Relevant bibliographies by topics / Motiv

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Motiv'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 29 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Motiv.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Motiv"

1

Isak Kres, Jelena. "Motiv Polifemove oslepitve med Homerjem in Kalimahom." Keria: Studia Latina et Graeca 22, no. 1 (November 3, 2020): 35–62. http://dx.doi.org/10.4312/keria.22.1.35-62.

Full text
Abstract:
Prispevek obravnava metapoetični motiv pesmi kot magične inkantacije, in sicer kot ponavljajoč se motiv Polifemove teme pri različnih avtorjih po Homerju. Polifemova tema je bila zaradi motiva velikanove oslepitve zelo primerna za vključitev vzporednega motiva pesmi kot magičnega sredstva, ki pomaga k doseganju (tudi politično motiviranega) cilja v spopadu z nasprotnikom, saj magična inkantacija na »žrtev« učinkuje podobno slepilno kot fizična oslepitev. Pozneje, ko je bila v Polifemovo temo vključena še velikanova ljubezen do nereide Galateje, pa se je motivu fizične in metaforične oslepitve pridružil še motiv pesniške samoslepitve, in sicer kot prametafora za pesniško kreiranje poetične iluzije.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ružojčić, Mitja, Zvonimir Galić, and Nataša Trojak. "Važnost motiva za postignućem i moći za rad na rukovodećoj poziciji, plaću i intrinzičnu motivaciju za posao." Psihologijske teme 28, no. 2 (2019): 271–89. http://dx.doi.org/10.31820/pt.28.2.3.

Full text
Abstract:
U ovom je istraživanju vraćen fokus na dvije osobine koje su prije pojave petofaktorskog modela ličnosti, uz inteligenciju, smatrane ključnim odrednicama radnih i karijernih postignuća, motiv za postignućem i motiv za moći. Provjereno je hoće li ovi motivi predviđati tri važna radna ishoda: rad na rukovodećoj poziciji, plaću i intrinzičnu motivaciju za posao, povrh osobina petofaktorskog modela. Pri tome je rad na rukovodećoj poziciji operacionaliziran zauzimanjem posla na višim razinama organizacijske hijerarhije; plaća kao visina mjesečne neto plaće, a intrinzična motivacija za posao izmjerena je upitničkom mjerom. Istraživanje je provedeno na 160 zaposlenika različitih hrvatskih radnih organizacija, čiji su podaci prikupljeni internetskim anketnim upitnikom. Korelacijske i regresijske analize pokazale su da su motivi za postignućem i moći važna determinanta ovih radnih ishoda te ih objašnjavaju bolje od osobina petofaktorskog modela. Pri tome je motiv za postignućem bio važnija determinanta intrinzične motivacije za posao, a motiv za moći rukovodeće pozicije i plaće. Ovi nalazi pokazuju kako aspekti ličnosti koji su uže povezani s radnim kontekstom, kao što su motiv za postignućem i motiv za moći, imaju dodatnu vrijednost te bi ih se trebalo uzeti u obzir zajedno sa širokim osobinama petofaktorskog modela u svrhu što boljeg predviđanja radnih ishoda.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Franković, Sanja. "METAFORSKE I METONIMIJSKE SLIKE VODE U PJESNIŠTVU JOSIPA PUPAČIĆA." Croatica et Slavica Iadertina 1, no. 12 (March 30, 2017): 179. http://dx.doi.org/10.15291/csi.1163.

Full text
Abstract:
Motiv vode u pjesništvu Josipa Pupačića javlja se kao slika zavičaja (metonimija) ili pokazatelj stanja duše (metafora). Na metaforskoj razini prevladava motiv kiše kao mladenačke sanjarije, rijeke kao ljudske prolaznosti, ljubavi i čulnosti te vode kao stanja podsvijesti ili znaka smrti. Voda metonimijski zrcali pjesnikov zavičaj u izokrenutoj viziji svijeta. More je slika zavičaja, nagovještaj ljubavi i znak egzistencijalne borbe. Pojavljuje se i kontrast vode i svjetlosti. U razdoblju stvaralačke krize Pupačićevi motivi vode imaju apstraktnu vrijednost jer pripadaju podsvijesti lirskoga subjekta. U zreloj pjesničkoj fazi motiv usahle ili divlje vode povezan je sa zemljom u simbolici narušene veze između živih ljudi i njihovih pokojnih predaka. Njegova prisutnost ili odsutnost ima egzistencijalno i povijesno značenje.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Käppeli, Silvia. "Compassion – a forgotten tradition of nursing?" Pflege 14, no. 5 (October 1, 2001): 293–306. http://dx.doi.org/10.1024/1012-5302.14.5.293.

Full text
Abstract:
Die vorliegende wissenschaftliche Arbeit untersuchte die These, das jüdisch-christliche Motiv vom mit-leidenden Gott sei das Ur- und Vorbild einer Pflegeperson. Dementsprechend geht es hier um die Wirkungs- und Rezeptionsgeschichte dieses Motivs in der Krankenpflege aus judaistisch-pflegewissenschaftlicher Perspektive. Zur Untersuchung der Auslegungsgeschichte dieses Motivs war ein transdisziplinärer und methodisch pluralistischer Ansatz erforderlich. Er beinhaltete verschiedene Anwendungen der Hermeneutik, wie sie die Theologie, Historiographie und Philosophie brauchen. Das Untersuchungsmaterial setzte sich zusammen aus jüdischen und christlichen Primärquellen der ersten 400 Jahre n. Chr. und der dazugehörigen Sekundärliteratur sowie aus Krankenpflegeliteratur des 19. und 20. Jahrhunderts. Die Erscheinungsweise des Forschungsgegenstandes während dieser Zeitabschnitte wurde verglichen. Die Ergebnisse stützen die These und zeigen, dass das Motiv vom mit-leidenden Gott über die letzten 2000 Jahre hinweg in stets aktualisierter Form tradiert wurde. Was ursprünglich ein religiöses Motiv war, präsentiert sich in der modernen und post-modernen Pflegetheorie unter den Begriffen compassion und caring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jørgensen, Jens Lohfert. "Motiv og kontekst." K&K - Kultur og Klasse 45, no. 123 (August 28, 2017): 87–108. http://dx.doi.org/10.7146/kok.v45i123.96831.

Full text
Abstract:
This article deals with the properties and functions of the literary motif in relation to the text’s context. One tendency in present-day literary historiography is a growing scepticism towards contextualism. It takes its point of departure in a wish, on the critic’s part, to engage more actively with the text than a focus on its contexts allows. In the first part of the article, I present two concrete instances of this scepticism. In opposition to it, I defend contextualism – in the specific form of a historiographical practice that is able not only to make literary works more comprehensible to us, but also to make them more strange. I discuss Quentin Skinner’s formulation of this idea in the article’s second part. The article’s main thesis is that is by focusing on motifs, rather than themes, that we can verbalize the historical strangeness of literature. In the third part of the article, I discuss the motif’s ability to relate to the text’s context, drawing on the work done of Jesper Gulddal, Ernst Robert Curtius and Erich Auerbach. In the article’s fourth part, I relate my reflections on the relation between motif and context to the motif of bacteria in Danish literature. In three short readings of texts by Johannes V. Jensen, Villy Sørensen and Bjørn Rasmussen, I demonstrate how a focus on the motif at the same time promotes a synchronic perspective on the texts’ relation to their contexts, and a diachronic perspective on their mutual similarities and differences.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Corlin Frederiksen, Mai. "Frontløberne som motiv." K&K - Kultur og Klasse 51, no. 134-135 (May 2, 2023): 107–28. http://dx.doi.org/10.7146/kok.v51i134-135.137181.

Full text
Abstract:
The 2019 protests in Hong Kong unfolded with a visual forcefulness that shaped a movement that was at once popular and radical, peaceful and belligerent, orderly and sabotaging. One of the movement’s central instruments was to occupy the territory of Hong Kong with visual protest material. Protest walls spread with lightning speed from early July and from August and September, the contents of the city’s protest walls were updated every single day by independent, self-organized groupings and individuals. As long as the walls were updated with the latest information, the protest movement could prove that it was still ready for battle and that the Hong Kong they were all fighting for was right there on the wall in front of them. The image of the frontliners as the ones leading the fight against the police came to play a central role in the formation of a political identity for the protest movement. As the protest movement developed and the violent clashes with the police intensified, the images of the frontliners, dressed in black, wearing gas masks and safety goggles and with flag in their hands, emerged as the image of the protest movement. In this article, I follow the evolution of the image of the frontliners and the attempt to create a visual language that shapes this specific movement. I follow the development of the frontliners as parts of a history of protest and as parts of an ensemble of protest figures and protest-specific events. I explore what the frontliners and their images do as they unfold in the dynamic between the resistance the movement provides and the oppression they encounter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Schlosser Schmidt, Sally. "Constantin Hansens politiske motiv." Kulturstudier 11, no. 2 (December 9, 2020): 92–121. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v11i2.123353.

Full text
Abstract:
Constantin Hansens enorme maleri af den grundlovgivende rigsforsamling er blevet en ikonisk illustration på den danske overgang fra enevælde til konstitutionelt monarki i 1849. Derfor har maleriet også løbende haft forskningsinteresse – men kunstnerens eget politiske engagement og hans afgørende indflydelse på bestillingsmotivets endelige komposition er kun blevet overfladisk behandlet. Constantin Hansen var dog en meget engageret samfundsborger, der var levende optaget af politik og som deltog aktivt i den politiske samtale – også med sin kunst. Artiklen fortæller derfor ikke bare historien om et enkelt billedes indlejrede politiske budskab men også om den faglige opmærksomhed vi som historikere må tildele det billedmateriale, som vi så ofte lader illustrere vores historiefremstillinger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sailer. "Abgrenzung Motiv- und Geschäftsirrtum." Juristische Blätter 132, no. 10 (October 2010): 645–49. http://dx.doi.org/10.1007/s00503-010-2002-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Cahn, Peter. "GDCH als musikalisches Motiv." Nachrichten aus der Chemie 57, no. 4 (April 2009): 398–400. http://dx.doi.org/10.1002/nadc.200962393.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Dürrigl, Marija-Ana. "Motiv posta i molitve u hrvatskoglagoljskim tekstovima 15. i 16. stoljeća." Diacovensia 27, no. 4 (December 24, 2019): 671–87. http://dx.doi.org/10.31823/d.27.4.6.

Full text
Abstract:
Motiv posta i molitve često se zatječe u djelima raznih sadržajnih, oblikovnih i vrsnih pripadnosti tijekom mnogih stoljeća, pa je moguće govoriti o motivu dugoga trajanja. U trima se glagoljskim kodeksima iz 15. i 16. stoljeća (u tzv. Oxfordskom, Berčićevu i Grškovićevu zborniku) nabrajaju osobe iz Biblije i svetci koji su postili i tako postigli spas i milost. U tim je spomenicima popis likova u velikoj mjeri podudaran. Po tonu i stilu zaključuje se kako su tekstovi bili namijenjeni širem krugu primatelja, a ne (samo) užoj redovničkoj ili duhovničkoj zajednici. Tekstovi su analizirani s književnoteorijskoga polazišta, s naglaskom na njihovoj strukturu, a identificirane su dvije važne karakteristike hrvatskoglagoljske proze. To su polifunkcionalnost, jer djela često ujedinjuju praktične (npr. pastoralne, moralne i poučne) funkcije s estetskom, te otvorenost forme, jer se teme, motivi i slike pojavljuju u uvijek novim kombinacijama i kontekstima (specifična intertekstualnost). U analiziranim se tekstovima prepoznaju figure i tropi tipični za hrvatsku srednjovjekovnu prozu (npr. antiteza, paregmenon, nabrajanja, dijade, trijade, asonancije, sintaktički i leksički paralelizam).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Motiv"

1

Högberg, Joel, and Elin Wegebro. "MOTIV TILL ARBETE : Motiv till arbete - Kön och klass." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-174553.

Full text
Abstract:
Denna studie avser att svara på vilken roll som klass och kön har i vilken typ av motiv individen har för sitt arbete. Genom att operationalisera och dela upp motiv i två dimensioner avser vi med hjälp av regressionsanalys undersöka vilken påverkan individens samhällsklass och könstillhörighet har vad gäller vilken typ av motiv som ligger till grund för hens arbete. De två dimensioner som vi har använt som utfallsvariabler är intrinsikala och extrinsikala motiv som är begrepp lånade av Armstrong och Taylor (Armstrong & Taylor, 2010). Intrinsikala motiv avser de motiv som har ett värde i sig. Ett exempel på intrinsikala motiv är att man arbetar för att hjälpa andra eller att man motiverar sitt arbete med att det bidrar med någon typ av samhällsnytta. Extrinsikala motiv avser istället motiv som har ett instrumentellt som till exempel hög inkomst eller karriärsdrivna motiv. I studien kom vi fram till att klass var en avgörande faktor för skillnader på extrinsikala motiv-indexet. Där kunde vi se att ju högre klass individen tillhörde desto högre värde hade hen på extrinsikala motiv-indexet. Denna studie konstaterade också att kön var en avgörande faktor på intrinsikala motiv-indexet där kvinnor hade ett högre värde på intrinsikala motiv-indexet. Vi kunde också med denna studie se att det fanns en viss interaktionseffekt mellan kön och klass inom arbetarklass och mellanliggande klass där mellanliggande klass och kön hade en negativ påverkan på extrinsikala motiv-indexet och arbetarklass och kön hade en interaktionseffekt i positiv riktning på extrinsikal motiv-indexet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Stanler, Johan. "Motiv till företagsförvärv : En kvalitativ innehållsanalys av motiv angivna i erbjudandehandlingar." Thesis, Stockholms universitet, Management & Organisation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87355.

Full text
Abstract:
Denna uppsats intresserar sig för motiven till företagsförvärv. Företagsförvärvens effekter har i många studier visats vara negativ ur aktieägarsynpunkt men trots detta så fortsätter företagsledningar att företa företagsförvärv. Denna paradox har gjort att många forskare intresserat sig för att undersöka företagsledningarnas motiv till företagsförvärv för att på den vägen eventuellt kunna lösa paradoxen. Det empiriska underlaget i sådana undersökningar har oftast tagits fram genom intervjuer med olika personer med djup insyn i företagsaffärer. Denna uppsats undersökning har dock inriktat sig på att använda s.k. erbjudandehandlingar som empiriskt underlag efter-som de utgör ett rikt material vars innehåll anknyter till uppsatsens ämne. En erbjudandehandling måste enligt svensk lag upprättas när t.ex. ett bolag lägger ett offentligt uppköpserbjudande gällande ett i Sverige börsnoterat bolags aktier och erbjudandehandlingen ska innehålla ett avsnitt om budets motiv. Genom att undersöka detta motivavsnitt i erbjudandehandlingarna genom en kvalitativ innehållsanalys har olika kategorier av motiv identifierats och dessa har sedan jämförts med de generella motiv till företagsförvärv som formulerats i tidigare forskning och av olika teoretiker. Resultatet av undersökningen visar att det i en erbjudandehandling oftast finns flera olika motiv till varför ett förvärv görs och att avnoteringsmotiv samt juridiska motiv är relativt vanliga motiv som anges i erbjudandehandlingarna. Dessa två kategorier av motiv har dock inte fått särskilt stor uppmärksamhet varken i tidigare forskning eller av olika teoretiker inom företagsförvärv. Undersökningen visar också att personliga och ledningsmässiga motiv samt mer kontroversiella motiv, t.ex. skattemotiv, som identifierats i tidigare forskning och av olika teoretiker inte går att finna i erbjudandehandlingarna.
This thesis explores the motives for mergers and acquisitions. Results of past studies have shown that the effects of mergers and acquisitions are destructive from a shareholder's point of view. Despite of this fact companies' management continue to perform mergers and acquisitions. As a consequence, this paradox has led scholars to get interested in exploring the companies' management's motives for performing mergers and acquisitions. The empirical material explored by the scholars has often consisted of interviews with different persons with deep insight regarding mergers and acquisitions. However, the examination of motives in this thesis focuses on utilising so called offer documents as an empirical foundation because they offer a rich material and their content relates to the thesis' subject. According to Swedish law an offer document has to be established when for example a company makes a public offer to purchase the shares in a company listed in Sweden and the offer document has to contain a section regarding the offer's motives. By examining the motives section in the offer documents using a qualitative content analysis method several different categories of motives has been identified and these categories has then been compared to the general motives for mergers and acquisitions formulated in past research and by various theorists. The result of the examination shows that there are often several motives expressed in the offer documents regarding why the merger and acquisition is performed and that delisting motives and legal motives are relatively common motives stated in the offer documents. However, these two categories of motives have not gotten any particular attention in past research or by various theorists active within the field of mergers and acquisitions. The examination also shows that personal and managerial motives as well as more controversial motives, such as tax motives, formulated in past research and by various theorists are not found in the offer documents.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Winbladh, Charlotte, Lena Augustsson, and Emelie Quiding. "Hållbarhetsredovisning – motiv och riktlinjer." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-764.

Full text
Abstract:

Samhället har i en allt större utsträckning utvecklats till att bli ett informationssamhälle, där intressenterna ställer allt högre krav på företagen. Företag världen över har börjat fokusera på hur de påverkar den omgivande miljön, och rapporterar detta genom att upprätta en hållbarhetsredovisning. Förutom miljön, rapporterar även företaget i redovisningen hur de arbetar med de sociala och ekonomiska aspekterna för att nå en hållbar utveckling. I Sverige finns det idag inga lagar som reglerar de separata hållbarhetsredovisningarna, vilket gör att företagen åtar sig ett arbete som sträcker sig utöver vad lagen kräver. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom ett företags val att framställa en separat hållbarhetsredovisning, samt att ta reda på vilka riktlinjer som används vid upprättandet. För att få klarhet i detta använde vi oss av den deduktiva ansatsen. Vi läste först in oss på relevant teori, som vi fann i litteratur på biblioteket, på Internet och genom artiklar vi funnit i bibliotekets databaser. Sedan intervjuade vi två företag för att se hur pass väl det de sade stämde överens med teorin. Det vi kommit fram till i vår studie är, precis som teorin sade, att det är svårt att finna ett gemensamt motiv som gäller för alla företag. Intressenterna lyftes fram som ett stort motiv att framställa redovisningen. Även tidsperspektivet spelar en stor roll då företag sparar mycket tid genom att låta sina intressenter läsa redovisningen och där få svar på sina frågor inom området. När det gäller riktlinjer som används vid upprättandet visade det sig att båda våra respondenter använde sig delvis av Global Reporting Initiative’s riktlinjer. Vi kan dock inte dra några slutsatser om att dessa är de mest använda riktlinjerna, då vi bara intervjuat två företag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Henriksson, Niklas. "Datalager : identifiering av motiv." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-452.

Full text
Abstract:

Det här arbetet har som huvudsyfte att belysa och ta fram vilka motiv det finns till att implementera datalager. Datalager är en teknik för att ta fram beslutsstödssystem där slutanvändarna själva tar fram sin information. Ett beslutsstödssystem har till uppgift att ge beslutsfattare (slutanvändare) information om en hel eller delar av en organisation. I introduktionen förklaras närmare vad ett beslutsstödssystem och datalager är för någonting samt ges exempel på i vilka sammanhang datalager används. En förklaring ges också till den historiska utvecklingen mot datalager

För att få fram motiven har intervjuer genomförts hos fyra stycken företag som implementerat datalager. Hos de här företagen har projektledare som ansvarat för implementationerna intervjuats samt hos ett företag har fyra stycken slutanvändare intervjuats.

Resultatet från intervjuerna visar att de vanligaste motiven finns betraktat ur en slutanvändares perspektiv. Motiven är bland annat att tillgängliggöra information och slutanvändarna kan anpassa sin information i förhållande till sitt verksamhetsområde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hjalmarsson, Simon, and Josef Wallin. "Äldres motiv för resande." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3748.

Full text
Abstract:

Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp.

Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation. Variablerna baseras på Pearces teori och modell travel career patterns approach. Från denna modell hämtar undersökningen också de behovsfaktorer som i olika utsträckning är avgörande för varför människor reser. Empirin samlades in genom enkäter och bearbetades i SPSS. Genom att jämföra de förväntade resultaten som teorin pekar på med resultatet från enkäterna vi samlade in kan vi konstatera att modellen inte har varit fruktbar för att indela gruppen äldre turister i undersegment. Vi menar därför att teorin inte går att tillämpa när vi befinner oss inom en och samma livsfasgrupp.

Undersökningen resulterade även i en rangordning av de behovsfaktorer/resmotiv som de äldre turisterna i studien ansåg viktigast. De högst rankade behovsfaktorerna var omväxling, relation/säkerhet, nostalgi, natur, samt självutveckling kopplad till destinationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lill, Laura, and Daniel Sundström. "Motiv för hälsofrämjande arbete." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8686.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sandquist, Annie, Kajsa Lindström, and Isabelle Alm. "Nearshoring : motiv och barriärer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23456.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv samt barriärer svenska klädföretag ser rörande sina sourcing beslut, med fokus på nearshoring och farshoring. Vidare undersöks även hur dessa motiv och barriärer skiljer sig åt beroende på vilket segment klädföretaget inriktar sig på. Västra Götaland har länge varit centrum för textilindustrin i Sverige men har på senare tid konkurrerat med utländska, billigare tillverkningsländer såsom Kina och Bangladesh. Idag har dock en trend uppdagats, då många klädföretag väljer att flytta sin produktion till länder närmare hemmamarknaden, vilket benämns som nearshoring. Uppsatsen har en kvalitativinriktning där en flerfaldig fallstudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra klädföretag baserade i Västra Götaland. Intervjuerna utformades i syfte att undersöka respektive företags motiv samt barriärer för att att arbeta med nearshoring. Det insamlade empiriska materialet analyserades därefter genom indelning av dessa motiv och barriärer i en tabell för att skapa en tydlig överblick. Tabellen analyserades vidare för att hitta mönster och dessa delades sedermera in i sex olika kategorier som lades till grund för analysen. Motiv och barriärer hos de studerade företagen var relativt likartade och överensstämmer med tidigare forskning inom området. De starkaste motiven för nearshoring visade sig vara tid tillmarknaden, hållbarhet och riskhantering medan de starkaste barriärerna var högre kostnader, kapacitet och relation med leverantörer. Motiv och barriärer tenderade även att skilja sig åt beroende på vilket segment inom marknaden ett företag är verksam inom. Sport- och fritidskläder visade sig vara mer fokuserade på kvalitét och pris medan modekedjor är merfokuserade på snabbhet till marknaden.
The purpose of this study is to investigate nearshoring motives and barriers in the Swedish clothing industry, and the differences between diverse segments on the market. Västra Götaland, a region in Sweden, has long been the centre for the textile industry in Sweden but has been struggling with competition of foreign, cheaper manufacturing countries like China or Bangladesh. Today, the manufacturing returning to closer areas of the market, labeled as nearshoring, which is shown to be a growing trend. The study has a qualitative research strategy approach where a multiple-case study with semi-structured interviews have been conducted with four clothing companies in Västra Götaland. The interviews were designed to investigate their respective motives and barriers for nearshoring. The collected data was analysed by dividing all of the motives and barriers into a table to get an overview. The table was then analyzed to find patterns. These patterns were later divided into six categories that was used as a foundation for the analysis. The barriers and motives of the different companies are quite similar and complies with the earlier research that has been conducted on the subject. The strongest motives for nearshoring is time to market, sustainability and risk management while the barriers was pointed out as higher costs, capacity and relationship with current partners and manufactures. The motives and barriers tend to shift depending on what segment on the market that the company is operating on. Sport and active wear tend to be more focused on quality and price while fashion companies tend to be more interested in speed to market. This thesis is written in Swedish.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Larsson, Magnus, and Annette Segertoft. "Miljöredovisning - Företags motiv med miljöredovisning." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-913.

Full text
Abstract:

Abstrakt

Miljöfrågor är idag något som engagerar människor världen över. Både företag och privatpersoner har insett att vi måste ta hand om miljön för att uppnå en hållbar utveckling. Sedan början av 1990- talet har antalet miljöredovisningar ökat i stadig takt. Företag har idag i större utsträckning konkreta miljömål och bedriver sitt miljöarbete efter fastställda miljöpolicys. Anledningarna till att företagen utformar miljöredovisningar är många. Exempelvis kan det bero på lagstiftning, benchmarking eller en engagerad VD. Undersökningen utgick från följande problemformulering: Vilka motiv har företag med att bedriva miljöredovisning? Syftet med undersökningen var att beskriva vad företagen kunde ha för olika motiv med sin miljöredovisning. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod och en deduktiv strategi där tre företag intervjuades angående deras miljöredovisningar. De tre företagen som intervjuades var Volvo, HFAB och Isover. Svaren analyserades sedan för att kunna besvara vår problemformulering. Vi kom fram till att olika företag har olika motiv till varför de miljöredovisar. Inget företag hade endast ett motiv med sin miljöredovisning. Volvo miljöredovisade enligt nyttomotivet, normmotivet och nödmotivet. HFAB:s miljöredovisning upprättades enligt nöjesmotivet, nyttomotivet, normmotivet och nödmotivet. Isover upprättar sin miljöredovisning enligt nyttomotivet och nödmotivet. De företag som intervjuades var olika stora men vi såg inget samband mellan storleken på företaget och något specifikt motiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Modig, Tjärnström Susanne. "Åldersintegrerad undervisning Motiv och syften." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1559.

Full text
Abstract:

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lärare i år 1- 3, tre lärare i år 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda på om det eventuellt finns några skillnader i motiv och syften till att arbeta åldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka få svar på varför åldersintegrerade klasser har blivit så populärt. De intervjuades uppfattningar har ställts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera på är om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktär.

Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom några uttalade skillnader i motiven till åldersintegrerad undervisning. Däremot var lärarna i år 1-3 odelat mer positivt inställda till åldersintegrerad undervisning än sina kollegor i år 4-6. De tillfrågade trodde också att åldersintegreringens ökade popularitet, i de fall där beslutet till införandet var taget ovanifrån, hänger samman med förväntade ekonomiska vinster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Johansson, Åsa, and Peter Conrad. "Lärares motiv att bedriva utomhuspedagogik." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6319.

Full text
Abstract:

The purpose of this study was to gain a deeper understanding of teacher´s motives to engage in outdoor education in their teaching. A qualitative approach through interviews was used and a total of eight teachers were interviewed. The result showed that there were several motives to engage in outdoor education. These motives were divided into three main categories which were: to engage in outdoor education from teacher`s interest, to engage in outdoor education based on teacher`s perceptions of children's needs and to engage in outdoor education based on external factors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Motiv"

1

Ėpshteĭn, Grigoriĭ. Motiv. Pushkino: Graalʹ, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ermakov, Vasiliĭ. Motiv: Povestʹ, rasskazy. Moskva: Sovremennik, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Peter, Neukam, ed. Motiv und Motivation. München: Bayerischer Schulbuch-Verlag, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Salinger, J. D. Grustnyĭ motiv: Rasskazy. Moskva: B.S.G. Press, NF "Pushkinskai︠a︡ biblioteka", 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nazarenko, Anna. Osenniĭ motiv: Stikhi. Novokuznet︠s︡k: Izd-vo "Kuznet︠s︡kai︠a︡ krepostʹ", 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Đurić, Aleksandar B. Motiv u krivičnom pravu. Niš: A.B. Đurić, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Đurić, Aleksandar B. Motiv u krivičnom pravu. Niš: A.B. Đurić, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Malʹt︠s︡eva, Nadezhda. Navi͡azchivyĭ motiv 1990-2001. Moskva: Vodoleĭ, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

1891-1974, Lagerkvist Pär, ed. Ordkunst og billedkunst: Motiv. Odense: Syddansk Universitetsforlag, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bjørnstad, Ketil. Det personlige motiv: Roman. Oslo: Aschehoug, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Motiv"

1

Gukenbiehl, Hermann L. "Motiv." In Grundbegriffe der Soziologie, 209–10. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-14856-2_77.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

MÖlk, Ulrich. "Motiv." In Ästhetische Grundbegriffe, 225–34. Stuttgart: J.B. Metzler, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-00533-5_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schwarz, Guido. "Definition von „Motiv“." In Qualität statt Quantität, 36–49. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80860-8_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Heinsohn, Gunnar. "Hitlers Holocaust - Motiv." In Ideologie und Moral im Nationalsozialismus, 109–28. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2013. http://dx.doi.org/10.13109/9783666369612.109.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kluge, Alexander. "Mein wahres Motiv." In Von Sinn(en) und Gefühlen, 313–16. Göttingen: V&R unipress, 2019. http://dx.doi.org/10.14220/9783737009409.313.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kuehs, Wilhelm. "Motiv und Szene." In Mythenweber, 69–76. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-09813-1_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bührig, Sebastian. "Turmbau. Das Motiv." In Grenzen des Miteinanders, 16–23. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2023. http://dx.doi.org/10.14361/9783839465998-003.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schweikle, Günther. "Motiv- und Begriffskomplexe — Topik." In Minnesang, 193–202. Stuttgart: J.B. Metzler, 1989. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-03946-0_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schweikle, Günther. "Motiv- und Begriffskomplexe — Topik." In Minnesang, 196–205. Stuttgart: J.B. Metzler, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-04108-1_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Korber, Tessy. "Technik als vitalistisches Motiv." In Technik in der Literatur der frühen Moderne, 161–400. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-09029-8_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Motiv"

1

Fabregat Gesa, Ramon, Núria Gascons, Teodor Jové, Juan Camilo González-Vargas, and Laura Coris. "Cocreación de contenidos con Motiv-ARCHE en el proyecto PECT "Costa Brava y Pirineo de Girona: Naturaleza, Cultura e Inteligencia en red"." In Congreso CIMED - II Congreso Internacional de Museos y Estrategias Digitales. Valencia: Editorial Universitat Politècnica de València, 2022. http://dx.doi.org/10.4995/cimed22.2022.15649.

Full text
Abstract:
Motiv-ARCHE es una plataforma que incrementa la motivación de los jóvenes por el patrimonio gracias a la co-creación y al uso de la Realidad Aumentada. Con esta aplicación los usuarios pueden añadir a los elementos patrimoniales nuevos contenidos en distintos formatos que se visualizan con Realidad Aumentada. Los objetivos de Motiv-ARCHE son motivar a los jóvenes en el aprendizaje del patrimonio cultural y natural, haciéndolo más atractivo y accesible, facilitar la co-creación de contenidos patrimoniales tanto por los jóvenes como por los gestores patrimoniales, y potenciar la comunicación y la interacción entre la sociedad y las entidades patrimonio. Es conveniente proporcionar a los expertos del Patrimonio Cultural y Natural un entorno de trabajo que les facilite la creación de experiencias en las que se incluyan elementos de Realidad Aumentada y que éstas se puedan adaptar a las diferentes características de los usuarios que las usen. En este artículo se presenta Motiv-ARCHE y las pruebas piloto de co-creación de contenidos realizadas por expertos en patrimonio en el Museu d’Història Medieval de la Cúria-Presó, s.XIV de Castelló d'Empúries; en el Parc Natural del Cap de Creus; y en el Museu Municipal de Tossa de Mar. Estas pruebas se han desarrollado dentro del proyecto PECT "Costa Brava i Pirineu de Girona: Natura, Cultura i Intel·ligència en xarxa" en colaboración con los responsables de las mencionadas instituciones patrimoniales. Título de la ponencia – Running head 2022, Editorial Universitat Politècnica de València La aplicación de la metodología de la investigación basada en el diseño (IBD) nos permite a partir de los resultados de la experiencia presentada proponer mejoras en MOTIV-ARCHE.Más información en https://motivarch.online/
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Beuk, Bojana, and Sergej Beuk. "PLAŠTANICA KRALjA MILUTINA: MOTIV VASKRSENjA U ERI DINASTIJE PALEOLOGA." In Kralj Milutin i doba Paleologa: istorija, književnost, kulturno nasleđe. Publishing House of the Eparchy of Šumadija of the Serbian Orthodox Church - "Kalenić", 2023. http://dx.doi.org/10.46793/6008-065-5.781b.

Full text
Abstract:
This study is dedicated to researching the significance of the Epitaphios of King Milutin as a kind of cultural and historical heritage, whose stylistic and artistic value places this artifact among the representatives of the main development of Serbian art in the 14th century. The Epitaphios of King Milutin, as a museum derivative of Serbian medieval applied art, symbolizes the canvas with which Joseph of Arimathea embalmed the body of the Savior during the funeral of Jesus Christ. The purpose of the Epitaphios is to point to the very beginning of the Christian religion, centered on the concept of Resurrection. Therefore, the empty Epitaphios in the New Testament is not only the absence of the body but also a hint of new life, implying corporality in a new and unrepeatable anthropological framework. With a specific way of making and stylistic composition, this object of sacral origin represents the embodiment of the cultural and artistic climate of the Palaeologan dynasty. One of the basic methods applied in this paper is a comparative analysis of the motifs of the Resurrection embodied in the stylistic and artistic production of Epitaphios in Serbian medieval art, as well as a review of the significance and origin of this subject. Therefore, it is provided insight into the dual development path of the Epitaphios - on the one hand, its spiritual significance with its allegorical knowledge, and on the other hand, as a material artifact of cultural-artistic and historical value.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Noviski, Andressa, Giovana Roman, Nirce Medvedovski, Vinícius Thelheimer, Claúdia Freitas, and Adriane Borda. "CAPACITAÇÃO EM MÉTODOS PARTICIPATIVOS EM TEMPOS DE PANDEMIA COVID19: O MOTIV-AÇÃO E SUAS POSSIBILIDADES." In Simpósio Brasileiro de Qualidade do Projeto no Ambiente Construído. ,: ANTAC, 2022. http://dx.doi.org/10.29327/sbqp2021.438045.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Udovičić, Bojana B. "MOTIV PRIJATELjSTVA U ROMANIMA „MALI PRINC“ ANTOANA DE SENT-EGZIPERIJA I „AGI I EMA“ IGORA KOLAROVA." In KNjIŽEVNOST ZA DECU U NAUCI I NASTAVI. University of Kragujevac, Faculty of Education in Jagodina, 2022. http://dx.doi.org/10.46793/kdnn21.127u.

Full text
Abstract:
By using a comparative analysis, the paper discusses the similarity of motifs in two novels – a classic of children’s literature, Exypery’s The Little Prince, and Agi i Ema, a contemporary Serbian novel for children. In both novels, extraordinary friendship between characters develops as a result of children’s loneliness and detachment. The characters and the adventures belong both to the real and the unreal world, which is the essence of fiction.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Dreher, N., A. Dörrler, S. Kraus, T. Higuchi, S. E. Serfling, S. Samnick, H. Einsele, G. U. Grigoleit, A. K. Buck, and R. A. Werner. "CXC-Motiv-Chemokinrezeptor 4-gerichtete Radioligandentherapie bei fortgeschrittenen hämatologischen Neoplasien – Myeloablation, Anti-Lymphom Aktivität und Off-Target-Effekte." In 61. Jahrestagung der Deutschen Gesellschaft für Nuklearmedizin. Georg Thieme Verlag, 2023. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-1766151.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Roić, Sanja. "Dom predaka u Islamu Grčkom kao pjesnički motiv. Jedna nepoznata pjesma na talijanskom jeziku iz arhiva obitelji Desnica." In Desničini susreti 2016. Filozofski fakultet u Zagrebu, FF Press, 2017. http://dx.doi.org/10.17234/desnicini_susreti2016.22.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Marinčič, Dejan, and Miha Marič. "Samozavedanje pri zavestnem vodenju." In Organizations at Innovation and Digital Transformation Roundabout. University of Maribor Press, 2020. http://dx.doi.org/10.18690/978-961-286-388-3.35.

Full text
Abstract:
Zavestno vodenje je poseben stil vodenja. Pri tem stilu vodenja se mora vodja v najčistejši obliki najprej zavedati sebe »svojega jaza«, šele nato lahko zavestno vodi. Vključiti mora popolno samozavedanje in ostati mora pristen. Zavestni vodja se ne osredotoča samo na sebe, vendar na organizacijo kot celoto. Njegova vizija mora segati daleč v prihodnost. Ko vodja na ta način začne pristopati k stvarem, ustvari zanesljivo in trdno zaupanje svojih sledilcev, ter pridobi razširjen vpliv. To visoko stopnjo zavesti in samozavedanja lahko dosežemo s prakso. Z vidika vodenja je zavest več kot to, da se zavedamo vsakodnevnih izzivov. V članku smo se osredotočili na eno od dimenzij pri zavestnem vodenju, to je samozavedanje in jo razčlenili na štiri komponente, to so: identiteta; vrednote; čustva – čustvena inteligenca in cilj ali motiv
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Купец, Любовь. "“How meyerbeer stopped being a genius” (according to the materials of russian encyclopedic editions of the late 19th — early 21st centuries)." In Conferința științifică internațională "Învăţământul artistic – dimensiuni culturale". Academy of Music, Theatre and Fine Arts, Republic of Moldova, 2022. http://dx.doi.org/10.55383/iadc2022.09.

Full text
Abstract:
În ştiinţa rusă şi, cu atât mai mult, în practica creativă figura lui Giacomo Meyerbeer poate fi numită, pe bună dreptate, persona non grata. În zilele de azi nu există nici o monografie despre compozitor în limba rusă, dar şi întregul volum de texte despre el lasă mult de dorit. Tocmai din acest motiv este necesar să analizăm imaginea lui Meyerbeer pe exemplul unei serii de texte de orientare, oarecum, diferită, care se referă la publicaţii enciclopedice din Epoca de Argint până în zilele noastre. Această selectare a surselor nu este întâmplătoare: în analiza longitudinală a articolelor enciclopedice de mai bine de o sută de ani se poate observa nu numai percepţia normativă a lui Meyerbeer de către fiecare epocă, ci şi transformarea imaginii compozitorului. Ţinând cont de faptul că toate aceste publicaţii se găsesc gratuit în spaţiul internet, avem posibilitatea de a contura imaginea foarte pestriţă a chipului maestrului pentru neofiţi — până la urmă, aceste articole au fost scrise pentru o gamă largă de cititori şi formează imaginea compozitorului pentru publicul larg al timpurilor noastre.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Petrović, Slobodan. "RETORIKA KAO VEŠTINA LIČNOG PREZENTOVANJA." In 4th International Scientific Conference – EMAN 2020 – Economics and Management: How to Cope With Disrupted Times. Association of Economists and Managers of the Balkans, Belgrade, Serbia, 2020. http://dx.doi.org/10.31410/eman.2020.483.

Full text
Abstract:
Retorika kao veština koja odlikuje intelektualce od nastanka sveta jedino je i oružje i oruđe koje čovek putem izgovorene reči može da koristi kako bi sebe ili odbranio ili prezentovao. Ova drevna veština predstavljala je, a i danas predstavlja vrlinu odabranih, ukras umnih, filozofsku dubinu, misaonu širinu i esenciju izgovorene reči. Pretvoriti misli u jednostavne i širokom auditorijumu umno razumljive reči, svakako je sposobnost veštih govornika, koji kao cilj i motiv imaju isključivo lično prezentovanje i profesionalno profilisanje, kroz niz manipulativnih, retorički spretno izgovorenih, misaono i praktično opravdanih teza koje se teško ili lako opovrgavaju, što determiniše govornika kao dobrog ili lošeg. Suština je da je retorika način ličnog prezentovanja sopstvene ličnosti, kroz koju individua ispoljava sopstveni ili stav lica koje ju je angažovalo, a da pri tom uspe svojim govorom da zaintrigira i uslovno rečeno povede auditorijum. Kroz istoriju civilizacije ova drevna, možda i najstarija veština imala je svoje promotere, to su bili najveći umovi sveta, svetske religijske istorije, filozofske tradicije, kulturološke tekovine, političke borbe, pohlepe velikana i odbrane lagodnosti monarhističkih predstavnika. Sve do današnjih dana ova tehnika izgovorene reči predstavlja izazov koji se vežba, sa kojim se čovek ne mora roditi, ukoliko je dovoljno uporan da savlada sve tajne dobrog javnog nastupa, sposobnost percepcije sebe, cilja, alata i rezultata koji se ostvaruje efektom izgovorene reči.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Moraes, Fernando G., Everton A. Carara, Daniel V. Pigatto, and Ney L. Calazans. "MOTIM." In the twenty-first annual symposium. New York, New York, USA: ACM Press, 2008. http://dx.doi.org/10.1145/1404371.1404422.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Motiv"

1

Inghels, Leen. Das Motiv der Einschränkung in einigen Romanen Max Frischs. Portland State University Library, January 2000. http://dx.doi.org/10.15760/etd.952.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Trost, Laura. Die private Lastenradnutzung – Statussymbol oder Alternative zum eigenen Auto? Eine qualitative Untersuchung der instrumentellen, affektiven und symbolischen Motive. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, Arbeitsgruppe Mobilitätsforschung, August 2023. http://dx.doi.org/10.21248/gups.69035.

Full text
Abstract:
Bei der Realisierung der dringend nötigen Verkehrs- und Mobilitätswende sind Möglichkeiten der Befriedung menschlicher Mobilitätsbedürfnisse unabhängig von privater Autonutzung ein wichtiger Baustein. Im Rahmen dieser Arbeit werden darum instrumentelle, affektive und symbolische Motive der privaten Lastenradnutzung qualitativ erforscht. Das Lastenrad hat in den vergangenen Jahren insbesondere in urbanen Räumen an Popularität gewonnen und ermöglicht für den Transport von weiteren Personen, insbesondere Kindern, Tieren oder größeren Lasten eine emissionsarme oder -freie Fortbewegung. Die Untersuchungsergebnisse zeigen, dass bei den instrumentellen Motive die häufig nach Gender verteilte Sorgearbeit eine entscheidende Rolle einnimmt. Dabei erfüllt das Lastenrad das von den Ansprüchen Transportoptionen, Zeitsouveränität, Geschwindigkeit, Erreichbarkeit und Multifunktionalität geprägte Mobilitätsbedürfnis von Personen, die neben Sorge- auch Lohnarbeit im Alltag leisten, im urbanen Raum auf einzigartige Weise. Auch für Personen, deren Alltag nicht maßgeblich durch diese Doppelbelastung geprägt ist, stellt die mit dem Lastenrad mögliche optimierte Überwindung von Raum- und Zeitwiderständen ein relevantes instrumentelles Motiv dar. Hinzu kommen soziale Interaktion, Gesundheit und Klimaschutz. Dabei ist die Lastenradnutzung stark mit positiven emotionalen Reaktionen und hedonischem Erlebniswert verknüpft. Symbolisch drückt sie einen hohen finanziellen und sozialen Status der Besitzer*innen aus und genießt hohes Ansehen in ihrem sozialen Umfeld. Gleichzeitig kann mit der Lastenradnutzung das Bedürfnis nach Individualität und Distinktion erfüllt und der hohe Stellenwert, den nachhaltige Mobilität für die Lastenradbesitzer*innen dieser Untersuchung hat, ausgedrückt werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Randahl, Ann-Christin, Marie Nilsberth, Christina Olin-Scheller, Eva Tarander, and Jari Appelgren. När läraren finns på Youtube: En enkätstudie om elevers användning av material som lärare publicerar på sociala medier. Karlstad University, 2024. http://dx.doi.org/10.59217/mqxs7931.

Full text
Abstract:
Lärares undervisning sker idag inte bara i det fysiska klassrummet eller genom digitala lärplattformar. Lärare vänder sig också till elever på olika digitala arenor som Youtube och Tiktok. Inom ramen för VR-projektet ”Lärare och influencer? Sociala medier som arena för yrkesutövning” (VR 2021-03948) undersöker vi elevers användning av material som lärare publicerar på sociala medier, vilket lärandeinnehåll som erbjuds samt vilka mål och motiv lärare har för denna yrkesutövning. I föreliggande rapport redovisas projektets första delstudie, en enkätstudie som besvarats av 1 156 elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Fyra av fem elever på mellanstadiet och högstadiet uppger att de tar hjälp av material som lärare publicerar på sociala medier för sitt skolarbete. På gymnasiet är motsvarande andel nio av tio elever. Cirka 20 % av eleverna använder material som lärare publicerar på sociala medier dagligen eller varje vecka. Dessa elever betraktar vi som höganvändare. Gruppen höganvändare tar hjälp av denna resurs i betydligt fler ämnen än vad gruppen låganvändare gör. I båda grupperna dominerar ämnet matematik och framförallt anser sig eleverna få hjälp med att förklara någonting på ett tydligt sätt. Vi ser inga stora systematiska skillnader i användningsmönster mellan flickor och pojkar i enkätsvaren, bortsett från att andelen pojkar är något högre än andelen flickor bland höganvändarna på högstadiet och gymnasiet. Av de lärare som namnges är de flesta män och merparten finns inom matematik och no-ämnen. Ett tiotal namn och konton återkommer i elevernas svar. Vi menar att dessa lärare kan betraktas som influencers inom sitt ämnesområde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kramer, Mitchell. Siebel Acquires UpShot and Motiva. Boston, MA: Patricia Seybold Group, October 2003. http://dx.doi.org/10.1571/psgp10-23-03cc.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Schwerdtfeger, Stefanie, Mathias Wilde, and Martin Lanzendorf. Motive des Fahrens ohne (gültigen) Fahrschein. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, December 2017. http://dx.doi.org/10.21248/gups.40315.

Full text
Abstract:
Das Fahren ohne (gültigen) Fahrschein im ÖPNV ist bereits seit den 1960er Jahren ein Problem zahlreicher Verkehrsunternehmen. Auch für die ÖPNV-Nutzenden stellt es ein Problem dar, da Personen, die den ÖPNV ohne (gültiges) Ticket nutzen in Deutschland eine Straftat begehen. In der Wissenschaft wurde das Thema aus unterschiedlichen Perspektiven heraus untersucht (v.a. Rechtswissenschaften, Betriebswirtschaften, Kriminologie sowie einige sozialwissenschaftliche Ansätze), jedoch konzentriert sich die Forschung vorrangig auf sozio-demographische Charakteristika, Marktsegmentierungen und die Folgen des Fahrens ohne (gültigen) Fahrschein für Verkehrsunternehmen und -verbünde. Die Motive und Beweggründe des Fahrens ohne (gültigen) Fahrschein werden in den vorhandenen Studien lediglich objektiv betrachtet. Das Arbeitspapier zeigt die Ergebnisse einer Untersuchung der Motive des Fahrens ohne (gültigen) Fahrschein im Bediengebiet des Rhein-Main-Verkehrsverbundes (RMV), die mithilfe von qualitativen Interviews mit Personen, die bei einer Fahrkartenkontrolle kein (gültiges) Ticket vorzeigen konnten, exploriert wurden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sjölander, Jens, and Pål Brunnström. Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771929.

Full text
Abstract:
Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Du, Qingyuan, and Shang-Jin Wei. A Theory of the Competitive Saving Motive. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, March 2013. http://dx.doi.org/10.3386/w18911.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ronnebro, Ewa. Technology and Manufacturing Readiness of Early Market Motive and Non-Motive Hydrogen Storage Technologies for Fuel Cell Applications. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), June 2012. http://dx.doi.org/10.2172/1059626.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Weine, Stevan, John Cohen, and David Brannegan. Moving Beyond Motive-based categories of Targeted Violence. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), October 2015. http://dx.doi.org/10.2172/1224067.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Vong, F. Motif-based display editor/manager (MEDM) operators guide. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), November 1994. http://dx.doi.org/10.2172/204050.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Motiv' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography