Dissertations / Theses: 'Montessoriförskolor'

1

Gerdel, Hansson Joanna, and Isabell Wretmalm. "Vad föräldrarna uppskattade på montessoriförskolor - jämförelse mellan montessoriförskolor och kommunala förskolor." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4013.

Full text

Abstract:

Uppsatsen presenterar en undersökning om varför föräldrarna valde montessoriförskola till sina barn. Undersökningen gjordes bland 16 föräldrar på två montessoriförskolor i södra Sverige. Föräldrarna svarade muntligt och skriftligt på frågor kring sina val av montessoriförskola. Författarnas syfte var att se vad föräldrarna uppskattade på montessoriförskolan och jämföra detta med den kommunala förskolan. Metod i analysen är kvalitativ och kvantitativ. Resultatet visade att föräldrarnas huvudskäl till valet av montessoriförskolan har varit montessoripedagogiken och montessoriförskolans goda rykte. Även fysisk och psykisk miljö på förskolan, praktiska skäl och egna erfarenheter påverkade detta val.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Gustafsson, Maud, and Danijela Dragisic. "Lärande av antal på montessoriförskolor." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6117.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn mellan 3-6 års ålder utvecklar förståelse för antal på montessoriförskolor. Vi vill också se vilka metoder som används och vilken roll montessorimaterialen kan ha för barns lärande av antal. Vi har därför genomfört kvalitativa intervjuer med utbildade montessorilärare samt ostrukturerade deltagarobservationer bland barnen. Undersökningarna gjordes på tre olika montessoriförskolor i tre olika kommuner. Ett av våra mest betydelsefulla resultat visar på vikten av vardagsmatematik med barnen. Samtliga montessorilärare som intervjuades menar att det är betydelsefullt att barnen får många tillfällen till räkning samt att det är meningsfullt för dem. Montessorilärarna använder sig av både montessorimaterielen och andra metoder såsom spel, rim och ramsor, problematiseringar m.m. på förskolan för att stimulera barnets lärande av antal. Resultatet visar också att barnen använder sig av Gelman och Gallistels fem räkneprinciper i sitt räknande. Vår upplevelse är att miljön på en montessoriförskola stimulerar barn att räkna samtidigt som montessorilärarna medvetet använder sig av matematiken i sin kommunikation tillsammans med barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jochmus-Stöcke, Hannah. "Montessoripedagogik och fysisk aktivitet i Montessoriskolor och Montessoriförskolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33616.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar på Montessoriskolor/förskolor och även att ta reda på hur fysisk aktivitet såg ut på skolorna. Metod: För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis Montessorilärare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska aktiviteten såg ut observerade jag två idrottslektioner i en Montessoriskola.Resultat: Det visade sig att det fanns många likheter mellan Montessoriförskolorna när det gällde både Montessoripedagogiken och den fysiska aktiviteten. Montessoripedagogiken handlar mycket om att barnen ska få utvecklas i sin egen takt. Montessoriläraren lär inte enbart ut, utan handleder barnen mycket. Den fysiska aktiviteten är en viktig del av Montessoripedagogiken. Några av förskolorna arbetade med så kallade MTI-material (motorisk träning och inlärning) för att barnen skulle förbättra sina motoriska färdigheter. Observationerna av idrottslektionerna på Montessoriskolan visade inget ovanligt jämfört med en traditionell skolas idrottslektioner. Slutsats: Den fysiska aktiviteten är ett viktigt inslag i Montessoripedagogiken. Trots brister på idrottslokaler lyckas ändå skolorna att aktivera sina barn. Detta sker främst genom aktiviteter både inomhus och utomhus. När barnen är inne använder de sig av Maria Montessoris material, vilket innebär att de aldrig sitter stilla och arbetar. Ute har skolorna oftast klätterträd och klätterställningar som barnen med glädje använder sig av.
Purpose: The purpose with this study was to examine the Montessori pedagogy and physical activity in Montessori schools and Montessoripre-schools.Method: To answer my questions formulations I used interviews and observations. I interviewed seven persons all with a link to Montessori for example Montessori teachers and recreation instructors. To examine a part of the physical education I observed two sport lessons in a Montessori school.Result: There were many similarities between Montessoripre-schools with both Montessori pedagogy and physical education. The Montessori pedagogy is much about letting children develop at their own phase. Montessori teachers don’t just teach, they also tutor the children much. The physical activity is an important part of the Montessori pedagogy. Some of the pre-schools worked with MTI-materials, so that the children could improve their “motor activities”. The observations at the Montessori school didn’t show anything unusual compared with a traditional school.Conclusion: The physical activity is important in the Montessori pedagogy. Defiance the lack of sport halls the schools were able to activate their children, mostly with activities both indoor and outdoor. When the children are inside, they are using the materials of Maria Montessori, with means that they never sit still working. Outside the schools often have climbing trees and “climbing characters”, which the children enjoy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jacobsson, Amanda. "Estetisk verksamhet på Montessoriförskolor : En jämförande undersökning med kommunala förskolor." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-81777.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Svensson, Camilla, and Christina Wallin. "Läs- och skrivinlärning i förskolan : En jämförelse mellan kommunala- och montessoriförskolor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22187.

Full text

Abstract:

Vi har undersökt vad det är för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärning. Vi har undersökt hur förskolelärarna förhåller sig till den nya reviderade läroplanen 2010 när det gäller läs- och skrivinlärning. Det vi har kommit fram till är att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med språket och den reviderade läroplanen. Utifrån våra enkätfrågor kom vi fram till lite olika svar på våra frågor på grund av att alla pedagoger inte svarat så utförligt som vi hade önskat för att få en så rättvis jämförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna. Vi kan i alla fall se att alla på både kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya läroplanen genom att göra en analys utifrån de olika diskussionsforum som de haft på respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 på ett mer synligt sätt både för sig själva, barnen och för föräldrarna i verksamheten utifrån de svaren vi fått på enkätfrågorna. Det har framkommit hur viktigt det är att arbeta med språklig medvetenhet redan i tidig ålder för att barnen ska få en bra start i skolan. Hos pedagogerna kan vi se att de själva tycker att det är grundläggande att deras eget förhållningssätt, bemötande och engagemang är viktigt för att kunna möta barnen vart de än befinner sig i sin utveckling. I undersökningen ser vi att alla pedagoger på de sex förskolorna inser hur pass betydelsefull leken är för barns inlärning. Genom undersökningen kan vi se att montessoriförskolan använder sig mer av läs- och skrivinlärning än vad de kommunala förskolorna gör i deras dagliga arbete med barnen. Vi upplever att montessoriförskolorna använder sig mer av att de sitter ner och arbetar aktivt med barnen, medan det på de kommunala är mer så att barnen får leka sig fram till detta på olika sätt i leken. I undersökningen kom det fram att alla sex förskolorna lånar böcker på biblioteket och läser för barnen och ibland använder man även någon form av sagopåse. Vi upplever dock att montessoriförskolan engagerar sig mer i sagor än vad den kommunala förskolan gör. I vår undersökning kom det fram att alla förskolorna använder sig av datorer och ipad i sina olika verksamheter. Vi ser speciellt att montessoriförskolan och en kommunal förskola har kommer långt i utvecklingen med olika pedagogiska program och sökning av material på internet. Vi anser själva att det är viktigt att följa med i datorns utvecklade och utvecklande värld. Dock tycker vi att även att det är viktigt att hålla skriftspråket vid liv genom att barnen får hålla i pennan och skriva, så att de inte bara lär sig att trycka på en massa knappar på tangentbordet för att få fram ord. Genom pedagogernas enkätsvar kom det fram att montessoriförskolan använder sig mer av färdigt material att arbeta med i sin verksamhet och på de kommunala förskolorna används det mer ”leksaker” i barnens lek. Den kommunala förskolan inskaffar mer och mer pedagogiskt material för att barnen ska få ett lustfullt och utmanande lärande som passar det enskilda barnet. Vi ser i vår undersökning att pedagogerna i den kommunala verksamheten arbetar mycket enligt Vygotskijs teorier och i montessoriverksamheten ser vi hur pedagogerna arbetar mer enligt Piagets teorier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Linnea. "Pedagogiska inriktningar i förskolan : Varför vårdnadshavare väljer Waldorf- och Montessoriförskolor till sina barn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155148.

Full text

Abstract:

Syftet med denna rapport är att ta reda på varför man väljer en Waldorf- eller Montessoriförskola till sina barn och vilka faktorer som påverkar det valet. Underforskningsarbetets gång har vårdnadshavare till förskolebarn som är placerade inom de valda pedagogiska inriktningarna intervjuats. De två olika verksamheterna har även blivit observeradeför att få en bättre inblick vilket har medfört en större förståelse under intervjuerna med vårdnadshavarna. Rapporten ger en inblick i hur 6 vårdnadshavare har resonerat inför sina val av Waldorf- och Montessoriförskolor, hur de känt under barnets tid på förskolan och hur de tänker kring framtiden. Resultatet av vårdnadshavarnas tankar och uppfattningar ställs tydligt upp och sammanfattas för att läsaren ska få en översiktlig bild av helheten. De slutsatser man kan dra av denna rapport är att de vårdnadshavare som hade en personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna var generellt sätt mer kunniga än de vårdnadshavare som inte hade någon personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna. Rapporten belyser de personliga kopplingarna gällande vårdnadshavarens egen skolgång, bekantas val av förskola och vårdnadshavares eget yrke.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lundholm, Alexandra. "Pedagogiska former som formar : Förskoleklasslärares uppfattningar om barn från Reggio Emilia- och Montessoriförskolor." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118174.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie syftade till att bidra med kunskap till det pedagogiska fältet om barns övergångar från Reggio Emilia- och Montessoriförskolor till förskoleklass som bedriver traditionell pedagogisk undervisning. Detta genom att undersöka vad förskoleklasslärare har för uppfattningar dels om arbetet med barn från dessa pedagogiker och dels vilka spår från pedagogikerna som går att se hos barnen. Undersökningen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där utgångspunkten är att barnet formas av sina tidigare erfarenheter och lär utifrån de sociala sammanhang det ingår i. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sju förskoleklasslärare från olika skolor i varierande miljöer och socioekonomiska förutsättningar. Med en fenomenografisk ansats låg fokus på de variationer av uppfattningar som fanns bland respondenterna, och utifrån dessa varierande uppfattningar kategoriserades materialet och bearbetades med tematisk analys. Resultaten tydde på skilda uppfattningar mellan förskoleklasslärarna om de upplever skillnad att ta emot och arbeta med barn från Reggio Emilia- och Montessoriförskolor, på vilket sätt de uppfattar att det är skillnad samt huruvida problematiskt eller oproblematiskt det är. Det skilde sig också huruvida intervjupersonerna uppfattar spår av pedagogikerna hos barnen, och de som uppfattade spår kunde se det i följande tre områden: 1. Kunskap, färdigheter och vanor av lärande, 2. Fostran och vanor av verksamhetsform, 3. Personlighet och tänkande. I diskussionen lyftes de viktigaste resultaten som framkommit i studien och ställdes i relation till tidigare forskning, allt utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med slutsatser om pedagogiska implikationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Söderling, Emelie, and Caroline Ovesson. "Bildskapandet i montessoripedagogiken : en studie om hur man arbetar med förskolebarns bildskapande på tre montessoriförskolor." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7342.

Full text

Abstract:

Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lärande och något som ligger i tiden är att barn lär sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt ämne är att vi lever i en bildvärld och att barnen ständigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det är därför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder så att de kan lära sig att tolka egna och andras bilder, samt att använda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet få syn på sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser på barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke på att pedagogiken är 100år. Som metod har vi använt oss av intervjuer för att undersöka hur montessoripedagoger ser på barns bildskapande, hur pedagogiken har utvecklats och hur man idag arbetar med bildskapande på dessa förskolor. Resultatet visar att pedagogiken har utvecklats och att bildskapande tar en stor del av verksamheten. På de undersökta förskolorna arbetar man mycket efter Maria Montessoris grundtankar som bland annat innebär att barnen ska bli självständiga och att deras inre processer är viktiga. Barnen arbetar ofta individuellt och pedagogerna upplever inte att barnen har något behov av att kommunicera under arbetets gång. Pedagogerna samtalar dock gärna med barnen efteråt då de får berätta hur de har tänkt och gjort. Flera av intervjusvaren tyder på att man arbetar med dokumentation av barns bilder och för samtal med barnen kring sparat material och fotografier. Att arbeta med dokumentation som ett verktyg för reflektion och utvärdering förekommer inte i lika stor utsträckning. Pedagogerna har en medvetenhet om bildskapandets betydelse och arbetar mycket med skapande verksamhet. De svarar att det är barnens fria val som styr aktiviteterna och att de sällan planerar den skapande verksamheten. Det framkommer dock i intervjusvaren att de faktiskt planerar en hel del skapande aktiviteter och att de nästan alltid har en tanke med det de gör. Vad planerad verksamhet innebär är en tolkningsfråga. Pedagogerna lägger inte någon större vikt vid barnens samspel med varandra i de skapande aktiviteterna, utan anser att samspel är något som förekommer hela tiden och sker naturligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Westerström, Hanna, and Sabina Roos. "Normalitet och avvikelser – pedagogers syn på begreppen i förskolans värld ett arbete med fokus på Waldorf- och Montessoriförskolor." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31251.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger ser på normalitet och avvikelse när det kommer till barn i förskolan. Detta dels för att ämnena är något som vi anser inte talas om i så stor utsträckning i förskolans värld. Detta vill vi uppmärksamma då det enligt oss är några övergripande ämnen som råder i samhället. Vårt fokus är lagt på Montessori- och Waldorfförskolor för att se om skillnaderna mellan förskolorna är så stora som vi tidigare trott. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, miljöobservationer ute på förskolorna och texter kring ämnet kommer vi i denna studie att undersöka just detta. Våra frågeställningar vi utgått ifrån i vår undersökning är hur pedagogen i fråga ser på normalitet respektive avvikelser när det kommer till barnen i förskolan, vilket vi har utvecklat ytterligare i fler frågor i våra kvalitativa intervjuer. Slutsatsen med undersökningen blev att de båda inriktningarna var eniga om att individens utveckling låg i centrum för förskolans arbete, men att vi tydligt kunde se skillnader i förskolornas sätt att arbeta kring detta. Både miljö, arbetssätt och verksamhetens utformande skiljde sig stort fastän svaren från de olika pedagogerna till en början kunde tolkas som likasinnade. Vi kan även dra som slutsats att normalitet och avvikelser när det kommer till förskolebarn inte är något pedagogerna gärna vill tala om rakt ut. Efter analyser av vårt insamlade material kunde vi ändå få syn på en del olika tankar, dock grundades det mesta i just alla individers olikheter, varken negativt eller positivt laddat. Nyckelord: Avvikelse, Förskola, Montessori, Normalitet, Waldorf

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Samuelsson, Elin, and Beatrice Bertilsson. "Miljöns utformning och barns delaktighet i montessoriförskolor : En kvalitativ studie om barns agentskap i montessorimiljön med inspiration från ett normkritiskt perspektiv." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49832.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att skapa kunskap kring vilka normer som styr montessoripedagogers uppfattningar på barns agentskap, hur barn får makt och delaktighet över sitt lärande, samt hur miljö och material utformas för att gynna barns lärande och utveckling i montessoriförskolor. Forskningsfrågorna i studien är: Vilken betydelse ger montessoripedagoger inom montessoriförskolor utformningen av den pedagogiska miljön för barns utveckling och lärande? Hur uppfattar montessoripedagoger barns möjlighet till delaktighet i den pedagogiska miljön i montessoriförskolor? Studien genomfördes med individintervjuer med sex montessoripedagoger, som har stor kunskap om montessoripedagogiken. Efter analys av empirin kunde två tydliga teman utskiljas: Miljön strukturerar lärande och utveckling och Frihet att välja inom givna ramar. Resultatet i studien bidrog till att urskilja tydliga strukturer som råder på fyra olika montessoriförskolor gällande inomhusmiljöns utformning och hur barn blir delaktiga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Troberg, Mimmi. "Vasalunds Montessoriförskola." Thesis, KTH, Arkitektur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188155.

Full text

Abstract:

Förskolan är en plats som har en stor vikt i ett barns liv. en plats där en enorm utveckling och inlärning sker, varje dag. därför är förskolans utformning oerhört viktig för att den ska kunna fylla just funktionen som en plats för utveckling och inlärning. Med utgångspunkt i montessoripedagogiken har jag skapat en förskola för barnets utveckling, både fysiskt och psykiskt. I montessoripedagogiken är den fysiska miljön en viktig utgångspunkt och den ska vara förberedd för barnet och dess aktiviteter. På den lilla tomten i Vasalund har jag skapat en byggnad som både värnar om utomhus- och inomhusmiljö, då båda fyller en viktig funktion för barnen. För att kunna utnyttja taket som gård är byggnaden nedsänkt och insidan är öppen och genomsiktlig. Betongfasaden är stängd så barnen får skapa en egen värld inuti, men den är också en del av gården eftersom barnen både kan känna och använda fasaden att exempelvis måla på då materialet är beständigt och lätt att göra rent. Trappan har varit en viktig del i min förskola, då den används som pedagogiskt verktyg istället för endast kommunikation och istället för ett centralt trapphus finns det trapphus i varje avdelning. Förskolan är skapad för barnen med deras utveckling och lärande i fokus och med en översiktlighet och tydlighet som verktyg för detta.
The preschool is a place of great importance in the childrens life, a place where a huge amount of learning and development takes place, every day. Because of that it’s of great importance that the built environment is made for those things, learning and the development of the children.I’ve created a preschool with a base in the Montessori pedagogy, a preschool where the childrens development, both physical and psychological, is the focuspoint. Within the Montessori padagogy, the built environment is very important, it is supposed to be prepared for the children and their activities.On the small lot in Vasalund, Solna, I have created a bulding that takes both the outdoor and the indoor environment in mind, since both are very important for the children and their activities. The builing is lowered underground to be able to use the roof as a part of the playground. The inside of the building is open with a lot of visibility between the different rooms. The facade is made of concrete and is very closed to be able to create a world for the children inside, but the facade is also a part of the playground as it provides texture to feel and something to play with for the children, since the material is sdurable and easy to clean.Stairs has been an important part of this building, since i’ve used tham as a pedagogical tool instead of just communication and instead of just one central staircase I’ve included stairs in each unit of the preschool.This preschool is created for the children, with their development and learning in mind and with visibility and readability as tools to achieve this.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Riddargård, Kristin. "Matematik i förskolan : En jämförelsestudie mellan en traditionell förskola och montessoriförskola." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32740.

Full text

Abstract:

This work is about how teachers describe their work with mathematics in a traditional nursery school and a Montessori preschool. Another aim is to study how children mathematise on the two different preschools and to see if there are any differences between the various educational theories and practices mathematising. I have used two methods wich is interviews with preschool teachers, and observation of the children. The results of my study was that differences exist but the biggest difference is the material that Montessori uses. The difference between the teachers' way of teaching mathematics is to Montessori preschool places great emphasis on the material and how it is used, while in the traditional preschool puts the emphasis on learning through interaction with others. The traditional pre-school does not have the specific and concrete material, but where we see much more of the social interaction in the game and how their learning develops with others. How they develop their imagination and creativity in their own way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Huss, Hanna, and Maria Martinsson. "En studie om hur Montessoripedagoger motverkar stress hos barn i Montessoriförskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11425.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nilsson, Martina, and Rebecka Nord. "Miljö och material i förskolan - en undersökning av två Montessoriförskolors inomhusmiljö utifrån aspekten barns självständighet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30748.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöker vi inomhusmiljö och material i två Montessoriförskolor. Våra frågeställningar handlar om hur inomhusmiljön är utformad och hur materialet är placerat i två Montessoriförskolor, samt hur två pedagoger i två Montessoriförskolor ser på miljö och material utifrån följande nyckelbegrepp från läroplanen för förskolan: utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande. I vår studie utgår vi främst från Maria Montessoris teorier angående miljö, material och självständighet, men tar också upp andra teorier kring miljö. Vi använder oss av observationer och kvalitativa intervjuer, som grundar sig på en pilotstudie som vi genomförde i en traditionell förskola. Resultatet visar på att miljön och materialet i de två Montessoriförskolorna tillåter barnen att ta egna initiativ och vara självständiga. Miljön och materialet tillåter däremot inte barnen till att demokratiskt vara med och påverka utformningen av miljö och material, utan allting är iordningställt av pedagogerna och har sin bestämda plats och ordning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Forsberg, Ylva, and Madelene Thorstensson. "Tekniken i pedagogiken : -hur gestaltar sig arbetet med teknik i traditionell förskola respektive montessoriförskola." Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6071.

Full text

Abstract:

Vi lever och verkar i ett tekniksamhälle och därmed ställde vi oss frågan hur det återspeglar sig i barnens första skola; förskolan.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med teknik i sina verksamheter. Parallellt med detta jämfördes traditionell förskola med montessoriförskola. De teoretiska utgångspunkternas fokus ligger på begreppet teknik, pedagogers arbete och förhållningssätt, förskolans miljö och material samt montessorimetoden. Även genusaspekten behandlas i arbetet.

Vår forskningsmetod är en kvalitativ undersökning där tio pedagoger intervjuades; fem från traditionella förskolor och fem från montessoriförskolor.

Resultatet av undersökningen visade att det arbetades med teknik ur många perspektiv och att pedagogerna ansåg att det var ett roligt, intressant och viktigt arbetsområde. Bygg – och konstruktion framhölls framförallt av de traditionella förskolepedagogerna medan montessoripedagogerna ofta lade fokus på teknik i montessorimaterialen samt att det arbetades med experiment i båda verksamheterna. Vikten av att arbeta med teknik tidigt för att ge flickor och pojkar möjlighet att möta teknik på samma villkor så att flickorna inte ”tappar” gentemot pojkarna lyftes också tydligt fram. Pedagogerna menar att de är viktiga som förebilder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Melovic, Sara, and Veronica Jönsson. ""Det löser vi säkert!" En fallstudie om hur ansvar fördelas i en svensk montessoriförskola." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29104.

Full text

Abstract:

Det finns en spänning mellan regeringens krav på implementering av ansvarsfördelning och den platta organisation som förskolan är. Studiens syfte är att nå kunskap om ansvarsfördelning i förskolan. Kunskapen nås genom att besvara hur ansvar fördelas inom arbetslaget och varför det fördelas så. I studien definieras ansvar som något som kan antas i förväg eller ses ha blivit taget i efterhand. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en montessoriförskola. Observationer, intervjuer och fotografering har använts för att samla in empiri som sedan analyserats med hjälp av relationell teori med ett transaktionellt perspektiv. Resultatet synliggjorde fyra återkommande mönster för hur ansvar fördelas: görandemodellen, överlämning, delegering och förhandling. Bakomliggande orsaker till hur ansvaret fördelas som framkommer i studien är skillnader i utbildningsnivå samt arbetslagets interna relationer. För att kunna förstå varför det är problematiskt att implementera ansvarsfördelning utifrån utbildningsnivå i förskolan behöver mer forskning om gruppsykologi, organisationsteori och professionsteori utföras på förskolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

El, Fathi Andreas, and Enis Al-Guwary. "Varför Montessoripedagogik? : en studie om vilka föräldrar som väljer Montessoriförskolan och varför de gör det." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3410.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka varför föräldrar väljer Montessoriförskolan åt sina barn. Studiens fokus riktas mot föräldrarnas sociala bakgrund samt deras egna skolerfarenheter. För att uppnå detta syfte ska författarna besvara följande frågeställningar: Varför väljer föräldrar Montessoriförskolan? Vilka egna skolerfarenheter har föräldrarna? Metod I denna studie har författarna intervjuat sju föräldrar på tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem föräldrar från Stockholms innerstad och två föräldrar från en förort norr om Stockholm. Resultat Resultatet från studien visar att många av föräldrarna väljer Montessoriförskolan till sina barn då dessa skolor använder sig utav välutbildade pedagoger, har en hög grad av självständighet och har ett gott rykte. Samtliga föräldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av föräldrarna anser sig tillhöra medelklassen. Slutsats Författarna har kommit fram till att synen på eleven inom Montessoripedagogiken är det som tilltalar föräldrarna att välja en Montessoriförskola till sina barn. Skolbakgrunden har påverkat vissa föräldrar i deras förskoleval. Negativa och positiva upplevelser från deras egen skoltid har både medvetet och omedvetet gjort att valet föll på en Montessoriförskola.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hrisanfov, Julia, and Johanna Söderstedt. "Barns inflytande över förskolans inomhusmiljö : Skillnader och likheter mellan en Reggio Emiliaförskola och en Montessoriförskola." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20962.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap angående barns inflytande över inomhusmiljöns utformning på förskolan med fokus mot Reggio Emiliafilosofin och Montessoripedagogiken. Det har även varit viktigt att få med barns perspektiv eftersom detta var något vi saknade i den tidigare forskning vi tagit del av. Som metod för att undersöka barns inflytande över inomhusmiljön gjordes intervjuer med förskollärare och barn. Barnintervjuerna utfördes som en rundtur där barnen delade med sig av sina tankar om förskolans inomhusmiljö. Det gjordes sammanlagt fyra intervjuer, två på vardera förskola. Intervjuerna tolkades utifrån barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet som framkom visade att det fanns både likheter och skillnader i arbetet med barns inflytande över inomhusmiljön inom Reggio Emilia och Montessori. Det visade även att barnens perspektiv användes i olika utsträckning inom inriktningarna vilket resulterar i att barnen har inflytande på olika sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Costache, Anna Aglaia, and Nilsson Liselotte Stoltz. "Hur tänker barn kring matematik på en Montessoriförskola och på en I Ur och Skurförskola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29702.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur barns matematiska förståelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer.Frågeställningar som vi har arbetat med är följande: Hur tänker barn kring matematik? Hur används matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vårt arbete på är bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans läroplan (Lpfö 98) och grundskolans läroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmåga att använda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgångspunkt ifrån barnens kunskaper och erfarenheter.Undersökningen genomfördes på två olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. På varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-årsåldern. Mötena var i form av arrangerade inlärningstillfällen där vi behandlade övningar som handlade om begreppen tal och geometriska former. Resultatet av undersökningen visar att de barn som ingick i undersökningsgruppen har ökat sin förståelse för matematik och de är medvetna om matematikens roll i vardagssituationer. Våra slutsatser är att alla barn är kompetenta och kan utveckla sin matematiska förståelse i vardagssituationer och planerade aktiviteter då pedagogerna har en positiv, öppen och undersökande attityd till matematik och när de erbjuder barnen utmanande och intressanta aktiviteter under deras vistelse på förskolan. Miljön som är den tredje pedagogen får inte glömmas bort i sammanhanget. Detta är en viktig förutsättning för lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Yildiz, Alev. "Lekens magi! : Synen på lekens betydelse för lärandeprocesser bland pedagoger på en Reggio Emilia- respektive Montessoriförskola." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5354.

Full text

Abstract:

This study deals with play and the importance of meaning of play in the learning process. The aim is to look in to and analyze four preschool teacher´s beliefs and views about the importance of play for children´s learning and development. The study looks at two different preschools, one based on Reggio Emilia- and the other on Montessori- pedagogy, and the aim is to compare the different views and ways of working that the preschool educators have. The theoretical basis for this study is both rooted in a socio-cultural and constructivist perspective, and deals with the relationships between theoretical concepts mean as play, learning, way of working and pedagogy. The study is based on qualitative research methods that consist of interviews and participant observations. The person’s participants in the study consisted of four active preschool educators, who work in two different preschools. The results of the investigation show that the educators have similar views on the importance of play for the children´s learning process, and this also applies to their way of working. In the interviews, they emphasize the importance of observing the child, and to start from the child´s own interests and the free play, when working with the children. But the implementation of their work differed in the sense that the Reggio Emilia- preschool educators work with theme works that extended over longer periods while the Montessori- preschool educators worked with free play.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Olsson, Brita, and Karin Steorn. "Sex pedagogers tankar kring leksakers betydelse : En jämförelse av leksaksinnehavet i en traditionell förskola och i en Montessoriförskola." Thesis, Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3251.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att jämföra leksaksinnehavet på en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnå syftet gjordes en jämförelse på de båda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tänkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhållningssätt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssätt av leksakerna i förskoleverksamheterna. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv där en central del är att se leksaker som förmedlande redskap vilket kan kopplas till pedagogernas tankar kring leksakernas betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hedlund, Nina. "Kunskap och lärande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32868.

Full text

Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor. Framförallt var det liknande svar gällande vid vilka tillfällen i förskolan som barnen lär sig något, vad ett lärande är samt kunskap och vad det innebär. Undersökningen visade på skillnader gällande lärandemiljön och vad som betonas som viktigt i respektive pedagogiska inriktning samt vad som är pedagogens viktigaste roll. Ytterligare skillnad visades på de medverkande pedagogerna i synen på gruppen/individen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Hjelström, Louise. "Kunskap och lärande bland barn - En jämförelse mellan Montessoripedagogers och den traditionella kommunala förskolans pedagogers uppfattningar och kunskap och lärande hos barn." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28534.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser på barns kunskap och lärande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken är dessutom att få kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig på en nivå som gör att barnen kan känna sig motiverade att inhämta kunskap. För att belysa detta har jag ställt följande frågor i min uppsats, nämligen 1.Hur förhåller sig förskollärarna till lärande i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhåller sig förskollärarna till kunskap i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola?I min studie har jag gjort fem intervjuer och två observationer dels på en traditionell kommunal förskola och dels på en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation på varje förskola. Resultatet av arbetet är att i fråga om synen på lärande uppvisar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan stora likheter. Likheterna är att båda förskolorna utgår från läroplanen samt att de sätter barnen i centrum. Skillnaderna är främst att den traditionella kommunala förskolan ser mer till hela gruppens betydelse för lärande medan Montessoriförskolan företräder en mer individcentrerad lärandeprocess. En annan skillnad är att miljön framhävs tydligare inom Montessoriförskolan som betydelsefull för lärandet. Även i fråga om synen på kunskap är likheterna stora mellan de båda förskolorna. Båda förskolorna ser den sociala kompetensen som allra viktigast. En annan likhet är att båda förskolorna arbetar med matematik och språk samt att de har ungefär likartad värdegrund. En skillnad är att Montessoriförskolan betonar i högre grad materialets betydelse för att barnen ska kunna utveckla kunskap om olika områden.
My purpose with this paper is to find out whether there are any differences between the views of Montessoriteachers and teachers in traditional municipal preschools as to childrens´ knowledge and learning processes. Another intention is to gain more knowledge about how to work with children and to be able to reach the appropriate teaching level which motivates children to seek knowledge. I order to put light on this I have presented two questions in my work:1.How do Montessoriteachers act in comparison with teachers in traditional municipal preschools as to childrens´ learning processes?2.How do Montessoriteachers act in comparison with teachers in traditional municipal preschools as to childrens´ knowledge?I have made five interviews with preschool teachers and two observations of teaching situations in one Montessori preschool and one traditional municipal preschool.The result of my work concerning the learning processes is that the two types of schools show big similarities. Both of them have the official Swedish education plans as their basis. The major difference is that the traditional municipal preschool puts focus on the significance of the social group while the Montessori preschool represents a learning process which is more focused on the individual. Another difference is that the Montessori preschool more evidently puts emphasis on the environment as important for the development of the learning process. Also concerning the view on childrens´ knowledge the similarities are big. Both of the schools consider social ability of children to be the most important. Another similarity is that both of them work with mathematics and Swedish and stand for the same values. One of the differences is that the Montessori preschool to a larger extent emphasizes the importance of materials in childrens´ knowledge building.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Johansson, Marika, Sofia Johansson, and Pernilla Nilsson. "Matematikens betydelse för förskolan : en sammanställning av pedagogers syn på matematikundervisningen i en kommunal förskola och i en montessoriförskola." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1127.

Full text

Abstract:

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola. Metod Som metod har vi valt att intervjua tre pedagoger från varje förskola. Med utgångspunkt i de delar av läroplanen som berör matematiken konstruerade vi 18 frågor fördelade på de fem kategorierna: miljö och förutsättningar, arbetslaget, heterogenitet, föräldrar och IT. Resultat En likhet på den kommunala förskolan är att personalen anser att den av dem som gått fortutbildningen är den som tar ansvar för att få in matematik under dagens aktiviteter. De utnyttjade mer vardagen och de möjligheter som dök upp under dagen. På Montessoriförskolan ansåg all personal att matematik var allas ansvar. Förskolan har mycket material som är baserat på matematiken. Här tillbringade barnen en frivillig stund varje dag med att arbeta med materialet. En stor likhet mellan förskolorna är att barnen kommer alltid i första hand. Det märks att deras fokus är att barnen skall ha det så bra som möjligt utefter personalens och förskolans förutsättningar. Utefter våra frågor kom vi fram till att ingen av förskolorna arbetar aktivt med läroplanen. Den används som ett uppslag att få idéer ifrån.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Birgersson, Sandra, and Borg Minnie Karlsson. "Arbetet för en tillgänglig lärmiljö : Pedagogers arbetssätt ur ett relationellt perspektiv på en Montessoriförskola samt en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21089.

Full text

Abstract:

Sammanfattning De senaste åren har begreppet utbildning och undervisning fått ökat fokus i förskolan. Samtidigt har barngrupperna ökat i storlek och barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas en plats i verksamheten. En tydlig beskrivning av hur ett sådant inkluderande arbete ska gå till finns inte och pedagoger upplever att de inte har den kunskap som behövs för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Skolverket beskriver begreppet likvärdig utbildning som en utbildning som är tillgänglig för alla barn. Vårt syfte med den här studien är att utifrån ett relationellt perspektiv undersöka om pedagogerna på en Montessoriförskola respektive en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola arbetar lika eller olika för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Vi har en förhoppning om att det kan skapa nya perspektiv på hur ett arbete kring att skapa en tillgänglig lärmiljö skulle kunna gå till. Teori Urie Bronfenbrenner's ekologiska systemteori där individer och miljö påverkar varandra i en dynamisk, ömsesidig interaktion används som analysverktyg för studien. Metod Studien är en kvalitativ undersökning där fokusgrupp samt observationer använts som verktyg för insamling av dataunderlag. Resultat Resultatet visar att för att skapa en tillgänglig lärmiljö spelar grundläggande pedagogisk inriktning mindre roll om pedagogerna arbetar medvetet utifrån barns behov. Pedagogerna bör arbeta aktivt för en god sammanhållning i arbetslaget. Kommunikationen mellan pedagoger kring ett gemensamt förhållningsätt i arbetslaget är av vikt för att lärmiljön ska bli tillgänglig för alla barn. Pedagogens kompetens kring specialpedagogiska hjälpmedel underlättar för att möta barns behov och i större utsträckning kunna sträva efter att nå en tillgänglig lärmiljö.Resultatet tyder på att om ett relationellt arbetssätt upprättas i arbetslaget kan möjligtvis behovet av specialpedagoger ute i verksamheterna minska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Andersson, Ann-Louise, and Maria Mattsson. ""Jag ser en 9:a"-Matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33723.

Full text

Abstract:

AbstractAndersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet är en jämförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lärande inom matematik i åldrarna 4-5 år på en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i Skåne. Vi undersöker också vilka olika matematiska material de olika förskolorna använder sig av. Syftet med examensarbetet är att synliggöra olika pedagogiska arbetssätt för barns matematiska lärande. Våra frågeställningar som arbetet utgår ifrån är: Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik är för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp använder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi använt oss av är en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhämta så mycket information som möjligt kring våra frågeställningar. Vi har studerat teorier och tidigare forskning inom ämnesområdet som belyser barns utveckling och lärande, med särskilt fokus på matematik. Resultatet i vår studie visar på att det finns stora likheter. Vi fann att alla tre förskolorna arbetar med matematik där de sätter barnet i centrum. Alla tre förskolorna utgick också från läroplanen och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i lek, aktiviteter och i vardagssituationer. Skillnaderna är att Montessoriförskolan arbetar mer individuellt med barnen under lärandeprocessen medan de andra två förskolorna arbetar mer med hela gruppens lärande. En annan skillnad är att Montessoriförskolan betonar materialets betydelse för att barnen bättre ska kunna utveckla kunskap inom olika områden i matematik.Nyckelord: lärande, material, Montessoriförskola, Reggio Emilia förskola, kommunal förskola

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Khoorshid, Eveen, and Therese Karlsson. "Språk är ett verktyg för att kommunicera : En jämförelse mellan hur förskollärare som arbetar i Montessoriförskola och Reggio Emilia-förskola arbetar med barns språkutveckling." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-400325.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Montessoriförskolor'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles