Academic literature on the topic 'Modulbyggd'

In 1999 the childbearing increased, which in combination with the closure of a number of

preschools led to the shortage and reduced capacity in available places for young

children. The lack of places in preschools has led us to try to find a solution to the

problem and in order to solve the problem we have interviewed personnel of preschools

in Halmstad. The persons we met were asked to list advantages and disadvantages of

their preschool and also to come up with innovative solutions and new ideas of how to

develop a satisfactory preschool. This was the basis for us when we drew our drawings

and our main objective was to find a new template for the development of pre-fabricated

preschools.

When drawing a new and modern preschool a number of considerations have to be made,

first of all the main objective for the children is play and playtime, a second objective is

sound reduction and laws about sound reduction. Another consideration is how to

construct the building and which method to be used, for instance should industrial

techniques be considered and pros and cons be listed.

The main disappointment amongst the preschool personnel was that they had no

influence in the planning stage of the new development of the preschool. What we did

was that we listened to the personnel and used their opinions when we created a

constructional plan. This is a simple module made of prefabricated elements which

ensures an easy production phase and in combination with the influences of the staff this

would be the preschool of the future. This would solve the problem with the many years

of problems with lack of preschools.

I Hudiksvalls kommun är förskolorna byggda på 70- och 80-talet och är i behov av renovering. Kommunen har kommit fram till att det är billigare att ersätta de gamla förskolorna med nya förskolor än att renovera de befintliga. Huvudsyftet med detta examensarbete är att göra en jämförelse mellan platsbyggda- och modulförskolor, för att få en klarare bild över vilken typ av förskola som är mest fördelaktig, med fokus på byggtekniska egenskaper som påverkar arbetsmiljön. I kommunen finns det så kallade ”flyttbara” förskolemoduler sen början av 2000-talet och en ny permanent modulförskola började byggas i januari 2012. De modulförskolor som redan fanns i kommunen kommer från två olika leverantörer. Därför har rapportens fokus lagts på att jämföra dessa två modullösningar med platsbyggda förskolor. Jämförelsen har fokus på arbetsmiljön för förskolelärarna när det gäller byggtekniska lösningar för de olika typerna av förskolorna. För att kunna få en översiktlig bild över hur förskolelärarna upplever arbetsmiljön och om det är någon skillnad mellan platsbyggda- och modulförskolor genomfördes en enkätundersökning, där förskolelärarna skulle bedöma den upplevda arbetsmiljön. Eftersom de moduler som finns i kommunen är från 2000-talet är även de platsbyggda förskolor som var med i enkäten också byggda på 2000-talet för att harmonisera jämförelsen. Rapporten börjar med att beskriva vad kommunen ställer för olika krav på förskolorna och sedan kommer det en undersökning av arbetsmiljön på alla förskolor i kommunen som Hudiksvalls kommun gjorde 2010. Efter det kommer en beskrivning över hur modulariseringen har sett ut och utvecklats i Sverige. Det följs upp av en beskrivning av Cramos och Moelvens byggtekniskaspecifikationer för deras moduler och hur bygget av Moelvens förskola i Hudiksvalls kommun har gått till, följt av redovisning och diskussion av resultatet från enkätundersökningen. Hela rapporten avslutas med resultat och diskussion över de resultat som tagits och besvarande av frågeställningar.

Stockholmsregionen hade år 2011 68 000 bostadslösa studenter. Studenter som står i bostadskö kan få sin bostad till mitten eller i slutet av deras studieperiod. Men att bara bygga nya studentbostäder är inte en enkel lösning. Att bygga nytt idag är förknippat med dyra byggkostnader där kokurrensen om fina lägen är hård, vilket resulterar i dyra hyror. Detta är något som studenter inte har råd med. Studenter behöver låga hyror för att kunna ha råd med mat, skolmaterial, kläder och intressen. Dock kan det finnas ett effektivt sätt att minska på byggkostnaderna och det stavas moduler i form av volymelement. Med hjälp av denna metod kan stora delar av byggnadsprojekt och lägenheter byggas i fabrik. Att bygga med moduler är egentligen inget nytt fenomen, utan är en del av industrialiseringen av byggprocessen som härstammar ända ifrån 1700-talet. Det var dock under mitten av 1900-talet som byggnation av volymelement tog riktigt fart, då mobila bostäder byggdes helt i fabrik och sedan transporterades till byggarbeten av vägar, kraftverk m.m. Syftet med föreliggande studie är att ge svar hur stor prisskillnaden blir om ett studentbostadshus byggs på plats eller med moduler i form av volymelement i fabrik. Metoden som använts för studien är att ett studentbostadshus inklusive område ritades upp inklusive planlösning och material. Däröver, räknades m2 priset för byggnaden i form platsbyggt samtidigt som byggföretag med inriktning av byggnation med volymelement kontaktades för att få ett prisförslag om byggnaden hade byggts i fabrik. En litteraturstudie har skett under större delen av arbetets gång. Resultatet visade att det förslagna studentbostadshuset kunde både ha 25 % lägre och 25 % högre kostnad ifall det hade blivit modulbyggt.

Purpose: There is a severe housing shortage in Sweden, with a deficiency of schools and preschools. At the same time, carbon dioxide emission is measuring higher than ever and the realization of environmental crisis is clear. The building sector is responsible a high percentage of carbon dioxide emissions. Calculation for the climate impact can be implemented through life cycle assessment (LCA), directives are requested on how to build through an LCA perspective. The study investigates modular buildings that constitute an efficient and flexible way of managing the building shortage. The aim of this research was to get answers from an ecologically sustainable perspective to what provides more advantageous to process modules when the time- limited building permit expires and a module is needed somewhere else, with or without extra isolation. Method: A quantitative methodology was used to accomplish the aim. The climate impact of four different types of lifecycles simulates by using the software Anavitor. Other methods used for data acquisition was document analysis, calculation of specific energy use and transmission loss.   Findings: The results present advantageous choices for stakeholders to pick after the time-limited building permits expire and a new module is demanded at another place. The study shows that less carbon dioxide emission is produced when reusing the module rather than demolish and produce a new module. Energy savings can be made which reduces the total climate impact of the module that are additionally insulated.  Implications: The conclusion the group could deduct was that the production and manufacturing stage has a significant impact on the total climate impact that a renovation and non-manufacturing scenario is always more advantageous. By adding additionell isolation savings on total carbon dioxide emission can be made despite increased material use.   Limitations: The results are limited to a life cycle assessment based on a module’s envelope as the interior and technical equipment is the same for all scenarios. The study was based on a standard module in which the equipment has no effect on the results. The result was initially specific, but with the help of calculation of the breakpoint for independent transport distances, a general validity could be given.
Syfte: I Sverige råder det brist på bostäder, skolor och förskolor, samtidigt uppmäter koldioxidutsläppen högre än någonsin och insikten om ett miljöhot är påtaglig. Byggnadssektorn ansvarar för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp. Beräkning av klimatpåverkan kan utföras genom livscykelanalyser (LCA), däremot efterfrågas direktiv på vad som bör göras vid byggnation kring ett LCA-perspektiv. Undersökningen har genomförts på en modulbyggnad som utgör ett effektivt och flexibelt sätt att hantera byggnadsbristen på. Målet med arbetet var att ur ett ekologiskt hållbart perspektiv få svar på vad som är mer fördelaktigt att behandla moduler på när det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en modul behövs på en annan plats, med eller utan en tilläggsisolering. Metod: För att uppnå målet med studien användes en kvantitativ undersökningsstrategi. Klimatpåverkan för fyra olika typer av livscykler simulerades i mjukvaruprogrammet Anavitor. Andra metoder som används för datainsamling var dokumentanalys, beräkningar av specifik energianvändning och transmissionsförluster genom vägg vid tilläggsisolering. Resultat: Det genererade resultatet presenterar vad som är fördelaktigt att välja efter att det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en ny modul behövs på en annan plats. Studien visar att det genererar mycket mindre koldioxidutsläpp att återanvända modulen än att kassera och bygga ny modul. En energibesparing kan ges som sänker den totala klimatpåverkan för modulerna som tilläggsisoleras. Konsekvenser: Slutsatsen av arbetet är att produktions och tillverkningsstadiet har så pass stor inverkan på den totala klimatpåverkan då utfallet att renovera och spara in på en tillverkningsfas är att föredra. För att göra valet av att tilläggsisolera eller inte krävs en LCA. Den koldioxidökningen som tillkommer på grund av volymökning av en tilläggsisolering får inte överskrida den minskning som genereras av energibesparing. Begränsningar: Studien är avgränsat till livscykelanalys gjord på modulens klimatskal då den invändiga och tekniska utrustningen är densamma för alla utfall, därför kan modulen även tillhöra en annan slags funktion. Resultatet blev till en början specifikt men med hjälp av beräkning av brytpunkt för oberoende transportsträckor kunde en generell giltighet ges.

Dagens städer är byggda och formade med en stor ojämnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar längs med vägar fungerar endast som förråd åt bilar. Gator har blivit transportsträckor utan någon riktig identitet. Hur kan vi återta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger på hur man genom små förändringar på flera olika platser kan ta tillvara på de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad. Syftet är att skapa en grogrund för en stadsutveckling på en gräsrotsnivå och som sedan kan påverka i vilken riktning våra städer utvecklas och förändras. Målet är att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli något nytt och berikande åt staden som helhet.
Today’s cities are built and shaped with a large inequality in how the space is distributed between different vehicles and way of transportation. Parking located along roads only function as storage for cars. Streets have become walk-through paths lacking identity. The focus lies on parkings along roads and how we can turn some of them into something new. My graduation project is exploring how small changes at several different locations can bring the local spirit into the city, while creating a vibrant and dynamic cityscape.  The aim is to make the urban development to start from its grassroots and from there determine in which way we will change our cities. The goal is to redefine the public space in between the buildings, that today is used by motor vehicles, and to create something new and something that can enrich the city as a whole.

The industrialized timber housing process is capable nowadays to build multi-storeyhouses since fairly new changes in the Swedish regulations where made after theadmission of the European Union in 1994.The industrialized process moves parts of the construction process into a highlyeffective factory where 3D-volumes of the building are prefabricated beforetransportation to the building site for assemble.The assembly process is relatively effective compared to the completion of thebuilding service system and this is therefore the main focus in this thesis. This thesisattends problems with completion of the building service system, and thereforedemarcates from other aspects, such as technical and economic aspects, of thebuilding service system.The degree of completion of the flats differs from completion of the connectivepassages, for example hallways, in a way that suggests a need for further investigation.This thesis includes analysis of the possibilities to increase the prefabricatedconnective passages, to the extent of containing building service systems.An increase of the prefabrication of the building service system has a greatdevelopment potential, even though some restraining factors need to be solvedbefore implementation.This thesis was made in collaboration with two of Sweden’s leading companies on themarket of multi-storey industrialized timber housing, Moelven ByggModul AB andLindbäcks Bygg AB.