To see the other types of publications on this topic, follow the link: Mötesplats.

Dissertations / Theses on the topic 'Mötesplats'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Mötesplats.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Jonsson, Sofia, and Anastasiya Savchenko. "En offentlig mötesplats – en jämlik mötesplats? : En kvalitativ studie om den fysiska planeringen av jämlika mötesplatser i Linköpings kommun." Thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176313.

Full text
Abstract:
Despite the value of public spaces for creating greater social cohesiveness, they risk not being prioritized in urban planning. This thesis aims to investigate the role of public spaces for a social sustainable urban development, focusing on equality in Linköping. The research questions concern the municipality's work, qualities and challenges regarding equal public places. Previous research highlights social sustainability based on equality and problems surrounding planning of public places. The study is based on qualitative interviews, with a politician and employees at the planning department of Linköping, and a supplementary document analysis. The results highlight the municipality's work with equal public spaces and a lack of evaluation methods. Accessibility, security and multifunctionality are important in the design of equal public places. The challenges are densification, privatization and conflicts of interest. It can be stated that Linköping’s work with the issue is reflected in previous research. However, there are development opportunities regarding citizen dialogue, evaluation methods for equal meeting places and better definitions of goals and concepts.
Offentliga mötesplatsers riskerar att bortprioriteras i den fysiska planeringen, trots sitt värde för den sociala sammanhållningen i staden. Uppsatsens syfte är att undersöka offentliga mötesplatsers roll för en socialt hållbar stadsutveckling med fokus på jämlikhet i Linköpings kommun. Frågeställningarna berör kommunens arbete, kvaliteter samt utmaningar gällande jämlika mötesplatser. Tidigare forskning lyfter främst upp social hållbarhet utifrån jämlikhet samt problematiken kring planering av offentliga mötesplatser. Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa intervjuer med en politiker och tre tjänstepersoner från Linköpings kommun, samt en kompletterande dokumentanalys. Resultatet redovisar kommunens arbete med jämlika mötesplatser samt en brist på utvärderingsmetoder. Tillgänglighet, tillhörighet, trygghet samt mångfunktionalitet är viktiga vid utformningen av jämlika mötesplatser. Utmaningarna som betonas är förtätning, privatisering samt intressekonflikter. Det går att konstatera att den tidigare forskningen återfinns i Linköpings kommuns arbete med frågan. Dock finns det utvecklingsmöjligheter gällande medborgardialog, utvärderingsmetoder för jämlika mötesplatser samt bättre definitioner av mål och begrepp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Torstenson, Erika. "Stallet - En mötesplats." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18529.

Full text
Abstract:
Den här rapporten belyser hästsport och integration utifrån projektet, Stallet - En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begränsningar som upplevs finnas för ökad integration, deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fått delge sin syn på det hela. Studien är en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvärderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa är med ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund, resterande är med projektledare, utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidsnämnds ordförande. Den empiri som har arbetats fram har analyserats utifrån humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning, rörande hästsport samt idrott och integration. Resultatet visar att hästar och stallet betyder mycket för deltagarna, även för de som inte hade någon djupare erfarenhet av hästsport. Relationen med hästar lyftes fram som menningsfull och ungdomarna såg ofta hästen som en vän. Ungdomarna upplevde stallet som en mötesplats, för alla oavsett bakgrund, kön eller ålder. Övriga parter ansåg att projektet var unikt av sitt slag, och mycket värdefullt då projektet når ut till de som har ekonomiskt svårt att delta eller är minoritetsgrupp i den ordinarie verksamheten. Samtliga parter var medvetna om de ekonomiska begränsningar som finns för integration i hästverksamheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Åkerstedt, Josefin. "Mötesplats Sätra centrum." Thesis, KTH, Arkitektur, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-281403.

Full text
Abstract:
Hur fungerar förortscentrumen när världen ständigt moderniseras och fysiska butiker minskar? Hur kan man utveckla de befintliga centrumstrukturerna, och vilka andra typer av funktioner kan man lägga till som skulle kunna vara mer relevanta idag? Med det här projektet har jag velat undersöka hur olika typer offentliga rum och funktioner i en centrumanläggning kan fungera tillsammans, och ge upphov till en ökad trygghetskänsla och skapandet av nya mötesplatser. Platsen för projektet är Sätra som ligger sydväst om Stockholms innerstad. Sätra byggdes upp under 60-talet med Sätra centrum som stadsdelscentrum med all service samlad i en enda byggnad, byggd över tunnelbanans spår och hopbyggd med tunnelbanans stationsbyggnad. På grund av centrumets placering och bristande kvalité har förnyelse av Sätra centrum diskuteras flera gånger under årens lopp. I det nuvarande förslaget från Stockholms stad föreslås det att den befintliga centrumanläggningen ska rivs och ersättas av ett publikt utomhustorg, kringbyggt av fyra kvarter med cirka 600 bostäder och lokaler i samtliga bottenvåningar, något detta projekt ifrågasätter. Projektet föreslår en alternativ planering av området och min tanke varit att fokusera på skapa mötesplatser där människor kan mötas på olika sätt och samtidigt känna trygghet. Jag har velat att arkitekturen och programmet ska tillåta pauser och erbjuda platser för människor att vänta på, stanna upp och mötas. Målet har varit att ge människorna i Sätra anledningar till att spendera tid i det nya centrumet, inte bara passera till och från tunnelbanan.
What do we do with the suburban shopping centers when the world is modernizing and physical stores are reducing? How can we develop the already existing structures, what other kind of functions could we add that would be more relevant today?With this project, I wanted to explore how different types of public spaces and functions in a suburban center facility can work together, and give rise to a greater sense of security and the creation of new meeting places. The site for the project is Sätra, located southwest of Stockholm's inner city. Sätra was built during the 1960s with Sätra centrum as a city center with all services gathered in a single building, built over the metro tracks and built together with the metro station building. Due to the center's problematic placement and lack of quality, renewal of Sätra centrum has been discussed several times over the years. In the current proposal from the City of Stockholm, it is proposed that the existing center facility will be demolished and replaced by a public outdoor square, surrounded by four blocks with about 600 apartments and premises in the ground floors, which this project questions.The project proposes an alternative planning of the area and my idea has been to focus on creating meeting places where people can meet in different ways and at the same time feel safe. I wanted the architecture and the program to allow breaks and offer places for people to wait, stop and meet. The goal has been to give the people of Sätra reasons to spend time in the new city center, not just pass by it on their way to the metro.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Beckman, Sara. "Naturen som mötesplats." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30382.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Linde, Simon. "Den urbana mötesplatsen : en kvantitativ studie av Bysistorgets funktion som offentlig mötesplats." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148602.

