Dissertations / Theses on the topic 'Mötesplats'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Mötesplats.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
Jonsson, Sofia, and Anastasiya Savchenko. "En offentlig mötesplats – en jämlik mötesplats? : En kvalitativ studie om den fysiska planeringen av jämlika mötesplatser i Linköpings kommun." Thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176313.
Full textOffentliga mötesplatsers riskerar att bortprioriteras i den fysiska planeringen, trots sitt värde för den sociala sammanhållningen i staden. Uppsatsens syfte är att undersöka offentliga mötesplatsers roll för en socialt hållbar stadsutveckling med fokus på jämlikhet i Linköpings kommun. Frågeställningarna berör kommunens arbete, kvaliteter samt utmaningar gällande jämlika mötesplatser. Tidigare forskning lyfter främst upp social hållbarhet utifrån jämlikhet samt problematiken kring planering av offentliga mötesplatser. Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa intervjuer med en politiker och tre tjänstepersoner från Linköpings kommun, samt en kompletterande dokumentanalys. Resultatet redovisar kommunens arbete med jämlika mötesplatser samt en brist på utvärderingsmetoder. Tillgänglighet, tillhörighet, trygghet samt mångfunktionalitet är viktiga vid utformningen av jämlika mötesplatser. Utmaningarna som betonas är förtätning, privatisering samt intressekonflikter. Det går att konstatera att den tidigare forskningen återfinns i Linköpings kommuns arbete med frågan. Dock finns det utvecklingsmöjligheter gällande medborgardialog, utvärderingsmetoder för jämlika mötesplatser samt bättre definitioner av mål och begrepp.
Torstenson, Erika. "Stallet - En mötesplats." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18529.
Full textÅkerstedt, Josefin. "Mötesplats Sätra centrum." Thesis, KTH, Arkitektur, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-281403.
Full textWhat do we do with the suburban shopping centers when the world is modernizing and physical stores are reducing? How can we develop the already existing structures, what other kind of functions could we add that would be more relevant today?With this project, I wanted to explore how different types of public spaces and functions in a suburban center facility can work together, and give rise to a greater sense of security and the creation of new meeting places. The site for the project is Sätra, located southwest of Stockholm's inner city. Sätra was built during the 1960s with Sätra centrum as a city center with all services gathered in a single building, built over the metro tracks and built together with the metro station building. Due to the center's problematic placement and lack of quality, renewal of Sätra centrum has been discussed several times over the years. In the current proposal from the City of Stockholm, it is proposed that the existing center facility will be demolished and replaced by a public outdoor square, surrounded by four blocks with about 600 apartments and premises in the ground floors, which this project questions.The project proposes an alternative planning of the area and my idea has been to focus on creating meeting places where people can meet in different ways and at the same time feel safe. I wanted the architecture and the program to allow breaks and offer places for people to wait, stop and meet. The goal has been to give the people of Sätra reasons to spend time in the new city center, not just pass by it on their way to the metro.
Beckman, Sara. "Naturen som mötesplats." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30382.
Full textLinde, Simon. "Den urbana mötesplatsen : en kvantitativ studie av Bysistorgets funktion som offentlig mötesplats." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148602.
Full textSvensson, Mariette. "Mötesplatsen att kunna träffas på. En studie om en mötesplats ur arrangörsperspektiv och brukarperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36525.
Full textThe meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.
Hallmo, Martin, and Johan Wennberg. "Utveckling av mötesplats på Internet." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-167.
Full textEtt av Internets stora användningsområden är att skapa kontakter mellan människor. För att underlätta detta har det under årens lopp kommit en rad olika mötesplatser, s.k. communities på Internet.
De problem vi ser med de nuvarande är att sidorna känns svårnavigerade, och med röriga funktioner. Därför bestämde vi oss för att skapa en egen mötesplats med nyskapande och roliga funktioner för att kunna nå ut till en bred publik. Detta arbete innefattar utformningen av MySQL databasen ifrån grunden och dess relationer, samt programmering av funktionerna, i Microsoft.NET miljö.
Guggenheim, Nathanella. "Svenskläroboken som mötesplats : – för vem?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45407.
Full textLeijonhufvud, Madeleine. "en Verkstad-kreativ mötesplats i Helsingborg." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34833.
Full textEkström, Kristin, Ida Johansson, and Agnes Lind. "Mässan - en fossil eller framtidens mötesplats?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31490.
Full textKarlsson, Henrik, and Daniel Sandmon. "En Digital Mötesplats för Regionala Livsmedelsproducenter." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12664.
Full textNordstrand, Victor, and Johan Eklöf. "Utveckling av design till mötesplats på Internet." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-176.
Full textEtt community är en mötesplats på Internet där människor kan hålla kontakt, lära känna nya människor, diskutera osv. Det finns idag en mängd olika communities med många olika inriktningar. Communityn är idag mycket populära sidor på nätet och vissa har enormt mycket besökare och tjänar stora pengar. Det kan därför vara svårt att locka medlemmar om inte communityt innehåller nyheter som inte redan finns. Målet med det här arbetet har varit att skapa en tilltalande och användarvänlig design till ett community med ett sommar, fest och rese- tema. Delvis används en enkätundersökning för att ta reda på hur viktig det är med en design som sticker ut för att locka medlemmar. Resultatet av arbetet har blivit att en design med ett tema till sommar, fest och resor har skapats. Designen går i huvudsak i färgerna gul, blå och vit. Designen är till största del uppbyggd av CSS, ASP.NET och HTML.
Kraftling, Petter, and Joakim Åberg. "Lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-4785.
Full textStudien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;
Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?
Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?
Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.
Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats. Saker som lärarna uppfattade påverkade mötet mellan elever med skilda kulturella bakgrunder var administrativa val, gruppernas storlek och integrationsprojekt. Viktiga delar av mångkulturell undervisning uppfattades vara att skapa möten mellan elever, förhålla sig till elevernas kulturella bakgrunder och försöka hantera brister i det svenska språket hos eleverna. Bilden av den svenska skolan som forskningsfältet beskrev stämde väl överens med resonemangen som lärarna förde under intervjuerna.
Kulju, Marja, and Virpi Ingvarsson. "Biblioteket som mötesplats : vad menas med det?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20058.
Full textPersson, Jenny, and Susanne Nemeth. "Gemensamhetsutrymmet - En mötesplats på gott och ont." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25671.
Full textA common room - Encounter for good or bad
Hodzic, Mineta, and Melek Memisovska. "Ett nytt stråk och mötesplats i Fosieby." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21823.
Full textIn light of the ongoing fragmentation of cities, like the one that currentlyexists in Malmo has raised questions about the possibility of strengtheningthe linkages between neighborhoods and the opportunity to contributeto more venues in the city. The lack of links, like a string betweendowntown and the south and east parts of Malmö, as well as the lack ofwell-defined and lively venues has raised questions about segregationand challenged Malmo as a safe city to live in.The bachelor work analyze the concepts of string and place. Our purposein this work is to research how design can promote safety and livelinesson the string and places. We want to apply the results of the research toa proposal on a string and a venue in Fosieby, between Lindängen andFosie industrial area in Malmö.
Järvi, Mattias. "Nordiska Afrikainstitutets bibliotek. Ett bibliotek och en mötesplats." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101798.
Full textHagman, Johansson Anette. "Skolan i det pluralistiska samhället - en kulturell mötesplats." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12030.
Full textThe purpose of this study is to investigate and try to understand the cultural encounters that are visible in a mid-Swedish upper secondary school, how staffs perceive them and how they deal with the problematic cultural encounters that occur. The study is a qualitative study where I interviewed six members of the school staff. The result shows that the cultural encounters and clashes are not most prevalent among people of different ethnic origin. It turned out that there are many other kinds of cultural encounters for example music culture, fashion culture, food culture and youth culture, to name a few. The conclusion of this investigation shows that the people interviewed are in favour of cultural diversity and does not see cultural clash as a big problem. The staff handles the challenging meetings with a positive attitude, understanding, flexibility and inventiveness.
Olsson, Lars. "Vidareutveckling av Bokia.se : en interaktiv mötesplats på Bokia.se." Thesis, Mittuniversitetet, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16955.
Full textLillrud, Diana. "Att skapa en kulturell mötesplats : möjligheter och begränsningar." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1428.
Full textThe purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between “them” and “us” has to do with differences of power. I also want to emphasize that power and power relations are complex and that different structures of power based in gender, ethnicity and class are reconstructed mutually. That’s why I bringintersectionality in the theory too. The staff at Blå Stället wants many visitors, both from the area and from the centre. What I mean is that it can open on to that focus mainly will be on the numbers of visitors and not on the vision that people shall meet each other there. On the basis of that I can see a risk that the divisions between “we” and “them” continue at the Culture Centre. Where Blå Stället is situated; the suburb, and who decides to come to Blå Stället or not, interact. I believe it depends on a generalized idea of the suburb and “those” who livethere. But one of the respondents could see that the generalized opinions about the suburbs are on its way to change. I can see that as a tendency towards a change of the divisions between “we” and “them”.
Lindström, Sigrid, and Michaela Andersson. "Stängt som mötesplats : Folkbibliotekens roll under en pandemi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447421.
Full textUgglin, Moa, and Sfaiter Julia. "Centrumutveckling och dess utmaningar : från handelsplats till mötesplats." Thesis, Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44315.
Full textThe purpose of the study is to investigate the challenges that center developers face in their work to achieve a vibrant marketplace, where three problem definitions have been developed. The first problem definition aims to understand what the biggest challenges are for a vibrant marketplace according to the center developers themselves, where the second problem definition aims to understand how they work with these challenges. The final problem definition will be studied around what the future may look like for the vibrant marketplaces, according to center developers. The study in its analysis and conclusion shows that the biggest challenges center developers face are collaboration between different actors in the city, where their role is important and fundamental. They also do not make any formal decision-making themselves, which makes them dependent on other actors, where a politically understood trade policy can help. Additionally, the ongoing transition into digitalisation, general changes in consumer behavior, secure city centers and an attractive range of offers are also challenges. In the future, the term marketplace might be rephrased to meetingplace, as center developers predict experiences, where meeting is a central part of social interaction, will be higher in demand. We may have to stray away from the word marketplace and instead lean towards the phrase meeting place.
Olsson, Maria, and Emelie Gustavsson. "Samlingen som en språklig mötesplats? : - En studie kring förskollärares syn på samlingen som en språklig mötesplats samt om deras intentioner realiseras." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39319.
Full textBlomfelt, Therese. "Folkbibliotek som mötesplats för flyktingar : En undersökning av två folkbibliotek och deras potential att öka socialt kapital i samhället." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35894.
Full textEnberg, Jonas, and Anna Fiona Lamb. "Forskningsbiblioteket som mötesplats : En ny sida av forskningsbibliotekets uppdrag?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13262.
Full textGrensjö, Nina. "Biblioteken som mötesplats : Beskrivningen av ett integrationsprojekt i inledningsfasen." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39821.
Full textGranefelt, Laurén Sofia. "Gestaltande av en mötesplats : Att förena visioner i Alby." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design, DE, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20208.
Full textÖstlund, Klara. "Kvarteret Domherren: Urban Building : Bostad, kontor, butik & mötesplats." Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-97926.
Full textZejnullahu, Art. "Arena Online - En mötesplats i ett socialt utsatt område." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148076.
Full textPula, Amy, and Annie Törngren. "En mötesplats i staden: En studie om social hållbarhet." Thesis, Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50098.
Full textSyfte: Idag råder folktomma platser i städer som en gång i tiden användes till sociala interaktioner men som längre inte uppfyller dessa funktioner. Detta har både lett till ensamhet hos befolkningen och outnyttjade platser. Målet med undersökningen är att uppnå social hållbarhet hos offentliga platser genom att skapa en utformningsmodell. Modellen ska sedan användas som underlag till två utformningsförslag i Jönköping. Metod: De metoder som har använts i denna undersökning är fallstudie i form av observation och platsanalys utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier samt enkätundersökning av allmänhetens prioriteringar. Resultat: Undersökningen resulterade i en utformningsmodell som grundades utifrån Gehl 12 kriterier och allmänhetens prioriteringar och preferens. Modellen innehåller de nio mest prioriterade kriterier och olika estetiska principer samt aktivitetsbaserade funktioner. Modellen kan användas som hjälpmedel vid tidig planering av offentliga platser för att uppnå social hållbarhet. Framtagna utformningsförslag har gestaltats för att testa modellens användbarhet och ge en illustration av hur offentlig plats kan se ut. Två förslag gestaltades vid prövning av utformningsmodellen. Det första förslaget för en framtida esplanad och de andra för ett redan befintligt torg. Konsekvenser: Denna undersökning har bidragit med kunskap om hur offentliga platser bör utformas för att sociala interaktioner igen ska ske med hjälp av den framtagna utformningsmodellen. Begränsningar: En av begränsningarna som har försvårat undersökningen har varit Covid-19 pandemin som pågick större delen av studien. Den givna tidsperioden, våren 2020, har varit en annan begränsning som har påverkat undersökningens fullständighet. Nyckelord: Offentliga platser, kvalitetskriterier, torg, utformningsmodell, social hållbarhet
Hagerman, Signe. "Från bokpalats till mötesplats : en diskursanalytisk studie över Stockholms Stadsbibliotek." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101804.
Full textHellquist, Arvid, and Alejandro Pallas. "Gestaltning av en mötesplats för spontanidrott på Österängens Idrottsplats, Uppsala." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9461.
Full textEriksson, Emilia. "Stadsodling, en social mötesplats? : En fallstudie av Matparken i Skarpnäck." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217386.
Full textSidevärn, Peter. "Internet som mötesplats : insättning eller uttag på det sociala kapitalkontot?" Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-545.
Full textAbstrakt
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande.
Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter.
Iburg, Malin. "Det öppna vardagsrummet : Folkbiblioteket som mötesplats i den svenska dagspressen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16760.
Full textProgram: Bibliotekarie
Nyström, Sandra, and Matilda Uppling. "Förskolan som kulturell mötesplats : "Andrafiering leder till vi och dem"." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84652.
Full textRobin, Molin. "En mötesplats för likasinnade : Improvisationsundervisning på kontrabas i akademisk miljö." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3866.
Full textThis study asks the question how upright bass teachers work with teaching improvisation on the university level and what implications the academic environment could have for the students. The aim for this study was, through qualitative interviews with renowned bassists, to gather some ideas on teaching improvisation that can be used for future teachings of improvisation on the upright bass. With the use of terms from theories of learning, the results were analyzed to answer the research questions. The results show that a good ear and technique are the most important ideals among improvising bass players, and furthermore teachers of jazz bass improvisation saw it as their role to teach tools for improvisation to the students. Finally, the results show that the big advantage of learning jazz in the academic environment is that the student gets to meet peers with the same interests as they have.
Sikström, Kristina, and Carin Zarelius. "Initiering av affärsrelationer i organiserade nätverk : En fallstudie av Mötesplats Relation." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155488.
Full textKarlsson, Elin, and Marcus Mårdh. "Drömmar om Glas : En skildring av skapandeprocessen av en kulturell mötesplats." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20708.
Full textFolkesson, Monica. "En mötesplats för lärande - hur påverkar det didaktiska mötet lärarnas tänkande?" Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1161.
Full textDet talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation.
Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan
kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över
verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden.
De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling.
Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så
sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i
verksamheten.
Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen.
Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att
använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete.
Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.
Okutan, Denize. "Språkcaféer vid folkbibliotek : Språkcaféer som stöttepelare i folkbibliotekets arbete som mötesplats." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75354.
Full textCarmine, Charlotta. "Kulinarisk mötesplats på Djurgården : En ätande byggnad för kultur, kunskap och konsumtion." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-30492.
Full textChristina, Grewell. "Erfara, utmana, utveckla : En forskningscirkel som mötesplats för olika professioner i skolan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22703.
Full textCarlsson, Helena, and Christina Persson. "Ska vi träffas på biblioteket? En undersökning om folkbibliotekets funktion som mötesplats." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20485.
Full textUppsatsnivå: D
Bennarsten, Simon. "UX-Design av en ny webbapplikation : En mötesplats för studenter och arbetsgivare." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79091.
Full textHåkansson, Tatiana. "Idrott som mötesplats : En kvalitativ studie om invandrarungdomars möte med svensk föreningsidrott." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130294.
Full textEngblom, Sara, and Sara Elmqvist. "Bibliotek i samhällets tjänst : Att arbeta i projekt för att nå en ny målgrupp." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-469.
Full textHolm, Katarina. "Slussen – visionen om en mötesplats : en retorisk och semiotisk analys av ett stadsplaneringsprojekt." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16998.
Full textBadylak, Sebastian. "Independent Game Developers' Initiative : Utvecklingen av användarprofilen till en webbaserad mötesplats för dataspelsutvecklare." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-127.
Full textArbetet behandlar utvecklingen av ett grundläggande element till en framtida webbaserad community för dataspelsutvecklare. Grundelementet är en användarprofil som inom communityn kommer att åskådliggöras i ett grafiskt webbgränssnitt för alla registrerade användare. Användarprofilens syfte är att presentera användaren på ett attraktivt sätt för såväl spelindustrin som andra spelutvecklare som söker samarbete och bekantskap. Gränssnittet utvecklas ur ett användarcentrerat perspektiv genom den metodologi som McCracken och Wolfe (2004) presenterar. Utvecklingsprocessen inleds med att kartlägga marknaden, de tänkta slutanvändarna och deras behov samt den svenska spelindustrins intresse av en sådan community. Därefter utvecklas en tidig prototyp som genomgår tester där dataspelsstudenter från Högskolan i Skövde får tillfälle att påverka såväl utformning som innehåll. Processen leder till en uppdaterad version av prototypen men kan betraktas som en första iteration av utvecklingen och det ligger i framtida arbete att genom fler liknande iterationer färdigställa produkten.
Tellgren, Britt. "Förskolan som mötesplats : Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal." Licentiate thesis, Örebro University, Department of Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1174.
Full textPre-school as a Meeting Place – Children’s Access-strategies and Exclusions in Play and Conversation
Abstract
The research reported in this thesis attempts to understand what happens when children interact with each other in the context of activities in a pre-school setting (here called Daggkåpan) when adults are not involved. By using ethnographically inspired methodology, in combination with conversation-analysis, this project has been analysing everyday interaction between children who are three to five years old. The aim of the project was to understand how children at Daggkåpan create relationships and how they defend and protect their interactional spaces. I have studied how children shape, maintain and interrupt relationships and interactions with one another. I have studied and analysed what kinds of access-strategies the children utilize and create and also how these children exclude one another in play activities and everyday conversations. Sociocultural and interactionistic perspectives have been used. Findings suggest that it is very important for these children to maintain interactions with peers and gain access to play groups. The children of Daggkåpan create and use several different strategies for gaining access. The results also indicate that gaining access to play groups is particularly difficult in preschool settings since young children tend to protect shared spaces and ongoing play activities from children outside the realms of these spaces and activities. Children also co-construct a number of strategies for excluding peers from their interactional spaces. Steering clear from the dominating perspective that categorizes children and focuses on the individual child, I have in contrast focused children during their interaction with one another in peer group activities. In other words I have discussed peer-relations, peer-socialization and peer-perspectives from an interactional view. Studying peer-interactions through microanalysis allows for understanding what is meaningful for children in their peer-culture in preschool.
Britt Tellgren