To see the other types of publications on this topic, follow the link: Motivation på arbetsplatsen.

Dissertations / Theses on the topic 'Motivation på arbetsplatsen'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 37 dissertations / theses for your research on the topic 'Motivation på arbetsplatsen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Eklund, Max, and Elin Harry. "Den spelifierade arbetsplatsen : ett medarbetarperspektiv på motivation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-316191.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur anställda upplever motivation i samband med användandet av ett spelifieringsprogram. Detta har konkretiserats med hjälp av frågeställningarna ”På vilket sätt påverkar spelifieringen de anställdas motivation?” och ”Vilka konsekvenser upplever anställda att spelifieringen har för deras arbetssituation?” För att behandla frågeställningarna har åtta semistrukturerade intervjuer med anställda genomförts hos ett företag som använder sig av ett spelifieringsprogram. Vår empiri tolkas med hjälp av Vrooms (1964) Förväntansteori och Ryan och Decis (2000) Self-Determination Theory. Resultatet visar att spelifieringsprogrammet som deltagarna i studien använt har bidragit till yttre motivation hos vissa av de anställda. Ojämlik möjlighet till belöningar samt abstrakta mål har dock begränsat spridningen av denna motivation. Spelifieringsprogrammet har i mycket liten utsträckning påverkat de anställdas arbetssituation. Det har också i låg grad påverkat hur de anställda upplever sin motivation på arbetsplatsen överlag. I stället ser vi att det fyller en funktion som någonting kul och ”extra” för vissa anställda.
The purpose of this study is to contribute with knowledge about how employees experience motivation when using a gamification program. This has been concretized by the following research questions: “In what way does the gamification affect the motivation of the employees?” and “What consequences do the employees perceive the gamification has on their work situation?” To inquire into these questions eight semi-structured interviews with employees at a company that uses a gamification program have been conducted. Our empirics have been analyzed with the help of Vroom’s (1964) Expectancy Theory and Ryan and Deci’s (2000) Self-Determination Theory. The results show that the gamification program used by the participants in the study has contributed to extrinsic motivation for some of the employees. Unequal opportunity for rewards, as well as abstract goals, has limited the spread of this motivation. The gamification program has to a low degree affected the employees work situation. It has also to a low degree affected how the employees perceive their motivation at the workplace in general. Instead it serves as something fun and “extra” for some of the employees.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ekström, Elisabeth, and Stephanie Melas. "Motivationsfaktorer på arbetsplatsen : En kvalitativ studie kring vad som får medarbetare att känna motivation på en arbetsplats." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-150724.

Full text
Abstract:
Syftet med följande studie var att undersöka hur arbetstagare upplever betydelsen av motivation på en arbetsplats. Vi var intresserade av vad som får arbetstagare att känna arbetstrivsel och vilka faktorer som påverkar arbestagare till att stanna kvar på en arbetsplats. Vi använde oss av Frederick Herzbergs tvåfaktorteori som är en av de mest använda teorier inom motivationsteorier som verktyg för att besvara vår frågeställning. För att kunna utföra studien så genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med revisorer på en internationell revisionsbyrå. Intervjumallen konstruerades utifrån Herzbergs tvåfaktorteori och resultaten tolkades med hjälp av en teoristyrd tematisk analysmetod och kategoriserades till olika hygien- och motivationsfaktorer. Hygienfaktorer sammanfattades till lön och andra förmåner, arbetsmiljö och relationer. Moivationsfaktorer sammanfattades till utveckling, prestation/utmaning och erkännande. Resultatet av den erhållna empirin visade att hygienfaktorerna inte skapar trivsel i sin närvaro men att motivationsfaktorerna skapade motivation och arbetstrivsel i sin närvaro. Detta gör att resultaten stödjer Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wallstedt, Maria. "Lärandets förutsättningar på arbetsplatsen ur ett medarbetarperspektiv." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-187.

Full text
Abstract:

ABSTRAKT

Syftet med undersökningen var att beskriva lärandets förutsättningar på arbetsplatsen utifrån medarbetares perspektiv.

Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare på ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det är både arbetets innehåll och individuella faktorer som är förutsättningen för ett lärande på arbetsplatsen. Arbetets innehåll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som påverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lära. Dessa faktorer är den egna viljan att lära samt den generella trivseln på arbetsplatsen.

En av de viktigaste slutsatserna är att tiden begränsar ett utvecklingsinriktat lärande och påverkar medarbetares självförtroende till att lära. En annan slutsats är att gemensamma mål och kommunikation mellan medarbetare påverkar lärandekulturen på arbetsplatsen. En sista slutsats är att tillsammans med meningsfulla arbetsuppgifter så har även ekonomiska motiv och meningsfulla arbetsuppgifter en betydelse för arbetsmotivationen och viljan att lära.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bergqvist, Sofie, and Michaela Edin. "Motivation på arbetsplatsen : Self-Determination Theory i en organisatorisk kontext." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176751.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Enligt Self-Determination Theory råder ett samband mellan tillfredsställelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och släktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. Tillfredsställelse av basbehoven främjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehållande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkätundersökning med både anställda i ledande och icke-ledande position. Enkätens resultat visar att basbehoven är tillfredsställda och att motivationstypen är av karaktären inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation. Däremot kan studien inte fastslå ett statistiskt säkerställt samband mellan dessa variabler och kan därför inte bekräfta att Self-Determination Theory fungerar som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Författarna anser dock att resultaten indikerar på samband i den utsträckningen att de inte vill förkasta teorin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Brewitz, Malin, and Emma Stèen. "Vikten av motivation på arbetsplatsen : en studie om belöningssystem i hotellbranschen." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1090.

Full text
Abstract:

Background:

Companies are beginning to see the world as their market; not only to seek global opportunities but also to oversee the global competition. Although most people connect globalization to export and import of goods, the globalization process also affect the businesses distinguished by service. The corporations are faced with higher demands of adaptation, which in turn leads to higher needs of skills and knowledge, which of course is very important in business such as the hotel industry. A motivated employee can perform better and furthermore has a stronger sense of belonging to the organization and might therefore be a key to future success of the company.

Purpose:

The main purpose of this essay is to compare the motivation strategies and reward systems chosen by the management and match this with what the employees are requesting. By doing this we can compare the different objects studied in this essay and furthermore we will be able to see which hotel that has the best match. A purpose is also to see which of the motivation strategies that generally are seen as the most motivating among the hotel employees in these case studies.

Methodology:

In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize a multiple case study with a touch of both quantitative and qualitative research methods. To obtain a deeper understanding, personal interviews with hotel managers are being matched with the answers from the questionnaire that hotel employees in the studied hotels provided us with. The different perspectives will be clearer through a gap analysis, carried out case by case. Furthermore a total compilation of the questionnaire will be carried out.

Conclusions:

We have come to the conclusion that a good working climate, good relations, appreciation and satisfied customers are rated higher than economical incentives. Motivational measures seems to be necessary and the incentives that the hotels are using today could probably undergo some adjustments to better suit what the employees actually desire. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens is the one hotel where the matching best agrees with both how the management work with incentives and what the employees actually are being motivated by.


Bakgrund:

Allt fler företag börjar se världen som dess marknad; både för att söka globala möjligheter men även för att övervaka den globala konkurrensen. De flesta kopplar dock globalisering till export och import av varor, men denna process påverkar även tjänsteföretagandet, däribland serviceyrket. Företagen ställs inför allt högre krav på anpassning i verksamheten vilket i sin tur ställer krav på ständig uppdatering av färdigheter och sakkunskaper, framför allt inom tjänsteproduktion, vilket hotellbranschen i allra högsta grad handlar om. Eftersom motiverade medarbetare utför ett bättre arbete och känner starkare för organisationen kan de därför vara nyckeln till företagets framgång.

Syfte:

Huvudsyftet med uppsatsen är att jämföra huruvida hotelledningars valda motivationsstrategier och belöningssystem matchar de incitament och belöningar som de anställda söker. På så sätt kan vi jämföra undersökningsobjekten sinsemellan för att se vilka som bäst lyckas med denna matchning. Delsyftet är vidare att se vilka motivationsåtgärder som generellt uppfattas som mest motiverande bland hotellanställda i de undersökta fallföretagen.

Metod:

För att bäst uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att göra en multipel fallstudie med såväl kvalitativa som kvantitativa inslag. Intervjuer med hotelldirektörer ställs mot enkätundersökningar bland hotellanställda. Perspektiven tydliggörs genom gapanalyser, fall för fall. Vidare görs en totalsammanställning av enkätundersökningen.

Slutsatser:

Undersökningen visar att mjukare värden värderas högre än materiella värden. Motiverande åtgärder förefaller vara nödvändiga och nuvarande belöningssystem bör ses över av respektive hotelledning samt att hänsyn bör tas till medarbetarnas synpunkter. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens är det hotell där matchningen bäst överensstämmer kring hur ledningen tillämpar motivations-strategier och vad medarbetarna motiveras av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jonas, Karlsson. "Motivation och välbefinnande på arbetsplatsen : En studie kring hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattar att de motiverar sin personal och skapar välbefinnande på arbetsplatsen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25786.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Forskning påvisar på skolor som arbetsplats en ökad stressnivå och minskat välbefinnande. Fokus i denna studie var utifrån detta att undersöka hur rektorn i sin ledarroll resonerade kring motivation och personalens välbefinnande på arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns förståelse av dessa begrepp ansågs vara ett redskap i den kommunala grundskolan för att utveckla sin personal. Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien hade ett salutogent teoretiskt perspektiv. Resultat: Rektorerna såg motivation och välbefinnande som viktiga drivkrafter. Deras personal drevs av en växelverkan mellan inre och yttre faktorer och rektorerna uppgav att de i sin ledarroll behövde vara tillgängliga och lyhörda. Formella och informella möten framhölls av rektorerna som den främsta resursen i att påverka, uppmuntra och se personalens behov. Tillit, relation och delaktighet sågs som grundförutsättningar för skapandet av motivation och välbefinnande. Slutsats: Rektorerna upplevde att de med hänsyn till inre-, yttre påverkansfaktorer samt mål och uppdrag, hade en stor påverkan på sin personal. De strävade efter att åstadkomma en arbetsplats som också skapade motivation och välbefinnande. Nyckelord: Motivation, välbefinnande, motivational workplace, motiverande ledarskap, salutogenic, health
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Johansson, Hanna. "Motivation - en grundpelare för arbetslivet : En intervjustudie om motivation på arbetsplatsen utifrån ett chefsperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32433.

Full text
Abstract:
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tre mellanchefer på en myndighet motiverar sina anställda. Arbetet bygger på följande frågor: Hur motiverar de som ledare sina anställda? Jobbar de med att stärka den inre motivation eller ligger fokus på den yttre motivationen? Hur mycket betyder arbetskulturen för motivationen enligt cheferna? Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en myndighet. Tre intervjuer har genomförts med tre av tre mellanchefer. Det resultat som framkommit i studien visar att motivation är ett komplext område. Cheferna är väl medvetna om vad motivation är och jobbar aktivt med att stärka de anställdas motivation, men ibland kan det vara svårt att veta exakt vad individen motiveras av och hur mycket motivation en viss person behöver för att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och noggrant sätt. Det framgår att ledarskapsutveckling för cheferna är något de jobbar mycket med för att därigenom kunna stärka sina anställdas motivation. Känslan av gemenskap/släktskap på arbetsplatsen anses också av cheferna vara en bidragande faktor för de anställdas motivation. Det som också framkommer i studien är att alla ledarna försöker öka de anställdas inre motivation genom att inte vara för styrande och kontrollerande utan istället uppmuntra till självständigt arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johansson, Emma, and Ellinor Jonsson. "Motivation på arbetsplatsen : En komparativ fallstudie om motivation hos anställda med olika arbetsform och arbetsuppgifter." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158163.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Motivation är idag ett väletablerat begrepp. De flesta företag idag anser att det har betydelse för företagets framgång att deras anställda är motiverade på arbetsplatsen. Vad som motiverar anställda kan påverkas av flera olika faktorer; exempelvis arbetsform och arbetsuppgifter. Den problematik som denna uppsats behandlar uppenbarar sig därför i 1) om det finns någon skillnad i motivation mellan heltid-och deltidsanställda och 2) om det finns några skillnader i motivation hos anställda med olika arbetsuppgifter i två olika företag, i denna uppsats har en bank och matbutikvalts. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska om/ hur motivation skiljer sig mellan arbetsform och arbetsuppgifter samt om/hur motivationssystem skiljer sig utifrån olika arbetsuppgifter och arbetsformer. Metod: Studien är både kvalitativ och kvantitativ samt har en deduktiv ansats. Grunden till uppsatsen baseras på intervjuer och enkätundersökning. Data samlas in och transkriberas för att sedan analyseras med hjälp av utvalda teorier för att slutligen mynna ut i ett resultat. Slutsats: Resultatet från denna uppsats indikerar på flera olika skillnader mellan respektive företags motivationssystem. Utifrån medelvärden gick det ej att utläsa några större skillnader mellan motivation gällande arbetsform och arbetsuppgifter. Enligt statistiska test gick det bland annat att dra följande slutsatser; det går ej att statistiskt säkerhetsställa att det fanns skillnad mellan motivationsincitamentet möjlighet att påverka arbetsmiljö hos bank och matbutik samt det går ej att statistiskt säkerhetsställa att det fanns skillnad mellan motivationsincitamentet arbetsrelation hos deltid-och heltidsanställda. Det som denna uppsats istället indikerar är att individer från olika arbetsplatser med olika arbetstider i många fall motiveras av liknande motivationsincitament, där bland annat ledarskap och arbetsrelationer är av stor vikt. Detta resultat bidrar till kunskap om vad som motiverar anställda oavsett arbetsform och arbetsuppgifter. Denna kunskap kan bidra till att företag kan utforma ett flexibelt motivationssystem i syfte att skapa goda incitament till arbete.
Background: Motivation is today a well-established notion. Most companies today consider that it is of importance for a company’s success to have motivated employees in the workplace. What motivate employees can be affected by multiple factors; for example, working form and work tasks. The problems that this essay focus on discloses there for in 1) if there are any differences in motivating full-time and part-time employees and 2) if there are any differences in motivation between employees with different work tasks in two different companies. The two chosen companies are a bank and a grocery store. Aim: The aim of this essay is therefore to examine if/how motivation differs between work forms and work tasks and if/how motivational systems differ depending on work tasks and work forms. Methodology: The study uses a mix of a qualitative and quantitative method and has adeductive approach. The foundation of the essay is based on interviews and a survey. Data has been collected and transcribed and then analyzed using selected theories, which lastly has ended in a result. Conclusion: The result of this essay indicates on differences between the two companies’ motivational system. From calculated averages it was not possible to distinguish any differences between motivation regarding work form and work tasks. According to statistical tests it was possible to draw the following conclusions; it was not possible to statistically confirm that there were differences between the incentive possibility to affect the motivational system for the bank and the grocery store and it was not possible to statistically confirm that there were differences between the incentive work relationship for full-time and part-time employees. What this essay instead indicates is that individuals from different workplaces with different working hours are often motivated by similar incentives, where leadership and work relationships are of great importance. This result contributes to knowledge on what motivates employees regardless of work form or work tasks. This knowledge can contribute to companies being able to form a flexible motivational system in order to create good incentives for work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Fagius, Erik. "Kommunikation mot bättre motivation : En studie som undersöker hur kommunikation kan påverka motivation på arbetsplatsen." Thesis, Växjö University, School of Technology and Design, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2290.

Full text
Abstract:

På senare tid har allt större fokus lagts på vikten av motiverade anställda på arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan påverka motivationen på arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning på byggföretaget NCC, där de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, språk och medium) eventuella påverkan på de fyra motivationsfaktorerna mål, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. Sammanställningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansågs som positivt bland personalen på NCC. Detta gav ett resultat som säger att det främst är kommunikationsfaktorerna öppenhet, språk och valet av medium mellan ledningen och de anställda som kan påverka motivationen på arbetsplatsen.


Recently more and more focus has been laid on the importance of motivated employers at their place of work. In this paper it is studied how communication can affect the motivation to work. This happened through a case study where a quantitative research method in form of questionnaires on the building contractor NCC was used, where the four communication factors (feedback, openness, language and media) eventual influence on the four motivation factors goal, meaningfulness, development and well-being, are being studied. The summary showed that all motivation factors and all communication factors except feedback were regarded relatively positive among the employers at NCC. This gave a result saying that mostly the communication factors openness, language and choice of media between management and the employers can affect the motivation to work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lundberg, Lena. "Tid för hälsa och motivation! : En undersökning om arbetstagares motivation och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-298.

Full text
Abstract:

Sammanfattning

Syfte

Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen. Undersökningen utgick från följande frågeställningar; Vad är hälsobefrämjande faktorer?; Vilka hälsobefrämjande faktorer finns på den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer får personalen att känna sig motiverade på arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer påverkas av arbetsgivarna?

Metod

För att besvara syftet har en enkätundersökning gjorts för de anställda på företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanställts i SPSS. Enkätundersökningen har legat till grund att besvara framför allt frågeställning 2 och 3 och ge en generell bild om uppfattningar hos de anställda. Intervjun med medarbetaren har bidragit till att ge en djupare förståelse för dessa uppfattningar. Chefens intervju har framför allt legat till grund för att besvara frågeställning 4.

Resultat

Hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen är att ha en god arbetsmiljö, möjlighet att påverka, kontroll över sitt eget arbete, kompetensutveckling, delaktighet och inflytande. Vidare är det viktigt med planerad handledning och att bli respekterad av arbetskamrater och ledning. På företaget som undersökts existerade de alla i viss grad, mest var god arbetsmiljö, kontroll, kompetensutveckling, delaktighet och inflytande samt respekt av arbetskamrater och ledning. Påverkan av arbetstakt och framför allt arbetsmängd samt planerad handledning var faktorer som inte fanns i lika stor utsträckning. Motiverande faktorer för de anställda var arbetskamrater, uppgifter, feedback, utveckling, mål, ha kul, delaktighet, bra chef och lön. Uppgifter, kompetensutveckling, mål, delaktighet, ledarskap och lön kunde påverkas av ledningen.

Slutsats

Det fanns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplasten, då många av de hälsobefrämjande faktorerna som existerar är desamma som de faktorer som motiverade de anställda.


Abstract

Aim

The aim of this study was to find out if there is a connection between employees’ motivation for work and health promote factors at the place of work. The study was based on the following questions; What are health promote factors?; Which health promote factors exists at the chosen place of work?; Which factors makes the employees feel motivated at the place of work?; and How can these factors be affected by the employers?

Methods

To answer the aim a questionnaire was made with the employees at the company. One employee and one director have been interviewed. The answers were presented in Microsoft Office Excel and compiled in SPSS. The questionnaire has been the base to answer first of all questions 2 and 3 and give a general picture of the employees’ opinions. The interview with the employee has contributed to give a deeper understanding for these opinions. The interview with the director has first of all based on answering question 4.

Result

Health promote factors at the place of work are to have a good working environment, ability to affect, control your own work, competence development, being involved and have influence. It’s also important with planned guidance and to be respected by employees and employers. At the place of work that was examined all off the above existed to some degree, most was good working environment, control, competence guidance, being involved and have influence and to be respected by employees and employers. To affect working pace and especially working quantity and planned guidance were factors that didn’t exist to a great extend. Motivational factors for the employees were co-workers, assignments, feedback, development, goals, have fun, being involved, good boss and salary. Assignments, competence development, goals, being involved, leadership and salary could be affected by the employers.

Conclusion

There was a connection between employees motivation for work and health promote factors at the place of work, since many of the health promote factors that existed were the same as the factors that motivated the employees.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Elffors, Arvid, and Tobias Traneving. "Motivation på arbetsplatsen : En undersökning om kopplingen mellan handlingsfrihet och motivation hos frontpersonal inom tjänsteföretag." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105075.

Full text
Abstract:
I dagens informationssamhälle blir konkurrensen allt hårdare och servicen gentemot kunden ett allt viktigare konkurrensmedel. Servicen som frontpersonal levererar gentemot kunderna blir extra viktig inom tjänsteföretag då det är en central del av verksamheten. För att frontpersonalen ska vilja göra ett så bra arbete som möjligt och agera serviceinriktat i interaktionen med kunderna är det då viktigt att de är motiverade. Handlingsfrihet är ett verktyg för att motivera sina anställda och innebär, ”Att ge anställda befogenhet att själva fatta beslut och agera efter eget huvud i problematiska situationer”. Det finns många studier som tyder på att handlingsfrihet hos frontpersonalen kan leda till ökad arbetstillfredsställelse som i sin tur kan leda till ökad motivation och bättre arbetsprestation.   Handlingsfrihet behöver dock inte nödvändigtvis leda till en mer motiverad frontpersonal som levererar en bättre service gentemot kunderna. Det är inte passande att ge alla i personalen handlingsfrihet eftersom inte alla vill axla det ansvar som följer med handlingsfriheten. En väl fungerande handlingsfrihet kan leda till ökad servicekvalitet gentemot kunden samtidigt som frontpersonalen upplever ett ökat förtroenden, välmående och motivation. Detta skulle då utgöra en yttre autonomt motiverande faktor vilket är när yttre motivationsfaktorer stämmer överens med individens egna värderingar och denne finner en inneboende glädje samt vilja i att utföra uppgifterna. Samtidigt kan en misslyckad handlingsfrihet även leda till stress och osäkerhet som i sin tur kan resultera i felaktiga beslut, försämrad servicekvalitet och en minskad motivation. Människor är olika och reagerar på olika sätt i olika situationer, vissa kanske stimuleras av ansvarstagande, ökat förtroende och utrymme för kreativitet och frihet i sitt handlingsutrymme samtidigt som andra kan vara intresserade av att ha tydliga riktlinjer för vad som ska göras oavsett situation. Utifrån ovanstående bakgrund har studien följande problemformulering:   Hur påverkar handlingsfrihet frontpersonalens upplevda yttre autonoma motivation inom tjänsteföretag?   Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad kunskap om hur handlingsfrihet påverkar frontpersonalens yttre autonoma motivation samt att resultatet ska kunna användas av ledare inom främst tjänstesektorn.   Studien använder sig av en kvalitativ metod med en induktiv ansats som grund. För insamlandet av data har elva semistrukturerade intervjuer genomförts och transkriberat där respondenterna utgörs av kundtjänstpersonal på de fem största bankerna.   Slutsatserna visar att handlingsfrihet kan leda till en ökad yttre autonom motivation. Om det ger en ökad yttre autonom motivation eller inte beror dock till stor del på individens egen inställning till handlingsfrihet. För att kunna avgöra om handlingsfrihet passar för individen kan ledaren identifiera det genom att analysera individernas personlighetsdrag. Detta då det finns ett tydligt samband där de respondenter med högre grad av personlighetsdragen tenderar att skapa en ökad yttre autonom motivation vid mycket handlingsfrihet medan de personer som med en lägre grad av personlighetsdragen istället tenderar att få en minskad motivation av handlingsfrihet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Karlén, Sara, and Sandra Klang. "En resa genom motivation på arbetsplatsen : - Monetära, Sociala och Individuella faktorers påverkan." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10373.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att bidra till en djupare förståelse för motivationen hos de anställda på en arbetsplats samt hur de monetära, sociala och individuella faktorerna påverkar motivationen. Vårt delsyfte är att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstående har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanställda samt säsongsanställda på turistbyråer runt om i Småland. Vi har sedan använt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att läsaren på ett tydligare sätt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten från våra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats. I slutsatsen har vi kommit fram till att de flesta av de nyare teorierna kan ses som en vidareutveckling utav de mer klassiska som ser motivation ur olika perspektiv. Det framgick även att det främst var symbolvärdet av de monetära faktorerna i form av bl.a. uppskattning som motiverade de anställda på arbetsplatsen. De sociala faktorerna påverkar de anställdas motivation på arbetsplatsen då det skapas en trivsel i form av en känsla av tillhörighet samt gemenskap och många fann även att kundbemötandet var motiverande. Slutsatsen som drogs om de individuella faktorerna var att motivation på arbetsplatsen kan ses som individuellt samtidigt som vi kom fram till att flera utav de anställda motiverades av liknande saker som t.ex. medarbetarna, möjligheten att växa och utvecklas, varierande arbetsuppgifter samt att kunna fatta egna beslut.
The main purpose of this paper is to contribute to a deeper understanding of the motivation of the employees in the workplace and how the monetary, social and individual factors affect the motivation. A sidetrack purpose is to try to highlight more recent motivational theories together with more classical theories in an attempt to clarify the development. To investigate the above, 14 qualitative interviews conducted with regular employees and seasonal workers in tourist offices around Småland have been made. We have used different motivation theories, which we have set out in a chronological order to help the reader to see the development of the motivation theories in a more simple way. The results from our interviews and the different motivation theories have then been analyzed and interpreted, which have resulted in a conclusion. In the conclusion we have concluded that most of the newer theories can be seen as a development out of the more classical motivation theories, seeing motivation from different perspectives. The monetary factors affect how much the employee works but not how well the work is performed and in the interviews it appeared that it was primarily the symbolic value, concerning the estimation of the performed work that motivated the employees in the workplace. The social factors affect the employee’s motivation in the workplace because it contributes to a sense of belonging and community and many also saw the encounter with the customer as motivating. Finally, it was concluded that motivation at work is individual and influenced by individual factors to some extent, but the majority of the employees are however motivated by similar things such as the co-workers, the ability to grow and develop, varied work tasks and to be able to make decisions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Yalda, Nora, and Valbone Alija. "Medarbetarnas välmående på arbetsplatsen : En kvalitativ studie som undersöker undersköterskor i äldrevården." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30004.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att kartlägga upplevelser kring faktorer som ökar välmående på arbetsplatsen hos personal som inte varit sjukskrivna det senaste året och få en djupare inblick i de faktorer som höjer personalens välmående. Äldreomsorgens medarbetare som inte varit sjukskrivna det senaste året i Halmstad kommun deltog i gruppintervjuer där deras upplevelser kring välmående på arbetsplatsen belystes. Vi kommer att använda oss av en kvalitativ studie där våra gruppintervjuer är semistrukturerade. Den kvalitativa studiens utgångspunkt ligger i den humanvetenskapliga ansatsen hermeneutiken och grundas på att skapa förståelse kring individers upplevelser. Den kvalitativa metoden är därför en fördel för att studera medarbetarnas upplevelser kring de faktorer som ökar deras välmående på arbetsplatsen. Med stöd av metoden får vi en djupgående beskrivning av medarbetarnas upplevelser kring sin arbetsplats.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Cehlin, Alice, Linda Palmqvist, and Malin Disenhag. "Psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen : En kvantitativ undersökning om arbetsmotivation, arbetsmiljö ochgruppdynamik." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för industriell ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1077.

Full text
Abstract:
Psykiskt välbefinnande på arbetsplats kan kännetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anställda och en arbetsgivare som förebygger hälsa ochsäkerhet genom att vidtar nödvändiga åtgärder. Brist på socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress är några faktorer som kan leda till psykisk ohälsa på enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anställdas psykiska välbefinnande påarbetsplatser med fokus på gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande åtgärder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras på enenkätstudie med 97 deltagare i olika åldrar. Utifrån enkäterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhållande till psykiskt välbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande åtgärden kring psykisk ohälsainom varje yrkeskategori. Resultatet visar att anställda som uppskattas och har brakommunikation har ett bättre välbefinnande på arbetsplatsen. Resultatet visar att det ihuvudsak är arbetskamraterna som motiverar varandra på arbetsplatsen. Av resultatet såframkommer det att inom de flesta yrkeskategorierna så gör inte arbetsgivaren någotfysiskt för att förbättra arbetsmiljön och välbefinnandet på arbetsplatsen. För vidareforskning inom detta område, hade det varit intressant att undersöka åldersskillnaderinom psykisk ohälsa och arbetsmiljö. Studien hade också kunnat undersöka utifrånarbetsgivarens perspektiv vad gäller informationshantering och förbyggandehandlingsplanplan vid psykisk ohälsa.
Mental well-being at the work place, could be characterised by a well-functioninginteraction between employer and employees, as well as when the employerpromotes health and safety for the employees, by applying adequate measures.Lack of social support and camaraderie together with mental pressure and stress,are some factors contributing to lack of mental well-being at the work place.The purpose of the study was to investigate the employee’s mental well-being atthe work place, focusing on group dynamics, work motivation and stress, togetherwith what preventive measures may have been taken by the employer.The investigation is based on a web-based survey, resulting in 97 completeresponses from individuals of various ages. From the survey results, tests wheremade in SPSS with different professions in focus and its relation to mental weebeing,stress, work motivation and group dynamics, in addition to preventivemeasures to address lack of mental well-being within each profession category.The result shows that employees who are appreciated and where thecommunication is well developed, also benefit from mental well-being to a higherdegree. Primarily it is the co-workers and colleagues that motivate each othermost at the work place. It also shows that related to most professions, theemployer does not apply any physical improvements to the work environment, norto improve the mental well-being at the work place.To further the study within this area, the education level could be evaluated toseek a connection to mental well-being.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Björkman, Lovisa, and Elin Myhrman. "Röster från tre generationer : En kvalitativ studie kring generationer på arbetsplatsen." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40089.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka respondenter från Generation X (1964 – 1979), Y (1980 – 1995) och Zs (1996 – 2012) behov och önskemål på arbetsplatsen, vilka positiva och negativa attityder de har mot motivation, relation och arbetsmiljö. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning, innehållsanalys i form av tematisering och genom att använda tidigare forskning kring generationer. Den kvalitativa metoden var intervjuer med 12 respondenter, varav fyra var från vardera generation. Modeller såsom Maslows behovstrappa, tvåfaktorteorin och förstärkningsteorin används i studien. Studien identifierade att ha kunskap kring komplexiteten kring generationsbaserade skillnaderna kan vara den avgörande faktorn för en framgångsrik organisation. På många vis finns det en konsensus mellan respondenterna men det finns även skillnader. Skillnaderna i attityder och behov mellan respondenterna har identifierats, som att respondenterna från Generation Z är drivna av inre motivation och arbetar mot ett syfte. De är driva för att skapa förändring i samhället genom deras arbete. Viktiga behov är familjära relationer och konstruktiv feedback. Respondenter från Generation Y drivs även de av ett syfte, men är även motiverade av yttre motivatorer som lön då de ser denna som ett erkännande för hårt arbete. Respondenter från Generation X däremot drivs mest av yttre motivation. Slutligen rekommenderar studien att organisationer skapar en kunskap kring områdets komplexitet för att förstå arbetarnas grundbehov kring arbetsplatsen. Om en förståelse skapas kan de utnyttja de anställdas kompetensen bättre och skapa framgångsrika team, för att främja en förberedelse för framtidens multigenerationella arbetsplats.
The purpose of the study is to research Generation X (1964 – 1979), Y (1980 – 1995) and Z´s (1996 – 2012) needs and wishes for the workplace, what they have for positive and negative attitudes towards motivation, relations and work environment. The study was conducted by conducting qualitative research, doing a content analysis, and using previous research of generations. The qualitative research was carried out by doing interviews with 12 persons, out of which four were from each generation. Models such as Maslow's hierarchy of needs, the Two-factor theory and Reinforcement theory has been used in the study. The study has found that having knowledge of the complexity of generational differences can be a deciding factor if an organisation is successful or not. In many ways there is a consensus between the generations, but there are also differences. Regarding the participants needs and attitudes it was identified that participants from Generation Z are very driven by inner motivation and working towards a purpose. They are driven to create change in society through their work. Important needs are familiar relationships and constructive feedback. Participants from Generation Y was also driven by a purpose but was also motivated by outer motivations such as a salary that can reinforce their hard work. Participants from Generation X were the most driven by outer motivations. In conclusion, the study recommends organisations to invest resources in the complexity of generational knowledge in the workplace to understand to understand the employees needs in the workplace. If an understanding is managed is it possible to make use of the employees’ competence better and create successful teams, as well to prepare the workplace for the future multigenerational workplace.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Linderoth, Rebecca, and Ebba Alsterlund. "Millennials i den digitala sektorn : En fallstudie om hur du motiverar och behåller generationen på arbetsplatsen." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-381301.

Full text
Abstract:
Den tekniska utvecklingen har bidragit till att den digitala sektorn har blivit näringslivets största tillväxtområde. Statistiska undersökningar visar att den svenska arbetsmarknaden år 2022 kommer sakna 70 000 individer som besitter rätt IT-kompetens. Inom en snar framtid kommer de tidigare generationerna lämna arbetsmarknaden och Millennials kommer utgöra en allt större del. Motivation är ett viktigt begrepp inom företagsvärlden då det är en förutsättning för att individer ska vilja utföra en arbetsuppgift. Ett sätt för företag att skapa och upprätthålla motivation hos sina medarbetare är välanpassade belöningssystem. Syftet med denna uppsats utgörs av två delar. Den första delen syftar till att få en djupare förståelse för hur Millennials i den digitala sektorn upplever att de motiveras av olika motivationsfaktorer. Den andra delen syftar till att med hjälp av resultat och analys av syftets första del ge vägledning i vad svenska företag i den digitala sektorn bör ta hänsyn till vid utformning av belöningssystem för att motivera och behålla Millennials på arbetsplatsen. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med Millennials från ett svenskt IT-företag. Resultatet visar att de betydande motivationsfaktorerna för Millennials i den digitala sektorn är: ansvar, balans mellan arbete och fritid, flexibilitet, personlig utveckling, gemenskap och kultur, meningsfulla arbetsuppgifter, samt snabb och kontinuerlig feedback. Samtidigt visar studien att lön inte upplevs vara en motivationsfaktor, trots detta betraktas hög lön som en självklarhet i ITbranschen. Belöningssystem bör därmed utformas med hänsyn till både finansiella och ickefinansiella belöningar med fokus på dessa motivationsfaktorer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Lysek, Michal, and Jessica Sandenskog. "Motivation till innovation på arbetsplatsen : En studie av intern och extern motivation hos anställda med omfattande eller måttlig kundkontakt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60466.

Full text
Abstract:
Innovation är viktigt för såväl företag som för samhället, men för att anställda skall kunna skapa innovation krävs det att de är motiverade till att göra detta. Syftet med denna studie var att undersöka ifall det finns ett samband mellan måttlig och omfattande kundkontakt och anställdas motivation till innovation, samt hur detta inverkar på deras inre eller yttre motivation. Denna enkätstudie genomfördes på ett svenskt företag verksamt inom teknikbranschen. Datamaterialet analyserades först med en faktoriell 2x2 blandad-design ANOVA och visade på en tydlig interaktion mellan motivation och kundkontakt. Sedan genomfördes två ”paired t-test” som gav ett Cohens d-värde på 1.075 för måttlig och 2.704 för omfattande kundkontakt. Slutresultatet visade på en signifikant skillnad mellan inre (starkast effekt) och yttre motivation till innovation, samt att det fanns en tydlig skillnad mellan omfattande (starkast effekt) och måttlig kundkontakt. Det kunde dock inte konstateras om kundkontakt var den enda faktorn som orsakade denna skillnad i motivation till innovation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Mourad, Mikael, and Renato Soto. "Vad behöver jag lära för att trivas på min arbetsplats? : En kvalitativ studie om medarbetares motivation, lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen inom HVB-hem för ensamkommande ungdomar." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151333.

Full text
Abstract:
Denna kvalitativa studie har till syfte att fördjupa förståelsen för motivationsfaktorer samt undersöka arbetsmotivationens påverkan på lärandet och kompetensutvecklingen som finns bland medarbetare. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare, som arbetar på fyra olika HVB-hem för ensamkommande ungdomar. Resultatet visar att medarbetarna uppfattar arbetsmotivation på nästan samma sätt. Men det förekommer även skillnader i uppfattningarna då det framkommer att medarbetare motiveras på varierande sätt i sitt arbete. En öppen kommunikation, anpassad återkoppling och arbetsmiljö är viktiga faktorer som påverkar arbetsmotivationen hos alla medarbetare. Hälften av medarbetarna motiveras och utvecklas i en arbetsmiljö präglad av struktur och trygghet som i sin tur ger goda förutsättningar för att bli bekräftad. Resterande medarbetare kopplar arbetsmotivationen till ett stort inflytande och handlingsutrymme, som ger en ekonomisk utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Odelius, Robin, and Åsa Fredriksson. "UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I OCH FÖR INTERNUTBILDNING : Hinder och idéer för effektivare lärande på arbetsplatsen." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188597.

Full text
Abstract:
Det är idag relativt välkänt att kompetensutveckling har blivit en central del i arbetslivet den senaste tiden. Denna kompetensutveckling sker främst genom internutbildningar på arbetsplatsen; internutbildningar har fått en större efterfrågan och därav har behovet att anordna dessa ökat hos många företag. Det här examensarbetet ämnar undersöka inställningar samt utmaningar och möjligheter som finns inom internutbildningssystemet på ett företag, ur de anställdas perspektiv, och hur dessa utmaningar och möjligheter kan stävjas respektive förstärkas. Studiens syfte är således att från de anställdas erfarenheter och tankar om dagens utbildningar ge företaget redskap och hjälpmedel för att på sikt kunna utvecklas med de anställda och öka kunskapsnivån som de tillsammans besitter. Genomgående i hela studien är ett induktivt och kvalitativt angreppssätt som speglas i alla metoder och val. För att kunna utföra denna studie har insamlingen av data skett via kvalitativa intervjuer som i sin tur analyserats och bearbetats för att återkopplas till frågeställningarna och syftet för studien. Detta resulterade i flertalet utmaningar och möjligheter som berör motivation, pedagogiska och didaktiska val, rutiner och kommunikation, tidsplanering och stöd samt teoretiska hjälpmedel och tankar. Denna studie visar på vinsterna som kan göras genom att investera mer resurser och stöd för att säkerställa en god kompetensutveckling och bra kvalité på företags interna utbildningar. Det gynnar inte enbart de anställda i form av ökad personlig kompetens utan hela företagets gemensamma kompetens ökar och ger möjlighet för tillväxt.
It is now fairly well known that competence development has become a central part of working life during the recent years. This competence development takes place mainly through internal education in the workplace; internal education today has a greater demand and hence the need to organize these has increased in many companies. This master thesis intends to examine the attitude as well as the challenges and opportunities in internal education of a company, from the employees' perspective, and how these challenges or opportunities can be dealt with or enhanced. The study's purpose is to, from the employees' experiences and thoughts on today's system of education, provide the company with tools and resources to eventually be developed with the employees and raise the competence they jointly possess. Throughout the entire study, our inductive and qualitative approach is reflected in all the approaches and choices. To perform this study, data was collected through qualitative interviews which was analysed and processed, for the purpose of being reconnected with the research questions and the purpose of the study. This resulted in several challenges and opportunities that affect motivation, pedagogic and didactic choices, routines and communication, time management and support as well as theoretical tools and thoughts. This study demonstrates the benefits that can be done by investing more resources and support to ensure good competence development and better quality in corporate internal education. This benefits not only the employees in the form of increased personal competence but the entire company's joint competence increases and provides the opportunity for growth for both the employees and the company.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Persson, Ellen, and Jonathan Dreifaldt. "Så behåller vi Generation Z på arbetsplatsen : En kvalitativ studie om ledarens betydelse för Generation Zs motivation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42407.

Full text
Abstract:
Problemformulering: Vilken betydelse har situationsanpassat ledarskap för Generation Zs motivation och för deras benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen? Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse och förklara vilken betydelse situationsanpassat ledarskap har för Generations Zs motivation och för deras benägenhet att stanna i revisionsbranschen. Genom ökad förståelse för betydelsen av situationsanpassat ledarskap för Generation Z ämnar studien till att utveckla ett teoretiskt ramverk för företag med medarbetare från Generation Z. Teori: I den teoretiska referensramen behandlas situationsanpassat ledarskap, generationsskillnader, motivation och personalomsättning. Slutligen presenteras studiens egen analysmodell som innefattar nämnda komponenter. Metod: Studien har varit en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. En flerfallstudie har genomförts där åtta respondenter från tre olika företag inom revisionsbranschen har medverkat. Där fyra respondenter är medarbetare från Generation Z och fyra respondenter är individer med ledarroller. En litteraturstudie genomfördes genom att samla in teorier från tidigare forskningsstudier som sedan låg till grund för denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att situationsanpassat ledarskap har betydelse för Generation Zs motivation och benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien visar att en stödjande ledarstil som innebär ett relationsorienterat beteende har störst betydelse för Generation Zs motivation och benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Molin, Lucas, and Martin Lundell. "Employer branding - What´s in it for me? : En studie om meningsfullhet på arbetsplatsen och hur organisationer kan attrahera Generation Y." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355499.

Full text
Abstract:
Today's labor market is experiencing a rapid change within the workforce. A new generation, generation Y, is entering the workforce and thus comes the slow and steady exit of generation X. The results lead to new preferences and values within work as generation Y brings new characteristics within the work environment. The present situation causes a problem for organizations, as well as for employees, because of the differences that develop, and organizations need to react to the transforming workforce. This study will chart and explain generation Y to give answers as to what preferences the generation possesses and what they seek within the workplace. This charting process is executed with the help of a global survey that was conducted by Universum in 2014 along with former theories within scientific areas. Moreover, to understand how organizations can react, we have contacted top workers within the Universum organization to help us understand the fundamentals of how organizations can counter this new generation. Results of the analysis and findings show us that generation Y is a cohort like no other before - looking for work within flexible environments, motivation from their superiors and the true meaning within work. Also, the study explains how organizations today need to tackle this emerging generation from a more datadriven method to truly understand the generation completely. Furthermore, how organizations also need to work with the term purpose and align it with the organization and potential future employee´s purpose.
Employer branding (EB) innebär att företag applicerar marknadsföringstekniker inom rekryteringsprocessen för att attrahera nuvarande och potentiella medarbetare. Företagets employer brand förmedlas genom deras employer value proposition (EVP), det centrala verktyget inom EB. Företagets EVP erbjuder organisationer en chans att differentiera sig från andra företag genom att ta fram unika attribut, det vill säga utmärkande egenskaper hos organisationen. I dagens läge ser vi hur en ny generation, generation Y, träder in på arbetsmarknaden. Detta för med sig en förändring i hur organisationer bör tänka kring sitt employer brand eftersom generation Y besitter nya förväntningar på företag och arbetsplatser. Generation Y skiljer sig åt från tidigare generationer. De har en annorlunda syn på work-life balance, möjligheter till att snabbt avancera inom karriären samt meningsfullhet. Uppsatsen har i syfte att kartlägga hur generationens preferenser ser ut inom arbetsmarknaden samt hur organisationer i sin tur kan bemöta generation Y vid användandet av sin EB. För att kunna svara på problemformuleringen använder sig studien av semistrukturerade intervjuer som berör ämnet EB och ställer frågor kring hur generation Y skiljer sig från generationer i vad de vill ha och hur organisationer kan arbeta för att bemöta dem. Studien använder sig av intervjuer och sekundärdata i form av en undersökning som metod. Studien besvarar frågor och myter kring generation Y och kommer även med tips kring hur organisationer kan bemöta denna generation. Studien landar i slutsatsen att generation Y söker efter snabba framsteg inom karriären, mentorskap, work-life balance och meningsfullhet inom arbetet. Paradoxalt nog vill generation Y arbeta hårt för att avancera inom karriären men samtidigt erhålla work-life balance, något som är utmärkande för denna heterogena generation. Studien har funnit att organisationer inte kan forma sin EB mot generation Y utifrån trender eller generalisering av generationen. Ett mer datadrivet sätt att arbeta för att förstå sin målgrupp är att rekommendera. Vidare är det viktigt för organisationer att arbeta med begreppet purpose, både sitt eget och sina framtida anställdas. Detta innebär att organisationen tydliggör vad dem själva anser är meningsfullt och försöker finna individer som ligger i linje med vad som är framtaget. Avslutningsvis är det även viktigt för organisationer att tänka på trovärdighet inom sitt employer brand och se över vilka attribut som de redan har. Attribut som anses självklara kring företaget bör inte tas med i företagets EVP.Företag bör istället fokusera på attribut som väcker meningsfullhet hos generation Y och som anses attraherande för företagets önskade målgrupp. Emellertid måste attributen som finns med i företagets EVP anses som sanna och trovärdiga av målgruppen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Isaksson, Therése, and Cecilia Mikkov. "Medarbetares upplevelser av motivation på en arbetsplats i finansbranschen." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6943.

Full text
Abstract:

Intresset kring vad som motiverar medarbetare har ökat drastiskt. Företagen har ett allt större behov av motiverade medarbetare för att kunna hålla den höga produktivitet som marknaden kräver. Syftet med denna studie var att beskriva vad som motiverar unga medarbetare på en arbetsplats i finansbranschen. Som utgångspunkt för denna studie har vi Herzbergs tvåfaktorsteori. Eftersom arbetslivet förändras är det intressant att studera om Herzbergs tvåfaktorsteori går att applicera på vårt moderna arbetsliv. Data till resultatet samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med åtta personer. Undersökningsdeltagarna var 23-29 år, hälften män och hälften kvinnor. Data tolkades med hjälp av deduktiv tematisk analys. Resultatet innehåller en beskrivning av ett flertal faktorer och dess betydelse för arbetsmotivationen. Studiens resultat stämmer delvis överens med Herzbergs tvåfaktorsteori. Studien visar att vissa faktorer motiverar mer än andra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Kabuye, Lillemor, and Lilly Loi. "Trivs rekryterarna på sin arbetsplats? : Upplevelsen av arbetstillfredsställelsen på ett bemanningsföretag." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59017.

Full text
Abstract:
Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och är här för att stanna. Branschen är enorm och avser att underlätta samhällets arbetssituation. För många unga är det den första språngbrädan in på arbetsmarknaden. Arbetstillfredsställelse och motivation är en viktig aspekt att ta till vara på i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behålla den goda atmosfären. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är utmärkande för rekryterarnas arbetstillfredsställelse. I denna kvalitativa undersökning deltog 10 respondenter. Studiens resultat beskriver hur rekryterarna upplever att arbetsmiljön, självständighet och flexibilitet, utmaningar och feedback påverkar arbetstillfredsställelsen. I rekryterarnas beskrivning av motivationens påverkan på arbetstillfredsställelsen, får man ta del av deras upplevelser kring prestation och ansvar, tillväxt av företaget, variation, gemenskap och arbetsliv och privatliv. Dessa resultat visar att det är viktigt att värna och vårda dessa faktorer för att företagets anställda ska uppleva arbetstillfredsställelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Vesterlund, Nilsson Rebecka. "Arbetsmotivation : En kvalitativ fallstudie om arbetsmotivation på en arbetsplats med krävande arbetsuppgifter." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58753.

Full text
Abstract:
Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation är ett nödvändigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i världen. Forskningen kring ämnet är bred men långt i från avslutad. Föreläggande studie kommer endast att fokusera på de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. Därför att det dels är de studierna som än i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom området. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa än idag. Studiens syfte är att studera arbetsmotivationen på avdelning Y på företag X. Avdelning Y innefattar krävande arbetsuppgifter och syftet med föreläggande studie är därför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare. En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom området utgår från en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgår från en kvalitativ ansats. Detta för att utifrån ett subjektivt perspektiv förstå arbetstagarnas upplevelser. Studiens urval består ut av sex olika deltagare, varav två stycken är män och fyra stycken är kvinnor från avdelning Y. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Den efterföljande analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en redogörelse av respondenternas upplevelser kring arbetsmotivation. Denna visar att det är en blandning mellan olika inre och yttre motivationsfaktorer som leder till motivation hos de olika arbetstagarna. Vidare visar detta på att det inte finns en enda universell sanning om vad som motiverar den enskilde arbetstagaren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Edblom, Dahlberg Lena, and Sofia Edström. "Därför trivs vi på arbetet – en kvalitativ studie om arbetsplatstrivsel." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-182.

Full text
Abstract:

En personalenkät som besvarats av medarbetarna i Sundsvalls kommun 2005 visade att de trivdes på sitt arbete. Resultatet visade samtidigt att medarbetarna tyckte det fanns mindre av påverkans- och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier visade att man behövde uppskattning utvecklings- och påverkansmöjligheter för att trivas och må bra på arbetet. Det fanns en differens mellan personalenkäten (Edholm, 2005) och tidigare studier, det gjorde att vi ville veta varför man trivdes. Herzbergs (1993) studier från slutet av 1950-talet visade att det inte var samma faktorer som var orsaken till trivsel som till vantrivsel. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva varför medarbetarna trivdes i Sundsvalls kommun med hjälp av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Vi gjorde intervjuer med 70 medarbetare i Sundsvalls kommun på åtta olika arbetsplatser. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde samma öppna frågor som Herzberg (1993) i intervjuerna. Resultatet visade att det var många respondenter som trivdes för att arbetskamraterna visade uppskattning och stöttning, samt att det fanns ett gott samarbete och en gruppkänsla. En stor orsak till vantrivsel var stress i form av otillräcklighet. Vi kom fram till sex olika teman. Dessa teman var uppskattning, arbetsklimat, organisation, belöningssystem, konflikter och stress. Några teman stämde överens med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Till exempel tar Herzberg (1993) upp uppskattning som en trivselfaktor och det stämmer med vår undersökning. Andra teman stämde sämre med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori och resultatet av vår studie, som till exempel temat arbetsklimat. Våra respondenter tog upp att de trivdes när det är bra arbetsklimat men den faktor Herzberg (1993) har som passar in är mellanmänskliga relationer och den har han tagit upp som en faktor som kan skapa vantrivsel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Sundström, Madeleine. "Coachens betydelse vid en hälsointervention : Aktionsforskning av ett hälsofrämjande pilotprojekt på ett företag - med fokus på deltagarperspektivet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21620.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagarna i ett hälsofrämjande pilotprojekt upplevde deltagandet samt att undersöka deras upplevelse av att ha en individuell coach tillgänglig under processen. Studien som gjorts är en kvalitativ forskningsstudie med aktionsforskning som ansats. Datainsamlingen skedde kontinuerligt under studien av pilotprojektet, i form av formativa utvärderingar samt observationer. De formativa utvärderingarna och observationerna var en del av planeringen inför nästkommande aktion under pilotprojektet. Pilotprojektet utvärderades även i slutet med hjälp av en summativ utvärdering. Allt material som samlades in under studien av pilotprojektet bildade sedan studiens resultat. Resultatet visade att deltagarna upplevde det lärorikt och intressant att delta i pilotprojektet. De ansåg det vara positivt att ha en individuell coach tillgänglig och att det varit en stor hjälp i förändringsprocessen. Deltagarna menade att det var bra att ha både gruppaktiviteter och individuella aktiviteter i en hälsofrämjande intervention, men upplevde de individuella samtalen som mest givande. Motivation var något som påverkade deltagandet positivt och hög arbetsbelastning påverkade deltagandet negativt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Hellgren, Alfred, and Benjamin Karlsson. "En hälsosam arbetsplats? : En studie om avdelningschefers perspektiv på friskvårdsarbetet i Skellefteå kommun." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149447.

Full text
Abstract:
Friskvård inom företag och dess effekter är väldokumenterat inom forskningen, och organisationer har under de senaste åren satsat mycket pengar på att upprätthålla friskvårdsarbetet. Ett universellt argument verkar vara att detta gör att lönsamheten i verksamheten ökar. I denna studie undersöktes hur friskvården ser ut i en kommunal verksamhet sett ur ett diskursanalytiskt och självstyrningsperspektiv. Detta var intressant eftersom den kommunala verksamheten styrs av politiska riktlinjer, samtidigt som den är skattefinansierad. En ytterligare anledning att studera detta var att kommunal sektor generellt sett hade fler sjukskrivningar än privat sektor. Mer specifikt syftade studien till att förstå hur avdelningschefer uppfattar friskvård i den egna verksamheten, hur processer ser ut för chefers arbete med detta, samt hur de skulle vilja att den framtida utvecklingen ser ut. Detta åstadkoms genom kvalitativa intervjuer med nio kommunala avdelningschefer. Några viktiga resultat var att organisationen använde friskvårdsförmåner för att locka och behålla medarbetare, samt för att respondenterna uppfattade en extern press från samhället att ta ett visst ansvar över sina medarbetares hälsa. Hur cheferna arbetade med att motivera sina anställda var något av en balansgång. De flesta tyckte det var viktigt att motivera och skapa goda förutsättningar för medarbetarna, medan de ansåg att det inte var möjligt att styra dem för mycket eftersom friskvården bedrivs på fritiden. Därför var ett av utvecklingsförslagen som uppkom att integrera friskvården på arbetstid. På detta sätt skulle cheferna få bättre kontroll och kunna ställa högre krav på sina medarbetare att faktiskt använda sig av friskvårdsförmånerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Ljungström, Jonna. ""Frihet under ansvar" : - En kvalitativ studie om vad som motiverar medarbetare att stanna kvar på en arbetsplats." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100384.

Full text
Abstract:
The rate at which people change jobs is high, including in Sweden. Previous research has shown that work motivation and job satisfaction affect the performance and wellbeing of co-workers among other things. Therefore, the purpose of this study was to examine what motivates employees to stay at a company. The data were collected through semi structured interviews, which meant that the study was qualitative. The guide for the interviews contained 19 questions in total. The questions were categorized according to three different themes. Six employees from separate organizations were included in the study. Thematic analysis was used as a method to analyse the data, which showed that several factors affected the participant’s motivation to continue working at a specific company. The result was presented through four major themes and various sub-themes. These were opportunities for development, leadership, work tasks and work environment, topics that often were mentioned during the interviews. What characterized this study was that all the participants expressed that they were satisfied at their current workplace. Thus, further research can help increase the knowledge about what makes people stay at a company and why they might leave.  Keywords: Motivation, job satisfaction, employees, labour mobility
Rörligheten på arbetsmarknaden är idag mycket stor i Sverige. Tidigare forskning har visat att arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse påverkar alltifrån prestation till välmående, varpå syftet i denna studie var att undersöka vad som motiverar yrkesverksamma personer att stanna kvar på en arbetsplats. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer, något som innebar att studien hade en kvalitativ ansats. Intervjuguiden bestod av 19 färdigformulerade frågor, vilka kategoriserades utifrån tre olika teman. Totalt sex yrkesverksamma personer från olika organisationer deltog i studien. Tematisk analys användes som metod för att bearbeta och analysera insamlat material, vilken visade att flera faktorer påverkade viljan att fortsätta inom en viss verksamhet. Resultatet presenterades genom fyra huvudteman med tillhörande underteman. Dessa var utvecklingsmöjligheter, ledarskap, arbetsuppgifter och arbetsmiljö, olika återkommande ämnen under intervjuerna. Utmärkande för aktuell studie var att samtliga deltagare uttryckte att de trivdes på sin nuvarande arbetsplats. Vidare forskning kan därför ge ännu större förståelse för vad som får människor att stanna kvar på respektive lämna en organisation.  Nyckelord: Motivation, arbetstillfredsställelse, medarbetare, rörlighet på arbetsmarknaden
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Håkansson, Henrik, and Müller-Hansen Peter Lundberg. "Arbetsrotationens påverkan i praktiken : En studie om upplevelsen av arbetsrotation på en arbetsplats." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39945.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av arbetsrotation ur ett medarbetarperspektivrespektive ett ledningsperspektiv och sedan göra en jämförelse mellan dessa. Undersökningenhar skett på ett lager som använder sig av arbetsrotation dagligen.Teorin grundas i tre olika modeller. Flexibilitet utifrån Atkinsons flexibla företagsmodell.Lärande och motivation utifrån Erikson och Ortegas modell. Samarbete och delaktighetutifrån Det goda arbetets utgångspunkter.Uppsatsen utgår ifrån en deduktiv ansats och både kvalitativa och kvantitativa metoder.Resultatet är baserat på en enkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer.Både medarbetare och ledningsgruppen tycker att arbetsrotation är en bra metod att användaför att fördela sitt arbete. Dock när det gäller medarbetarna så är de mer kritiska till hur detfaktiskt fungerar på arbetsplatsen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Hansson, Gabriella, and Linnea Hinz. "Med hemmet som arbetsplats : En fallstudie av virtuellt ledarskap på Svenskt Näringsliv." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185491.

Full text
Abstract:
Trots att tekniken för ett mer flexibelt arbetssätt funnits tillgänglig under lång tid har få arbetsgivare anammat ett virtuellt arbetssätt och dess möjligheter förrän det senaste året. I detta hänseende har Covid-19 pandemin medfört en kraftig acceleration av den digitala transformationen, innefattande att organisationer hanterar den dagliga verksamheten virtuellt på distans.  Följaktligen har vi kommit till en punkt där frågan för många företagsledare inte längre handlar om att ställa om digitalt eller inte, utan hur man ska optimera det virtuella teamet och det virtuella ledarskapet. Ett förändrat arbetssätt innebär nya utmaningar för både ledare och medarbetare i form av exempelvis nya rutiner och vägar för kommunikation, vilket i sin tur innebär såväl nya utmaningar som möjligheter. Tidigare studier har belyst ledarens roll för främjandet av motivation och effektivitet i virtuella teams, samtidigt som tidigare studier påvisat tudelade resultat av det virtuella arbetssättets inverkan på motivation och effektivitet. Denna studie syftade därmed att beskriva och analysera de möjligheter och utmaningar som uppstått efter omställningen från ett traditionellt till ett virtuellt arbetssätt, samt att undersöka framgångsrika lösningar i det virtuella ledarskapet för ökad motivation och effektivitet i virtuella team. Denna uppsats utfördes som en fallstudie på en svensk medlemsorganisation som under rådande omständigheter ställt om till ett virtuellt arbetssätt, utifrån ett tvåfaldigt perspektiv bestående av ledare och medarbetare. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som vidare analyserats i enlighet med den tematiska metoden.  Resultaten indikerade både möjligheter och utmaningar med det virtuella arbetssättet. Ökad flexibilitet och tidseffektivitet ansågs vara de främsta möjligheterna. Den största utmaningen utpekades vara avsaknaden av fysiska interaktioner, som resulterat i nedtonad kreativitet, kunskapsdelning och motivation, vilket inverkar negativt på effektiviteten på sikt. Vidare visade resultaten att visad omtanke och hänsyn, i kombination med ett individanpassat coachande förhållningssätt är en framgångsrik lösning i det virtuella ledarskapet för ökad motivation. Dessutom visar resultaten att det råder en ökad efterfrågan på individuella avstämningar, informationsdelning och sociala interaktioner i det virtuella arbetssättet. Slutligen visar resultaten av studien att teamklimatet lägger grunden för en fördelaktig virtuell kommunikation i termer av riktlinjer, kunskapsdelning och feedback. Därmed kan ledaren genom att främja ett gott teamklimat, bestående av social interaktion, relationsutveckling och tillit, öka medarbetarnas motivation såväl som effektivitet i en virtuell miljö.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Chahine, Sandy, and Homam Zraki. "Distansarbetets effekt på motivation : En studie om hur Karolinska Institutets anställda upplever att motivationen påverkats under Covid-19 pandemin. En arbetsplats som tillämpat distansarbete." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-453108.

Full text
Abstract:
Idag har Sverige en högre digitaliseringsgrad än många andra länder. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer ställt om sitt arbete från verksamhetslokaler till distansarbete med hjälp av digitala verktyg. Denna omställning är en ny företeelse för många individer som har behövt anpassa sig till nya arbetsförhållanden. Därför är det av intresse att studera hur en svensk organisation, Karolinska Institutet, har genomgått en omställning till distansarbete. Omställningen har orsakat en rad olika utmaningar och har till följd av detta påverkat motivationen hos anställda. I avsikt att förstå hur motivationen har påverkats samt vilka åtgärder som vidtagits för att upprätthålla motivationen blir studiens syfte således att undersöka hur omställningen, med hjälp av digitala verktyg, upplevts påverkat motivationen hos administrativ personal på Karolinska Institutet. Frågeställningarna som studien ämnar besvara lyder: “Hur har KI:s administrativt anställda upplevt att motivationen påverkats under distansarbete”, samt “Hur arbetar administrativa chefer med åtgärder för att upprätthålla motivationen hos medarbetare?”. För att besvara dessa forskningsfrågor har en kvalitativ forskningsansats tillämpats där nio intervjuer har genomförts på två institutioner inom KI. Den samlade intervjudatan har i huvudsak analyserats med hjälp av de riktlinjer som faller inom teoretiska ramverket för meningsskapande. Resultatet visar på att det är svårt att svara på hur motivationen upplevts ha påverkats eftersom motivation ärindividuellt och motivationsfaktorerna skiljer sig åt från en person till en annan. Vidare visar resultatet att de utmaningar som främst framkommit var sociala, fysiologiska samt kommunikativa utmaningar. De administrativa cheferna har vidtagit åtgärder såsom teknisk utrustning till samtliga medarbetare, aktivt involverat medarbetare i digitala event samt haft kontinuerliga avstämningar med respektive medarbetare. Dessa åtgärder har fått positiv återkoppling samt konstruktiv kritik för att skapa mening för samtliga individer.
Today, Sweden has a higher digitization degree than many other countries. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have shifted their work from offices to teleworking by using digital tools. This adjustment is a new phenomenon for many individuals who have had to adapt to new working conditions. Therefore, it is of interest to study how a Swedish organization, Karolinska Institutet in this case, has undergone a transition to teleworking. The change has caused several challenges that have affected the motivation of employees. To understand how the employees' experience regarding their motivation has been affected and what actions have been taken to maintain the motivation, the purpose of the study is to investigate how that adaptation, with the help of digital tools, affected the motivation of administrative staff at Karolinska Institutet. The questions that the study intends to answer are: "How have KI's administrative employees experienced that motivation was affected during teleworking, and how do administrative managers take actions to maintain the motivation of employees?". To answer these research questions, a qualitative research approach has been applied where nine interviews have been conducted at two departments within KI. The interview data has mainly been analyzed with the help of the guidelines that fall within the theoretical framework of sensemaking. The results show that it is difficult to answer how motivation is experienced because motivation is individual and the motivational factors differ from one person to another. Furthermore, the results show that the challenges that emerged were social, physiological and communicative challenges. The administrative managers have taken measures such as technical equipment for all employees, actively involving employees in digital events, and continuous individual meetings with employees. These measures have received positive feedback and constructive criticism to make sense for all individuals.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Granquist, Johanna, and Emma Malmberg. "Hur mår chefer på sin arbetsplats? : En kvalitativ studie som undersöker chefers välbefinnande." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45653.

Full text
Abstract:
Being a manager means taking responsibility with many daily decisions. The work requirements are usually high, which can lead to an unsustainable situation as you work significantly more than you should. Previous research made on the subject shows more and more managers feeling worse, partly due to the high workload. What has also been shown is that managers give the illusion of feeling good, even though they do not, as the work in reality is perceived as both demanding and hectic. The study aims to examine managers' perceived well-being and under what circumstances this is affected, and whether there is any difference between men and women. To investigate this, a qualitative method has been applied, where ten semi-structured interviews were conducted with five men and five women who are all managers and have some type of personnel responsibility. The collected empirical evidence showed that all the managers surveyed were well, even though nine out of ten worked more than full time. Most also showed an awareness of how workload can have a negative impact if you do not have the right conditions. Circumstances that may affect well-being are, for example, resources, motivation and relationships. Overall, the women were more positive in their answers, while the men were instead somewhat more thoughtful and open to raising problems that could exist. The study can be summarized that all managers who were interviewed experienced a good well-being at their workplace.
Att vara chef innebär ett ansvarstagande med många dagliga beslut. Arbetskraven är oftast höga, vilket kan leda till en ohållbar arbetssituation då man arbetar betydligt mer än vad man ska. Tidigare undersökningar som genomförts inom ämnet resulterar i att allt fler chefer mår sämre, bland annat på grund av den höga arbetsbelastningen. Vad som även påvisats är att chefer utger sig för att må bra, trots att de inte gör det, då arbetet i verkligheten upplevs som både krävande och hektiskt. Studien syftar till att undersöka chefers upplevda välbefinnande och under vilka omständigheter detta påverkas, samt om det skiljer sig något mellan män och kvinnor. För att undersöka detta har en kvalitativ metod tillämpats, där tio semistrukturerade intervjuer genomförts med fem män och fem kvinnor som alla är chefer och besitter någon typ av personalansvar.  Den insamlade empirin visade att alla de tillfrågade cheferna mådde bra, trots att nio av tio arbetade mer än heltid. De flesta visade även en medvetenhet kring hur arbetsbelastning kan ha en negativ påverkan om man inte har rätt förutsättningar. Omständigheter som kan komma att påverka välbefinnandet är exempelvis resurser, motivation och relationer. Överlag var kvinnorna mer positiva i sina svar medan männen istället var något mer fundersamma och öppna till att lyfta problem som kunde finnas. Studien kan sammanfattas med att alla chefer som intervjuats upplevde ett gott välbefinnande på sin arbetsplats.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Andersson, Mats. "Lärande på arbetsplatsen : En kvantitativ studie om ledarskap, upplevda lärandemöjligheter och motivationens betydelse inom den svenska stålindustrin." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105375.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse motivation ger för korrelationen mellan en upplevd högre grad av situationsanpassat ledarskap inom en bransch som historiskt adapterat Taylorismens styrande produktionsfokus jämfört med modernare ledarskapsteorier. Studien baseras på ett teoretisk ramverk kring tre övergripande faktorer; grad av upplevt situationsanpassat ledarskap(Meier, 2016), upplevd grad av möjligheter till lärande (Marsick & Watkins, 2003) samt motivation (Furnham, Eracleous & ChamorroPremuzic, 2009). Dessa variabler undersöks ur en kvantitativ ansats med av erkända forskare validerade datainsamlings instrument och faktorialanpassning. Resultatet delades upp och kodades till lämpligt format för att kunna utföra bivariata och trivariata kvantitativa statistiska analyser som undersöker samband mellan dessa variabler. De bivariata analyserna (ledarskap mot lärande) visade olika grader av samband som sedan testades med motivation som modulerande endogen variabel där sambanden visade stärkt korrelation. Studien visade stöd åt korrelationen av dessa trevariabler, dock indikerar determiniationskoefficienten R2att ytterligare förklarande påverkande faktorer finns till sambandet då R2 < 100%.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Emilsson, Sanna, Lisa Pettersson, and Elin Weigardh. "After-work eller en kopp kaffe, vad väljer du? : En studie om ritualens påverkan på anställda." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59980.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en inventering för på vilket sätt ritualer påverkar anställdas trivsel, uppskattning, gemenskap, motivation och missnöje på deras arbetsplats. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats där teorin samlades in innan insamling av empiri. Insamlingsmetoden för uppsatsen var intervjuer och det genomfördes 30 stycken utifrån ett bekvämlighetsurval i Kalmar län. Insamlat material analyserades noggrant för att se på vilket sätt ritualer påverkar anställda. Resultatet jämfördes med tidigare forskning för att se om tidigare teorier stämde överens eller skiljde sig från resultatet i vår undersökning. Slutsatser: Uppsatsens resultat visar att anställda påverkas av ritualer på arbetsplatsen. Det framgår också att det uppkommit skillnader från tidigare forskning jämfört med vår undersökning. Ritualer påverkar majoriteten av de anställda positivt, men det har även framgått att ritualer tenderar att leda till missnöje.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Flink, Josefin, and Lindström Linnea Kossmann. ""Alla vinner på en inkluderande arbetsplats" : En kvalitativ studie om kvinnan i den mansdominerade byggbranschen ur ett bransch- och medarbetarperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38633.

Full text
Abstract:
Purpose: The purpose of this study was to analyse and develop a deeper understanding of how the construction industry analyse and describes the gender segregation within the construction industry. Method: To answer the study's research questions, two qualitative methods were used. The first method was a qualitative text analysis and was used to find information and analyze what the male dominance means for the construction industry, what more women can mean to the industry and why the companies want to bring more women into the industry. The second method was phenomenography and was used as semi-structured interviews to create an understanding of what motivates women to work in a male dominated industry.  Empiricism and Analysis: The basis used for this study’s text analysis is 25 industry related texts from various companies and organisations in the construction industry. In addition to these, five semi structured interviews with female craftsmen in the construction industry have been made and used as supplementary documentation for the text analysis. Conclusions: The conclusions that could be made is that the male dominance contributes with a macho culture in the workplaces. This is usually seen as something negative but not always. More women in the construction industry have contributed with a better balance and a better atmospheare at the workplaces. If women in young ages are encouraged to start construction related education or to start working in the construction industry, the norm about the "masculine" industry will begin to disappear. The existing women in the industry are motivated, among other things, by different and challenging tasks, good colleagues and the safety of having a steady income.
Syfte: Syftet med denna studie var att analysera och skapa en djupare förståelse för hur byggbranschen analyserar och beskriver frågan om genusarbetsdelning inom byggbranschen. Metod: För att besvara studiens frågeställningar användes två kvalitativa metodansatser. Den första var en kvalitativ textanalys och användes för att finna information och analysera vad mansdominansen innebär för byggbranschen, vad fler kvinnor i branschen kan innebära samt varför företagen vill få in fler kvinnor i branschen. Den andra metodansatsen var fenomenografi och användes i form av semistrukturerade intervjuer för att ur ett medarbetarperspektiv skapa förståelse för vad som motiverar kvinnor i byggbranschen att arbeta där. Empiri och analys: Det underlag som använts till studiens textanalys är 25 stycken branschrelaterade texter från olika företag och organisationer inom byggbranschen. Utöver dessa har fem stycken semistrukturerade intervjuer med kvinnliga hantverkare i byggbranschen genomförts och använts som kompletterande underlag till textanalysen. Slutsatser: De slutsatser som kunde dras är att mansdominansen i byggbranschen bidrar med en machokultur på arbetsplatserna. Denna ses oftast som något negativt men inte alltid. Fler kvinnor till byggbranschen har bidragit till en bättre balans och stämning på arbetsplatserna. Om kvinnor tidigt uppmuntras att börja på byggrelaterade utbildningar eller att börja arbeta i byggbranschen, kommer normen om det “manliga” yrket att börja försvinna. De befintliga kvinnorna i branschen motiveras bland annat av varierande och utmanande arbetsuppgifter, bra kollegor och tryggheten med att ha en fast inkomst.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Saranovic, Amanda, and Mia Nilsson. "”Trivs man inte med sina arbetskamrater så trivs man inte på sitt arbete heller” : En socialpsykologisk studie om sociala bands beskaffenhet och dess betydelse för emotionell energi & motivation på en arbetsplats." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17245.

Full text
Abstract:
I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier – Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J. Scheff´s teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsritualer med fokus på emotionell energi och slutligen David McClellands motivationsteori med fokus på samhörighets- och prestationsbehovet. Resultatet av denna studie visar att de sociala bandens beskaffenhet ser olika ut beroende på huruvida kollegorna arbetar i nära anslutning med varandra eller ej. Enligt studien underlättar det att skapa säkra sociala band om anställda i samma arbetsgrupp arbetar i nära anslutning till varandra, eller åtminstone träffas oftare under arbetsveckan. De sociala bandens beskaffenhet visade sig påverka emotionell energi på så sätt att det tack vare de säkra sociala banden ingick i konstellationer som bidrog till emotionell energi, vilket även ledde till att motivationen ökade för merparten av respondenterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Kylenborg, Mattias, Sebastian Karlsson, and Teixeira Edvin Wohlin. "En för alla, alla för en! : En tolkande fallstudie kring medarbetares konceptualisering och användande av kollaborativa molnsystem." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135061.

Full text
Abstract:
An increasing amount of organisations are moving their IT-operations to cloud computing systems which fundamentally changes the role of IT within the organisations. This affects how end users perceive the IT-artefacts and how they interact with them. Research regarding IS-Strategy invariably return to the subject that is IT-implementation and discuss what organisations can do to promote a smoother transition towards new IT-artefacts. We use acquainted research from IS-strategy, intrinsic and extrinsic motivation and technology acceptance to help us gain a broader understanding of end user adoption. The nature of cloud computing systems differs from older technologies, regarding the opportunities they provide organisations with. We imply that there is a lack of understanding of how theories and concepts originating from these research areas can be combined to study a cloud computing implementation. This interpretative case study focuses on shedding new light on how the unique capabilities of cloud computing systems affect IT-implementation as we know it. Our data were collected through interviews conducted at an IT-consulting company. The data analysis revealed that end user adoption is dependent on intrinsic and extrinsic motivation to find perceived usefulness and perceived ease of use. The analysis also shows that users whom are less willing to adopt are more dependent on an IS-strategy that promotes the use of supportive extrinsic motivation. We also discuss an unexpected finding: perceived purpose of use. We propose that the perceived purpose of use is a construction by individuals, originating from the lack of understanding the organisations explicit purpose for implementing and using the cloud computing system. This finding aims to explain why the use of the different functions is fragmented within our research. This study contributes with a new concept and rich insights that reveals the key relations that affects end user adoption and their conceptualization of a collaborative cloud computing system.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography