Dissertations / Theses on the topic 'Motivation och Herzberg'

Flera studier har undersökt sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ålder. Resultaten tyder på att äldre trivs bättre med jobbet men det saknas dock empiri som förklarar detta eventuella samband. Denna studie syftade till att undersöka förekomsten av samband mellan upplevd arbetstillfredsställelse och variablerna; Herzbergs hygien-och motivationsfaktorer samt ålder. En enkät delades ut till 100 anställda på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Resultatet visade inget signifikant samband mellan ålder och arbetstillfredsställelse. Inget signifikant samband återfanns heller mellan interna och externa faktorer i relation till arbetstillfredsställelse. Frånvaron av signifikanta samband diskuterades dels i termer av att upplevd arbetsplatstillfredsställelse är individ- och arbetsplatsspecifikt samt att ännu okända variabler kan ha betydande inverkan.

Titel: Att motivera och motiveras Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotta Taberman & Elin Hultgren Handledare: Jon Aarum Andersen Datum: 2014-01-13 Problem: Problemet är om det chefer anser motiverar de anställda uppfattas som motiverande för de anställda. Detta problem påverkar chefskap och företag. Syfte: Syftet är att se om chefer inom banksektorn är medvetna om vad som uppfattas som motiverarande av sina anställda. Studien ska ge en inblick i om det finns skillnader mellan chefer och anställdas uppfattning kring motivation på en arbetsplats som är väldigt resultatstyrd. Detta kan ha betydelse för hur chefer ska göra för att motivera sina anställda. Då motivationen påverkar individens arbete kan det vara av värde att studera detta, då det har inverkan på företagets resultat. Metod: Vi använde oss av både en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod. Vi utförde tre stycken intervjuer på chefer inom banksektorn samt delade ut enkäter till chefernas anställda som var tio stycken för respektive chef. Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att chefer och anställdas uppfattning kring motivation har likheter, men även vissa skillnader. Det framkom att chefer behöver bli medvetna om vad som motiverar sina anställda. Nyckelord: Chefer, anställda, motivation och Herzberg.

Huvudsyftet för denna studie var att förstå motivation och sedan undersöka om motivation används inom vårdsektorn. Inom litteraturstudien så hittades information om motivation och hur den definieras. Olika motivationsteorier har tagits upp i denna studie för att förstå mer hur man kan motivera individer och grupper. Många verksamheter använder motivationsteorier för att nå uppsatta mål inom en viss tidsgräns eller sträva efter lönsamma mål. De inriktade verksamheten för denna studie var Bodagatan 30 och Bodagatan 36 C. Utifrån intervjuerna och litteraturstudien gjordes en analys över resultatet. Insamlat data visade att det finns många likheter mellan teori och praktiken när det gäller motivation. Slutsatser från denna studie var att få svar på frågeställningen utifrån insamlad data och utförda intervjuer. Inom verksamheten tillämpades motivationsteorier från insamlad data men man utgick inte ifrån någon specifik motivationsteori utan man hade inslag från de flera motivationsteorier, exempelvis inslag från Frederick Herzberg tvåfaktorteori där gemenskap, prestation, ansvar och tillväxtmöjligheter var något som undersköterskorna tyckte kunde leda till att skapa en positiv spiral. De intervjuade ansåg att det var viktigt att det fanns tydliga ramar och arbetsätt som man kan förhålla sig till arbetet, genom att jobba i ett öppet klimat där man kan ge konstruktiv kritik för att uppnå motivation. De anställda menade även att det går att motivera en själv genom att uppskatta sig eget yrke och att man är intresserad av att hjälpa andra människor, detta i sin tur kan leda till att andra blir motiverade. En faktor som de anställda tyckte var viktigt för motivation var att ledarna bör förstå deras jobb och lyssna på dem. Det är viktigt att stöd ges från ledningen för utveckling och motivation, detta kräver också att ledningen/ledarna kan ta emot kritik och även ha stöd till att förbättra sig efter kritiken. Författaren anser att det är viktigt att de anställda har vetskap om hur motivation kan höjas och hur man kan tillammans skapa värdet i arbetet. Slutligen anser författaren att en workshop borde hållas där de anställda kan få jobba med arbetsuppgifter som är motiverande samt att möjligheten för utveckling av enskilda medarbetare bör förbättras.
Program: Högskoleingenjörsexamen i Industriell Ekonomi – arbetsorganisation och ledarskap

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkade framgångsrika säljares prestation positivt på ett callcenter företag. Detta var betydande då tidigare studier främst fokuserat på problemen inom callcenterbranschen. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sex framgångsrika säljare, där frågorna utformades utifrån Antonovoskys teori om KASAM samt Herzbergs tvåfaktorteori. Resultatet visade att det främst var prestationslön, bekräftelse och tävlingar som bidrog till motivation och kolleger samt bekräftelse som skapade arbetstillfredsställelse. Bekräftelse skapade både motivation och arbetstillfredsställelse och hade därför en dubbelfunktion som påverkade säljarens prestation positivt. Det anmärkningsvärda är dock att bekräftelse inte är något materiellt utan något som kräver ett långsiktigt arbete som bygger på engagemang och god sammanhållning, varför det krävs skickliga och lyhörda ledare. Istället för att fokusera på varför säljarna inte trivs inom callcenterbranschen, borde uppmärksamheten istället fokusera på motivationshöjande vägledning som främjar framgång.

The purpose of this essay was to explore how the first-line managers in eldercare motivate their employees. In addition, we intend to study how the first-line managers acquire their leadership skills. To find answers to this purpose, we asked ourselves the questions; how acquires first line managers knowledge of how to motivate their employees? What is the first-line manager’s perception of motivation against their employees? The method we used was qualitative interviews with eight first-line managers in elderly care in Stockholm area. The results were analyzed by using two theories, Maslow’s hierarchy of needs and Hertzberg's two factor theories. The result of this study shows how motivation is described as an incentive, which requires an inner motivation from the employee itself, but also from the manager to work with methods that will motivate their employees. In matters of the acquired knowledge many executives considered that leadership was a maturation process, combined with experience from the field and education. Our conclusion is that a mindset regarding money or the result might mislead us away from the inner driving forces where autonomy and meaningfulness is the key to motivated employees.

Syftet med studien var att undersöka om Herzbergs tvåfaktorteori har relevans i praktiken idag inom läraryrket. Studien är kvalitativ med deduktiv ansats utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Totalt 10 semistrukturerade intervjuer utfördes med lärare från högstadie- och universitetsnivå vilka sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att Herzbergs teori fortfarande är tillämpningsbar inom yrket lärare. Resultatet visade däremot på att det fanns skillnader i vad för faktorer som är av mest vikt hos lärarna gentemot vad Herzberg påstod. De mest avgörande faktorerna för arbetsmotivation hos lärarna var eget ansvar, bekräftelse och den psykosociala arbetsmiljön. Förslag till vidare forskning är att säkerhetsställa rangordningen av faktorerna som har störst betydelse för arbetsmotivationen inom läraryrket. Ett annat förslag till vidare forskning är att se om det finns faktorer från Herzbergs tvåfaktorteori som rangordnas annorlunda inom andra yrkeskategorier.
The purpose of the study is to examine whether Herzberg's two-factor theory is still relevant in practice today in the teaching profession. The study is qualitative with a deductive approach based on Herzberg's two-factor theory. A total of 10 semi-structured interviews were conducted with high school and university teachers, which were then analyzed thematically. The result showed that Herzberg's theory is still applicable and valid in the profession of teaching. The results, on the other hand, show that there are differences in which factors that are the most important for the teachers in relation to what Herzberg claimed. The most important factors for the teachers' work motivation are having their own responsibility over their time, recognition and the psychosocial work environment. Suggestions for further research are to secure the ranking of the factors that are most important for the work motivation within the teaching profession. Also evaluate if there are factors from Herzberg's two-factor theory that are ranked differently in other professions.

Arbetslivet har gjort en förändringsresa från att tidigare präglats av en patriarkal kontroll av arbetstagarna till att idag handla om en ömsesidig relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Trots detta säger statistiska centralbyrån att allt fler yngre arbetstagare byter arbetsgivare med kortare intervall, när vi tidigare kunde stanna hela livet på en och samma arbetsplats. Detta har mynnat ut i ett syfte om att undersöka vad som motiverar anställda att stanna kvar hos en arbetsgivare mer än tre år samt om det föreligger skillnader mellan generationerna. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie där nio respondenter har intervjuats för att samla in det empiriska materialet där mönster har lokaliserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studien tar avsats i tidigare forskning där motiverande faktorer benämns utifrån generations tillhörigheter i kvantitativa enkätundersökningar. Med tidigare forskning som grund hittas en del svar i teorier såsom Herzbergs tvåfaktorteori, Alderfers ERG-teori samt employer branding. Resultatet i undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan generationerna på arbetsmarknaden. Det vi sett mönster av är även att det inte varit fullt så tydliga skillnader mellan generationerna som tidigare forskning angett. Vad som däremot motiverar individerna har blivit tydliga och visat sig vara beroende av en mängd olika faktorer som samspelar snarare än fungerar var för sig. Att olika faktorer blir viktiga beroende på kontexten.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad som är viktigt för motivationen hos anställda i två olika organisationsformer (privata och ideella) och jämföra om det finns någon skillnad mellan dem. I studien introduceras två teoretiska spår, där det första identifierar vilka olika organisationsegenskaper som karaktäriserar respektive organisationsform. Det andra beskriver motivationsteorier från bland annat Abraham Maslow (1943 och 1954) och Frederick Irving Herzberg (Jacobsen, 1998). Data samlades in genom en enkät som bestod av 14 påståenden om individuell motivation i organisationen. Enkäten besvarades av totalt 91 personer. Efter enkätundersökningen kunde slutsatsen dras att motiverande egenskaper främst fanns bland organisationens människor, mål samt relationer mellan människor. De svarande betonade vikten av att få ta eget ansvar, möjlighet till att få tillfredsställelse genom att göra ett bra arbete, att ha varierande arbetsuppgifter samt möjlighet till personlig utveckling. Vidare gick det att identifiera att anställda från ideella och privata organisationer tycker tämligen lika. Det gick inte att se några större skillnader när medelvärden för varje fråga jämfördes mellan de två organisationsformerna. En statistisk skillnad mellan organisationsformerna kunde dock påvisas inom fem av 14 påståenden om vad som var viktigt för motivationen. Ideellt anställda ansåg att organisationens mål, policy och egna prestationer var viktigare för motivationen. Privat anställda tyckte att lön, status och att organisationen ej inverkade på privatlivet var viktigare för motivationen.

Detta är en studie som behandlar arbetsmotivation och arbetsmotivationens förutsättningar bland olika kategorier av telefonförsäljare utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori gällande hygien- och motivationsfaktorer. Studien belyser två övergripande frågeställningar. Den första frågan är om prioriteringen och den tillskrivna betydelsen av arbetsrelaterade faktorer för arbetstillfredsställelse och arbetsprestation i arbetet bland telefonförsäljare skiljer sig beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Den andra frågan är om tillfredsställelsen i arbetet skiljer sig bland telefonförsäljare beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Materialet som ligger till grund för studien är en enkätundersökning i form av en totalundersökning på ett callcenter, totalt omfattar studien 104 respondenter. Studien är avgränsad till att endast undersöka arbetsmotivationens förutsättningar ur ett medarbetarperspektiv i det egna arbetet. Tidigare forskning visar att faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse och arbetsprestation skiljer sig beroende på olika bakgrundsvariabler. Det vill säga att olika faktorer i individers arbete påverkar arbetstillfredsställelse och arbetsprestation på olika sätt. Tidigare forskning visar även att tillfredsställelsen skiljer sig i arbetet beroende på olika bakgrundsvariabler. Resultatet i denna studie visar att faktorer för arbetstillfredsställelse och arbetsprestation varierar mellan olika kategorier, dock tenderar det huvudsakliga resultatet gällande arbetstillfredsställelse och arbetsprestation visa att hygienfaktorer i form av trevliga arbetskamrater, lön och psykisk arbetsmiljö vara av viktigast betydelse för samtliga kategorier. Chefens ledarskap tenderar utifrån resultatet att vara av störst betydelse för arbetstillfredsställelse beträffande samtliga kategorier. Ett utmärkande resultat gällande arbetsprestation är att motivationsfaktorn varierande arbetsuppgifter visat sig vara av betydande vikt för kategorierna kvinnor, okvalificerade arbetare, deltid, lägre utbildning, yngre ungdomar och låg lön. Beträffande tillfredsställelsen visar resultatet att den skiljer sig mellan de olika kategorierna av telefonförsäljare som ingått i studien. Kategorierna kvinnor, kvalificerade arbetare, lägre utbildning och yngre ungdomar tenderar att uppvisa en lägre grad av tillfredsställelse i arbetet.

This is a study that investigate work motivation and work motivation conditions among different categories of telemarketers based on Herzberg's two factor theory regarding hygiene- and motivation factors. The study highlights two main research questions; the first question investigates if the priorities and the assigned role of occupational factors in job satisfaction and job performance at work among telemarketers differ based on gender, socioeconomic status, working hours, education, age and salary. The second question investigates if different job satisfaction among telemarketers is depending on gender, socioeconomic status, working hours, education, age and salary. The material that forms the basis of this study is a survey in the form of comprehensive survey at a call center with a total of 104 respondents in the study. The study is limited to investigate the working conditions of motivation from an employee perspective in their own work. Previous research shows that the factors contributing to job satisfaction and job performance differs depending on various background variables. That is, the various factors in individuals work affect job satisfaction and job performance in different ways. Previous research also shows that job satisfaction is different at work due to different background variables. The result of this study shows that factors in job satisfaction and job performance varies between different categories, however, the main result regarding job satisfaction and job performance shows that hygiene factors in the form of pleasant colleagues, salary and mental work environment to be the strongest factors for all categories. The manager's leadership tends to be, based on the result, of the greatest importance for job satisfaction on all categories. A distinctive result regarding job performance is also that the motivating factor varied tasks proves to be of significant importance for the category of women, unskilled workers, part-time, less educated, younger and low pay. Regarding job satisfaction the result shows that it differs between the different categories of telemarketers who participated in the study. The categories of women, skilled workers, less educated and younger adolescents tend to express a lower degree of job satisfaction.

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

This paper is aimed to analyze how the Motivators in Herzberg's Two-Factor theory can be applied to a game design framework, namely the MDA-framework. This is done by evaluating a feature called Detailed Feedback System which is a gamification layer aimed towards evaluating photos from predetermined categories. The evaluation is done by letting participants use the Detailed Feedback System, and later letting them participate in an online survey on how it felt to use the feature. In this paper Self-Determination Theory and the Likert-scale is used in order to find a variance in their answers. This is later explored in a comparison matrix exploring which aspects of each theoretical framework may be the most prominent. The results are also analyzed to find variance in the final result, in order to find how significant the variance is in motivation and enjoyment, and why I conclude these findings to be positive.

During half a century the society has been changed from an industrial to knowledge-driven society. Industry companies have standardized requirements and companies that works with development in production has unique qualifications. The public employment office was created during a time that each tailored to then general requirements were dominating and the adaptation average appropriate worker and appropriate work where general. When the monopoly was stopped, crew companies begun to settle down on the market that flexibly adapt themselves to carried out now specialized needs that require sophisticated adaptation average work and job seekers. Companies lose the confidence for the public employment office and politicians threaten the organization with big closure. If the public employment office can continue to exist the adaptation of the average appropriate work and appropriate job seeker must function better. This led to the essay's aim: Which differences are between the public employment office and the private employment offices with respect to change ability?

In order to reply to the aim deductive run-up and qualitative survey method with semi structured interviews on a public employment office and private employment office were used. A higher manager and two section managers were interviewed on the public employment office and a manager on Adecco with snowball selection stem to get higher results that otherwise could not have been possible.

The result showed that the public employment office is devoting too much time to administrative information and meetings that instead would give results through communicating with carried out. But the personnel is motivated and becomes encouraged to giving new proposals, but that the legislation does not permit all changes. The crew company Adecco is a profit driven company that aims itself on profitable trade groups and does not have an extensive legislation what do that changes easy can come to levels. A lot of resources are imposed carried out and the adaptation goes good.

The conclusion is drawn that the public employment office can deliver a customer value to carry out. In order to that all companies will experience a value the public employment office also needs to concentrate against companies that require university graduates.

Under ett halvt sekel har samhället förändrats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Industriföretag har standardiserade krav och företag som sysslar med produktionsutveckling har unika kvalifikationer. Den offentliga arbetsförmedlingen skapades under en tid som var anpassad till då generella krav var dominerande och anpassningen mellan lämplig arbetare och lämpligt arbete var generell. När monopolet avvecklades började bemanningsföretag etablera sig på marknaden som flexibelt anpassar sig till företagens numera specialiserade behov som kräver förfinad anpassning mellan arbete och arbetssökande. Företag mister förtroendet för den offentliga arbetsförmedlingen och politiker hotar organisationen med stora nedläggningar. För att den offentliga arbetsförmedlingen skall kunna fortsätta existera måste anpassningen mellan lämpligt arbete och lämplig arbetssökande fungera bättre. Allt detta ledde fram till uppsatsens syfte: Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga?

För att svara på syftet användes deduktiv ansats och kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer på en offentlig arbetsförmedling respektive privat arbetsförmedling. En högre chef och två mellanchefer intervjuades på den offentliga arbetsförmedlingen samt en chef på Adecco med snöbollsurval för att få fram högre resultat som annars inte hade varit möjligt.

Resultatet gav att inom den offentliga arbetsförmedlingen ägnas allt för mycket åt administrativa uppgifter och möten som istället skulle ge resultat genom att kommunicera med företagen. Men personalen är motiverad och blir uppmuntrade till att ge nya förslag, men att regelverket inte tillåter alla förändringar. Bemanningsföretaget Adecco är ett vinstdrivande företag som inriktar sig på lönsamma yrkesgrupper och har inte ett omfattande regelverk vilket gör att förändringar lätt kan komma till stånd. Mycket resurser läggs på företagen och anpassningen går bra.

Slutsatsen dras att den offentliga arbetsförmedlingen kan leverera ett kundvärde till företagen. För att alla företag skall uppleva ett värde behöver den offentliga arbetsförmedlingen även inrikta sig mot företag som kräver akademiker.

Motivation utgör en nyckelfaktor i hur lyckat ett projekt blir. Syftet med denna studie var bidra till förståelsen av hur projektledare motiverar projektgrupper. Datamaterialet grundar sig på kvalitativa data från sex personliga intervjuer med projektledare inom teknikbranschen. Det empiriska materialet har analyserats i huvudsak med motivationsteorierna Self Determination Theory och Tvåfaktormodellen. Studien fann sju framträdande teman som projektledarnas tillvägagångssätt kunde kategoriseras i: Tema 1 - Samhörighet och sociala relationer, Tema 2 - Meningsfullt arbete - Skapa gemensam syn på projektets mål, Tema 3 - Informationsutbyte och progress, Tema 4 - Delaktighet, ansvar och förtroende, Tema 5 - Grad av kontroll, Tema 6 - Feedback och uppskattning, Tema 7 - Fira framgång och avslut. Tillvägagångssätten kan sammanfattas med att lära känna gruppen, att ge en helhetssyn över projektet, att dela med sig av information och projektets framgång, att låta alla vara delaktiga och delegera ansvar, att ha en balanserad kontrollfunktion, att ge återkoppling kontinuerligt och att fira framgångar i projektet. Analysen med Self Determination Theory visade att de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet påverkades inom de sju temana. Samma tillvägagångssätt kunde upplevas på olika sätt beroende på hur de utfördes, med konsekvens att de hamnade på olika platser på internaliseringsskalan. Projektledarna använde främst yttre faktorer för att påverka motivationen. Analysen med Tvåfaktormodellen visade att projektledarna använde motivationsfaktorer i större grad än hygienfaktorer för att motivera projektgruppen, med undantag för sociala relationer. Detta beror sannolikt på att de andra hygienfaktorerna oftast är företagsspecifika och ligger utanför projektledarens kontroll. Analysen visade att de sju teman som studien beskriver påverkade olika motivationsbehov. Samtliga projektledare hade förståelse för att motivation var viktigt och att inre motivation var att föredra. Dock fanns inget i studien som tydde på att projektledarna i större omfattning hade förståelse om vilka psykologiska processer som deras tillvägagångssätt påverkade hos deltagarna. Projektledarnas tillvägagångssätt var grundade i deras egna erfarenheter och upplevelser, snarare än förankrade i formulerade processer eller teorier. Inget av företagen hade en medveten uttalad motivationsstrategi som projektledarna använde eller kunde använda sig av.
Motivation is a key factor for the success of a project. The purpose of this study was to contribute to the understanding of how project managers are motivating project teams. The empirical data is based on qualitative data from six personal interviews with project managers in the technology industry. The empirical material has been analyzed mainly with the motivation theories Self Determination Theory and the Two factor model. The study found seven main themes that could categorize the project managers ways of action: Theme 1 – Cohesion and Social relations, Theme 2 – Meaningful work - creating common view of project goals, Theme 3 – Information exchange and Progress, Theme 4 - Participation, Responsibility and Trust, Theme 5 – Degree of Control, Theme 6 – Feedback and Recognition, Theme 7 – Celebrating success and conclusion. The ways of action can be summarized to: Getting to know the group. Giving an overview of the project. Sharing information and success of the project. Allowing everyone to participate and delegate responsibility. Having a balanced control function. Giving continues feedback. Celebrating success. The analysis with the Self Determination Theory showed that the basic psychological needs autonomy, competence and relatedness, were affected within the seven themes. The same ways of action could be experienced in various ways depending how they were performed, with the effect that end up in different places on the internalization scale. The project managers mainly used external factors to influence motivation. The analysis with the Two factor model showed that the project managers used motivational factors to a greater extent than hygiene factors to motivate, except for social relations. This was probably due to the fact that hygiene factors usually are company-specific and are beyond the control of the project managers. The analysis showed that the seven themes described in the study influenced different motivational needs. Every project manager had an understanding that motivation was important and that internal motivation was preferable. However, nothing in the study indicated that the project managers had a greater understanding of the psychological processes of the individuals had, that their ways of action influenced. The project managers’ ways of action were based on their own experiences, rather than anchored in formulated processes or theories. None of the companies in the study had an conscious articulated motivation strategy that project managers could use.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som motiverar kvinnor att ta en anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS) i Försvarsmakten. Studien redogör en pusselbit kring vad som motiverar kvinnor att ta anställning i nämnd personalkategori, vilket är betydelsefullt då Försvarsmakten står inför en personell tillväxt samtidigt som myndigheten idag inte når de uppsatta målen i personalkategorin GSS. I studien kan vi se att kvinnorna tar en anställning då de främst söker ett yrke som kan ge dem möjligheter till självrealisering, ett sammanhang med en samhörighet och gemenskap. Dessa drivkrafter har förklarats och redovisats med stöd av motivationsteorier. Det utmärkande med studien är att kvinnors motivation till att ta anställning specifikt som GSS inte tidigare studerats. Då inte några tydliga differenser mellan teorier och studiens empiri har kunnat påvisats, ser vi att det är andra faktorer som måste påverkas om fler kvinnor ska ta anställning som GSS. Försvarsmakten, och kanske även samhället i stort, måste belysa Försvarsmaktens roll och klargöra möjligheterna att tjänstgöra inom myndigheten som GSS. Att påverka en individs vilja att ta en anställning är svårt, men att sprida upplysande information kring befattningar till målgruppen unga kvinnor är en viktig faktor som kan öka inflödet av kvinnor till befattningar som GSS. Samtidigt ser vi i studien att det vore gynnsamt att undersöka målgruppens kunskap gällande yrken i Försvarsmakten och då GSS i synnerhet. Rekommendationer till Försvarsmakten är att undersöka varför framtagna mål inte nås men än viktigare, se över och redigera målen utifrån målgruppens intresse till uppnåbara nivåer, med fokus på förutsättningarna hos befolkningen. Informationsinsatser inom ramen för grundutbildningen måste fortsatt koordinerat genomföras. Studien påvisar att dessa har en god effekt och bör utvecklas då Försvarsmakten står inför en tillväxt där hela befolkningen har en betydande roll som rekryteringsgrund för att verkliggöra denna.
The purpose of the thesis was to gain a greater understanding of what motivates women to take up a position as a squad commander, soldier, or sailor (GSS) in the Swedish Armed Forces. The study provides a piece of the puzzle on what motivates women to take up employment, which is important as the Armed Forces is facing personnel growth while the agency today does not reach the stated goals in the mentioned personnel category.  In the study, we can see that women take a job as they are primarily looking for a profession that can give them opportunities for self-realization, a connection with a sense of belonging and community. These driving forces have been explained and reported with the help of motivation theories. The characteristic of the study is that women's motivation to take up employment as GSS has not been studied before. As no clear differences between theories and the empirical data of the study have been demonstrated, we see that there are other factors that must be affected if more women are to take a job as GSS.  The Armed Forces, and perhaps also society at large, must highlight the role of the Armed Forces and clarify the possibilities serving within the authority as GSS. Influencing an individual's willingness to take up employment is difficult but disseminating enlightening information about positions to the target group of young women is an important factor that can increase the influx of women into GSS positions. At the same time, we see in the study that it would be beneficial to examine the target group's knowledge regarding professions in the Swedish Armed Forces and then GSS in particular.  Recommendations to the Armed Forces are to study why developed goals are not achieved but even more importantly, review and edit the goals based on the target group's interest to achievable levels, focusing on the conditions of the population. Information activities within the framework of the basic training must continue to be carried out in a coordinated manner. The study shows that these information efforts have a good effect and should be developed as the Swedish Armed Forces is facing a growth where the entire population has a significant role as a recruitment basis to realize this.

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.

Syftet med studien är att undersöka om relationen mellan motivation- och hygienfaktorerna Herzberg talar om är så beroende av varandra som han beskriver i sin tvåfaktormodell, eller om de är möjliga att separera och ses som distinkta. Studien tyder på hur Herzbergs beskrivning av motivationsfaktorer stämmer överens med respondenternas syn på motivation men vid Herzbergs syn på hygienfaktorer uppstår olikheter mellan Herzberg och respondenterna. Hygien- och motivationsfaktorerna är relativt beroende av varandra, med undantag från faktorn lön.

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen är idag en mångmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom området. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det är kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte är deras arbetsgivare, vilket väcker frågor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska känna motivation och lojalitet till arbetsgivaren. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete. Genomförande: Elva teknikkonsulter på åtta olika teknikkonsultföretag har intervjuats. Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och färdigheter samt belöningssystem vars utfall är påverkbart är viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare påverkas konsulternas lojalitet av det psykologiska kontraktet, vilket består av nämnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan påverkas samt företagets värderingar och gemensamma aktiviteter.
Background: The use of technical consultants in Sweden today renders a turnover of billions. Still, there is a lack of research. Technical consultants work for companies that are not their employer, which invokes questions about motivation. Furthermore, the lack of engineers implicates that the loyalty of technical consultants is important. Aim: The aim of this study is to examine what technical consultancies could work with in order to instill the technical consultants with loyalty and motivation. Completion: Eleven technical consultants at eight different technical consultancies have been interviewed. Results: Type of assignment, development of skills and certain reward systems are motivational factors for technical consultants. The loyalty of the consultants depends on the psychological contract, which contains the motivational factors as well as three hygienic factors; salary, formal education and certain reward systems. The psychological contract also contains the values and social activities of the technical consultancy.

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen är idag en mångmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom området. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det är kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte är deras arbetsgivare, vilket väcker frågor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska känna motivation och lojalitet till arbetsgivaren. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete. Genomförande: Elva teknikkonsulter på åtta olika teknikkonsultföretag har intervjuats. Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och färdigheter samt belöningssystem vars utfall är påverkbart är viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare påverkas konsulternas lojalitet av det psykologiska kontraktet, vilket består av nämnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan påverkas samt företagets värderingar och gemensamma aktiviteter.
Background: The use of technical consultants in Sweden today renders a turnover of billions. Still, there is a lack of research. Technical consultants work for companies that are not their employer, which invokes questions about motivation. Furthermore, the lack of engineers implicates that the loyalty of technical consultants is important. Aim: The aim of this study is to examine what technical consultancies could work with in order to instill the technical consultants with loyalty and motivation. Completion: Eleven technical consultants at eight different technical consultancies have been interviewed. Results: Type of assignment, development of skills and certain reward systems are motivational factors for technical consultants. The loyalty of the consultants depends on the psychological contract, which contains the motivational factors as well as three hygienic factors; salary, formal education and certain reward systems. The psychological contract also contains the values and social activities of the technical consultancy.

Titel: Personlighetsegenskaper och motivation Syfte: Att belysa hur en mellanchefs personlighetsegenskaper inverkar på hur de motiverar sina medarbetare.  Teori: The Big Five, arbetsmotivation och Herzberg tvåfaktormodell. Metod: En kvalitativ studie med ett konstruktionistiskt perspektiv samt ur en hermeneutisk synvinkel. Metoden utgjordes av fyra semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som var baserad på studiens teorier. Respondenterna valdes ut med ett målstyrt urval. Empiri: En sammanställning av de fyra semi-strukturerade intervjuerna som genomfördes. Slutsats: En mellanchefs personlighetsegenskaper visade sig ha en viss inverkan på hur de motiverar sina medarbetare. Hur stor denna inverkan är varierar mellan olika mellanchefer. I ett fall där en mellanchef hade medelnivåer av de flesta personlighetsdimensionerna och låga nivåer av extraversion samt neuroticism uppfattades hen vara lugn, reserverad och uppgiftsorienterad. Vilket inverkade på hens motivationsarbete genom att hen använde sig av inre motivationsfaktorer på ett sådant sätt där hen lämnade över ansvaret till medarbetarna själva. I ett annat fall hade en mellanchef utmärkande nivåer av tillgänglighet/vänlighet/behag och samvetsgrannhet, lite över medel av extraversion och låg nivå av neuroticism och öppenhet. Där det främst var hens låga nivå av extraversion som antydde på att hen är mer uppgiftsorienterad som visade sig inverka på hens sätt att motivera sina medarbetare, via den inre motivationsfaktor erkännande. En annan mellanchef med liknande personlighetsegenskaper, dock med en betydligt högre nivå av extraversion som innebär att hen är personinriktad istället, involverade sig betydligt mycket i sina medarbetare mer som enskilda individer och visade på ett betydligt större intresse för deras utveckling och välmående. Hen använde inre motivationsfaktorer som erkännande, prestation, personliga utvecklingsmöjligheter och hygienfaktorer som belöningar och lön. En annan mellanchef visade sig använda samma typer av motivationsfaktorer, dock med en helt annan nivå av engagemang och intresse i sina medarbetare, vilket troligen beror på hennes personlighetsegenskaper som är totala motsatsen jämfört med övriga studerade mellanchefer.
Title: Personality traits and motivation Purpose: To illustrate how a senior executive’s personality traits affect how they motivate their employees. Theory: The Big Five, work motivation and Herzberg's two factor model. Method: A qualitative study with a constructive perspective with one hermeneutical position. Four semi structured interviews were conducted, all of them were recorded and transcribed. Respondents were selected with a purposive sampling. Empirical: A compilation of the four semi-structured interviews conducted. Conclusion: A senior executive’s personality traits were found to have a certain impact on how they motivate their employees. The extent to which this effect is varied between the various senior executives. In one case where a senior executive had average levels of most personality dimensions and low levels of extraversion as well as emotionality, they were perceived to be calm, reserved and task-oriented. Which affected motivational work by using internal motivation factors in such a way that they left the responsibility to the employees themselves. In another case, a senior executive had distinctive levels of agreeableness and conscientiousness, a little over the means of extraversion and low levels of emotionality and openness to experience. Where primarily, there was a low level of extraversion that suggested that they are more task-oriented, which proved to impact in order to motivate their employees, through the internal motivation factor recognition. Another senior executive with similar personality characteristics, though with a significantly higher level of extraversion, which means that they are person-oriented instead, involved much more in their employees more than individual individuals and showed a much greater interest in their development and well-being. The senior executive used internal motivational factors such as recognition, achievement, personal development opportunities and hygiene factors such as rewards and salaries. Another senior executive was found to use the same types of motivational factors, but with a completely different level of commitment and interest in their employees, which is probably due to the personality traits, which is the opposite of the other senior executives

Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.

Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.

Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken.

Undersköterska inom äldreomsorgen är det vanligaste yrket i Sverige, men också den yrkeskategori som har flest sjukskrivningsdagar. Arbetsbelastningen beskrivs som hög och arbetsvillkoren bristfälliga. Den demografiska utvecklingen i Sverige bidrar till ett ökat behov av utbildad personal inom äldreomsorgen och för att möta behovet krävs både nyrekryteringar och att befintlig personal stannar kvar på sitt arbete. Anställda som trivs på sina arbeten har en högre vilja att fortsätta arbeta och anstränga sig mer för att göra ett bra jobb; trivsel kan därmed sägas vara en av faktorerna som kan bidra till att möta kompetensförsörjningsbehovet. Syftet med uppsatsen är därför att ge en fördjupad förståelse för motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom att intervjua nio undersköterskor som arbetar på ett vård- och omsorgsboende har faktorer som främjar respektive motverkar motivation och tillfredsställelse i deras arbete kunnat identifieras. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Self-Determination Theory, Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning om motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen.  Uppsatsens resultat visar att intervjupersonernas motivation och arbetstillfredsställelse till största del påverkas av arbetssituationen och av hur arbetet organiseras. Det är arbetets förutsättningar som antingen skapar möjlighet för eller hindrar intervjupersonerna att utföra den bästa möjliga omvårdnaden av brukarna, skapa goda relationer till kollegorna för att få stöd och uppskattning samt få den återhämtning de behöver under och mellan arbetspassen, vilket är avgörande för att de ska känna motivation och arbetstillfredsställelse.
The most common type of job in Sweden is to work as an Assistant Nurse in elderly care. It is also the profession with the highest level of sick leave. The job implies a heavy workload and the working conditions are far from ideal. The demographic development in Sweden contributes to an increased demand for trained staff in elderly care.  Both new recruitment and existing staff shall be required to meet this need. Employees who thrive in their jobs have a higher level of commitment and work harder to do a good job. Job satisfaction can thus be said to be one of the factors contributing to ensuring an adequate supply of necessary nursing skills. The purpose of this thesis is therefore to provide an in-depth understanding of motivation and job satisfaction amongst Assistant Nurses in elderly care. Factors that affect motivation and job satisfaction in the workplace, both positively and negatively, have been identified by interviewing 9 Assistant Nurses who work in nursing homes. The empirical data gathered in the study has been analysed utilising the Self-Determination Theory, Herzberg's two-factor theory and previous research on motivation and job satisfaction among Assistant Nurses in elderly care.  The results of this thesis reveal that on the whole, Assistant Nurses’ motivation and job satisfaction are largely affected by their work situation and by how the work is organized. The working conditions either encourage or hinder the opportunities for Assistant Nurses from preforming the best possible care of the clients, create good relationships with colleagues and get sufficient time for recuperation. This support, camaraderie and rest, both during and in-between their work shifts, is crucial for their sense of motivation and job satisfaction.

The essay’s language is swedish.Our study is about motivation and dissatisfaction with employees and managers. The work ismore about what motivates people in the workplace and what makes them unhappy. Themotivation can be achieved through two types of rewards, monetary and non-monetaryrewards. Where monetary reward involves performance pay or a bonus and non-monetarymeans travel, equipment and other benefits. This is the most common form of reward systemwhose purpose is to create a high motivation to ensure the effectiveness of the business ororganization. The essay is based on Herzberg’s two-factor theory, which consists ofmotivation and hygiene factors. The problem that remains today is the companies are notready to raise the hygiene factors if they consider those that exist are already reasonable. Thismay mean that employees don’t feel motivated enough, which in turn leads to adissatisfaction at the workplace. Companies use reward system to recruit, motivate and retaincompetent employees to their organizations.In this paper, the question was: How the factors and rewards affect employees and managers,and which factors motivate and create displeasure at the workplace?Our purpose was to highlight the views of managers and employees what is important to themwhen it comes to motivation and hygiene factors and rewards. The aim is to have a betterinsight into the reward system’s functionality in the organization, how different rewards andfactors satisfy the employees.We have choser open unstructured interviews to work with because we want to create adeeper discussion about how important reward systems are for the respondents. Weinterviewed seven respondents, of which four are managers and three employees.In our study, we have come to the conclusion that managers and employees are satisfied withtheir monetary and non-monetary rewards and that they experience some dissatisfaction at theworkplace. The study also showed that factors like rarely getting feedback, bad workingconditions, work under pressure, bad relationships between colleagues and a lot ofresponsibility can in the future lead to employees getting tired of the job and that they canthen apply for work at new companies that have better reward systems.
Vår studie handlar om motivation och missnöje hos anställda samt chefer. Arbetet handlar merspecifikt om vad som motiverar människor på arbetsplatsen samt vad som gör dem missnöjda.Motivationen kan uppnås genom två typer av belöningar, monetära samt icke-monetärabelöningar. Där monetär belöning innebär prestationslön eller bonus och icke-monetär innebärresor, utrustning och andra förmåner. Detta är den vanligaste formen av belöningssystem varssyfte är att skapa en hög motivation för att säkra effektiviteten hos företagen ellerorganisationen. Uppsatsen utgår mycket från Herzbergs tvåfaktorteori, vilket består avmotivations- och hygienfaktorer. Problemet som kvarstår idag är företagen inte är redo atthöja hygienfaktorerna om de anser de som finns redan är rimliga. Detta kan medföra att deanställda inte känner sig tillräckligt motiverade vilket i sin tur leder till ett missnöje påarbetsplatsen. Företag använder sig av belöningssystem för att rekrytera, motivera och behållakompetenta medarbetare till sina organisationer.I arbetet var frågeställningen: Hur påverkar faktorerna och belöningar de anställda ochcheferna samt vilka faktorer är det som motiverar respektive skapar missnöje påarbetsplatsen?Vårt syfte var att lyfta fram chefers och anställdas synpunkter på vad som är viktigt för demnär dem när det gäller motivations- och hygienfaktorerna och belöningar. Syftet är att habättre inblick i belöningssystemets funktionalitet i organisationen, hur olika belöningar ochfaktorer tillfredsställer medarbetarna.Vi har valt att arbeta med öppna ostrukturerade intervjuer eftersom vi vill skapa en djuparediskussion kring hur viktiga belöningssystem är för respondenterna. Vi använde oss utav sjustycken respondenter varav fyra chefer och tre anställda.I vår studie har vi kommit fram till att chefer och anställda är nöjda med deras monetära ochicke-monetära belöningar och att de upplever lite missnöje på arbetsplatsen. Studien visadeockså att sällan få återkoppling, sämre arbetsförhållande, arbeta under tryck, dålig relationmellan kollegor och mycket ansvar kan i framtiden leda till att anställda tröttnar på jobbet ochatt de då kan söka sig till nya företag som har bättre belöningssystem.

Denna replikationsstudie undersökte vilka motivations- och hygienfaktorer som predicerar arbetstillfredsställelse hos medarbetare med repetitiva arbetsuppgifter inom en svensk industriell verksamhet samt om de demografiska egenskaperna (ålder och anställningstid) påverkade den upplevda arbetstillfredsställelsen. Faktorerna som inkluderades i studien utgick från Herzbergs (1966) Motivations- och hygienteori. I studien deltog 79 industriarbetare (17 kvinnor, 62 män) med repetitiva arbetsuppgifter. Åldersspannet på respondenterna var 20 – 64 år (M=38,61, SD=11,6). Enkäten som användes i aktuell studie är ursprungligen utformad av Teck-Hong och Waheed (2011) och användes med anledning av att den innehåller frågor som undersöker samtliga faktorer i Motivations-och hygienteorin. Stegvis regressionsanalys användes för att analysera inkomna data. Den faktor som ansågs predicera arbetstillfredsställelse starkast var erkännande, följt av arbetsvillkor och därefter relation till chefer. Vidare visade ett independent sample t-test att de demografiska variablerna inte hade en effekt på arbetstillfredsställelsen. En slutsats som drogs var att majoriteten av de faktorer som predicerar arbetstillfredsställelse tillhör kategorin hygienfaktorer.

Klientkontakt utgör en central del i handläggares arbete. Denna studie undersöker och belyser handläggares upplevelser, känslor och inställning vid utebliven klientkontakt och hur detta påverkar handläggares arbetstillfredsställelse, arbetsmotivation och arbetseffektivitet. När en klient inte kommer till ett bokat besök eller missköter sin avtalade kontaktfrekvens med sin handläggare, kan “en lucka” uppstå i arbetet där handläggarens tillfredsställelse, motivation och effektivitet i arbetet tenderar att förändras. Denna studie är kvantitativ och lägger vikt vid handläggares perspektiv på utebliven klientkontakt. För att få svar på frågeställningarna samlades data in genom en webbenkät. Enkäten skickades ut till sammanlagt 284 handläggare som är verksamma i Jönköpings län, varav 115 handläggare besvarade enkäten. Resultatet visar att handläggares känsla av stöd vid utebliven klientkontakt och möjligheten att lägga ner så mycket tid på klienten som handläggare anser nödvändigt, är av betydelse för handläggarnas arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. För de handläggare som upplever utebliven klientkontakt som ett hinder, tar det också längre tid för att påbörja en ny arbetsuppgift efter insikt om att en klient uteblir från avtalad kontakt. Handläggares möjlighet att utföra sitt arbete, vilket inbegriper upplevelsen att göra ett meningsfullt arbete som klienten har nytta/glädje av, förhindras då klientkontakt uteblir från handläggares vardagliga arbete.
Client contact is a central part of social worker’s work environment. This study examines and highlights social worker’s experiences, feelings and attitude in case of no client contact, and how this affects social worker’s job satisfaction, work motivation and work efficiency. When a client does not come to a booked visit or mismanage his/hers agreed contact frequency with his/hers social worker, "a gap" occur in the work where the social worker’s satisfaction, motivation and efficiency at work tend to change. This study is quantitative and highlights the importance of social worker’s perspective on client contact that fails to appear. To get answers to the questions data were collected through a web survey. The questionnaire was sent out to 284 social workers that are active in Jönköping County, of which 115 social workers responded to the survey. Data were collected from the municipalities of Jönköping County through an online survey. The result shows that the social worker’s sense of support in case of no client contact and the opportunity to spend so much time on the client as the social worker deems necessary, is important for the social workers job satisfaction and motivation. For those social workers that experience client contact that fails to appear as a barrier, it also takes longer to start a new task after the realization that a client fails to appear at the agreed contact. When the client contact fail to appear from social worker’s daily work, it prevents social worker’s opportunity to do their work, which includes to do a meaningful work that the client benefit of and enjoy.

Följande studie utgår från fenomenet att främja psykisk hälsa hos medarbetarna på arbetsplatsen. Det är en kvalitativ forskningsstudie med deduktiv forskningsansats och hermeneutisk forskningsdesign. Med detta menas att det läggs stor vikt vid tolkning och förståelse samt att studien utgår från tidigare kända teorier, Herzbergs tvåfaktorsteori och mental hälsa. För att samla in det empiriska underlaget sker semistrukturerade intervjuer med tre respondenter som jobbar med personalfrågor inom detaljhandeln som rör motivation och mental hälsa.  Frågorna som besvaras är: Vilka faktorer främjar medarbetarnas psykiska hälsa på arbetsplatsen? Vilka olikheter och likheter finns mellan dessa faktorer och Herzbergs tvåfaktorsteori?  Enligt respondenterna är de faktorer som främjar medarbetarnas psykiska hälsa; hållbart ledarskap, bekräftelse, delaktighet, god kommunikation, utbildning, interpersonella relationer samt företagskultur. Det visar sig finnas betydligt fler olikheter än likheter mellan respondenternas och Herzbergs syn på faktorerna och den främsta skillnaden är att respondenterna lyfter att behov är individuella och att det handlar om att förstå varje enskilds medarbetares individuella behov.