Dissertations / Theses on the topic 'Monokulturell'

Den här uppsatsen handlar om erkännande, om vikten av att erkännas som individ. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen består av teorier om erkännandets vikt för självbilden och syftet är att ge några exempel på hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever att de har bemötts i skolan utifrån sin kultur. Metoden för att finna dessa exempel är kvalitativa forskningsintervjuer med fem gymnasieungdomar. Dessa intervjuer har sedan analyserats i två steg, först genom meningskategorisering och sedan genom meningstolkning. De forskningsfrågor jag försöker besvara genom detta är hur ungdomarna ser på sig själva utifrån kulturell tillhörighet och hur de upplever att de blivit bemötta under skoltiden. Jag kopplar sedan ungdomarnas berättelser till teorier och tidigare forskning för att diskutera möjliga konsekvenser för elevernas självbilder. Från ungdomarnas berättelser sluter jag mig till att ingen av dem egentligen har blivit erkänd i den kulturella aspekten av sin identitet, men att de har reagerat väldigt olika på detta. Det är inte heller nödvändigtvis ett erkännande, eller ett uteblivit sådant, från lärarna som har påverkat ungdomarna mest i deras relationer till sig själva. Dessutom visade intervjuerna att alla ungdomarna inte skulle uppleva det som ett erkännande att deras kultur uppmärksammades i skolan. Slutsatsen jag drar av detta är att det visserligen är viktigt att elever i skolan får ett flerdimensionellt erkännande, men att det också är viktigt att lärarna är lyhörda för i vilka aspekter av sina identiteter eleverna önskar att bli erkända. Jag avslutar uppsatsen med en uppmaning till läsaren att erkänna människorna runt omkring sig i alla aspekter av deras olika identiteter.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.

Vi har använt oss av följande frågeställningar:

· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola?

· Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola?

· Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola?

För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning. Vi har använt oss av intervju som metod.

Resultatet i vår undersökning visar att beträffande likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i skolorna har uttryckssätten för att mobba inte skiljt sig åt. Däremot kan orsaken till varför mobbning uppstår skilja sig åt, det vill säga att i en mångkulturell skola har språket stor betydelse medan i en monokulturell skola kan fördomar vara en bidragande orsak till mobbning. Resultatet i vår intervjustudie visar även att tillvägagångssätten för att förebygga mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola generellt sett stämmer överens. Gällande teorier och modeller samt åtgärdsprogram utgår skolorna från samma principer och har mycket gemensamt.

Introduction: In this investigation I have illustrated, teacher treatment in a mono-cultural pre-school class and in a multicultural pre-school.

Purpose: The purpose of the study was to illustrate how educators go about it when they face bilingual children to see how they work in a comparative perspective. The purpose was answered, based on four questions relating to how teachers relate to the meeting with bilingual children, the approach teachers use, which operation mode the use, if the take advantage of children's traditions, and if there is any different in the teachers’ treatment of bilingual children in the mono-cultural pre-school class and in the multicultural pre-school.

Theories: The theory is linked to the concepts like operation mode, inter-cultural approaches and communications.

Methodology: The used methods are qualitative interviews with four pre-school, teachers where an interview guide with formulated questions and observations were used. The purpose of the working methods was to highlight teacher treatment of bilingual children to discover different approaches to meet the bilingual children.

Conclusion: The study has shown that the multicultural pre-school working inter-culturally, they are taking advantage of children's home language that is lifted in the nursery and the children's background, while in the mono-cultural pre-school class, they meet bilingual children foremost to develop the Swedish language and they also show interest to the children's traditions. Teachers’ treatment leads to a growing confidence in the children and knowledge for the cultural background.

Denna uppsats belyser hur vi kan hantera etnisk och kulturell olikhet i svensk skola. Detta kan ske genom att det interkulturella perspektivet är utgångspunkt för lärandet och undervisningen. Syftet är således att beskriva och analysera begreppet interkulturalitet i anknytning till det integrativa arbetet i svensk skola. För att nå uppsatsens syfte har jag tre frågeställningar:

• Vad innebär ett interkulturellt perspektiv?

• Hur kan interkulturalitet komma till uttryck i lärandet och undervisningen?

• Hur kommer det interkulturella perspektivet till uttryck i några olika skolors verksamhetsplaner? 

Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys för att ta mig an de preciserade frågeställningarna ovan och uppsatsens syfte. Analysen är uppdelad i två delar – en litteraturgenomgång och en dokumentanalys. Litteraturgenomgången söker svar på de två förstnämnda frågeställningarna. Ur denna genomgång har åtta frågor växt fram som ligger till grund för analysen av olika skolors verksamhetsplaner.

Det finns mycket skrivet om det interkulturella lärandet och undervisningen. Resultatet visar att det går att hantera interkulturalitet i skolan oavsett om etnisk eller kulturell olikhet är rådande. Men skolans organisationsnivå med avgränsning till verksamhetsplanerna är uppenbart monokulturell i min undersökning. Vidare är det interkulturella perspektivet begränsat till skolor som har mycket hög andel elever med utländsk bakgrund. Det interkulturella perspektivet är därmed svårt att finna i de undersökta skolornas verksamhetsplaner.  Hanteringen av etnisk och kulturell olikhet måste utvecklas, då vi i ett samhälle är beroende av varandra. Det krävs också att skolan blir den sociala mötesplatsen för denna olikhet.

The essay will illustrate how we could handle the ethnic and cultural differences in the swedish school. This could be done by using un intercultural perspective as a starting point when teaching and educating. Therefore the purpose is to describe and analyze interculturality in association to the integrational work in the swedish school. To reach the purpose with this essay I have three questionings:

What is the meaning of an intercultural perspective?

How can the interculturality be expressed within the teaching and education?

In what ways are the intercultural perspective expressed in local documents from schools in which they describe their aims, the purpose of them and how to go about it?

I have used a qualitative way in which to analyze text regarding the questions above, and the purpose of this essay. The analysis is split into two parts.  The first part is concentrating on texts concerning literature which elaborates the first two research questions above.  In the second part I analyze documents from schools which elaborate what the schools aim to do, why and how.  This analysis will answer the third question above.

There has been a lot written about the intercultural teaching and education. The result shows that it is possible to handle interculturality in the schools regardless of an ethnic or cultural difference. However, the organization levels, being restricted to the school planning documents, are obviously monocultural by large. The intercultural perspective is limited to schools with a high level of students with a foreign background. The intercultural perspective is therefore difficult to find in the examined. The handling of ethnic and cultural differences must be developed, as in a community we are dependant upon each other. That would also mean that the school would have to be the social gathering point for the differences in an increasingly intercultural world.