Academic literature on the topic 'Mönsterkonstruktion'

Arbetet beskriver ett alternativt tillvägagångssätt av mönsterkonstruktion och gradering utifrån Rodebjers skisser och måttlistor. Resultatet har blivit tre par färdiga uppsydda byxor, med tillhörande mönster och produktionsdokument.
Program: Designteknikerutbildningen

Bakgrunden till denna rapport är att det sportvarumärke jag samarbetat med ville utveckla en modell av längdskidåkningsjacka som fanns i deras sortiment. Undersökningen gällde att identifiera förbättringspunkter på en dam- och herrvariant av denna jacka. Avsikten var att bevara plaggens design och genom förändringar i mönstrens konstruktion förbättra passform och rörelsefrihet, och därigenom plaggets funktion. Genom att konstruera, sy toiler och prova av dessa på provmodeller, har rörelsefrihet och passform kunnat utvärderas. Resultatet visade att viktiga punkter var raglanärmens konstruktion, böjningen av ärmen, kragens form, ärmhålsdjup och placering av skärlinjer. Det blev också tydligt att kombinationen av designerns och konstruktörens kunskaper tidigt i processen är a och o för ett lyckat resultat. En tydlig kommunikation mellan dessa parter kan minska antalet provplagg under produktutvecklingen.Ämnen som också behandlats under arbetet är gradering, produktspecificering och deras betydelse för plagg och produktion. I undersökningen har jag även tittat på möjligheter till ytterligare utveckling av jackornas funktion om designen kan förändras, till exempel genom att flytta skärningar och på så vis ändra modellens utseende.This study was made due to a sports brand wanting me to develop a style of cross country ski jacket that are currently part of their collection. The study contained identifying areas of possible improvement in both a men and women´s jacket. The mission was to keep the design of the jacket and on the same time improve the fit and ease of movement in the garment (and thereby the function). Through analysis of style samples, pattern construction, sewing of proto samples and fittings on models, the fit and ease of movement has been evaluated. The results are that important garment elements are the neck width, scye depth, construction of the raglan sleeve, the pre-bent sleeve and the placement of cut lines. A conclusion is that to reach a functional and nice looking garment, the designer and the pattern constructor need to cooperate in the product development phase. Good communication between these two departments can reduce the number of proto samples that has to be made.Pattern grading, product specifications and their impact on the style and production process are subjects that are also presented and discussed in this report. During the project I have also studied the possibilities of further development through style design changes.
Program: Designteknikerutbildningen

I denna uppsats studerar jag drapering som arbetssätt inom mönsterkonstruktion. Drapering ären klassisk teknik för att forma tyg runt en kropp. När man arbetar med denna teknik är störstfokus på plaggets uttryck och fall. Studien är utförd i samarbete med ett litet svensktmodeföretag, och inom studien utvecklas en klänning, en kjol och en byxa. I det praktiskaarbetet tillämpas en arbetsmetod som innefattar märkning och nedmontering av det draperadeplagget. Denna arbetsmetod visar sig vara framgångsrik när det kommer till att återskapa dendraperade formen som tagits fram av designern. Drapering, som är ett tredimensionelltarbetssätt, jämförs i studien med traditionell platt mönsterkonstruktion. Inom plattmönsterkonstruktion använder man standardmåttlistor och grunduppställningar somutgångspunkt när man konstruerar modeller. Inom drapering börjar man med att skapamodellen genom att drapera upp plagget på en docka och själva mönsterkonstruktionen börjarinte förrän plagget har monterats ned från dockan. Man har således inte samma arbetsgång närman arbetar med draperade och platta konstruktioner. Drapering är ett mer fritt arbetssätt änplatt mönsterkonstruktion är. Inom drapering arbetar man ständigt med kroppen somutgångspunkt, och låter den och materialet som används bestämma plaggets form och fall.
Program: Designteknikerutbildningen

Flertalet av de hantverkarbyxor inom byggbranschen som går att hitta på marknaden idag består av stela material på grund av dess egenskaper som bra slitstyrka och nöthållfasthet. Detta kan medföra att rörelser som krävs för att kunna utföra sitt arbete inom den här kategorin bromsas på grund av hur byxan är utformad. Den här studien är gjord i samarbete med ett företag som producerar arbetskläder med syftet att uppgradera en modell hantverkarbyxor för byggbranschen. Detta med utgångspunkt från en befintlig modell med fokus på plaggets funktioner. För att komma fram till ett resultat har önskemål från företaget, granskad litteratur och en marknadsundersökning sammanställts i en kravspecifikation. Det i sin tur ledde vidare till en uppsydd prototyp. Då hantverkaryrken inom byggbranschen är ett brett område har en utmaning i den här studien varit att sammanställa flera olika önskemål till en plaggmodell.

Att vara över 50 år och ha en kroppsform som inte är timglasformad kan ge problem med att hitta kläder med bra passform eftersom det är så få varumärken som anpassar sina kläder till denna målgrupp (Nordiska ministerrådet 2009). Tillverkarna tar oftast inte hänsyn till den förändring som sker när kroppen åldras eller det faktum att kroppen nödvändigtvis inte behåller samma kroppsform när den växer. Syftet med studien är att ta fram en grundkonstruktion av en jacka som är anpassad för denna målgrupps kroppsform, samt att gradera konstruktionen med hänsyn till målgruppen. En storleksserie togs fram med studiens företag och målgrupp i åtanke. Jackans grundmönster konstruerades och under avprovningar utvärderades grunden och korrigeringar i mönstret gjordes för att uppnå bästa möjliga passform. Med hjälp av graderingsfunktionen konstruerades jackan i ytterligare fyra storlekar som syddes upp och provades av. Studiens resultat visar att det krävs flera förändringar för att skapa bra passform genomgående för alla fem storlekar. Grundkonstruktionen kräver exempelvis en mer sluttande axel och en sänkt bysthöjd, graderingen görs proportionell för att behålla fördelningen av vidd mellan fram- och bakstycket. Som slutsats konstateras att tillverkning av kläder till denna målgrupp med fördel bör anpassas i konstruktion och gradering.

Kommunikationsproblem mellan konfektionsföretag och tillverkare är vanligt förekommande vid framtagningen av kläder. För företag som inte tillämpar egen mönsterkonstruktion på huvudkontoret är det lätt att feltolkningar uppstår när tillverkarna ska tolka och översätta instruktionerna som de mottar. Studien har gjorts i samarbete med ett företag som upplevt passformsproblem för sina trikåplagg på grund av kommunikationsproblem med tillverkaren. Företaget skickar plaggmåttlistor och instruktioner till tillverkaren. Med hjälp av egna grundkonstruktioner skulle företaget ha större kontroll över mönsterkonstruktionen för sina överdelsplagg i trikå och antalet provplagg skulle kunna reduceras. Detta skulle spara både tid, ekonomiska och klimatekonomiska resurser som även är i enlighet med företagets värderingar och hållbarhetsarbete. Syftet med studien har varit att vidareutveckla redan framtagna grundkonstruktioner för överdelsplagg i trikå för både dam och herr, samt att utveckla en raglanärm med utgångspunkt från grundkonstruktionen. Inom forskning och litteratur saknas dokumentation av passformsproblem och åtgärder vid konstruktion av raglanärmar. Det saknas även information kring hur mönsterkonstruktionen kan anpassas för industriell tillverkning. Studien har därför fokuserat på att identifiera och åtgärda passformsproblem som uppstår kring axelpartiet och över ärmen. För att uppnå syftet har en experimentell metod använts i form av mönsterkonstruktion, sömnad av provplagg och avprovningar. Resultatet av framtagningen av raglanärmen visar att ett axelinsnitt är väsentligt för att uppnå en god passform över axelkulan.

Uppsatsen beskriver vidareutveckling av en längdskidåkningsjacka till en värmande, mer multi- funktionell jacka med avslappnad passform, i samarbete med ett svenskt konfektionsföretag specialiserat på längdskidåkning. I uppdraget ingick att undersöka hur användningsområdet kan breddas utan att jackans funktion vid längdskidåkning försämras. En kravspecifikation utformades med hänsyn till synpunkter från utövare och återförsäljare samt produktionsmässiga förutsättningar. Arbetsprocessen dokumenterades och förankrades i vetenskaplig litteratur och resultatet validerades genom framtagning av en herrjacka som möter de framtagna kriterierna. Ett funktionellt plagg måste framför allt ha riktigt bra passform och komfort; specialiserade finesser kan bli störningsmoment för den som inte behöver dem. Funktionskläder för sport, träning och friluftsliv måste ofta uppfylla höga och motsägelsefulla krav; det kan krävas extrem rörelsefrihet, hög slitstyrka men låg vikt, väderskydd men effektiv ventilation under intensiv ansträngning. Högpulsaktivitet i vinterklimat ställer särskilda krav på klädsystemets temperaturreglerings- förmåga och rörelsefrihet; båda är avgörande för såväl komfort som prestation. Litteratur- översikten behandlar därför termisk och ergonomisk komfort, mönsterkonstruktion för rörlighet, passformsutvärdering, och beräkning av viddtillägg. Jag diskuterar även behoven av konstruktionsunderlag applicerbara på funktionsplagg, systematisering av passforms- utvärdering, och preciserad terminologi. Idag krävs ofta många prototyper för att uppnå god passform, komfort och funktionalitet; denna tidskrävande och kostsamma process bör kunna effektiviseras genom dokumentation och metodstandardisering.
This bachelor’s thesis describes the development of a cross-country skiing jacket for a Swedish niche brand. The assignment required investigation of possibilities to diversify the garment’s usage range while maintaining functionality for the original target group. The concept is a warm, multifunctional men’s jacket in a relaxed fit, complementing the present collection. Market research and literature studies were used to clarify user needs, retailer requests and production constraints. Functional requirements for sportswear are tough and often contradictory: high durability at low weight, weatherproof yet breathable. It is essential, both for comfort and performance, that clothing systems for high intensity activities in cold climate have outstanding thermoregulatory properties and mobility; literature on thermal and ergonomic comfort, patternmaking for mobility, fit evaluation and garment ease is reviewed. The results were validated through the production of a sample garment, while striving to document the process methodically. Numerous samples are usually required to achieve good fit, comfort and functionality; this process tends to be especially time-consuming and costly for quality functional clothing. Benefits of consistent documentation and standardized methods are discussed, as well as the lack of precise terminology and of patternmaking texts applicable to functional garments, systematization of fitting, and fit evaluation.

Dagens textil- och modeindustri producerar stora mängder avfall och i produktionsfasen uppstår merparten av det vid tillskärning av mönsterdelar. FN har satt upp 17 globala mål för att främja en hållbar utveckling och mål nummer 12 fokuserar på att främja hållbar konsumtion och produktion. För att uppnå det är det därav relevant att utforska alternativ för att höja utnyttjandegraden av tyg vid tillskärningsstadiet inom konfektion. Studien utförs i samarbete med ett svenskt företag och undersöker hur enklare mönsterförändringar på en jacka kan påverka effektiviteten hos plaggets läggbild. Studien dokumenterar och analyserar resultatet av olika mönsterförändringar utförda på en jacka samtidigt som plaggets design behålls snarlik och sammanställer dess effekt på läggbildseffektiviteten samt tygåtgången. Tidigare forskning har fokuserat på effektivisering av läggbilder utan mönsterförändring alternativt mönsterkonstruktion baserad på idén om zero-waste pattern cutting vilket ämnat ett eliminera materialspill men inte minska tygåtgång. Rapportens fokus ligger vid effektivisering av läggbilder med hjälp av mönsterkonstruktion utifrån studiens aktuella plagg med ambitionen att uppnå materialbesparing. Studien presenterar åtta olika mönsterförändringar, dess effekter på tygåtgång och läggbildseffektivitet samt vilka parameter som bör tas hänsyn till vid omvandling av mönster för läggbildseffektivisering.
Today's textile and fashion industry produces large amounts of waste and in the production phase most of it arises when cutting pattern pieces. Goal number 12 of the UN's 17 Global Goals for Sustainable Development stands to promote sustainable consumption and production, and in order to achieve this, it is therefore relevant to explore alternatives for increasing the degree of utilization of fabric at the cutting stage in clothing production. The study is carried out in collaboration with a Swedish company and examines how simpler pattern changes on a jacket can affect the efficiency of the garment's lay plan. The study documents and analyzes the results of various pattern changes performed on a jacket while maintaining a similar design to that of the original garment and compiling its effect on the lay plans efficiency and fabric consumption. Previous research has focused on bettering the efficiency of lay plans without pattern change or pattern design based on the idea of zero-waste pattern cutting which aims to eliminate fabric waste but not cut down on fabric consumption. Focus of the report is on how to achieve higher efficiency in lay plans using pattern construction based on the study's chosen garment with the aim of saving fabric waste. The study presents eight different pattern changes, its effects on fabric consumption and lay plan efficiency and which parameters should be considered when transforming patterns for the purpose of increasing lay plan efficiency.

Denna studie är en kandidatuppsats i designteknik. Studien undersöker hur tre olika graderingssätt påverkar olika typer av överdelsplagg med förlängd axel. Företaget producerar för tillfället denna typ av modell då den har hög efterfrågan på marknaden. Avdelningen har tidigare inte arbetat så centralt med denna typ av modell och har därför ingen välbeprövad metod för att gradera dessa modeller. På grund av detta har företaget heller inget optimalt graderingsblock för dessa modeller. Det står dock klart att ett överdelsplagg med förlängd axel inte kan graderas på samma sätt som ett överdelsplagg med normallång axel, då detta leder till att graderingen upplevs få en diagonal sluttning från bystviddspunkt till yttre axelspets. Syftet med studien är att undersöka hur olika graderingssätt påverkar två modeller med olika mycket förlängd axel.  Metoder som använts i studien har varit mönsterkonstruktion, gradering, mönsterjämförelse och 3D simulering i Lectras programvaror; Modaris, KaledoStyle och 3D prototyping. Dessutom har verklig avprovning i storlek 46 skett samt att graderingens mått och visuella utseende har analyserats.  Studiens resultat visar att axelvidden bör graderas med samma värde som bystvidden för att åstadkomma en lämplig gradering för de två modellerna av förlängd axel men att detta kan komma att påverka ärmens totala längd från mitt bak. Därför kan en längdgradering av ärmen behöva appliceras på storlekar från 46-54.

För företag som arbetar med måttlistor och skisser och låter mönstret skapas på en fabrik kan det vara problematiskt att få plaggen att sitta som man vill. Speciellt svårt kan det vara med ärmhål, ärmkullar och halshål. Jag har arbetat med ett sådant företag för att ta fram en kappa och klänning från designskisser i sextiotalsstil med modern passform i storlekarna XS-XL. Moderniseringen innebär till exempel mer rörelsevidd, inte spetsig byst och längre ärmar. Till detta skapas plaggmåttlistor, materialspecifikationer och plaggdelsdokument för att plaggen ska vara färdigt för att produceras på fabrik. Jag har utgått från grundkonstruktioner i både gammal och ny litteratur och följt upp med avprovning på provmodell/docka som jag gjort ändringar på tills en tillfredställande konstruktion blivit till. Denna har jag sedan graderat. I rapporten ingår en detaljbeskrivning av processen och de problem som uppstått. Då inget fabriksprov gjordes i det riktiga tyget är det osäkert om några ändringar kan behövas göras innan produktion men ett bra prov gjordes i liknande material.
Program: Designteknikerutbildningen