopplingens positiva effekter för elevens lärande även om brist på tiden hindrar lärarna att allsidigt kunna bedöma de fyra kommunikativa färdigheterna. Summativ och formativ bedömning samt implementering av andra bedömningsstrategier behövs så att lärarbedömning inte blir en tung börda.
The survey's results show that assessment is a natural component of learning and language teaching. The informants face both opportunities and challenges in their assessment work in modern languages. They use formative and summative assessment as a complement to one another. The complexity of the language learning process and the unclear knowledge requirements of modern languages in the curriculum mean that some teachers expressed the need to clarify and interpret the assessment matrices so that students can understand what and how they should be assessed. Another aspect that the result reflects is the positive effects of feedback on student learning, although lack of time prevents teachers from being able to assess the four communication skills at all times. Summative and formative assessment as well as implementation of other assessment strategies are needed so that teacher assessment is not a heavy burden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Torrente, Giménez Maria Teresa. "Undervisning om ord i grundskolans moderna språk." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31511.

Full text

Abstract:

Framgångsrika undervisningsmodeller för att utveckla ordinlärning är direkt avhängiga av valet av metoder och framförallt hur väl lärarna lyckas anpassa dessa till eleverna. Detta, samt den ständigt pågående debatten angående det traditionella glosförhörets för- och nackdelar fick mig att ägna denna studie åt att penetrera hur ett urval lärare i moderna språk arbetar idag, vad som utmärker respektive metod och vilka faktorer som driver lärarna i en de ena eller andra riktningen. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera undervisningsmetoderna i ordkunskap som används av högstadielärare inom moderna språk som spanska och tyska i deras strävan att stödja elevernas ordinlärning. De teoretiska utgångspunkter jag använder i denna studie är Krashens och Swains teorier om ordinlärning, Nations modell och Barcrofts principer för ordundervisning samt Enströms teorier om orden och deras strukturer. Den empiriska komponenten i studien utgjordes av en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med två lärare i spanska och en i tyska på två olika skolor förutom observationer av ett antal lektioner. Resultatet av denna undersökning visar att metoderna varierar mellan mer klassiska, lärarstyrda dito till mer interaktiva lektionstyper med ett större inslag av kommunikativa och uppgiftsinriktade aktiviteter. Trots att metoderna varierar, är en gemensam nämnare att man på nybörjarnivå prioriterar uppbyggandet av ett grundläggande ordförråd. Detta måste ske i inledningsskedet inom ramen för en lärarstyrd undervisning med klassiska, formbaserade, metoder och med hjälp av exempelvis gloslistor och glosförhör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Martín, Lindström Susana. "Motivation i moderna språk spanska : Skillnader och likheter mellan årskurs 6 och årskurs 9." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-38027.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa skillnader i grundskoleelevernas motivationer, i deras studier i moderna språk spanska, mellan två kritiska punkter: när de börjar läsa språket i årskurs 6 till deras sista år på grundskolan i årskurs 9, utifrån elevens perspektiv. De forskningsfrågor som använts för att uppnå syftet är: (i) vad framträder som centralt i elevernas motivation i sina språkstudier för årskurs 6 och 9?, (ii) på vilka sätt och i vilka aspekter kan man se att motivationen skiljer sig mellan de två grupperna? och (iii) vilka pedagogiska konsekvenser leder skillnaden i motivation till för ämnesdidaktiken mellan de båda grupperna? Studien baseras på intervjuer med elever från årskurs 6 och 9, som syftar till att samla information om deras erfarenhet av deras spansklärande, deras förväntningar och mål samt vad som motiverar dem. När det gäller den teoretiska ramen är denna studie grundad på fälten Self-efficacy, Self-determination theory (SDT) och The ideal multilingual self. Det huvudsakliga resultatet av denna studie är att elevernas motivation förändras från årskurs 6 till årskurs 9 från att vila på en inre motivationsgrund till att vila på en yttre motivationsgrund. Från ett ämnespedagogiskt perspektiv indikerar resultatet behovet av att hitta strategier och arbetsmetoder för att stimulera elevernas inre motivation och för att tillsammans skapa elevens L3 Self, som är bilden eleven skapar av sig själv som spansktalande och även som en del av en spansktalande gemenskap.
The purpose of this study is to analyse the differences in students’ motivations in modern language Spanish between two critical points: when they start reading the language in grade 6 and in their last year of compulsory school in grade 9, from the student’s perspective. The research questions used to achieve this purpose are: (i) what appears to be central in the students’ motivation in their language studies for grades 6 and 9?, (ii) in what ways and in what aspects can one see that motivation differs between the two groups? and (iii) what pedagogical consequences does this difference in motivation lead to for subject didactics of Spanish between the two groups? The study is based on semi-structured interviews to students from grade 6 and 9, aiming to collect information regarding their experience in their Spanish learning, their expectations and goals and what motivates them. Regarding the theoretic frame, this study is grounded on the fields of Self-efficacy, Self-determination theory (SDT) and The ideal multilingual self. The main finding of this study is that students’ motivation changes from grade 6 to grade 9 from resting on an intrinsic motivational basis to resting on an extrinsic motivational basis. From a subject didactics perspective, this result indicates the need for finding strategies and working methods to stimulate students’ inner motivation, and to co-create the student’s L3 self, that is the image the student creates of himself as a Spanish speaker and as a part of a Spanish speaking community.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Widequist, Madelene. "Lärares och elevers målspråksanvändning i det spanska språkklassrummet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12599.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket läraren respektive eleverna använder målspråket i ämnet spanska, steg 1 på gymnasiet, samt undersöka om och i så fall hur lärarens målspråksanvändning påverkar eleverna på en nybörjarnivå i språket. Studien har utförts på två gymnasieskolor med hjälp av observationer och intervjuer av de observerade lärarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lärarna använde en väldigt liten del av sin taltid på målspråket, endast 6 %. Eleverna däremot talade mer av sin taltid på målspråket, 54 %. Men det språk som talades på målspråket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna använde endast målspråket till att besvara lärarens faktabaserade frågor eller vid styrda kommunikativa övningar. I denna studie fann jag inga direkta kopplingar mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning mer än att endast faktabaserat tal på målspråket förekom, från såväl lärare som elever. Även om mina resultat inte visade på några samband mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning, står jag fast vid min övertygelse om att ett ökat användande av målspråket från läraren kommer öka elevernas användning av målspråket, vilket även styrks av flertalet språkforskare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Forslund, Sanna. "En representation av genus i spanska läromedel. : – Vad gör de egentligen?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-277467.

Full text

Abstract:

Den har studien har undersökt tre läromedel för spanska som moderna språk, två för årskurs 9 samt ett för gymnasieskolan. Då läromedel använder sig av så väl bild som text, har studien utgått från ett multimodalt perspektiv. Syftet var att skapa förståelse kring hur kvinnor och män porträtteras i läromedel för spanska som moderna språk. Genusrepresentationen har beräknats och analyserats utifrån ett kodningsschema, vilket grundades i antal individer, placering i hemmiljö samt yrkestillhörighet. Empirin har betraktats utifrån tidigare forskning kring ämnet, Connells genusteori och Lukes tredje maktdimenson som syftar till det undermedvetna. Ur Connells har fokus lagts på genusrelationerna, då dessa blir synliga utifrån hur män och kvinnor porträtteras. Genusrepresentationen i de insamlade data kan förstås utifrån ett maktperspektiv där män är överordnade kvinnan i arbetslivet, samtidigt som den visar en jämnare bild av det totala antalet manliga och kvinnligare individer än vad som presenterats tidigare. Därtill kan den förstås utifrån en samhällelig kontext, där den bild som visas i läromedel inte stämmer överens med verklighetens yrkesfördelning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Marrero, Ericson Cristian. "Samtalsaktiviteter i moderna språk spanska : En jämförelse av samtalsorganisation i samtal med respektive utan bild." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192708.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur två olika samtalsaktiviteter, i moderna språk spanska, påverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnår meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgått från Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare själva använder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstå i samtalet. Enligt CA är sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebär att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansättning av samtalare. Med hjälp av videoinspelad observation har CA använts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre använder sig av turtagning, reparation och pausering i två olika samtalsaktiviteter på spanska, en med bild och en utan bild. Undersökningens resultat visar att det inte är den fysiska närvaron eller frånvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör då de interagerar. Det är hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehåll som ger upphov till skillnader i hur de använder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter. I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra. Turinitiala partiklar var relativt vanliga och talarbyten genomfördes oftast med att talare aktivt nominerade näste talare. En större andel av de reparationer som genomfördes både initierades och genomfördes av problemtalaren inom den aktuella problemturen. Pauseringar mellan och inom turer hölls korta för att säkra talutrymmet I majoriteten av samtalen med bild orienterade deltagarna mot bilderna snarare än mot varandra. Turinitiala partiklar var färre, talarbyten genomfördes genom att deltagare själva tog turen utan att vara nominerade.. Reparationer initierades av problemtalaren, men genomfördes oftare av en annan deltagare. Pauseringar tenderade att vara längre mellan och inom turer då talutrymmet inte behövde säkras i lika hög grad Sammantaget bidrog detta till att turtagning, reparation och pausering tenderade att användas på ett annat sätt än i samtalen utan bild. I en av grupperna användes bilderna för att skapa ämnen att samtala kring. Där orienterade deltagarna mot varandra, och talarbyten genomfördes oftast med att talare aktivt nominerade näste talare, turinitiala partiklar var relativt vanliga. Reparationer både initierades och genomfördes av problemtalaren inom den aktuella problemturen. Pauseringar mellan och inom turer hölls korta för att säkra talutrymmet Avslutningsvis diskuteras, utifrån resultaten av undersökningen, pedagogiska, didaktiska samt metodologiska möjligheter och konsekvenser för språkundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ruch, Carolina. "Elevers motivation till digitalt lärande i moderna språk : Genom digital undervisning och läromedel i spanska." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-38041.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how motivation is affected in modernlanguage learners, whether digital tools/books have any effect on the students'motivation when learning Spanish. The study was conducted using two quantitativemethods that were carried out in several schools in the Ludvika area during the spring term ´20 and ´21.The study analyses closed questionnaires with 150 students and structuredobservations undertaken in three different groups from 8th grade. The followingquestions are asked: (1) How do students perceive the influence of digital tools andlearning materials on their motivation to learn Spanish? (2) Are there differences intheir motivation when using digital teaching materials/tools compared to traditionalteaching with books? (3) What digital factors influence their motivation to workwith the Spanish language?The study shows that the most significant contributing factor to whether students aremotivated or not by their Spanish studies is how they perceive their connection withtheir teacher and the variety of teaching of the language. The motivation is notactually affected on whether they have access to digital tools/material or not.Furthermore, most learners feel unmotivated when they need to be self-sufficient orwhen they don't have the teacher’s assistance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Birgersson, Petter. "Uppfattningar av spanska : En undersökning om gymnasisters uppfattningar av spanskundervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176995.

Full text

Abstract:

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen. Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex. möjligheter att resa) när de väljer spanska, å andra sidan de elever som drivs av en kombination av inre och yttre faktorer (t.ex. att det är kul och ger möjligheter att kommunicera). När det gäller synen på den egna språkanvändningen ser man en uppdelning mellan dem som har en stor tillförsikt inför framtiden och dem som är mer skeptiska till om de kommer att ha kvar särskilt mycket kunskaper i ämnet framgent. Det finns även ett visst samband mellan individer som har en positiv syn på sina framtida spanskkunskaper och dem som till viss del drivs av inre faktorer i sitt val av spanska. När det gäller elevernas beskrivning av hur de företrädelsevis studerar framträder en klar skillnad mellan dem som föredrar interaktionsinriktade aktiviteter som samtal, exponering för spanskspråkig kultur etc, och dem som främst fokuserar på individuella aktiviteter så som inlärning av glosor. Även här kan man se ett samband mellan ett stort fokus på interaktionsinriktade aktiviteter, delvis inre faktorer som motiverar valet av spanska och en positiv syn på det framtida språkanvändandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Frie, Nicolina. "Med modersmål i moderna språk - en fallstudie av tre elever." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30019.

Full text

Abstract:

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till mo-dersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Scott, Elin. "Värdeundervisning inom moderna språk : En studie om vilka värden som förmedlas och hur i spanska läromedel." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29696.

Full text

Abstract:

Moral education is a hot topic in Swedish school discourse. Some critics mean that some fundamental values stated in the curriculum are not thoroughly justified and that the doctrine hinders students and teachers to form their own worldview. The purpose of this study was to investigate how values can be conveyed in textbooks in second language learning in relation to theories by the critics Pia Nykänen and David O. Kronlid. The study presents values within social ethics which are found in the Spanish textbook Caminando 3 through a discourse analysis and describes if the values are either justified, presented with alternative perspectives on ethical questions or if they are portrayed unjustified one-sidedly. Both critics mean that moral education needs to focus on the ability to cope with a pluralistic moral landscape which is in constant change. The study shows that the parts of the textbook portraying discursive values such as liberal-democratic ideals are presented without alternative perspectives but with an discursive development ideal as justifying mean whilst the collaborative values, such as what to do on your free time, how to picture your partner and in what kind of building to live, are often portrayed in a more neutral way with several alternatives. The study gives a few pointers towards ideas on how to work with moral education in a not indoctrinated way and how to use already existing material and new models in the continuous search for a good moral education in a secular and diverse society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Rossella, Arena Silvia. "Spansklärares motivation i att motverka elevers avhopp från spanska på högstadiet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34492.

Full text

Abstract:

Ett problem som har blivit mer och mer förekommande under de senaste åren i den svenska grundskolan handlar om möjligheten att kunna välja bort moderna språk. I denna studie undersöks spansklärares upplevelse av deras motivation i att motverka elevers avhopp från spanska på högstadiet. Syftet består av att ta reda på vad spansklärare anser hur deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta med sina spanskstudier. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: vad menar spansklärare hur deras motivation bidrar till att deras elever fortsätter läsa spanska på högstadiet och hur upplever spansklärare att deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta sina studier i spanska på högstadiet. Arbetet utgår från en kvalitativ metod som bygger på semi-strukturerade intervjuer med fyra obehöriga och en behörig spansklärare som arbetar i grundskolan. Resultatet, som har analyserats utifrån Self-Determination teorin, visar att det finns likheter och olikheter i hur de intervjuade spansklärarna upplever sin motivation i att motverka deras elevers avhopp från spanska. Det har framkommit att majoriteten av spansklärarna i studien blir motiverade av olika yttre faktorer. Alla deltagande lärare i denna studie verkar vara överens om att elevernas motivation påverkar mer eller mindre deras motivation och vice versa vilket kan visa på ett ömsesidigt behov mellan både partnerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Näsström, Anna. "Demokratiarbete i moderna språk : En intervjustudie kring synen på värdegrundsarbetet blandundervisande lärare i franska, spanska och tyska." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27161.

Full text

Abstract:

Syftet med det här examensarbetet är att bidra till en diskussion kring de moderna språkämnenas legitimitet i den svenska skolan. Detta genom att undersöka språklärares syn på möjligheten att inkludera arbetet med värdegrundsfrågor i undervisningen i moderna språk. Studien innefattar också en jämförelse med undervisningen i ämnet engelska. Undersökningens teoretiska förankring utgörs av fyra olika synsätt på relationen mellan utbildning och demokrati, nämligen lärande om, genom och för demokrati, samt demokrati här och nu . Viktiga utgångs- och referenspunkter för examensarbetet är dessutom grund- och gymnasieskolans läroplaner, samt Skolverkets presentation av skolans värdegrundsarbete. Den aktuella studien har genomförts med hjälp av samtalsintervjuer med lärare som har ämneskombinationen moderna språk/engelska. Resultatet från dessa intervjuer visar att samtliga av de ovan nämnda synsätten i någon mån kan återspeglas i undervisningen i moderna språk, om än i varierande grad. Förekomsten av respektive synsätt tycks bland annat bero på elevernas kunskapsnivå i målspråket, lärarens intressen och erfarenheter, gruppstorlek, samt undervisningens tidsutrymme. I jämförelsen med engelskämnet konstaterade de intervjuade språklärarna att det framförallt är två saker som de moderna språken kan bidra med till värdegrundsarbetet. Dels kan kunskaper i ytterligare främmande språk utöver engelska ge utökade möjligheter att knyta an till andra folk och kulturer, dels kan språkstudierna förse eleverna med nya perspektiv på exempelvis kulturella företeelser och människors olika livssituationer. Det sistnämnda kan leda till en utveckling av elevernas generella interkulturella kompetens, vilket är en viktig målsättning i det nutida språkklassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Ohlsson, Maria, and Hanna Wilhelmi. "Verbal kommunikation i språkklassrummet : En komparativ studie mellan svenska som andraspråk i förberedelsklass och spanska som B-språk." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154686.

Full text

Abstract:

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika språkklassrum och hur lärarna själva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation är användandet av målspråket, kommunikationsstrategier och innehåll. För att uppnå syftet har vi använt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lärare på två gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att målspråket inte alltid används i den utsträckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare används av lärarna än eleverna. Den enda grupp som nästan uteslutande talar på målspråket och som i störst utsträckning använder sig av kommunikationsstrategier är den grupp analfabeter som observerats, trots att alla elever utom en i gruppen delar modersmål. Vi kan, i jämförelserna av våra intervjuer och observationer, se att det som observerats inte alltid stämmer överens med hur lärarna själva reflekterar över sin undervisning och inte heller med den språkforskning vi tagit del av. I vår slutsats har vi kommit fram till att en attitydförändring måste ske för att målspråksanvändningen ska få en större plats i språkundervisningen och att den ska användas på ett mer medvetet sätt av såväl lärare som elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gadea, Marisa. "Att tala på målspråket i undervisningen i moderna språk : Ur ett lärarperspektiv: Vad motiverar högstadieelever att studera spanska?" Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-101176.

Full text

Abstract:

Språkvalet i grundskolan idag är ett milt obligatorium det vill säga eleverna tvingas att välja ett språk men kan senare välja att hoppa av och börja den så kallade svenskengelskan (SvEn). Ämnet är betygslöst och ställer således inget egentligt krav på eleven och följderna blir inte så allvarliga då man i slutet på grundskolankan välja bort ett ämne inför gymnasievalet. Konsekvenserna har blivit att många elever, cirka 25 % hoppar av moderna språk och därmed tappar ett helt ämne och med detta också möjligheten att kunna studera språket vidare på gymnasiet och/eller ha grundläggande kunskaper för eventuella utlandsstudier. Enligt Skolverket och kursplanen är syftet med moderna språk att utöver att kunna kommunicera på ett främmande språk även kunna få perspektiv på sin omvärld och öka sina möjligheter att kunna ingå i olikasociala och kulturella sammanhang. Syftet med denna undersökning är att utreda hur man kan motivera högstadieelever till att läsa moderna språk, i detta fall spanska och även få dem motiverade att fortsätta. Frågeställningarna har besvarats meden kvalitativ undersökning bestående av en enkät och en intervju av 4 praktiserande lärare i spanska. Resultatet har visat att lärare i spanska anser att den muntliga färdigheten är en av det största motivationsfaktorerna i språkinlärningen och att en viss otydlighet i kursplanen för moderna språk inte stödjer undervisningen vad gäller den muntliga färdigheten och undervisningen generellt. I övrigt saknar lärarna en verklighetsanknytning till ämnet som skulle kunna avhjälpas med att använda "Gemensameuropeisk referensram för språk" (GERS). Enligt undersökningen har lärare alla förutsättningar för att skapa en god språkinlärning då de använder olika motivationsfaktorer som löpande feedback, kognitiva motivationsverktyg och talar övervägande på målspråket i undervisningen. Dock visar intervjuerna i denna undersökning att skolinspektionens siffror stämmer vad gäller avhopp i moderna språk och att detta är en direkt koppling till det milda obligatorium som är fallet med moderna språk. Konklusionen är att enobligatorisk status på ämnet också skulle höja attraktionsvärdet på ämnet och således göra elever mermotiverade att studera spanska och moderna språk generellt. Därtill skulle ett förtydligande av kursplanen stödja lärares undervisning och öka tydligheten i kursplanens mål gentemot eleverna och på så vis ökaelevernas förståelse för ämnet och därmed också motivationen för densamma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Söderman-Davis, Kristina. "Film, språk och hur man sår ett intressefrö." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36532.

Full text

Abstract:

En av de största utmaningarna som dagens språkpedagoger står inför är hur de bäst kan stimulera och motivera till lärande. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida användandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlärning. Den teoretiska delen av studien består av följande delar; kultur i språkundervisningen, Knud Illeris och hans lärandeteorier, lärandeteorier och språk och avslutningsvis aktuell forskning om film i språkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklärare och analyserar hur de ser på film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lärarna är om vikten av en undervisning som är stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket användbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga språkliga förmågor hos eleverna.
One of the biggest challenges for language teachers is how to stimulate an interest for the language and motivate students to learn more. This study looks into the use of movies in the Spanish classroom as a way to create interest and stimulate learning. The theoretical study includes the following; culture and language teaching, Knud Illeris and his theories of learning, learning and languages, and finally, current research as relating to movies and language teaching. The empirical part of the study is composed of qualitative interviews with four Spanish teachers, and analyses how they view using movies as a didactic tool in their teaching. The study shows that teachers are very aware of the importance of motivating students to learn more. It also shows that they view movies as a very usable, and highly flexible, tool to stimulate interest and practice all of the language competencies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Majava, Cecilia. "En studie om elevers upplevelse av inlärning av de fyra språkliga förmågorna i moderna språk i årskurserna 6–9." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42770.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning få elevers egna perspektiv på vilken av de fyra språkliga förmågorna, höra, läsa, skriva och tala, de upplever gynnar dem mest i inlärningen av ett modernt språk, i det här fallet franska, tyska och spanska. Undersökningens frågeställning har formulerats för att ta reda på vilken av de fyra förmågorna de upplever som viktigast för dem men även för att ta reda på om det finns någon annan viktig faktor utöver de fyra förmågorna som är särskilt viktig för elevernas upplevelse av språkinlärningen. Det känns viktigt att få elevernas egna perspektiv för att kunna anpassa och utveckla undervisningen i moderna språk i samstämmighet med kursplanerna i Skolverkets styrdokument samt eleverna egna upplevelser av inlärning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod och utfördes i årskurserna 6–9. Svaret på frågeställningen om förmågorna visar att det är den skriftliga förmågan som tenderar att vara den förmågan som eleverna upplever är mest gynnsam för dem i sin språkinlärning men det pekar också på att det är den skriftliga förmågan som ligger till grund för utveckling av de övriga tre förmågorna. Svaret på frågeställningen om någon annan viktig faktor är viktig för dem pekar på att det är elevernas trygghet som tillsammans med motivation är särskilt viktiga faktorer för eleverna i undervisningen av moderna språk på denna skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Higuera, González Juan Manuel. "Andraspråksinlärning– en analys av kommunikationsproblem och kommunikationsstrategier hos den målspråkliga produktionen av svensktalande inlärare som läser Moderna språk - spanska." Thesis, Högskolan Dalarna, Spanska, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6200.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Madsen, Janeth. "Faktorer som påverkar valet att läsa spanska som moderna språk - En undersökning av en grupp elever från årskurs 6." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33638.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Casahuga, Lindström Jenny. "I huvudet på mina elever när de samspelar och lär sig spanska." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29979.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna om de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser kommer också att vara ett syfte i detta arbete.STRIMS-projektet, den mest omfattande svensk studie om inlärningsstrategier för elever som läser moderna språk, är presenterat i en bok som heter ”I huvudet på en elev” (Malmberg, 2000). Den har varit en del av min teoretiska bakgrund, och på samma sätt så har jag kartlagt vad mina gymnasieelever har i huvudet när de lär sig ord och fraser på spanska, alltså om de är medvetna om hur de lär sig spanska och vilka strategier använder de när de lär sig ord och fraser.Genom olika övningar har jag också börjat en process med eleverna för att hjälpa dem i deras väg att bli mer strategimedvetna när de lär sig spanska, och visat olika sätt att lära sig ord och fraser på.Till sist presenteras en innehållsanalys av läroboken Caminando 3 och lärarhandledningen som hör till boken. Där granskas om böckerna har en tydlig funktion att visa och hjälpa eleverna att upptäcka olika sätt att lära sig spanska på och bli mer medvetna på de olika strategier som finns för att lära sig ord och fraser.Denna studie visar att det finns fortfarande många elever som inte har reflekterat över deras språkinlärning och att en majoritet använder gloslistor för att lära sig ord och fraser, som är ett ytligt sätt som gör att man glömmer snabbt orden man har lärt sig. Det finns dock ett litet antal elever som redan har börjat fundera över vilka olika strategier finns för att lära sig ord och fraser och som man kan använda som lärare för att de ska dela med sig och sprida sina kunskaper. Denna studie har också visat att det är positivt att börja en process med språkgrupperna för att hjälpa dem att lära känna olika strategier för att lära sig ord, och att eleverna uppskattar det och lär sig att bli bättre språkinlärare. I både läroboken och lärarhandledningen Caminando 3 finns en rad tips på olika strategier, men de är inte tillräckligt tydlig presenterade så att lärare och elever kan lära sig att använda dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Cato, Pierre. "”Med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation...” : Lärares upplevelser av bedömning av skriftlig produktion på de nationella proven i spanska på gymnasiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-219076.

Full text

Abstract:

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen. I sitt bedömningsarbete använder sig lärarna också av tidigare bedömningsanvisningar då kunskapskraven i den nya kursplanen upplevs som alltför generella och svårtolkade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Vidal, Manuel. "Lärarna, låtarna och lusten : Om didaktiska musikaktiviteter i spanskundervisningen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-172858.

Full text

Abstract:

En undersökning av hur lärare i spanska, åk 6-9 och gymnasiet, använder musik i sin undervisning, vilka dessa aktiviteter är och syftet med dem. Studien visar att musik och sång bl.a är gynnsam för att undervisa kultur och att musikaktiviteter har motiverande effekter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Lavesson, Paula. ""Kommunikation lär man sig bäst genom att kommunicera" : En studie om lärarnas strategier för att främja den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29798.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att skapa kunskap om strategier som lärarna använder under lektionerna för att främja elevernas muntliga interaktion i den spanska undervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka strategier använder lärarna mest för att främja elevernas muntliga interaktion i den spanska undervisningen? Och Vilka fördelar och nackdelar har, enligt lärarna, dessa strategier? För att få svar på forskningsfrågeställningarna användes kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex spansklärare i högstadiet. Intervjuernas resultat ger en helhetsbild av olika strategier som sex spansklärare använder mest för att främja den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen. Dessutom förklaras fördelar och nackdelar som dessa strategier har, enligt lärarens berättelser. Resultaten visar att genom att använda olika strategier kan den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen främjas. Sammanfattningsvis kan sägas att studien anses tillföra information som kan vara till nytta för alla lärare som undervisar i spanska (L2) och moderna språk i allmänhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Isaksson, Anja. "Vad gör spanskan populär? - En undersökning av elevers åsikter om sina språkval i grundskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32002.

Full text

Abstract:

Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som språkval i grundskolan. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkäter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till språkval i allmänhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar på mina frågor både hos de elever som valt spanska som språkval och även hos de elever som har valt andra språk och frågat dem om deras erfarenheter och åsikter. Min slutsats är att spanskan har blivit en medelväg mellan tyskan och franskan där tyskan anses vara ett fult språk och franskan anses mycket svårare än de båda andra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Dahlgren, Sofia, and Channa Carlestam. "Medveten målspråksanvändning i undervisningen av moderna språk – En kvalitativ belysning av elevers uppfattningar om hinder och möjligheter med att spanskan används som klassrumsspråk." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35647.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Cervera, Alexander. "¿En kulturell fiesta? : En analys av kulturell representation i ett läromedel för spanskstudier." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28211.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att, genom en textanalys, undersöka hur en lärobok i spanska kulturellt representerar den spansktalande världen och om den innehållsmässigt lever upp till kursplanens krav när det gäller de kulturella aspekterna. Det visar sig att Spanien och Latinamerika behandlas monokulturellt och att den innehållsmässiga balansen vad gäller kultur mellan Spanien och Latinamerika är svag i läroboken och att den inte ger utrymme för diskussion och reflektion, vilket gör att ett stort ansvar läggs på läraren för att leva upp till kursplanens krav.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Olsson, Anton. "Andra och tredjespåksinlärning med fokus mot grammatik i Sveriges grundskola: Spanska som moderna språk M2SP : Felanalys av grammatiska fel för Pretérito Perfecto (perfekti dåtid) vid skriftlig produktion." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36058.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att analysera förekomst och frekvens av skriftliga fel för det inkluderademomentet i grammatikundervisning för språkval spanska i årskurs 8–9; Pretérito Perfecto(motsvarar svenskans perfekt i dåtid). Vidare syften är att jämföra vilkeninformationsöverföring som sker mellan modersmålet och målspråket och dess relation tillgrammatikinlärning.Två klasser har producerat en skriftlig text för analys. Därefter har ett slumpmässigt urvalav tio elever delats in i två fokusgrupper för efterföljande diskussion.Resultat från morfologisk felanalysmodell, visar att från 19 elevtexter så förekommersammanlagt 284 Pretérito Perfecto relaterade fel. Studiens analys visar på att grammatiskafel vid användande av Pretérito Perfecto är vanligare på hjälpverbet (Haber) än påhuvudverbet (AR, ER, IR-verb). De analyserade resultaten från felanalysmodellens korpusvisar vidare på en problematik i informationsöverföring mellan svenska och spanska förbåda årskurserna, som bland annat gestaltar sig genom generaliserings fel,sammanblandningsfel och fossilisering av grammatiska regler från modersmålet.Studien tillför fördjupad kunskap kring inlärningssvårigheter för formen Pretérito Perfecto.Studiens resultat och efterföljande förslag på pedagogiska tillvägagångsätt kringkorrigering, undervisningsmål och formativt inkluderande arbetsgång i skrivprocessen:riktar sig till yrkesverksamma ämneslärare i spanska. Studien kan användas som ettkompletterande pedagogiskt-didaktiskt underlag vid undervisningsplanering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Norlin, Cindy. "Språkvalet i årskurs fem." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29468.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Durán, Alfaro Rodrigo. "Cultura e interculturalidad en la enseñanza del español como lengua extranjera." Thesis, Linköping University, Department of Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59624.

Full text

Abstract:

Resumen:

La Agencia Nacional de Educación sueca y la didáctica de lenguas plantean que el estudio de idiomas extranjeros, no sólo implica el aprendizaje de una lengua sino también la comprensión de la/s cultura/s donde se habla la lengua estudiada. Con esto, se busca romper con el estilo tradicional de enseñanza de lenguas extranjeras que se limita a entregar datos sobre el o los países cuya lengua oficial es el idioma estudiado. Por esto, la visión del profesor sobre el término cultura es clave para promover el desarrollo de competencias interculturales en los alumnos. El presente estudio describe la significación de cultura e interculturalidad que tienen seis profesores de E/LE, en relación a lo establecido por la Agencia Nacional de Educación y el campo de la didáctica de lenguas al respecto.

Se concluye, entre otras cosas, que las significaciones de cultura e interculturalidad no siempre conllevan a la comprensión de otras culturas y al desarrollo de competencias interculturales y que no hay un total conocimiento de los objetivos sobre cultura planteados en los Planes de estudio nacionales y Planes de curso de la asignatura Lenguas Modernas.

Sammanfattning:

Skolverkets och språkdidaktikens syn på att läsa ett främmande språk innebär inte bara inlärningen av ett språk, utan också att lära sig att förstå kulturen/kulturerna där språket används. Detta strider mot den traditionella undervisningsstilen i främmande språk som bara ger fakta om landet eller länderna vars officiella språk är det språket eleverna har valt att läsa. Därför är lärarens synsätt på begreppet kultur viktigt för att främja elevernas utveckling av interkulturella kompetenser. Denna uppsats beskriver sex spansklärares uppfattningar av kultur och interkulturalitet, i förhållande till Skolverkets och språkdidaktikens syn på det.

Slutsatserna är, bland annat, att lärarnas uppfattningar av kultur och interkulturalitet inte alltid främjar förståelsen av andra kulturer och utvecklingen av interkulturella kompetenser och att lärarna inte har fullständig kännedom om kulturrelaterade mål som uttrycks i den Nationella läroplanen och Kursplanen i Moderna språk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Wallerström, Therese. ""Bandy del flor [...] se puede discutir si es una estrategia exitosa o no" : Un estudio sobre las dificultades de los profesores de español en la identificación y la evaluación de las estrategias compensatorias léxicas en la comunicación escrita." Thesis, Uppsala universitet, Romanska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-382094.

Full text

Abstract:

En el presente trabajo se ha estudiado la problemática que algunos profesores de español en Suecia enfrentan al identificar y evaluar estrategias comunicativas en una prueba escrita por un alumno del nivel A2. Entrevistas cualitativas semiestructuradas han sido llevadas a cabo con seis profesores de seis escuelas suecas con el objetivo de resaltar sus pensamientos y experiencias acerca la identificación y la evaluación de las estrategias compensatorias léxicas en la comunicación escrita. El resultado de las respuestas analizadas destaca ciertos aspectos problemáticos que los informantes enfrentan al identificar y evaluar las estrategias que pueden resultar en una diferencia evaluativa a nivel nacional y afectar el principio de equidad establecido en la ley escolar sueca.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Dressler, Lutz. "Wie lässt sich das Interesse am Erlernen von Deutsch als Fremdsprache (wieder) steigern? : Warum lernt man als schwedischer Schüler neben der eigenen Muttersprache gerade Deutsch als zweite Fremdsprache? Was sind Anreize dafür?" Thesis, Högskolan Dalarna, Tyska, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21787.

Full text

Abstract:

By the means of a questionnaire the present work examines the attitudes among pupils between the 5th and 9th grade towards choosing French, Spanish or German as their third language. The main question to be answered is "What needs to be improved to raise the interest in choosing specifically German as their preferred third language?". The other questions posed are for example "Do they want to study a language at all?", "Which language do they want to study and why?" or "What motivates them to keep studying generally?". The results show a high motivation and that the most pupils have already decided for a specific language at the middle of the 5th grade. Family and friends play a crucial role in choosing their language in combination with other factors such as the experiences of visiting countries or settings where the target language is used. To raise the popularity of German as the chosen language is not a short time project. More variation in teaching and real contact with German people, for instance language trips, needs to be done or improved. Nearly all of the pupils want to use modern techniques like chat or video conversations instead of just reading a text book.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Nilser, Helena. ""No dominas el sueco, se te hace difícil el español" : Translanguaging en la enseñanza de ELE." Thesis, Stockholms universitet, Romanska och klassiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-137791.

Full text

Abstract:

El objetivo de esta tesina es investigar qué lenguas se usan en la enseñanza de español como lengua extranjera en unos institutos en Suecia, basándonos en la teoría de translanguaging. Teniendo en cuenta el gran número de alumnos con otras lenguas maternas distintas del sueco, pretendemos averiguar qué lenguas son usadas en la clase de ELE, qué conocimientos tienen los profesores sobre las competencias lingüísticas de sus alumnos y cuáles son las opiniones sobre el uso de diferentes lenguas en la enseñanza, según los profesores. Con la finalidad de obtener una mejor comprensión de lo investigado hacemos una triangulación con una encuesta con 28 participantes, entrevistas con tres profesoras y además observamos una clase de cada profesora antes de realizar las entrevistas. Los hallazgos principales son: que el sueco es la lengua más usada después del español, que muchas veces los profesores están inseguros de los conocimientos lingüísticos de sus alumnos y que raramente los recursos lingüísticos son usados en el aprendizaje. Por último, se ha demostrado que la mayoría de los participantes están de acuerdo con que el uso de otras lenguas en la enseñanza de ELE resulta beneficioso para el aprendizaje. No obstante, las lenguas señaladas por las profesoras entrevistadas en la definición de otras lenguas fueron el sueco y el inglés, por lo quellegamos a la conclusión de que el sueco y el inglés pueden ser la norma en relación con los recursos lingüísticos y de que el contraste lingüístico entre el sueco o el inglés parece ser injusto para todos los alumnos que no tienen el sueco como lengua materna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Negreiros, Persson Janaina. "Faktorer som påverkar elevers motivation att lära sig ett modernt språk i grundskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150120.

Full text

Abstract:

Den här studien har haft som syfte att undersöka elevernas motivation att lära sig moderna språk i grundskolan. Undersökningen gjordes i en skola i Stockholmsområde under min VFU praktik (VT18). Klasserna som var intressanta för detta arbete och som stod i fokus är två klasser i årskurs 8 (41 elever sammanlagt – 19 elever i 8A och 22 elever i 8B). Den enda klassen (8A) upplevs av läraren att fungera bra medan den andra (8B) fungerar dåligt vad det gäller eleverna motivation. Målet har alltså varit att analysera elevernas inställning till de egna språkstudierna samt deras upplevelser av vad som får dem att blir motiverade eller omotiverade att lära sig spanska. Arbetet har baserats på observationer, enkäter och individuella intervjuer. Följande frågor ställs: (1) Vilka faktorer och händelser är centrala för att skapa motivation som främjar lärandet i spanska? (2) Vilka faktorer och händelser kan få eleverna att tappa motivation i att lära sig spanska? (3) Finns det någon tydlig skillnad mellan de båda studerade grupperna vad det gäller elevernas inställning till lärandet och motivation? Arbetet visar att den mest betydelsefulla bidragande faktor för huruvida eleverna motiveras av sina spanskstudier är hur de upplever deras relation med sin lärare samt variation i undervisningen. Studien visar att eleverna från båda klasserna känner sig omotiverade när spanska blir för svårt och när det tar för lång tid att lära sig. Den tydligaste skillnaden mellan de grupperna vad det gäller inställning till motivation är att eleverna i 8B upplever att de har en dålig relation med sin lärare medan eleverna i 8A upplever att de har en bra relation. Relationen mellan läraren och eleverna i 8A har positiv inverkar på elevernas motivation medan den har negativ påverkan på eleverna i 8B. Dessa elever strävar efter prestationsmål, har svårare att samarbeta med klasskamrater, upplever mer stök i klassrummet och har en negativ inställning till sitt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lund, Daniel. "La competencia intercultural en la enseñanza escolar de idiomas extranjeros : Una recopilación de investigaciones anteriores relacionadas con la competencia intercultural en la enseñanza de idiomas extranjeros." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160273.

Full text

Abstract:

Vivimos en un mundo cada vez más globalizado e interconectado, lo que exige nuevas y mejores destrezas en cuanto al comportamiento en contextos interculturales, es decir, contextos donde se encuentran dos o más culturas de manera igualitaria. Documentos rectores para la educación, tanto nacionales (suecos) como internacionales subrayan la importancia de éstas.        En presente estudio se ha basado en investigaciones internacionales anteriores, para indagar cómo el sistema educativo y especialmente la enseñanza de los idiomas modernos pueden ayudar a fomentar la competencia intercultural en los alumnos, en primer lugar, por medio de una revisión sobre cómo se define dicha competencia; en segundo lugar, investigar cómo se puede crear un clima intercultural en el aula y finalmente, comprobar qué métodos y herramientas didácticas se pueden usar para fomentar la competencia intercultural en los alumnos. El análisis de las investigaciones anteriores se ha llevado a cabo aplicando un enfoque cualitativo, usando el método de la hermenéutica, o más específicamente, la abducción.      El análisis del estudio muestra que, a pesar de varios intentos, todavía no existe una definición unánime de la competencia intercultural. Las definiciones presentadas, sin embargo, tienen varios rasgos en común, por ejemplo, que están compuestas de dimensiones cognitivas, afectivas y de comportamiento. Además, la competencia intercultural se define también como un proceso, usando el modelo de procesamiento de la competencia intercultural de Deardorff (2006). A continuación, el análisis muestra que el clima intercultural en el aula se crea por medio de trabajar interculturalmente, otra vez usando el modelo de Deardorff. Se presentan unos ejemplos concretos de cómo trabajar interculturalmente, entre otros, empleando la conversación coloquial. Finalmente, el análisis, de acuerdo con la crítica hacia el uso de la enseñanza intercultural como un elemento aislado de la enseñanza, propone una perspectiva holística, es decir, que la interculturalidad formara parte de todas las asignaturas de los programas de educación.
Vi lever i en alltmer globaliserad och sammankopplad värld. Detta ställer nya och högre krav på vår förmåga att föra oss och interagera i interkulturella sammanhang, det vill säga sammanhang där två eller flera kulturer möts på lika villkor, vilket understryks i såväl nationella (svenska) som internationella styrdokument för utbildning.      Studien nedan har utifrån tidigare internationell forskning undersökt hur utbildningssystemet och framförallt undervisningen i moderna språk kan verka för att förmedla kunskap om, och färdigheter i, interkulturell kompetens genom att först göra en översyn av hur sådan kompetens definieras och därefter undersöka hur klassrumsmiljön kan få en interkulturell prägel, samt vilka didaktiska metoder och verktyg som kan användas för att förmedla den interkulturella kompetensen till eleverna. Analysen av den tidigare forskningen är genomförd med en kvalitativ ansats och hermeneutisk metod, närmare bestämt abduktion.      Studiens analys visar att det, trots flera försök, ännu inte finns någon enhetlig definition av vad som är interkulturell kompetens. Det finns dock stora likheter i befintliga definitioners grundstruktur, exempelvis att de innefattar kognitiva, affektiva och beteendemässiga dimensioner. Interkulturell kompetens definieras också som en process, varvid Deardorffs (2006) processmodell särskilt lyfts fram. Analysen visar också på att ett interkulturellt klassrumsklimat uppstår då läraren väljer ett interkulturellt arbetssätt, även här visar sig Deardorffs processmodell användbar. I anslutning till detta ges ett antal konkreta exempel på hur ett interkulturellt arbetssätt kan se ut, bland annat undervisning utifrån det vardagliga samtalet. Avslutningsvis lyfter analysen, i samklang med kritik mot att interkulturell undervisning ofta behandlas som ett enskilt moment i undervisningen, fram ett så kallat holistiskt perspektiv, det vill säga att interkulturalitet ska vara en del av all undervisning.
The globalization and interconnectedness of the world is putting new and higher demands on our ability to function and interact within an intercultural context, that is, contexts where two or more cultures meet on equal terms. This is also highlighted in national (Swedish) as well as international documents governing education.      This study has used previous international research, to investigate how the educational system and especially the teaching of modern languages can be a part of student’s acquisition of intercultural competence, by first reviewing how this competence is defined and thereafter investigate how to create an intercultural class space, and also what didactic methods and tools might be used to convey the intercultural competence to the students. The analysis of the previous research has been done, applying a qualitative approach and a hermeneutic method, more specifically the abduction.      The analysis shows that, in spite of several tries, there is still no unanimous definition of intercultural competence. However, there are compelling similarities regarding the basic structure of the existing definitions, for example the existence of cognitive, affective and behavioral dimensions. Also, intercultural competence is defined as a process, highlighting the process model on intercultural competence by Deardorff (2006. Furthermore, the analysis shows that an intercultural class space occurs when the teacher applies an intercultural teaching method, another area where the process model by Deardorff is proven useful. In connection, some examples are given of how an intercultural teaching method might look, including the use of the colloquial conversation. Finally, the analysis, in accordance with the critique on intercultural education used as an isolated element in the education as a whole, proposes a holistic perspective, that interculturality be a part of all education that is.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Garrido, Karla. "Enseñanza tradicional o comunicativa en Suecia : Un estudio sobre la coherencia entre la enseñanza de la gramática y el currículo de idiomas modernos sueco." Thesis, Stockholms universitet, Romanska och klassiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191969.

Full text

Abstract:

Resumen Este estudio se dedica a investigar si la enseñanza demostrada por los docentes, comentarios de alumnos y al igual que el contenido de un manual escolar es tradicional o comunicativo en su acercamiento, haciendo una revisión del contenido de siete estudios. Por lo tanto, se quiere investigar si lo que se enseña y el método aplicado tiene un enfoque comunicativo y al mismo tiempo es coherente con el currículo sueco. La revisión se realizó a través de analizar siete estudios desde niveles de grado a doctorado. Se analizaron en cuatro dimensiones que caracterizan el enfoque comunicativo: La lengua hablada en el aula, las formas de trabajar en clases, las formas de enseñar la gramática y si el material utilizado es auténtico o no. Los resultados demuestran que dos docentes resaltan y son las únicas que trabajan con un enfoque comunicativo en los cuatros aspectos analizados. Entre los otros individuos se pudo ver una variación de métodos, donde variaba mucho entre uno y otro. Se pudo responder a la pregunta de investigación y se encuentra que las formas de enseñar en general no son coherentes con el enfoque comunicativo del currículo, y, donde la mayoría de los docentes y hasta el libro de texto, aun se concentra mucho en una enseñanza de gramática tradicional en la cual el idioma más utilizado en clase es el sueco. Otro resultado interesante es que esta variación se encuentra y principalmente es encontrada ya que los docentes se sienten incapaces de seguir un acercamiento comunicativo por la razón de que los alumnos no tienen la capacidad de comunicarse en el idioma meta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Moderna språk spanska'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles