Contents
Academic literature on the topic 'Möjliggörare'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Möjliggörare.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Möjliggörare"
1
Holmberg, John. "Högre utbildning och hållbar omställning – En reflektion över studenternas roll." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2424.
Full textAbstract:
För att klara de globala utmaningarna menar FN:s Agenda 2030 att det krävs omställning av samhälleliga system. Det räcker inte med marginella justeringar. Ohållbara transport-, energi-, mat- och sjukvårdsystem behöver fasas ut och ersättas med hållbara. För att klara dessa omställningar behövs helhetssyn och samverkan. I denna artikel ger jag min reflektion över FN:s process för lärande för hållbar utveckling och på vilket sätt högskolor och universitet (HoU) kan bli mer aktiva i denna hållbarhetsomställning genom att ta vara på studenternas unika roll som möjliggörare.
2
Magnusson, Jenny. "Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 56. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2296.
Full textAbstract:
Ett av många ansvarsområden som en uppsatshandledare har handlar om att möjliggöra och öppna för studentens självständighet. Självständighet knyts i den här undersökningen till studentens delaktighet i handledningssamtalen, och i det sammanhanget är handledarens frågor till studenten centrala. Syftet är därför att undersöka hur handledarna genom ställandet av frågor öppnar för och möjliggör studentens självständighet. Åtta olika handledarsamtal från två utbildningsprogram analyseras utifrån vilka frågor som ställs, och vilka av dessa frågor som öppnar för och möjliggör självständighet. Tre typer av frågor identifieras som särskilt centrala i handledningssamtalen; öppnande och överlämnande frågor, utvecklande och fördjupande frågor samt utmanande och problematiserande frågor. Variationen mellan samtal och handledare visar sig dock vara stor och det visar sig också finnas skillnader i vilken typ av delaktighet som skapas med hjälp av frågorna.
3
Holmberg, John. "Ledarskap för hållbar omställning i högre utbildning." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2422.
Full textAbstract:
FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.
4
Sezgin, Natalie, and Kristina Tengelin. "Början på ett utbyte för framtiden." Venue 2, no. 1 (May 7, 2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1328.
Full textAbstract:
Som pionjärer i ett lärarstudentutbyte mellan Linköpings universitet och Western Kentucky University, USA, tillbringade författarna fem veckor i februari-mars 2012 i den amerikanska staden Bowling Green, Kentucky. Utbytet är ett av flera och ett ökande antal internationella avtal som Linköpings universitet slutit med länder över hela världen.
Ambitionen är att möjliggöra för fler svenska lärarstudenter att göra sin slutpraktik på en utländsk skola och på så sätt bredda sina erfarenheter inför det kommande arbetslivet.
5
Svensson, Maria. "Lärarstudenters erfarenheter av två veckors utlandspraktik – en möjlighet till utveckling av interkulturella perspektiv." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 1. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2791.
Full textAbstract:
Att öka internationaliseringen inom högre utbildning och speciellt lärarutbildningen har länge varit en viktig fråga. Det handlar vanligen om att studenter ska få möjlighet att skaffa kunskaper om lärande ur ett interkulturellt perspektiv så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle. Det finns forskning som visar vilka effekter internationella utbyten under några månader eller år kan få men det finns få studier av lärarstudenter som genomför kortare internationella utbyten. I denna studie har skriftliga reflektioner i samband med lärarstudenters två veckor långa utlandspraktik i Uganda samlats in för att beskriva de erfarenheter som studenter fått samt hur dessa kan möjliggöra utveckling av interkulturella perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys framträder tre teman av erfarenheter som utlandspraktiken har gett upphov till: kulturella, didaktiska och personliga. Den kulturella dissonans som uppstår när studenterna under två veckor får möjlighet att möta en kultur som skiljer sig från den de är vana vid utmanar deras förståelse genom så väl positiva som negativa upplevelser. Även en kortare utlandspraktik med goda möjligheter till reflektion kan bidra till erfarenheter viktiga för att utveckla kunskaper så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
6
Näsman, Marina, Fredrica Nyqvist, Marina Lindell, Mikael Nygård, and Siv Björklund. "Vem kan man lita på? Förändringar i politiskt, institutionellt och socialt förtroende bland äldre i Österbotten." Politiikka 62, no. 4 (November 17, 2020). http://dx.doi.org/10.37452/politiikka.91037.
Full textAbstract:
Förtroende för andra människor och samhälleliga institutioner är centralt för den sociala sammanhållningen. Tidigare forskning indikerar att förtroendenivåerna i Finland har sjunkit under de senaste decennierna. Detta har dock inte undersökts specifikt bland den äldre befolkningen, och i synnerhet inte för de äldre i landskapet Österbotten. Syftet med denna studie är att analysera förändringar i politiskt, institutionellt och socialt förtroende från år 2005 till 2016 bland svensk- och finskspråkiga äldre personer i Österbotten. I studien analyseras data från enkätstudien Gerontologisk Regional Databas (GERDA) utförd i Österbotten. Urvalet inkluderade 65- och 75-åringar och bestod av 1545 individer år 2005 och 1742 individer år 2016. Logistisk regression användes för att estimera sannolikheten för att ha högt förtroende enligt studieår och språkgruppstillhörighet i vartdera förtroendemått samtidigt som olika sociodemografiska faktorer inkluderades som kontrollvariabler. Nivån av politiskt och institutionellt förtroende var statistiskt signifikant lägre år 2016 jämfört med 2005 medan ingen signifikant förändring hittades gällande det sociala förtroendet. Resultaten visade också att förändringarna i förtroendemåtten varierade mellan språkgrupperna. De lägre nivåerna av förtroende som hittades i denna studie är ett potentiellt hot mot det sociala kapitalet som i sin tur är en viktig möjliggörare för ett aktivt åldrande och borde därför uppmärksammas och undersökas vidare.
7
Björk, Alexander. "Mot en situerad standardisering inom socialtjänsten." Socialvetenskaplig tidskrift 24, no. 3-4 (September 19, 2018). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2017.24.3-4.2392.
Full textAbstract:
Under de senaste två decennierna har det ställts allt högre krav på standardiserad dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens fält, både nationellt och internationellt (Socialstyrelsen, 2004; Tilbury, 2004; Lynch-Cerullo & Cooney, 2011). Utvecklingen hänger ihop med övergripande strömningar som Evidensbaserad praktik (EBP) och New Public Management (NPM) som sätter fokus på att mäta effektiviteten av offentlig verksamhet utifrån kvantitativa mått. Den grundläggande idé som förts fram är att standardiserad dokumentation inom den reguljära verksamheten ska möjliggöra kontinuerlig mätning av socialtjänstens utfall, både på individuell och aggregerad nivå, och att informationen ska användas till att förbättra insatsernas kvalitet.
Dissertations / Theses on the topic "Möjliggörare"
1
Edkvist, Robin. "Gamification som möjliggörare för att motivera användare av system för tillverkningsindustrin." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36445.
Full textAbstract:
Gamification är en strategi som använder spelmekanismer och spelkomponenter för att skapa motivation och engagemang hos användare av olika typer av system. Denna studie syftar till att undersöka om gamification kan användas för att motivera användare av system för tillverkningsindustrin. Studien har genomförts med en initial litteraturstudie och kvalitativa intervjuer med experter inom gamification samt utveckling av system för tillverkningsindustrin. Intervjufrågor har därefter ställts mot tidigare genomförd forskning, för att identifiera möjliga resultat. Resultatet av denna studie visar att spelmekanismer och spelkomponenter skulle kunna användas i ett system för tillverkningsindustrin, förutsatt att det finns ett tydligt affärsmål, mätbar och användbar data samt identifierade drivkrafter hos organisationens maskinoperatörer. Vidare har ett antal punkter identifierats som kan vara motiverande för en användare av system för tillverkningsindustrin: Möjlighet för operatörerna att följa utvecklingen i sitt expertområde Kartläggning av operatörernas drivkrafter, vilken därefter används för att förbättra operatörernas arbetssituation, med exempelvis mer givande uppgifter Belöningar som utdelas är matchade mot operatörernas preferenser, med syfte att vara mer effektiva som motivationsskapare
2
Andersson, Henrik. "Processorienterad verksamhetsutveckling med Gamification som möjliggörare : En fallstudie vid Karlstads kommun." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32969.
Full textAbstract:
Verksamhetsprocesserna är de värdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjärta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att låta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden låta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstå, kostnader kommer att minska och högre kvalitet på leveranser kommer att uppstå. Men för att lyckas med detta så gäller det att begränsa alla problem och utmaningar som kan uppstå. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer såsom olika belöningssystem osv, utanför spelvärlden så uppnås ett högre engagemang och motivation hos de som använder sig av dessa spelmekanismer. Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnå genom användningen av modeller/metoder som stöd för POVU. Kandidatuppsatsen beskriver hur spelmekanismerna från gamification möjligen kan appliceras på de modeller/metoder som används som stöd för POVU för att begränsa de utmaningar och öka de effekter som uppstår. Detta uppnåddes genom en kvalitativ studie hos Karlstad kommun där en enkätundersökning samt en intervju har utförts för att samla in data. Karlstad kommun har sedan några år tillbaka börjat fokusera på processarbete och i dagsläget arbetar alla kommunens förvaltningar och bolag i någon mån med processer. Karlstad kommun har tagit fram en egen processmodell för hur de skall arbeta med processer - Processmodellen. I detta arbete har både ett antal effekter och utmaningar upplevts. Några exempel på effekter är följande: Förbättrade flöden Gemensam begreppsanvändning Ökad kvalitet på leveranser Några utmaningar som uppstått är följande: Medarbetare använder inte metod- och modellstöd fullt ut Processmodellen upplevs som alltför akademisk Svårt att greppa för den enskilda medarbetaren
3
Zeidlitz, Julia. "Social innovation - en potentiell möjliggörare : En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-70112.
Full textAbstract:
An increase in societal challenges is creating more pressure for the public service to meet the needs of its citizens and from the society in general. The greatest challenges that Piteå kommun face are the ageing population and the need of competence provision. This essay aims to examine how Piteå kommun utilizes social innovation. The empiric material has been collected through a series of semi-structured interviews conducted with key figures in Piteå kommun who are well versed in the use of social innovation. The theoretical framework, from which the analysis is based on, is based on Murray, Caulier-Grice och Mulgan’s (2010) theory of the social innovation process. The main results show that the informants share aconsistent view of what an innovation friendly climate should consist of, but how to get there is blurry and difficult to put in to words. The result also show that a politically governed organization faces a challenge when it comes to long-term efforts of social innovation since systematic change is dependent of a stable innovation process to get substantial effect. Among the informants, and in earlier research, social innovation is attributed a wide meaning which can either leads to boosted creativity and ideas or create uncertainty and a disinclination to make use of social innovation in different workplaces since the term seems unfamiliar. Suggestions for further research is examining and comparison of the utilization of social innovation in other municipalities. Another area that can be researched further is how the social innovation process is featured in the nonprofit sector and the private sector, which can lead to insights in how the sectors can collaborate between each other more easily.De ökade samhällsutmaningarna ställer större krav på offentlig sektor att möta medborgarnas och samhällets behov. De största utmaningarna som Piteå kommun står inför är den åldrande befolkningen och behovet av kompetensförsörjning. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka arbetet med social innovation i Piteå kommun. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom Piteå kommun som har insyn i innovationsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten som utgör grund för analysenär Murray, Caulier-Grice och Mulgans (2010) teori om den sociala innovationsprocessen. De huvudsakliga resultaten visar att informanterna delar en överensstämmande bild över vad ett innovationsvänligt klimat bör innehålla, men att vägen dit är diffus och svårt att beskriva.Resultatet visar även att en politiskt styrd organisation har en utmaning då det gäller att satsa långsiktigt på social innovation, då systematiska förändringar är beroende av en stabil innovationsprocess för att få reell effekt. Bland informanterna och i tidigare forskning finns det en bred tolkning av termen social innovation, vilket antingen kan sporra kreativitet och idérikedom eller skapa osäkerhet och ovilja att jobba med social innovation i olika verksamheter då begreppet är främmande. Förslag till vidare forskning är undersökning och jämförelse av andra kommuners arbete med social innovation för att analysera hur den sociala innovationsprocessen ser ut i andra kommuners organisationer. Ett annat område som kan undersökas ytterligare är hur den sociala innovationsprocessen ser ut i idéburen sektor och privata sektorn, för att på så sätt lättare kunna se vilka samverkansmöjligheter som finns mellan sektorerna.
4
Larsdotter, Nilsson Emma. "Scrum som möjliggörare för kunskapsöverföring? : - en studie om kunskapsöverföring mellan utvecklare på ett mjukvaruföretag." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-230005.
Full textAbstract:
Kunskap är som mest användbar när den har inflytande och delas med andra varför medarbetarna inom en organisation bör ha möjlighet att lära av varandra. Då en individ delar eller sprider sin kunskap och erfarenhet till någon annan benämns det som kunskapsöverföring. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kunskapsöverföring mellan utvecklare möjliggörs när en organisation inom mjukvaruindustrin använder Scrum som arbetsmetod. Studien avser även undersöka huruvida metoden på något sätt hindrar kunskapsöverföring. För att besvara syftet ställs följande huvudfråga: Hur möjliggör Scrum kunskapsöverföring mellan utvecklare? vilken består av tre delfrågor: (i) Var sker kunskapsöverföring i Scrum? (ii) Vilken typ av kunskap sprids i Scrum? (iii) Vad kan hindra kunskapsöverföringen då Scrum används som arbetsmetod? Med utgångspunkt i teorier om kunskap, kunskapsöverföring och kontexten för kunskapsöverföring samt den teoretiska beskrivningen av Scrum utformades en analysmodell som visar Scrums förväntade stöd för kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består av observationer och intervjuer vilka genomfördes under en tio veckor lång praktik på ett mjukvaruföretag som nyligen tillämpat Scrum som arbetsmetod. På fallföretaget har Scrum anpassats till verksamhetens behov med hjälp av tre scrumteam, till skillnad från teorin som beskriver Scrum utifrån endast ett scrumteam. Av resultatet framgår att två av Scrums ceremonier samt co-location utgör ett direkt stöd för kunskapsöverföring och tre av ceremonierna utgör ett indirekt stöd. En av ceremonierna utgör både ett direkt och indirekt stöd. Vidare visar studien att flera scrumteam kan hindra kunskapsöverföring mellan utvecklare i olika scrumteam. Sammanfattningsvis indikerar studien att Scrum till viss del bidrar med en kontext som möjliggör för viss typ av kunskapsöverföring.Knowledge is most useful when it has influence and is shared with others. Therefore, employees of an organization should have the opportunity to learn from each other. When an individual share his or her knowledge to another, this is termed knowledge transfer. The purpose of this study is to investigate whether and how knowledge transfer between software developers is made possible when an organization in the software industry is using Scrum as a working method. The study also intends to examine whether the method in any way prevents knowledge transfer. In order to answer the purpose the following main questions were addressed: How does Scrum enable knowledge transfer between developers? This question further consists of three parts: (i) Where does knowledge transfer take place? (ii) What type of knowledge is transferred in Scrum? (iii) What can prevent the knowledge transfer when Scrum is used as a working method? Based on theories of knowledge, knowledge transfer, the context for knowledge transfer, and the theoretical description of Scrum, a specific framework was designed. The framework shows the expected support for knowledge transfer by Scrum. The collected empirical data consists of observations and interviews, which were conducted during a ten-week case study at a software company that recently implemented Scrum as a working method. The company has adapted Scrum to business needs with the help of three scrum teams, as opposed to the theory that describes Scrum based on only one scrum team. The results show that two of Scrum ceremonies and co-location constitutes direct support for knowledge transfer, and three ceremonies constitute an indirect support. One ceremony constitutes both direct and indirect support. The study also shows that several scrum teams can prevent knowledge transfer between developers in different scrum teams. In conclusion, the study indicates that Scrum partly contributes a context that allows for certain types of knowledge transfer.
5
Brekell, Liv, and Josefin Karlsson. "Inkludering i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares syn på sin egen betydelse som möjliggörare." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32198.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas. Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten. Samtliga förskollärare menar även att barnens olikheter gynnar allas utveckling. Deras syn på normalitet och avvikelse varierar dock. Vissa menar att för att anses normal måste man bete sig och prestera ungefär som majoriteten i en grupp. De övriga förskollärarna anser att ingen är normal och att alla är avvikare på något sätt. När förskollärarna beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd fokuserar de främst på barn med sociala och språkliga svårigheter, samt barn med diagnoser. De förutsättningar som förskollärarna anser är avgörande för att alla barn ska bli inkluderade i gruppen är dels mindre barngrupper, dels ökad personaltäthet. Vidare menar förskollärarna att god ekonomi och möjlighet till kompetensutveckling underlättar inkluderingsarbetet. Förskollärarna anser också att de själva måste vara goda förebilder och inta ett professionellt förhållningssätt. Alla barns styrkor ska synliggöras och tas tillvara. Dessutom poängterar förskollärarna vikten av att vara en reflekterande pedagog för att medvetandegöra sitt eget agerande gentemot barngruppen.
6
Sund, Andreas. "Möjliggörare eller bromsklossar? : En studie om myndigheters påverkan på företagsutveckling inom de gröna näringarna i Jämtland." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40825.
Full text
7
Nilsson, Joakim, and Erik Byström. "Barriärer och möjliggörare för att införa robotic process automation : En kvalitativ fallstudie över mindre kommuners digitala mognad." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183539.
Full textAbstract:
Automation of work processes has become a central aspect of increasing business competitiveness, effectiveness and quality. Robotic Process Automation (RPA) is a new technology that can be used for this. It is a relatively new technology that, through a defined workflow, performs the tasks instead of a person. The RPA technology does not require little integration to interact with multiple systems through the interface, in the same way a person would. Organizations in public sector, like municipalities are today facing increasing challenges and need to change the way they are working, to keep up with the new technologies, and make the most out of scarce resources. Through a qualitative study, we have investigated what barriers and enablers small municipalities have to be ready for when considering RPA implementation. To collect empirical data, we performed nine semi-structured interviews with participants from four small municipalities, which had not implemented RPA yet and with one large municipality who is already using RPA today. The analysis of this study identifies the barriers and enablers in small municipalities that define their digital maturity to implement RPA. These barriers and enablers were categorized in to four themes: digital maturity, digital competence, time and resources and interest and strategic mandate.
8
Nilsson, Söderberg Emma, and Richard Edlund. "Medberoende, möjliggörare eller bara anhörig? : En kvalitativ studie kring anhörigproblematik i samband med en närståendes missbruk eller beroende." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-73860.
Full text
9
Eidolf, Jenny. "Självkännedom och självledarskap som möjliggörare för effektiv samverkan och kollektiv intelligens : Att skala upp ledarskapet genom att inkludera alla i organisationen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42800.
Full text
10
Pamnert, Daniel, and Christina Sundin. "Personalen som möjliggörare eller begränsare av de demenssjukas sexualitet : -En studie om hur personal på demensboenden ser på de äldres kärleksrelationer och sexualitet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1732.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten. Anhörigas önskemål och genusnormer är det som främst påverkar personalens förhållningssätt till de boendes sexualitet. Etiska dilemman uppstår framförallt när personalen slits mellan de demenssjuka rätt till självbestämmande och de anhörigas behov. Resultatet analyserades utifrån valda delar av Anthony Giddens teori intimitetens omvandling och Robert McRuers crip theory.