Academic literature on the topic 'Motala Ström'

In conjunction with the extensive archaeological projects conducted at the current outlet of Sweden’s second largest lake, Lake Vättern, macrofossil, pollen and diatom records have been studied from 14C-dated lake and river sediments from River Motala Ström in Motala and Lake Boren. These investigations have revealed sedimentary evidence of the Yoldia Sea regression, the Ancient Lake Vättern transgression, and the following stepwise river formation process. Around 9000 cal BC, two small kettlehole basins at Strandvägen and Kanaljorden became isolated from the Baltic basin. As the ice sheet retreated further north, the isostatic uplift isolated the Vättern basin from the Baltic basin. Due to the uneven isostatic uplift, the basin tilted toward the south, and the Ancient Lake Vättern transgression started in Motala. The threshold in Motala at 92.5 m a.s.l. was reached around 7200 cal BC, and River Motala Ström was formed. 14C-dated diatom records from Lake Boren, and shoreline deposits in Motala, confirm this event. The water level in Lake Vättern initially fell around 1.5 m, and around 5800 cal BC, a second erosional event cut down the threshold to modern day level. At this time, the Late Mesolithic settlements in Motala were established and expanded.

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.

Fisket i Motala ström har pågått i flera hundra år men i början av 1900-talet försvann den vilda populationen på grund av föroreningar och en hård reglering av strömmen. I dag finns det två kraftverk som har större kapacitet än någon av de tidigare. Kraftverken producerar varje år 122 GWh eller lika mycket ström som går åt för att förse Norrköping med hushållsel.

När man talar om tvister mellan olika intressen och när denna konflikt handlar om en naturresurs, kommer man lätt in på etiska och moraliska frågor. Det finns en gren av etiken som hanterar miljöetiska frågor. Denna gren har två olika huvudinriktningar kopplade till hur de ser på förhållandet mellan människan och naturen. Det gäller antropocentrism, som hävdar att bara människor har ett inneboende värde. Medan icke- antropocentrister anser att det finns varelser förutom människan som har ett instrumentellt värde.

I fallet med Motala ström och dess flöde genom Norrköping är det framförallt tre olika intressen som agerar mot varandra. Jag har koncentrerat mig på att göra intervjuer med representanter från dessa intressegrupper och försöka få en uppfattning om hur de ser på saken. Intervjuerna har varit öppna och de inledande frågor har varit samma för alla informanterna.

Jag har även tagit del av de vattenhushållningsbestämmelser som gäller för Motala ström och den del som rinner genom Norrköping samt andra dokument för att få en uppfattning om de tvister som finns kring Motala ströms passage genom Norrköping.

Resultaten från studien visar att vattenkraften i Motala ström kommer att brukas som elproducent under lång tid. Det skulle kosta för mycket pengar att ändra vattenflöden så att en självreproduktion av fisk kan ske, och det har varken kommunen eller kraftbolaget råd med. Det ökade vattenflödena som en planerad självreproduktion skulle innebära, kan även påverka kulturmiljön och de estetiska värdena på ett oönskat sätt.

I denna studie har jag kommit fram till att det inte går att både ha en vacker och en levande stad. I alla fall inte om man ska följa de lagar som är uppsatta. Det finns vattenflödesbestämmelser och det finns miniminivåer för vattnet. Dessa är reglerade av lagar och de är svåra att ändra på.

The survey takes its starting point in a critical evaluation of recent phenomenological approaches to rock art in landscape studies, foremost the works of Chris Tilley. The purpose is to present a phenomenological theory, based on the philosophy of Maurice Merleau-Ponty, which includes both motives, places and landscapes in a holistic interpretation. Bronze age rock art around Motala ström and the city of Norrköping is used to exemplify the theoretical discussion. When presenting the framework, emphasis is being laid on the bodily experience of rock art and place through the process of phenomenological intersubjectivity.

Phosphorous (P) has been found to be the limiting nutrient in freshwater systems, directly affecting rates of planktonic growth. The P circulation is very complex, and its pathways through lake systems are difficult to determine. Motala Ström is the biggest watercourse in the south-east of Sweden and an important source of P to the Baltic Sea. The aim of this study is to conduct a P mass balance analysis of the lakes Roxen and Glan over a period of time. The analysis will also include a quality control of the concentrations data. The P concentration data used in this investigation were collected from the Motala Ström River Association, consisting of seasonal or monthly concentration data of Tot-P during the period 1960-2010. Daily water flow data used in this study were modelled by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) using the S-HYPE model. P concentration deviations from monthly averages at each sampling station were calculated, followed by a seasonal Mann Kendall trend analysis. At five out of eight sampling stations, negative trends were detected, indicating decreasing concentrations. The exception was the outflow from lake Glan, Stångån and Finspångsån. Linear interpolation of P concentration data was performed to create daily data for the period 1980-2010. Following interpolation, daily transport values were calculated and summed up to annual values. Lake Roxen has acted as a source of P during the whole period 1980-2010, except for one year. Lake Glan has acted as a source during 22 of the 31 years. There is a tendency of Glan to become more of a source over the years, which is in line with the deviation observations, but variation between years makes it necessary to analyse also future data in order to establish any possible trend in P transports. Before construction of wastewater treatment plants, the lakes were certainly sinks of phosphorus. But at least for Roxen, the switch from sink to source was completed before 1980.

Badhus – Industrilandskapet i Norrköping Norrköping har behov av ett nytt badhus. Centralt i staden, längs Motala ström, finns Industrilandskapet som till stor del består av kulturell och vetenskaplig verksamhet men har en lång historia av textilindustri. Det nya badhuset är placerat i detta område; på ett befintligt vattenkraftverk. Syftet med projektet är att tillvarata Industrilandskapets kontrastrika själ, förstärka de rum och potentiella mötesplatser som finns samt ge Norrköping en möjlighet till friskvård och sportutövande. Målet är att visa hur en ny byggnadskropp relaterar och anpassar sig till den kulturella, platsspecifika och historiska kontexten. Byggnaden intar formen av en rektangel som skjuter upp ur slänten, likt en bergsrygg som sluter platsen. Byggnadskroppen aktiverar befintliga kvalitéer såsom den gamla stenbelagda trappan i väster och universitetsparken vid vattnet i söder. Byggnadens norra sida syftar till att ta emot och avsluta rutnätstaden i skala och uttryck. Den södra sidan av byggnaden tillsluter och definierar strömrummet med sin långsträckta fasad. Byggnadens interiör vänder sig utåt mot strömrummet så att det inifrån skapas en öppenhet åt söder gör industrilandskapet till en del av byggnaden. På entrévåningen ligger bassängerna vars vattenytor är visuellt kopplade till Motala ström i flera nivåer. Sutterängplanet inhyser omklädningsrum, det befintliga kraftverket samt fysioterapiavdelning med motionssal.
Public Bath – The Industrial Landscape in Norrköping   Norrköping is in need of a new public bath. In the centre of the city, along Motala ström, the industrial landscape is located. This area hosts cultural and scientific activities but has a long history of textile industry. The new public bath is located in this area on an existing water power plant. The aim of the project is to maintain the contrasty soul, enhance the spaces and potential venues that already exist and give Norrköping a possibility for wellness and exercising. The goal is to show how a new building adjusts and relates to the site specific and historical context. The building is shaped as a rectangle rising from the slope. It activates existing qualities such as the old stone stairs in the west. The north side of the building aims to receive and end the grid city in scale and expression. The south side with the long façade defines the river space. The interior faces the river and creates openness towards the south. Thereby the industrial landscape becomes part of the building. The swimming pools are located on the entrance floor and the surfaces of the water are visually linked to the river. The changing rooms, the power plant and the physiotherapy are placed in the basement.

Recipientkontrollen har som ett viktigt mål att följa förändringar i vattenkvalitet,d.v.s. att belägga trender. Det är därför viktigt att utformade recipientkontrollprogram är tillräckligt kraftfulla för att kunna påvisa dessa miljöförändringar. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att med hjälp av icke-parametriska statistiska metoder undersöka om Motala Ströms Vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram kan detektera en miljöförändring. Mer specifikt undersöks om det finns några statistiska bevis på en uppåtgående eller nedåtgående trend i det datamaterial som insamlats från recipientkontrollprogrammet och en skattning av styrkan genomförs för att få en uppskattning av hur stora trender som datamaterialet från Motala Ströms vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram faktiskt kan detektera. I denna studie analyseras enbart de sjöar som ingår i recipientkontrollprogrammet samt nio variabler som är kopplade till övergödningsproblematiken. Dessa variabler är siktdjup, syrgashalt, fosfat-P, totalfosfor, Nitrat+Nitrit-N, ammonium, totalkväve, klorofyllhalt och kvävefosforkvot. Resultatet från trendanalysen visar att det finns en signifikant trend i 36 utav 132 genomförda trendanalyser. Skattningen av styrkan visar att framför allt variablerna syrgas, Nitrat+Nitrit-N, ammonium och klorofyll bör utvärderas närmare vad gäller provfrekvens och tidsperiod om dessa fortsättningsvis ska ingå i recipientkontrollprogrammet.

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien.

Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats.

Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.