Academic literature on the topic 'Monokulturell'

Mit der Selbstverständlichkeit kultureller Heterogenität in Gesellschaft, Schule und Unterricht sieht sich die Lehrerinnen- und Lehrerbildung herausgefordert, Lehrpersonen den Erwerb von Fähigkeiten zu ermöglichen, die eine produktive Gestaltung von Schule und Unterricht im multikulturellen Kontext erlauben. Bisherige Modelle, die den Erwerb interkultureller Fähigkeiten konzeptualisieren, fokussieren allerdings zu wenig auf den spezifischen Kontext der monokulturell geprägten Institution Schule. Das in diesem Beitrag vorgestellte Forschungsprojekt arbeitet deshalb prototypische Reflexionsmuster heraus, wie (angehende) Lehrpersonen kulturelle Unterschiede spezifisch im schulischen Kontext reflektieren, und verdichtet diese Reflexionsmuster zu einem Stufenmodell der Normalitätsreflexionen. Damit werden unterschiedliche Reflexionstiefen bezüglich kultureller Unterschiede im monokulturell geprägten schulischen Kontext beschrieben, die in der Lehrerinnen- und Lehrerbildung diagnostiziert und gezielt bearbeitet werden können.

Zusammenfassung. Auf dem Weg zur beruflichen Sozialisierung spielen Vorbilder eine wichtige Rolle. Sie vermitteln Halt und Orientierung. In einem Workshop haben sich Lehrpersonen aus verschiedenen europäischen Ländern mit der Vorbildfunktion auseinandergesetzt.

Die Rot-Fichte (Picea abies) ist Baum des Jahres 2017. Da sie ein wichtiger Nutzholzbaum ist, wird sie in unseren Forsten bevorzugt gepflanzt, oft auch in Monokulturen. Früher war die Rot-Fichte auch der klassische Weihnachtsbaum. Neben verschiedenen Nutzungsmöglichkeiten werden Verbreitung, Morphologie und Biologie dieses Nadelbaumes vorgestellt.

Apologetika kerap diidentikkan dengan pendapat umum sebagai semata-mata soal metode, kepraktisan dan sistem rasional tertentu untuk menjawab pertanyaan tentang iman. Meta-metode Apologetika hendak menggeser pendapat itu dengan menimbang hakikat Apologetika sebagai “ruang” bagi pneuma, yang bergulir melalui dunamis dan imaginarium. Dengan demikian, Apologetika ditimbang kembali sebagai disiplin ilmu, yang terbuka pada dinamika pneumatikos, tidak terkooptasi pada satu rasionalitas monokultural dan instrumental, serta bergerak luwes di hadapan realitas multikontekstual.

Zusammenfassung: Gegenstand und Ziel: Im Gegensatz zur Hündin liegen bei der Katze bisher wenige Studien über die genitale Keimflora geschlechtsgesunder Tiere vor. Ziel der Untersuchung war daher, physiologische Daten über die aerobe Vaginalflora bei dieser Spezies zu gewinnen. Material und Methoden: Für die vorliegende Studie standen 26 gesunde, anöstrische Katzen zur Verfügung, die zu einer Ovariohysterektomie vorgestellt wurden. Nach einer klinischen Untersuchung wurden von allen Probanden unter sterilen Bedingungen Vaginaltupfer entnommen. Ergebnisse: In allen Proben konnte ein Bakterienwachstum mit durchschnittlich zwei verschiedenen Bakterienspezies nachgewiesen werden. Die Gesamtkeimgehalte wurden bei 50% der Vaginaltupferproben als gering-, bei 15% als mittel- und bei 35% als hochgradig beurteilt. Vorherrschend waren Mischkulturen aus zwei bis vier verschiedenen Keimarten. Monokulturen wurden aus 38% der Tupferproben isoliert. Am häufigsten gelang der Nachweis von E. coli variatio haemolytica (E. coli var. haem.) (58%) und Staphylococcus epidermidis (42%). Als weitere Spezies wurden E. coli, α-, β-hämolysierende Streptokokken, anhämolysierende Streptokokken, aerobe Bazillen, Staphylococcus aureus, Staphylococcus intermedius, Pasteurella multocida sowie Klebsiellen isoliert. Auffällig ist die hohe Nachweisrate von E. coli var. haem. mit 35% in Mischkulturen und 23% in Reinkultur. Schlussfolgerungen: Die physiologische Mikroflora der felinen Vaginalschleimhaut differiert deutlich von der der anöstrischen Hündin. Besonders die Dominanz von E. coli var. haem. in 38% der Mischkulturen und 23% der Monokulturen bei der Katze ist hervorzuheben. Klinische Relevanz: Die vorliegenden Ergebnisse geben eine erste Grundlage für die Interpretation mikrobiologischer Befunde feliner Vaginaltupfer.

Poljoprivreda, šumarstvo i prehrambena industrija izvori su velike količine lignocelulozne biomase, koja može poslužiti kao lako dostupna i jeftina obnovljiva sirovina za dobivanje različitih bioproizvoda. Jedan od takvih proizvoda je i bioetanol. Ovaj rad daje pregled bakterija koje se koriste i/ili istražuju za proizvodnju bioetanola iz lignoceluloznih sirovina. U navedenim istraživanjima proizvodnje bioetanola pomoću bakterija primijenjuju se različiti pristupi kako bi se povećala ekološka i ekonomska efikasnost procesa. Pored uobičajenih bioprocesa, koji se provode u više faza i uz pomoć monokulture, razvijaju se i visokointegrirani (konsolidirani) bioprocesi uz primjenu mikrobnih kokultura.

I en mångkulturell skolkontext är det viktigt att lärarna tillämpar ett interkulturelltförhållningssätt för att alla elever ska få tillgång till en likvärdig skolgång. Syftet meddenna studie är att få fördjupad förståelse för det interkulturella kontra detmonokulturella förhållningssättet i svenskundervisningen för andraspråkseleversutveckling i det svenska språket. Arbetet har avgränsats till att undersöka vilketförhållningssätt som är det mest dominerande, samt på vilket vis förhållningssättenframställs under intervjuerna, vilken inverkan informanterna uppfattar att detmonokulturella kontra det interkulturella förhållningssättet har på andraspråkseleversandraspråksutveckling och vilka förutsättningar de upplever att de har, och behövs, föratt uppnå ett interkulturellt arbete. Jag antog en kvalitativ metodansats genom åttasemistrukturerade intervjuer, med fyra rektorer och fyra svensklärare. Materialetanalyserades genom närläsning och en abduktiv ansats antogs. De teoretiskautgångspunkterna och begrepp som studien grundas i är det sociokulturella perspektivet,Cummins teori om andraspråksutveckling samt det monokulturella och detinterkulturella förhållningssättet. Resultatet visar att det monokulturellaförhållningssättet är det mest dominerande, men att det finns en strävan efter atttillämpa ett interkulturellt förhållningssätt. Informanterna beskriver det interkulturellaförhållningssättet som det mest gynnsamma för andraspråkselevers utveckling isvenska, men de ansåg att de inte hade förutsättningar att tillämpa det. Deförutsättningar som poängterades var segregationens påverkan, organisationens fokus,kompetensen hos personalen samt den svenska skolans struktur. Slutsatsen som dras äratt segregationen är den största skillnaden och hindret för det interkulturella arbetetsamt att lärare behöver mer kompetens inom detta ämne för att någon utveckling skaske. Det krävs en interkulturell kompetens och det räcker inte med en medvetenpersonal med goda ambitioner.

Detta examensarbete syftar till att undersöka verksamma lärares förhållningssätt till en etnisk mångfald i klassrummet samt vilka metoder de använder för att i undervisningen belysa elevernas olika etniska kulturer. Detta har vi tagit reda på genom semistrukturerade intervjuer med sex klasslärare och två svenska som andraspråkslärare. Resultatet visar på att samtliga lärare i vår undersökning har svårt att definiera ordet kultur och relaterar som oftast till elevernas språk som den största svårigheten i fråga om hur de tar tillvara på elevernas olika kulturer i klassrummet. Resultatet visar även att det är stora skillnader mellan hur lärare förhåller sig samt undervisar i mångkulturella klassrum. Endast två av de åtta lärare vi intervjuat utformar sin undervisning utifrån elevernas olika kulturer och arbetar därmed interkulturellt. Vi ifrågasätter lärarutbildningens behandling av detta ämne.

Den här uppsatsen handlar om erkännande, om vikten av att erkännas som individ. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen består av teorier om erkännandets vikt för självbilden och syftet är att ge några exempel på hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever att de har bemötts i skolan utifrån sin kultur. Metoden för att finna dessa exempel är kvalitativa forskningsintervjuer med fem gymnasieungdomar. Dessa intervjuer har sedan analyserats i två steg, först genom meningskategorisering och sedan genom meningstolkning. De forskningsfrågor jag försöker besvara genom detta är hur ungdomarna ser på sig själva utifrån kulturell tillhörighet och hur de upplever att de blivit bemötta under skoltiden. Jag kopplar sedan ungdomarnas berättelser till teorier och tidigare forskning för att diskutera möjliga konsekvenser för elevernas självbilder. Från ungdomarnas berättelser sluter jag mig till att ingen av dem egentligen har blivit erkänd i den kulturella aspekten av sin identitet, men att de har reagerat väldigt olika på detta. Det är inte heller nödvändigtvis ett erkännande, eller ett uteblivit sådant, från lärarna som har påverkat ungdomarna mest i deras relationer till sig själva. Dessutom visade intervjuerna att alla ungdomarna inte skulle uppleva det som ett erkännande att deras kultur uppmärksammades i skolan. Slutsatsen jag drar av detta är att det visserligen är viktigt att elever i skolan får ett flerdimensionellt erkännande, men att det också är viktigt att lärarna är lyhörda för i vilka aspekter av sina identiteter eleverna önskar att bli erkända. Jag avslutar uppsatsen med en uppmaning till läsaren att erkänna människorna runt omkring sig i alla aspekter av deras olika identiteter.

AbstractJessica Jönsson (2011). Mångkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhållningssätt i etniskt homogena svenska skolor.Malmö högskolan: Lärarutbildningen.Jag har genomfört en undersökning i en kommun där skolorna inte präglas av det mångkulturella samhället. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun är antalet barn med icke svensk härkomst väldig låg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhållningssätt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mångkulturella samhälle de lever i. I undersökningen har jag även tittat närmare på om deras synsätt färgas av de nationella styrdokumenten och om det står skrivet i verksamhetsplanen att pedagogerna skall undervisa mångkulturellt/ interkulturellt. Mitt tillvägagångssätt har varit att intervjua rektorer och pedagoger från olika skolor i denna kommun. Mina resultat visar att någon mångkulturell/ interkulturell undervisning inte förekommer. Jag upplevde inte heller att skolan förberedde eleverna för mötet med den mångkulturella skolan som de kommer att stöta på när de skall börja gymnasiet. Dessa elever måste då åka till grannkommunerna Lund eller Malmö. De olika teorier som jag använder mig av i denna studie påpekar att pedagoger och rektorer inte har tillräckliga kunskaper om mångkulturell/ interkulturell undervisning tröts att vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle. Allt forskning som finns idag inom detta område handlar om mångkulturell/ interkulturell undervisning i mångkulturella skolor. Vidare menar forskning att dagens samhälle ställer nya krav på den pedagogiska verksamheten och att det finns en osäkerhet om skolans roll i vår tid.Slutsats: Rektorerna och pedagogerna på de undersökta skolorna arbetar inte utifrån ett mångkulturellt/ interkulturellt perspektiv.Nyckelord: Demokrati, etniskt homogen skola, interkulturell undervisning, mångkulturell undervisning.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.

Vi har använt oss av följande frågeställningar:

· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola?

· Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola?

· Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola?

För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning. Vi har använt oss av intervju som metod.

Resultatet i vår undersökning visar att beträffande likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i skolorna har uttryckssätten för att mobba inte skiljt sig åt. Däremot kan orsaken till varför mobbning uppstår skilja sig åt, det vill säga att i en mångkulturell skola har språket stor betydelse medan i en monokulturell skola kan fördomar vara en bidragande orsak till mobbning. Resultatet i vår intervjustudie visar även att tillvägagångssätten för att förebygga mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola generellt sett stämmer överens. Gällande teorier och modeller samt åtgärdsprogram utgår skolorna från samma principer och har mycket gemensamt.

Introduction: In this investigation I have illustrated, teacher treatment in a mono-cultural pre-school class and in a multicultural pre-school.

Purpose: The purpose of the study was to illustrate how educators go about it when they face bilingual children to see how they work in a comparative perspective. The purpose was answered, based on four questions relating to how teachers relate to the meeting with bilingual children, the approach teachers use, which operation mode the use, if the take advantage of children's traditions, and if there is any different in the teachers’ treatment of bilingual children in the mono-cultural pre-school class and in the multicultural pre-school.

Theories: The theory is linked to the concepts like operation mode, inter-cultural approaches and communications.

Methodology: The used methods are qualitative interviews with four pre-school, teachers where an interview guide with formulated questions and observations were used. The purpose of the working methods was to highlight teacher treatment of bilingual children to discover different approaches to meet the bilingual children.

Conclusion: The study has shown that the multicultural pre-school working inter-culturally, they are taking advantage of children's home language that is lifted in the nursery and the children's background, while in the mono-cultural pre-school class, they meet bilingual children foremost to develop the Swedish language and they also show interest to the children's traditions. Teachers’ treatment leads to a growing confidence in the children and knowledge for the cultural background.

Fokus i denna uppsats är relationen mellan tre forskningsfält: svensk kritisk ras- och rasismforskning, den interkulturella pedagogiken respektive forskning på ras i utbildning och SLA. Syftet med uppsatsen är att utforska konstruktiva förbindelser mellan dessa forskningsfält och inom dem centrala begrepp, vilket görs genom en diffraktiv läsning av ett urval av svensk kritisk ras- och rasismforskning, två verk om interkulturell pedagogik samt ett urval av svensk och internationell forskning på ras i andraspråksutbildning. Frågeställningarna kretsar bland annat kring hur vi kan försåt relationen mellan begrepp som monokulturell norm, enspråkig norm, etnicitet, ras och rasism. Karen Barads teori kring agentisk realism utgör det teoretiska ramverk uppsatsen utgår från. Även den diffraktiva metoden och metodologiska frågeställningar utgår från detta perspektiv. Resultatet visar att normerande forskning på interkulturell pedagogik rymmer en färgblindhet och former av begripliggörande av rasism som tenderar att dölja och naturalisera det fenomen den interkulturella pedagogiken ämnar utmana, det vill säga den strukturella rasismen/skillnadsskapandet. Resultatet lyfter språkets potentiella roll som central aspekt i en rasifierad, hierarkisk samhällsformation och förhållandet mellan å enda sidan språk och å andra sidan vithetsnorm och hegemonisk vithet problematiseras. Analysen påvisar monokulturell norm och enspråkig norm som osynliggörande av egentlig vithetsnorm respektive potentiell vithetsnorm. Även en blindhet för vithetsprivilegier och ett osynliggörande av erfarenheter av rasism problematiseras i relation till det undersökta urvalet av litteratur på interkulturell pedagogik. Denna läsning av den interkulturella pedagogiken kan, för att tala med Sara Ahmed, utifrån sin inkluderande strävan betraktas som en möjlighet för det vita (pedagog-/forskar-) subjektet att skriva in sig själv i historien om den mångkulturella skolan som ett antirasistiskt subjekt inom ramen för en hegemonisk vithet. Resultatet ligger i linje med tidigare både internationell och svensk forskning som pekar mot relevansen av ras och vithet som analyskategorier i relation till utbildning och SLA. Implikationerna för SVA-fältet och SVA-forskning är bland annat vikten av en kritisk vaksamhet kring frågor om epistemiskt berättigande och vem som studerar vem i en kontext karaktäriserad av post-kolonialism och hegemonisk vithet. Även det fruktbara i ras och rasifiering som analytiska kategorier i intersektionella analyser av utbildning påtalas.

Ants belonging to the Formica rufa group (wood ants) and their mounds have a large impact on forest ecosystems. This makes them considered keystone species. Several species of wood ants are threatened globally according to the IUCN red list. In this degree project mound densities and mound volumes were evaluated and compared between Norway spruce monocultures and high part Norway spruce woodland key habitats (WKHs) in southern Sweden. There were no significant differences in neihter mound densities nor mound volumes between the two stand types. However, mounds were distributed differently within the stand types and tree density correlated negatively to mound density in both stand types. Wood ant mounds were absent in the interior of monoculture stands, except in light gaps, while several mounds where located in the interior of WKHs. My results suggest that there is not enough light in the interior of monocultures in southern Sweden for wood ants to be able to colonize. Large monoculture areas may lack wood ants if gaps are missing. Therefore, gaps inside monocultures should be made more common in Swedish forests in order to benefit wood ants in production forests. Small clearcuts seem to benefit wood ant dispersal in monocultural stands. Therefore, smaller clearcuts should be preferred over the large areas presently clearcutted due to the negative effects of large clearcuts on wood ants.

Denna uppsats belyser hur vi kan hantera etnisk och kulturell olikhet i svensk skola. Detta kan ske genom att det interkulturella perspektivet är utgångspunkt för lärandet och undervisningen. Syftet är således att beskriva och analysera begreppet interkulturalitet i anknytning till det integrativa arbetet i svensk skola. För att nå uppsatsens syfte har jag tre frågeställningar:

 

• Vad innebär ett interkulturellt perspektiv?

• Hur kan interkulturalitet komma till uttryck i lärandet och undervisningen?

• Hur kommer det interkulturella perspektivet till uttryck i några olika skolors verksamhetsplaner? 

 

Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys för att ta mig an de preciserade frågeställningarna ovan och uppsatsens syfte. Analysen är uppdelad i två delar – en litteraturgenomgång och en dokumentanalys. Litteraturgenomgången söker svar på de två förstnämnda frågeställningarna. Ur denna genomgång har åtta frågor växt fram som ligger till grund för analysen av olika skolors verksamhetsplaner.

Det finns mycket skrivet om det interkulturella lärandet och undervisningen. Resultatet visar att det går att hantera interkulturalitet i skolan oavsett om etnisk eller kulturell olikhet är rådande. Men skolans organisationsnivå med avgränsning till verksamhetsplanerna är uppenbart monokulturell i min undersökning. Vidare är det interkulturella perspektivet begränsat till skolor som har mycket hög andel elever med utländsk bakgrund. Det interkulturella perspektivet är därmed svårt att finna i de undersökta skolornas verksamhetsplaner.  Hanteringen av etnisk och kulturell olikhet måste utvecklas, då vi i ett samhälle är beroende av varandra. Det krävs också att skolan blir den sociala mötesplatsen för denna olikhet.

The essay will illustrate how we could handle the ethnic and cultural differences in the swedish school. This could be done by using un intercultural perspective as a starting point when teaching and educating. Therefore the purpose is to describe and analyze interculturality in association to the integrational work in the swedish school. To reach the purpose with this essay I have three questionings:

 

What is the meaning of an intercultural perspective?

How can the interculturality be expressed within the teaching and education?

In what ways are the intercultural perspective expressed in local documents from schools in which they describe their aims, the purpose of them and how to go about it?

 

I have used a qualitative way in which to analyze text regarding the questions above, and the purpose of this essay. The analysis is split into two parts.  The first part is concentrating on texts concerning literature which elaborates the first two research questions above.  In the second part I analyze documents from schools which elaborate what the schools aim to do, why and how.  This analysis will answer the third question above.

 

There has been a lot written about the intercultural teaching and education. The result shows that it is possible to handle interculturality in the schools regardless of an ethnic or cultural difference. However, the organization levels, being restricted to the school planning documents, are obviously monocultural by large. The intercultural perspective is limited to schools with a high level of students with a foreign background. The intercultural perspective is therefore difficult to find in the examined. The handling of ethnic and cultural differences must be developed, as in a community we are dependant upon each other. That would also mean that the school would have to be the social gathering point for the differences in an increasingly intercultural world.