Full text
Abstract:
Gathering places (mötesplatser in Swedish) is an frequent used concept within the discourse about urban and regional planning in Sweden. It is an ambiguous term that is used in a variety of contexts and with a variety of meanings. Present work aims to investigate and describe the function of an urban square in Sweden as a public gathering place based on a number of given aspects. To achieve the aim of this thesis two different research approaches, in addition to an extensive literature study, is being used; a survey with people in a calculated target area and observations following the methodology created by Metha, 2014. Previous studies have shown that there are a number of variab- les that need to be understood to create a comprehensive insight in the social dimensions of urban public space. Among these, different groups and their perception of different factors are crucial to include. Furthermore, the inclusion and the possi- bility to use the public space is of great importance. As is the possibility to feel safe and calm in the space. Hence, there are numerous factors to include when the social dimensions of a public space is to be studied. These factors can be measured as indicators on how good the public space is, as is done in the Public Space Index developed by Metha (2014). Present study’s findings include a suggested definition of the term “Public gathering place” and data that indicates that Bysistorget is an overall good public gathering place. This is, however, proble- matized when the data is divided by different groups and a more variegated understanding arises.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Svensson, Mariette. "Mötesplatsen att kunna träffas på. En studie om en mötesplats ur arrangörsperspektiv och brukarperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36525.

Full text
Abstract:
Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats.
The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hallmo, Martin, and Johan Wennberg. "Utveckling av mötesplats på Internet." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-167.

Full text
Abstract:

Ett av Internets stora användningsområden är att skapa kontakter mellan människor. För att underlätta detta har det under årens lopp kommit en rad olika mötesplatser, s.k. communities på Internet.

De problem vi ser med de nuvarande är att sidorna känns svårnavigerade, och med röriga funktioner. Därför bestämde vi oss för att skapa en egen mötesplats med nyskapande och roliga funktioner för att kunna nå ut till en bred publik. Detta arbete innefattar utformningen av MySQL databasen ifrån grunden och dess relationer, samt programmering av funktionerna, i Microsoft.NET miljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Guggenheim, Nathanella. "Svenskläroboken som mötesplats : – för vem?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45407.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Leijonhufvud, Madeleine. "en Verkstad-kreativ mötesplats i Helsingborg." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34833.

Full text
Abstract:
Projektet handlar om social och ekonomisk hållbarhet. Hur kan Söder i Helsingborg bli en dynamisk och hållbar stadsdel? Syftet är att ta bort den barriär som finns mellan stadsdelarna Norr och Söder i Helsingborg och inföliva mer liv på Söder. Genom att skapa en målpunkt, en ny mötesplats, kan det generera och i sin tur kan mer liv skapas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ekström, Kristin, Ida Johansson, and Agnes Lind. "Mässan - en fossil eller framtidens mötesplats?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31490.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att identifiera samt analysera karaktärsdrag, trender och potentiell utveckling för mässan som verktyg för relationsbyggande B2B. Vi har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats med deduktiva inslag. Detta då vi ville få en djupare förståelse för ämnet snarare än att se till det bredare perspektivet. Insamlingen av empiriskt material skedde genom sex intervjuer med personer som arbetar med att marknadsföra sitt företag på mässor. Tre intervjuer genomfördes personligen, två via videokonferens och en via telefon. Genom analysarbetet har vi identifierat att mässan har stor betydelse för relationsbyggande mellan företag. Detta speciellt då den fungerar som ett verktyg som underlättar för företag att underhålla befintliga relationer samt skapa nya. Vi har även identifierat en trend som indikerar på att företag mer specifikt väljer ut vilka mässor de ska närvara vid, där en definierad målgrupp värderas högt för att företagens budskap ska nå fram. Vi har kommit fram till att virtuella mässor bör fungera som ett komplement snarare än ersätta den traditionella mässan eftersom det personliga mötet är av stor vikt inom B2B. Generationsskiften på arbetsmarknaden bidrar till att andra förhållningssätt till teknologi kommer att råda. Detta gör att företag måste förstå vikten av de förändringar som sker och agera därefter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Karlsson, Henrik, and Daniel Sandmon. "En Digital Mötesplats för Regionala Livsmedelsproducenter." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12664.

Full text
Abstract:
Hälsingelivs är en idéel organisation som hjälper lokala producenter i hälsingland att fortbilda sig inom områden, som berör deras verksamhet och erbjuder tjänster för att utveckla nya produkter. De har idag en egen hemsida som behandlar nyheter inom organisationen och intressanta artiklar för producenter i området. Vår uppgift är att skapa en digital plattform för Hälsingelivs, att använda i sin utbildning, som erbjuder såväl kontakt mellan producenterna. Samt möjlighet till att hitta och ta in digitalt lagrade media i form av filmer och text. Rapporten går igenom tankeprocessen, planeringen och utförandet samt teoretiska och praktiska lösningar att arbeta i HTML, PHP programmering, SQL, CSS samt JavaScript för att skapa en digital mötesplats som innehåller forum, användarfunktioner, uppladdning av media, profildesign, sökfunktioner mm. Den ger även en överblick i att jobba med Google API för sökfunktion samt phpbb3-anpassning av en redan fungerande login/registreringsfunktion på den egna sidan. Rapporten går även igenom teoretiska problem gällande anpassningen till öppen källkod och implementering av externa system.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Nordstrand, Victor, and Johan Eklöf. "Utveckling av design till mötesplats på Internet." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-176.

Full text
Abstract:

Ett community är en mötesplats på Internet där människor kan hålla kontakt, lära känna nya människor, diskutera osv. Det finns idag en mängd olika communities med många olika inriktningar. Communityn är idag mycket populära sidor på nätet och vissa har enormt mycket besökare och tjänar stora pengar. Det kan därför vara svårt att locka medlemmar om inte communityt innehåller nyheter som inte redan finns. Målet med det här arbetet har varit att skapa en tilltalande och användarvänlig design till ett community med ett sommar, fest och rese- tema. Delvis används en enkätundersökning för att ta reda på hur viktig det är med en design som sticker ut för att locka medlemmar. Resultatet av arbetet har blivit att en design med ett tema till sommar, fest och resor har skapats. Designen går i huvudsak i färgerna gul, blå och vit. Designen är till största del uppbyggd av CSS, ASP.NET och HTML.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Kraftling, Petter, and Joakim Åberg. "Lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-4785.

Full text
Abstract:

Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;

Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?

Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?

Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.

Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats. Saker som lärarna uppfattade påverkade mötet mellan elever med skilda kulturella bakgrunder var administrativa val, gruppernas storlek och integrationsprojekt. Viktiga delar av mångkulturell undervisning uppfattades vara att skapa möten mellan elever, förhålla sig till elevernas kulturella bakgrunder och försöka hantera brister i det svenska språket hos eleverna. Bilden av den svenska skolan som forskningsfältet beskrev stämde väl överens med resonemangen som lärarna förde under intervjuerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Kulju, Marja, and Virpi Ingvarsson. "Biblioteket som mötesplats : vad menas med det?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20058.

Full text
Abstract:
This thesis examines how library employees experience the library as a meeting place. Our questions are: What effect has the concept of a "library as a meeting-place" for library staff?How do they see the library as a meeting place? How do they see their workplace as a venue for meetings? The respondents interviewed work in public libraries. We were inspired by a cultural geographic theory that we re-designed. The following divisions were made in order to give the work a definitive structure:The "mental space"The library as a meeting place on a global and universal level;The "conceived space"Librarians and planners' thinking on the specific library as a meeting place;The "living space"How library staff perceive that the library is used as a meeting place in reality.In our analysis, we use a phenomenographic qualitative interpretive methodology. Phenomenography concerns the differences and variation of a phenomenon. In our case, this is how the library staff experiences the library as a meeting place. The result of our interviews gives us indications that the majority of respondents think the library is a meeting place for visitors (from the local community). It appears the library, as a venue, is used for many kinds of meetings. There are the meetings between visitors – but also meetings within the physical premises or concerning organising the library itself. We found that our respondents see the library as a meeting place from three different angles: from a societal perspective, an individual perspective and a library perspective.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Persson, Jenny, and Susanne Nemeth. "Gemensamhetsutrymmet - En mötesplats på gott och ont." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25671.

Full text
Abstract:
Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar. I det enskilda mötet på mikronivå styrs sam-spelet av personalen och till en del av de boende. Gemensamhetsutrymmet har en stor betydelse för de flesta av de boende där de kan skapa gemenskap med var-andra och med personalen. Men samspelet i gemensamhetsutrymmet styrs av reg-ler, strukturering av t.ex. måltidssituationen och aktiviteter. Valfriheten att använ-da gemensamhetsutrymmet för de boende begränsas av regler och strukturer. Därmed begränsas de boende i gemenskapen med varandra.
A common room - Encounter for good or bad
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Hodzic, Mineta, and Melek Memisovska. "Ett nytt stråk och mötesplats i Fosieby." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21823.

Full text
Abstract:
Mot bakgrund av en pågående fragmentisering av städer, likt den somidag förekommer i Malmö har frågor väckts kring möjligheten att stärkakopplingarna mellan stadsdelar samt möjligheten att bidra till fler mötesplatseri staden. Bristen på kopplingar i form av stråk mellan innerstadenoch de södra och östra stadsdelarna av Malmö, samt bristen påväldefinierade och livliga mötesplatser, har väckt frågor kring segregationoch ifrågasatt Malmö som en trygg stad att leva och bo i.I kandidatarbetet belyser vi begreppen stråk och plats. Vårt syfte medkandidatarbetet är att utforska hur man genom fysisk planering kan bidratill ökad trygghet och livlighet på stråk och platser. Vi vill tillämparesultatet av forskningen i ett förslag på ett stråk och en mötesplats iFosieby, mellan Lindängen och Fosie industriområde i Malmö.
In light of the ongoing fragmentation of cities, like the one that currentlyexists in Malmo has raised questions about the possibility of strengtheningthe linkages between neighborhoods and the opportunity to contributeto more venues in the city. The lack of links, like a string betweendowntown and the south and east parts of Malmö, as well as the lack ofwell-defined and lively venues has raised questions about segregationand challenged Malmo as a safe city to live in.The bachelor work analyze the concepts of string and place. Our purposein this work is to research how design can promote safety and livelinesson the string and places. We want to apply the results of the research toa proposal on a string and a venue in Fosieby, between Lindängen andFosie industrial area in Malmö.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Järvi, Mattias. "Nordiska Afrikainstitutets bibliotek. Ett bibliotek och en mötesplats." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101798.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Hagman, Johansson Anette. "Skolan i det pluralistiska samhället - en kulturell mötesplats." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12030.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien är att undersöka och försöka förstå vilka kulturmöten som är synliga på en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstår. I studien, som är en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen på en mellansvensk gymnasieskola. Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte är de mellan människor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns många andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som här nämndes var till exempel musikkultur, klädkultur, matkultur, ungdomskultur för att nämna några. Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna är positiva till kulturell mångfald och de upplever inte ”krockar” som något stort problem. Personalen hanterar de problematiska mötena med positiv attityd, förståelse, flexibilitet och uppfinningsrikedom.
The purpose of this study is to investigate and try to understand the cultural encounters that are visible in a mid-Swedish upper secondary school, how staffs perceive them and how they deal with the problematic cultural encounters that occur. The study is a qualitative study where I interviewed six members of the school staff. The result shows that the cultural encounters and clashes are not most prevalent among people of different ethnic origin. It turned out that there are many other kinds of cultural encounters for example music culture, fashion culture, food culture and youth culture, to name a few. The conclusion of this investigation shows that the people interviewed are in favour of cultural diversity and does not see cultural clash as a big problem. The staff handles the challenging meetings with a positive attitude, understanding, flexibility and inventiveness.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Olsson, Lars. "Vidareutveckling av Bokia.se : en interaktiv mötesplats på Bokia.se." Thesis, Mittuniversitetet, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16955.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Lillrud, Diana. "Att skapa en kulturell mötesplats : möjligheter och begränsningar." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1428.

Full text
Abstract:

The purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between “them” and “us” has to do with differences of power. I also want to emphasize that power and power relations are complex and that different structures of power based in gender, ethnicity and class are reconstructed mutually. That’s why I bringintersectionality in the theory too. The staff at Blå Stället wants many visitors, both from the area and from the centre. What I mean is that it can open on to that focus mainly will be on the numbers of visitors and not on the vision that people shall meet each other there. On the basis of that I can see a risk that the divisions between “we” and “them” continue at the Culture Centre. Where Blå Stället is situated; the suburb, and who decides to come to Blå Stället or not, interact. I believe it depends on a generalized idea of the suburb and “those” who livethere. But one of the respondents could see that the generalized opinions about the suburbs are on its way to change. I can see that as a tendency towards a change of the divisions between “we” and “them”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Lindström, Sigrid, and Michaela Andersson. "Stängt som mötesplats : Folkbibliotekens roll under en pandemi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447421.

Full text
Abstract:
In this master’s thesis we examine how the public libraries’ role and mission has been interpreted during the covid-19 pandemic and how the public libraries adapted to the situation. Public libraries are communal spaces meant for the public and according to the Swedish library law the public libraries should work especially towards a few specified prioritized target groups. Therefore, we also wanted to consider which groups needs that have been fulfilled or not, through the adjustments during the pandemic. The material of the study consists of interviews with 14 public library directors and 1 developer of public libraries services. We applied Fairclough’s framework for critical discourse analysis on our interview material. This framework was supplemented with Habermas term the public sphere and with the discourses about public libraries identified by Hedemark.  In the thesis we identified reasons and arguments for how the public libraries readjusted their library activities and prioritized services. We also identified which discourses about libraries were noticeable in the library directors’ descriptions of the libraries’ role during the pandemic. Several discourses about libraries identified by Hedemark were common in the material. We also found a discourse that had not been identified by previous research, which we named the social meeting place discourse. We interpreted the prevalence of this discourse about libraries, which focuses on the social aspect of the library as a meeting place, as an effect of the pandemic. Since the libraries have not been able to function as meeting places during the pandemic, this function has become more noticeable. The closing of the libraries as meeting places has affected all the library users but has affected the libraries work towards the prioritized groups the most. In some areas of Sweden the public libraries have replaced some of the meeting place functions with new digital services. These adaptions vary greatly between different counties, which has meant that people have had different access to library services depending on where they live.  This is a two years master's thesis in Library and information science.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Ugglin, Moa, and Sfaiter Julia. "Centrumutveckling och dess utmaningar : från handelsplats till mötesplats." Thesis, Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44315.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som centrumutvecklare står inför i sitt arbete för att få en levande handelsplats, där tre problemformuleringar tagits fram. Problemformuleringarna syftar till att förstå vilka de största utmaningarna är för en levande handelsplats och hur centrumutvecklare arbetar med dessa utmaningar. Den sista problemformuleringen studerar hur framtiden kan komma att se ut för de levande handelsplatserna, enligt centrumutvecklare. Studien analyserar de största utmaningarna som centrumutvecklare står inför, där diskussionen i slutsatsen präglas av dessa. Bland annat diskuteras samverkan mellan olika aktörer i staden, där rollen som centrumutvecklare är viktig och central. De har inte något formellt beslutsfattande vilket gör dem beroende av andra aktörer, där en politiskt fattad handelspolicy kan underlätta. Även en pågående omställning inom digitaliseringen, allmän beteendeförändring hos konsumenterna, trygga stadskärnor och attraktivt utbud är utmaningar. I framtiden kan begreppet handelsplats omformuleras till mötesplats, då centrumutvecklare prognostiserar att det kan efterfrågas mer upplevelser, där social interaktion är centralt.
The purpose of the study is to investigate the challenges that center developers face in their work to achieve a vibrant marketplace, where three problem definitions have been developed. The first problem definition aims to understand what the biggest challenges are for a vibrant marketplace according to the center developers themselves, where the second problem definition aims to understand how they work with these challenges. The final problem definition will be studied around what the future may look like for the vibrant marketplaces, according to center developers. The study in its analysis and conclusion shows that the biggest challenges center developers face are collaboration between different actors in the city, where their role is important and fundamental. They also do not make any formal decision-making themselves, which makes them dependent on other actors, where a politically understood trade policy can help. Additionally, the ongoing transition into digitalisation, general changes in consumer behavior, secure city centers and an attractive range of offers are also challenges. In the future, the term marketplace might be rephrased to meetingplace, as center developers predict experiences, where meeting is a central part of social interaction, will be higher in demand. We may have to stray away from the word marketplace and instead lean towards the phrase meeting place.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Olsson, Maria, and Emelie Gustavsson. "Samlingen som en språklig mötesplats? : - En studie kring förskollärares syn på samlingen som en språklig mötesplats samt om deras intentioner realiseras." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39319.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares syn på samlingens funktion som en språklig mötesplats samt hur förskollärare förhåller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer är de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollärare och det genomfördes också observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollärare höll i. Resultatet visar på att förskollärarna ser den traditionella samlingen som ett tillfälle där alla barn kan mötas och känna en samhörighet. Förskollärarna i studien menar att samlingen är ett tillfälle då språkutveckling kan ske, men de är samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det språkliga utbytet hamnar i skymundan. De menar att språkutveckling kan ske genom exempelvis sång, rim och ramsor, och då är samlingen ett bra tillfälle. Dock ser förskollärarna en problematik med samlingen, de menar att ett språkligt utbyte i form av utvecklande samtal, diskussioner och dialoger blir svåra att möjliggöra med de olika hinder som finns i samlingen. En av slutsatserna i denna studie är att den traditionella samlingen kanske inte är den optimala platsen för ett språkligt utbyte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Blomfelt, Therese. "Folkbibliotek som mötesplats för flyktingar : En undersökning av två folkbibliotek och deras potential att öka socialt kapital i samhället." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35894.

Full text
Abstract:
This essay points at the importance of public libraries as arenas of meetings between refugees and the local population, and by this - creating social kapital in the society as a whole. The researchers Aabø, Audunson and Vårheim have created theories about low-intensive meeting places, that means – neutral, public places where accidential meetings with different strangers can happen, which can create social capital and trust among each other. To complement these theories I also use Vårheim who have implementet social capital-theories to the sphere of public libraries. These two theories complement each other and can help me investigate two public libraries in a rural area in Sweden. My purpose is to see how these two libraries are used as low-intensive meeting places for refugees and if the libraries contribute to build social capital in the society. I am interviewing library personal and the two heads of the libraries. I want to see what services etc. they provide for refugees and overall their thoughts and attitudes towards the library as a meeting place for refugees. In conclusion I have found that neither library is very strong when it comes to the function of creating meetings between refugees and the local population. But overall they have open attitudes towards it, and they try in different ways to provide services for immigrants. I can see in the material that these libraries have a good platform and possibilites of creating social capital in the society, and in many ways they contribute to this.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Enberg, Jonas, and Anna Fiona Lamb. "Forskningsbiblioteket som mötesplats : En ny sida av forskningsbibliotekets uppdrag?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13262.

Full text
Abstract:
The purpose of this thesis is to investigate how the research library of Linnæus University is used by students as a meeting place. Building upon Putnam's theory of bonding and bridging social capital and Audunson's conception of high and low intensive meeting places, it aims to explore the research library's potential for creating social capital and thus strengthening both learning and democracy in a university context. Borrowing part of the survey design from a study conducted as part of the Norwegian PLACE project, this study collects responses from 134 students as to their use of the library as a meeting place. The results show that the Linnæus University library is used for a variety of meetings of both high and low intensity, why it should provide a good setting for the creation of social capital. There seems to be a connection between how often one visits the library, as well as to which department one belongs, and how one uses the library as a meeting place. The thesis concludes that the research library may aid the creation of social capital and that emphasizing this role would benefit both learning and democracy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Grensjö, Nina. "Biblioteken som mötesplats : Beskrivningen av ett integrationsprojekt i inledningsfasen." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39821.

Full text
Abstract:
1, Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och läsfrämjande arbete. Projektet Biblioteket mitt i Världen har nyligen beviljats medel från Västerbottens Läns Landsting och Kulturrådet. Genom kvalitativa intervjuer med några personer som kan komma att påverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och läsfrämjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och värderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna är uppsatsen ett försök att sondera terrängen och undersöka projektets möjligheter. I uppsatsen undersöker jag hur några utvalda bibliotek jobbar med dessa frågor. De bibliotek som undersöks är Stadsbiblioteket och Filialbiblioteket på Ersboda i Umeå samt Skolbiblioteket på Rödbroskolan i Storuman. Här följer de frågor jag ställer mig i uppsatsen och svar på dessa frågor.   1, Hur kan biblioteket fungera som en mötesplats för integration? Uppsatsens viktigaste resultat är att kommunbiblioteket i och med att det är en skattefinansierad verksamhet bör vara en mötesplats för alla. Detta är något som också stöds av bibliotekslagen. För ett par år sedan bildades en mångkulturgrupp med representanter från Umeås bibliotek som jobbar speciellt med dessa frågor som enligt de personer jag har intervjuat som representerar biblioteken har inneburit en stor förbättring. I bibliotekets verksamhet är programverksamheten en viktig del. Genom att ha programpunkter som kan vara intressanta för personer med annan etnisk bakgrund och samarbeten med invandrarföreningar kan ett möte uppstå. Genom mitt resultat framkommer dock att förväntningen på att invandrare ska vilja komma på programpunkter kan vara felaktig. Det finns en synpunkt på att de som arbetar på biblioteket borde utgå ifrån en diskussion med människor med annan etnisk härkomst när de anordnar programpunkter. 2, Hur kan biblioteket jobba läsfrämjande (gällande integration)? När det gäller det läsfrämjande arbetet är en av bibliotekets viktigaste uppgifter att bistå personer med annan etnisk härkomst än svensk böcker på lättläst svenska. En annan sak som bibliotekspersonal kan hjälpa besökare med är att hjälpa dem med att hitta på internet samt att hitta litteratur till deras utbildning. Biblioteket har tagit emot ungdomar och gett dem boktips. En viktig aspekt i mitt resultat är att barnens språkkunskaper kan vara tillgångar på biblioteket. Det är också viktigt att mångfald speglas i litteraturen. På Ersbodabiblioteket märker de böcker med ett litet M om barn från olika länder finns representerade i böckerna. Det finns också en liten mångkulturavdelning bland barnböckerna. 3, Hur kan de erfarenheter som finns bland besökarna tillvaratas på ett gediget sätt? Bara genom att det finns besökare på biblioteken med annan etnisk härkomst än svensk på biblioteken öppnar upp för ett möte. Om det fanns fler anställda på biblioteken med annan etnisk härkomst en svensk skulle erfarenheter hos dessa kunna tillvaratas på ett gediget sätt. Idag är många delar av kulturlivet mycket homogent. Det är ett problem som avspeglar sig i bibliotekets verksamhet. För bibliotekets besökare skulle kunskap om olika kulturella uttryck öka med anställda med annan etnisk härkomst.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Granefelt, Laurén Sofia. "Gestaltande av en mötesplats : Att förena visioner i Alby." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design, DE, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20208.

Full text
Abstract:
Mitt examensarbete från Designprogrammet − hållbar utveckling, är en under- sökning av flera dimensioner. Det övergripande arbetet är ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos invånare, kommun och kreatör. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan nämnda parterna i skapandet av en ny mötes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsområde. Med denna vilja följer en diskussion om, hur och/eller på vilket sätt detta arbete knyter an till design och vilken roll jag iklätt den. Designlösningen är i sin tur en identitet och ett koncept till uppstarten av en existerande vision om Zero Waste Lab − ett hållbar center i Alby, norra Botkyrka. Konceptet går under namnet Pop-up park och syftar till att inbjuda medborgare och aktörer att ta del i byggandet av visionen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Östlund, Klara. "Kvarteret Domherren: Urban Building : Bostad, kontor, butik & mötesplats." Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-97926.

Full text
Abstract:
Projektet går ut på att radikalt öppna upp kvarteret. Öppna upp husets bottenplan till allmänheten, skapa en större offentlig plats, en mötesplats, samt tillföra butiker och studentbostäder. Dessutom skall husen kommunicera denna nya tillgänglighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Zejnullahu, Art. "Arena Online - En mötesplats i ett socialt utsatt område." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148076.

Full text
Abstract:
Ett av Malmös mest problemartade områden är Seved i stadsdelen Sofielund. I Seved finns det en mötesplats som heter Arena Online där unga från Seved och hela Malmö spenderar stor del av sin tid på grund av brist på sysselsättning eller underhållning. Syftet med studien är att undersöka om kriminalitet förekommer på Arena Online samt hur kriminaliteten upplevs, definieras och förklaras utifrån Arena Onlines personal och besökare samt deltagande observationer. Syftet är även att besvara vilket inflytande kriminaliteten har på ungdomarna på Arena Online och hur detta karaktäriseras utifrån intervjuer samt deltagande observationer. I studien har en mikro-etnografisk studie utförts på Arena Online med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer samt gruppdiskussion. I resultatet framkommer det att Arena Onlines personal samt besökare upplever att kriminalitet förekommer. Detta i form av öppet narkotikabruk samt narkotikaförsäljning. Kriminella upplevs karaktäriseras av ett nonchalant beteende samt behov av att synas genom dyra materiella tillgångar samt yttre attribut. Samma beteende och bekräftelsebehov anses förekomma bland unga kriminella på Arena Online. Författaren kan inte generalisera slutsatserna i arbetet då resultaten grundar sig på enskilda personers empiri, upplevelser och syn på kriminalitet. Slutsatserna kan dock ge en indikation på hur människor på Arena Online upplever kriminalitet och en viss koppling mellan strävan efter ekonomiska statusmarkörer genom att erhålla “snabba pengar” genom kriminalitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Pula, Amy, and Annie Törngren. "En mötesplats i staden: En studie om social hållbarhet." Thesis, Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50098.

Full text
Abstract:
Purpose: Today, there are common places in cities that were once used for social interactions but no longer fulfil these functions. This has led to the loneliness of the population as well as unused places. The aim of the study is to create a design model that will achieve social sustainability in public places. The model will then be used as a basis for two design proposal in Jönköping Method: The methods used in this research are case studies in form of observation and site analysis based on Jan Gehls’ 12 quality criteria and a survey for public opinion. Findings: The survey resulted in a design model that was based on Gehl's 12 criteria and the public's priorities and preferences. The model contains the nine most prioritized criteria and various aesthetic principles as well as activity-based functions. The model can be used as an aid in early planning of public places to achieve social sustainability. Developed design proposals have been designed to test the model's usability and provide an illustration of what public space can look like. Two proposals were presented when considering the design model. The first proposal for a future esplanade and the second for an already existing square. Implications: This study has contributed to the knowledge of how public places should be designed for social interactions to take place again with the help of the developed design model. Limitations: One of the limitations that has made the study more difficult has been the Covid-19 pandemic that went on for most of the study. The given time period has been another limitation which has affected the completeness of the study. Keywords: Public places, quality criteria, squares, design model, social sustainability
Syfte: Idag råder folktomma platser i städer som en gång i tiden användes till sociala interaktioner men som längre inte uppfyller dessa funktioner. Detta har både lett till ensamhet hos befolkningen och outnyttjade platser. Målet med undersökningen är att uppnå social hållbarhet hos offentliga platser genom att skapa en utformningsmodell. Modellen ska sedan användas som underlag till två utformningsförslag i Jönköping. Metod: De metoder som har använts i denna undersökning är fallstudie i form av observation och platsanalys utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier samt enkätundersökning av allmänhetens prioriteringar. Resultat: Undersökningen resulterade i en utformningsmodell som grundades utifrån Gehl 12 kriterier och allmänhetens prioriteringar och preferens. Modellen innehåller de nio mest prioriterade kriterier och olika estetiska principer samt aktivitetsbaserade funktioner. Modellen kan användas som hjälpmedel vid tidig planering av offentliga platser för att uppnå social hållbarhet. Framtagna utformningsförslag har gestaltats för att testa modellens användbarhet och ge en illustration av hur offentlig plats kan se ut. Två förslag gestaltades vid prövning av utformningsmodellen. Det första förslaget för en framtida esplanad och de andra för ett redan befintligt torg. Konsekvenser: Denna undersökning har bidragit med kunskap om hur offentliga platser bör utformas för att sociala interaktioner igen ska ske med hjälp av den framtagna utformningsmodellen. Begränsningar: En av begränsningarna som har försvårat undersökningen har varit Covid-19 pandemin som pågick större delen av studien. Den givna tidsperioden, våren 2020, har varit en annan begränsning som har påverkat undersökningens fullständighet. Nyckelord: Offentliga platser, kvalitetskriterier, torg, utformningsmodell, social hållbarhet
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Hagerman, Signe. "Från bokpalats till mötesplats : en diskursanalytisk studie över Stockholms Stadsbibliotek." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101804.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Hellquist, Arvid, and Alejandro Pallas. "Gestaltning av en mötesplats för spontanidrott på Österängens Idrottsplats, Uppsala." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9461.

Full text
Abstract:
Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes under våren 2011. Centralt placerat i Uppsala ligger idag Österängens Idrottsplats som inrymmer en fotbollsplan samt möjlighet att utöva friidrott. Tanken med arbetet har varit att utreda behovet av en ny inomhusanläggning för idrott på denna plats samt hur denna skulle kunna gestaltas. Som en del av arbetet har det gjorts intervjuer med personer kunniga inom ämnet, granskning av området kring Österängen samt för arkitekturens skull gjordes en inspirationsresa till Köpenhamn. Arbetet är uppdelat i två huvuddelar, en utredningsdel och en gestaltningsdel. Utredningsdelen har resulterat i argument som stödjer idén om en inomhusanläggning på Österängens IP. I gestaltningsdelen har det arbetats fram ett program som legat till grund för de ritningar som redovisas i rapporten. Dessa är förslagsritningar i form av planer, sektioner och renderade bilder. Examensarbetet är gjort tillsammans med Werket Arkitekter i Uppsala där Anders Eriksson varit till stor hjälp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Eriksson, Emilia. "Stadsodling, en social mötesplats? : En fallstudie av Matparken i Skarpnäck." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217386.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Sidevärn, Peter. "Internet som mötesplats : insättning eller uttag på det sociala kapitalkontot?" Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-545.

Full text
Abstract:

Abstrakt

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande.

Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Iburg, Malin. "Det öppna vardagsrummet : Folkbiblioteket som mötesplats i den svenska dagspressen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16760.

Full text
Abstract:
The purpose of my essay is to study the current debate on public library as a meeting place in the Swedish daily press. I have examined how the meeting function is used and how it is perceived and what it might mean to the public library. Through a selection process, I chose 18 relevant newspaper articles from the year 2006 to 2012. By implementing a content analysis, three themes were distinguished; “the meeting place as a place to reside on”, “the meeting place as an inclusion” and “the meeting place as a culture and activity house” I have used Andersson, Scot-Hansen and Rabers theoretical models of the library's roles for my analysis. My study shows that the library's function as a meeting place is appreciated by the majority of the people. The library facilities are used for socialization as well as for the individual to be at peace. Many library users find social interaction through the cultural activities. The results indicate a development towards a library with sofas, cafeterias and scenes. The literature, however, has a secondary role in the modern library. Idea stores and hybrid library occurs in collaboration with other recreational activities to generate local hot spots. Ideologically, the library tends to give the market what it wants; it’s a populist strategy to ensure the library's benefit to the society. But the library´s social centers also remain a strong position among the library users.
Program: Bibliotekarie
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Nyström, Sandra, and Matilda Uppling. "Förskolan som kulturell mötesplats : "Andrafiering leder till vi och dem"." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84652.

Full text
Abstract:
Studien fokuserar på förskollärares upplevelser om arbetet med förskolans mångkulturella uppdrag. Tidigare forskning har identifierat otydligheten i läroplanen hur det mångkulturella arbetet ska omsättas i praktiken. Läroplanen har motsägelsefulla mål kring hur det ska ske i verksamheten vilket leder till en osäkerhet hos förskolorna hur de ska hantera det mångkulturella uppdraget.  Denna kvalitativa studie utgår utifrån en hermeneutisk metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom telefonintervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare för att lyssna på deras upplevelser och syn på arbetet samt vilka utmaningar och möjligheter de anser att dem står inför. Vi har gjort sex telefonintervjuer med verksamma förskollärare, både på förskolor som anses sig vara mångkulturella och icke mångkulturella.  Vi har använt oss av olika centrala begrepp som är kopplat till uppdraget och som vi använt oss av i resultat och analysdelen. Begreppen som vi uppmärksammar i vår studie är kultur, etnicitet, mångfald, interkulturellt, monokulturellt och andrafiering. Studiens empiri analyseras med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt och monokulturellt perspektiv. I studiens resultat framkommer det en viss osäkerhet kring begreppet mångkultur och att det kan uppfattas olika hos förskollärarna. Oavsett om förskolorna profilerar sig som mångkulturell eller icke mångkulturell arbetar de med det mångkulturella uppdraget på olika sätt. Det har ingen betydelse om förskolan är mångkulturell eller icke mångkulturell när de arbetar med det mångkulturella uppdraget, utan det beror på förskollärarens individuella inställning hur mycket arbete läggs på det mångkulturella uppdraget.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Robin, Molin. "En mötesplats för likasinnade : Improvisationsundervisning på kontrabas i akademisk miljö." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3866.

Full text
Abstract:
Studien undersöker hur kontrabaspedagoger på högskolenivå jobbar med undervisning i improvisation och vilka implikationer det kan få när undervisningen sker i en akademisk miljö. Förhoppningen var att studien, genom kvalitativa intervjuer med framstående jazzbasister, som även jobbar som kontrabaspedagoger, skulle ta fram en samling idéer för undervisning av improvisation som kan användas på jazzutbildningar och som kan vara till användning för framtida undervisning i improvisation på kontrabas. Med hjälp av begrepp från vedertagna läroteorier från främst sociokulturell tradition analyseras resultat för att försöka besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att ett bra gehör och god teknik är de två viktigaste idealen för den improviserande basisten och att kontrabaspedagoger lär ut verktyg för improvisation till sina studenter. Vidare visade resultatet att den stora fördelen med att jobba med jazzundervisning i en akademisk miljö är att den är, för studenter, en mötesplats för likasinnade.
This study asks the question how upright bass teachers work with teaching improvisation on the university level and what implications the academic environment could have for the students. The aim for this study was, through qualitative interviews with renowned bassists, to gather some ideas on teaching improvisation that can be used for future teachings of improvisation on the upright bass. With the use of terms from theories of learning, the results were analyzed to answer the research questions. The results show that a good ear and technique are the most important ideals among improvising bass players, and furthermore teachers of jazz bass improvisation saw it as their role to teach tools for improvisation to the students. Finally, the results show that the big advantage of learning jazz in the academic environment is that the student gets to meet peers with the same interests as they have.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Sikström, Kristina, and Carin Zarelius. "Initiering av affärsrelationer i organiserade nätverk : En fallstudie av Mötesplats Relation." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155488.

Full text
Abstract:
Denna uppsats beskriver en instrumentell fallstudie av det organiserade nätverket Mötesplats Relation med syftet att studera initiering av affärsrelationer i detta nätverk. Initiering av en affärsrelation är det som sker innan en affärsrelation uppstått. Med tanke på hur viktigt det är för organisationer att skapa nya affärsrelationer har förvånansvärt lite forskning om initiering av affärsrelationer utförts. För att öka kunskapen kring initiering av affärsrelationer genom medverkan i ett organiserat nätverk sammankopplar vi ett antal affärsrelationsfaktorer med en modell för initiering. Initiering sker genom att medlemmar börjar se varandra som potentiella affärsrelationspartners för att sedan inleda diskussioner kring ett potentiellt utbyte innan affärsrelationen skapas. Vi kommer fram till att faktorerna gemensamma mål, jämförelse med alternativ, sociala band och rykte är de som i högst grad spelar in vid initiering av affärsrelationer. Av dessa kan främst sociala band och rykte utforskas eller utvecklas genom medlemskapet i Mötesplats Relation. Dessa tycks i högsta grad inverka när affärsrelationer initieras inom det organiserade nätverket.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Karlsson, Elin, and Marcus Mårdh. "Drömmar om Glas : En skildring av skapandeprocessen av en kulturell mötesplats." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20708.

Full text
Abstract:
Introduction: How to implement and integrate cultural aspects in strategy making and planning in order for cities and regions to reap both social and economic benefits has been widely discussed in recent years. This method of working with culture, both as an economic, as well as an identity strengthening tool has come to be labeled as cultural planning. But in order for these ideas about cultural projects and institutions to become a reality, something has to be done. This is where the entrepreneur enters.The Glass Factory, a newly opened cultural establishment in the heart of the Glass Kingdom in Småland, Sweden, became the subject of empirical investigation for this paper. As this originally was an initiative from Emmaboda municipality the planning and start-up procedure could be viewed as a cultural planning process. Although the plans were made, someone, or a group of people, realized the vision of creating a cultural meeting place where local cultural heritage could meet the cultural needs of modern day tourists and local citizens alike.Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding as to how theories on the subject of entrepreneurship, social entrepreneurship, cultural planning and identities relate to each other in the process of creating a cultural meeting place where cultural and commercial interests meet.Methodology: We approached our purpose with from a hermeneutic viewpoint and a deductive research approach. The empirical data was collected through qualitative interviews with people that could contribute with relevant and valuable information for the study.Conclusion: Entrepreneurship, social entrepreneurship, cultural planning and identity are strongly interdependent in the process of creating a cultural meeting place. All aspect of these theories are significant, although at different stages of the creation process. They are therefore in a necessary co-existence with each other.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Folkesson, Monica. "En mötesplats för lärande - hur påverkar det didaktiska mötet lärarnas tänkande?" Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1161.

Full text
Abstract:

Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation.

Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan

kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över

verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden.

De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling.

Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så

sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i

verksamheten.

Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen.

Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att

använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete.

Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Okutan, Denize. "Språkcaféer vid folkbibliotek : Språkcaféer som stöttepelare i folkbibliotekets arbete som mötesplats." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75354.

Full text
Abstract:
This bachelor thesis aims to examine how library staff experience the impact language cafes has on user integration and personal development, as well to study how language cafes can enable meetings between different individuals. Three different issues were to be answered which were a) how language cafes work on libraries, viewed as a social meeting place, b) how do language work with perceived user integration and c) with perceived personal development? Seven different semi structured interviews were conducted and thus six libraries were studied as two of the interviews were conducted on the same library. The library staff all worked in Skåne län and with language cafes. To analyse the results a theory about low-intensive and high-intensive meeting places was used in combination with four different themes: integration, personal development, disagreement and social contact. The theory that was used were created by Ragnar Audunson and is about how a meeting can be with someone who shares their interests or values, thus making it a high-intensive meeting, or someone who doesn’t share the same interests or values, thus making it a low-intensive meeting. The results of this thesis showed that a language cafe does result in both giving a place and reason for people to meet. There were signs of people developing as people, mainly getting more confidence and in the end seeking internship and thus not needing the language cafe anymore. Another conclusion is that the language cafes can be viewed as a high-intensive meeting place, but also a low-intensive, depending on how people look at and interpret it.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Carmine, Charlotta. "Kulinarisk mötesplats på Djurgården : En ätande byggnad för kultur, kunskap och konsumtion." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-30492.

Full text
Abstract:
Det här examensarbetet började med en idé om att skapa en samlingsplats för mat vilket innebar att först formulera hur en sådan skulle kunna tänkas te sig och sedan utveckla ett övergripande koncept samt en idé om vad för slags arkitektur som behövs. Resultatet är byggnad för kulinariska möten på Djurgården. Löpande har det kretsat kring vad som behövs för att generera kulinarisk kunskap, kultur och konsumtion. Mångfald har varit ledordet under processen och att kombinera en sådan med möjligheter, både väntade och oväntade, En annan av grundtankarna var att se på om maten som nöje för att inte lusten och dess innebörd ska glömmas bort.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Christina, Grewell. "Erfara, utmana, utveckla : En forskningscirkel som mötesplats för olika professioner i skolan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22703.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Carlsson, Helena, and Christina Persson. "Ska vi träffas på biblioteket? En undersökning om folkbibliotekets funktion som mötesplats." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20485.

Full text
Abstract:
The aim of this Master thesis is to study the public libraries' function as a place for people to meet. Four major questions are taken up: + Do the public libraries have the function of a meeting place? + How important do the librarians and the visitors find the libraries possible function as a meeting place? Do they think that this function is important? + What differs the public libraries from other places in society when it comes to the function of a meeting place? + What differences are there between a larger and a smaller library when it comes to the function of a meeting place ? The basis of this study are interviews with employees at a province library in Jönköping and at a smaller library in Sjöbo in Borås municipality. Our study deals with the history of public libraries, its functions as a meeting place, its architecture, culture, and statistics concerning numbers of visitors and loans of books. The conclusions that are drawn are that the public libraries have qualifications to function as a meeting place even if that isn't always the case. Certain factors as the pledge of secrecy makes it harder for the visitors at the library to get in contact with each other. The public libraries have an important social function, especially for senior citizens and unemployed. The smaller public library differs from the larger one in the way that the visitors and the employees at the smaller library get to know each other better and the contact with the visitors becomes more important.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Bennarsten, Simon. "UX-Design av en ny webbapplikation : En mötesplats för studenter och arbetsgivare." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79091.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Håkansson, Tatiana. "Idrott som mötesplats : En kvalitativ studie om invandrarungdomars möte med svensk föreningsidrott." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130294.

Full text
Abstract:
Youth with foreign background is a group left out in the Swedish sports associations. The aim of the study is to understand what is often happening in the meeting of the youth with foreign background and the Swedish sports associations. Nine interviews have been carried out with boys and girls participating in the same sports team. The results have shown that there are some gender differences due to how their surrounding sees them. It is also shown that girls with foreign background have much lower representation in their team compared to boys. The conclusion is that it is very important for the youth to participate in the Swedish sports associations, with special emphasis on the significance of the relation between them and their leaders. However, barriers due to the cultural and language differences make the integration complicated. Nevertheless, sports activities themselves are very important for the youth with foreign background and play an important role in their social and cultural life and support their learning skills. Of vital importance is also the possibility of social getting together that sports activities offers youth with foreign background, such as sports camps and team building. Such activities outside the sports arenas have received very positive comments from those interviewed. Vital research in the field of integration through sports activities is rather scarce. The study indicates that additional research on integration through sports activities is called for.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Engblom, Sara, and Sara Elmqvist. "Bibliotek i samhällets tjänst : Att arbeta i projekt för att nå en ny målgrupp." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-469.

Full text
Abstract:
The aim of this essay is to investigate how to work in a projectwhen to reach a new audience. We have seen that a large part oflibrarywork can not be measured using numbers and statistics, andconsider that this work should be recognized. The essay startingpoint is a project run by the City of Malmö, the Ida Project. Theproject approached a new target group for the library with the focuson non-instrumental activities, where the project's goal was to workwith empowerment, proximity and information. Thus, we see aninterest in studying the lessons learned here. To answer the aim ofthe essay we pose three questions;Did the projects location have any significance for theimplementation of the project?Did the project promote any meetings within the group?How did the libraries work to include the target group in society?We have used qualitative interviews and four libraries wereinterviewed. We use the model developed by Casper HvnegaardRasmussen, Henrik Jochumsen and Dorte Skot-Hansen (2011) asan analytical tool to see how the Ida Project has worked to reachtheir target audience. Our conclusion is that the project contributeda more flexible library that could operate outside traditionalboundaries. The project strengthened the library's non-judgmentaland secure environment. The project promoted various meetings inan inclusive environment and contributed to creative alliances onseveral different levels.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Holm, Katarina. "Slussen – visionen om en mötesplats : en retorisk och semiotisk analys av ett stadsplaneringsprojekt." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16998.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga. Samtidigt är det få vardagliga verksamheter framkommer. Arkitektdiskursen är iögonfallande inte bara visuellt utan även i texterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Badylak, Sebastian. "Independent Game Developers' Initiative : Utvecklingen av användarprofilen till en webbaserad mötesplats för dataspelsutvecklare." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-127.

Full text
Abstract:

Arbetet behandlar utvecklingen av ett grundläggande element till en framtida webbaserad community för dataspelsutvecklare. Grundelementet är en användarprofil som inom communityn kommer att åskådliggöras i ett grafiskt webbgränssnitt för alla registrerade användare. Användarprofilens syfte är att presentera användaren på ett attraktivt sätt för såväl spelindustrin som andra spelutvecklare som söker samarbete och bekantskap. Gränssnittet utvecklas ur ett användarcentrerat perspektiv genom den metodologi som McCracken och Wolfe (2004) presenterar. Utvecklingsprocessen inleds med att kartlägga marknaden, de tänkta slutanvändarna och deras behov samt den svenska spelindustrins intresse av en sådan community. Därefter utvecklas en tidig prototyp som genomgår tester där dataspelsstudenter från Högskolan i Skövde får tillfälle att påverka såväl utformning som innehåll. Processen leder till en uppdaterad version av prototypen men kan betraktas som en första iteration av utvecklingen och det ligger i framtida arbete att genom fler liknande iterationer färdigställa produkten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Tellgren, Britt. "Förskolan som mötesplats : Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal." Licentiate thesis, Örebro University, Department of Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1174.

Full text
Abstract:

Pre-school as a Meeting Place – Children’s Access-strategies and Exclusions in Play and Conversation

Abstract

The research reported in this thesis attempts to understand what happens when children interact with each other in the context of activities in a pre-school setting (here called Daggkåpan) when adults are not involved. By using ethnographically inspired methodology, in combination with conversation-analysis, this project has been analysing everyday interaction between children who are three to five years old. The aim of the project was to understand how children at Daggkåpan create relationships and how they defend and protect their interactional spaces. I have studied how children shape, maintain and interrupt relationships and interactions with one another. I have studied and analysed what kinds of access-strategies the children utilize and create and also how these children exclude one another in play activities and everyday conversations. Sociocultural and interactionistic perspectives have been used. Findings suggest that it is very important for these children to maintain interactions with peers and gain access to play groups. The children of Daggkåpan create and use several different strategies for gaining access. The results also indicate that gaining access to play groups is particularly difficult in preschool settings since young children tend to protect shared spaces and ongoing play activities from children outside the realms of these spaces and activities. Children also co-construct a number of strategies for excluding peers from their interactional spaces. Steering clear from the dominating perspective that categorizes children and focuses on the individual child, I have in contrast focused children during their interaction with one another in peer group activities. In other words I have discussed peer-relations, peer-socialization and peer-perspectives from an interactional view. Studying peer-interactions through microanalysis allows for understanding what is meaningful for children in their peer-culture in preschool.

Britt Tellgren

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography