Academic literature on the topic 'Motprestation'

<p> </p><p><p><p>Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet från den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krävs att värdet av de motprestationer som de erhåller ska motsvara värdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur värderingen görs samt skapa en förståelse för de olika förutsättningar som råder för de små sponsorerna och sponsortagarna i jämförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.</p><p>Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod. Vårt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som på ett eller annat sätt jobbar med sponsring antingen på kommersiell- eller den goda samhällsmedborgarens nivå. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur som bland annat är hämtad från artiklar, broschyrer och böcker som på ett eller annat sätt tar upp hur företag och ideella föreningar värderar motprestationen vid sponsring. Slutligen ställer vi vår empiri mot den teori som återfinns i den teoretiska referensramen och utifrån de gör vi våra reflektioner och drar vi våra slutsatser.</p></p><p><p>Resultat & slutsats: Vi har genom arbetet kommit fram till att det inom den kommersiella sponsringen är relativt lätt att värdera motprestationerna till marknadsmässiga priser samt att de som arbetar med den har detta som sin profession. Medan det inom sponsringen hos de mindre föreningarna och företagen kan vara svårt att fastställa detta värde och den här typen av sponsring handlar ofta om en önskan att vara en god samhällsmedborgare. Mindre idrotter har färre åskådare och även mindre mediebevakning vilket innebär en minskad synlighet och därmed lägre värde på de motprestationer som de kan erbjuda.</p>Förslag till fortsatt forskning: Vi har under arbetets gång kommit på några frågeställningar som kan vara intressant att titta närmare på;<p> Var går gränsen mellan sponsring och välgörenhet?</p><p> När kan sponsringen uppfattas som muta eller bestickning?</p><p> Skulle undersökningen få samma resultat om man tittar på motprestationer vid kultur eller humansponsring?</p><p> Om undersökningen genomförs med en mellanstor sponsortagare och sponsor, hur skulle deras värderingar av motprestationer se ut?</p>Uppsatsens bidrag: Vi tror att vår uppsats behandlar ett ämne som flera berörs av, inte bara företag och föreningara utan även de som jobbar med ekonomi i olika former. Vi väcker ett intresse hos dem vi talar med genom vår frågeställning och ett flertal vill ta del av uppsatsen när den är klar.<p>Nyckelord: värdering av motprestation, sponsring, sponsorer, sponsortagare och synlighet.</p></p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>Sponsring är ett växande marknadsföringsverktyg. Detta har uppmärksammats av Stockholms Handelskammare, som har lagt fram ett förslag till lagändring angående förenklade avdragsmöjligheter för marknadsföringskostnader. Vi har valt att titta närmare på hur avdragsrätten för sponsringskostnader kommer att påverkas av Stockholms Handelskammares lagförslag, ifall det skulle träda i kraft, samt hur många företag det är som känner till ovan nämnda lagförslag.</p><p>Syftet med denna uppsats är dels att se hur Skatteverket jobbar med sponsring idag samt att få fram vad eventuella ändringar i Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) kommer att medföra för Skatteverket vid bedömning av avdragsrätten för sponsring. Från företagens perspektiv har vi undersökt om de eventuella lagändringarna kommer att medföra att företagen lägger mer pengar på sponsringsaktiviteter.</p><p>Vi har samlat in vårt material om avdragsrätten via en mer djupgående intervju med en medarbetare på Skatteverket. För att få fram hur välkänt lagförslaget är bland Karlstads större aktiebolag, samt om de kommer att lägga mer pengar på sponsring med en förändrad lag, har vi använt oss av en enkätundersökning.</p><p>I vår teoridel har vi tagit fram den teori som vi anser är relevant för vårt ämne och för kommande diskussioner i analysen. Som en del i teorin har vi tagit upp betydelsefull praxis som finns när det gäller avdragsrätt i sponsring.</p><p>Under analysdelen knyter vi samman empiri och teori för att i slutsatsen skriva om våra egna reflektioner. Vi kommer bland annat fram till att Skatteverkets arbetssätt inte förändras mer än tolkningsmässigt ifall det nya lagförslaget träder ikraft, samt att lagförslaget skulle leda till att fler företag kommer att använda sig mer av sponsring om avdragsmöjligheterna utökas. Slutsatsavsnittet avslutas med ett förslag till fortsatt forskning.</p>

<p>Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga. Vi valde därför att intervjua företag och idrottsföreningar för att diskutera deras arbete med sponsring samt hur de hanterar och påverkas av skattereglerna på området.</p><p>Vår undersökning visar att de intervjuade företagen har relativt goda kunskaper om de skatteregler som gäller för sponsring. De intervjuade företagen anser överlag att skattereglerna är relativt tydliga och att dagens regler inte påverkar deras val av marknadsföringskanal. De problem som vi ser och som företagen också upplever vara svårigheten med sponsring är att bedöma värdet av den motprestation som erhålls. Hur noggranna företagen är vid bedömningen av motprestationens värde skiljer sig åt. Några företag uppger att de gör en generell bedöm-ning medan andra företag sätter upp mål med sina sponsringsinsatser som följs upp och utvärderas. Detta visar på ett intresse och krav från företagens sida att erhålla någonting tillbaka från sponsringsobjektet, vilket också tyder på att företagen skiljer på vad som är gåva och vad som utgör en avdragsgill kostnad i företaget.</p>

Introduction This master ́s thesis focuses on the financial situation in a number of museums located in Stockholm, Sweden. In particular the study focuses on external financing and sponsorship and which means that are given to meet the conditions surrounding financial support. The aim of the study is to increase the knowledge of how the financial situation for museums looks like and how the interaction between cultural and economic capital shows. Theory The theoretical framework for the study is based on the theory of cultural economics and Pierre Bourdieu's theory of cultural / economic capital and his concept of space. The study used Bruno Freys terms Superstar Museumsand thetotal experience. Method The main method for the study was a comparative method, but a mixture of quantitative and qualitative methods were also applied in the study. Interviews were conducted with informants from a number of the museums and data from all the selected museums was collected and compared. The material also consisted of a variety of written material, mostly annual reports, but also news articles, reports and official documents. Analysis &amp; Results The material shows a wide range of factors defining the economic situation of museums in Stockholm. A large part of the income comes from public fundings for the public museums. The private museums are more dependent on incomes from admission fees and external financing. For many of the public museums the market based rents for the building is an issue that causes economic distress. Conclusions Many museums work with sponsorships and have a positive view on external collaborations, at the same time the majority of the museums report a low revenue from sponsorships. The legal framework makes it more difficult for public museums to work with external financing and the taxation system aggravates sponsoring in museums. The free admission reform was both criticized and applauded and divided the private and public museums.

I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhället bör förändra sin syn på vad en acceptabel motprestation är för att få tillgång till ekonomiskt bistånd; tesen som presenteras menar att samhället bör acceptera andra former av motprestationer än förvärvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhället bör avkräva motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invändningar mot dessa argument, dessa är kontextuella-, självrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot så kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, så kallad medborgarlön, har för implikationer på dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om motprestation samt en villkorslös biståndsdel måhända vore den bästa för människor som är i behov av samhällets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade. Detta för att på ett adekvat sätt som möjligt vara inkluderande för individerna i ett samhälle utan att skada självrespekten eller placera dessa i kontexter som är orättvisa mot individen.

Sammanfattning Examensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, C-nivå 15 hp 2FE55E VT- 2012 Titel: Sponsring inom elitidrotten – en kvalitativ studie om sponsringens effekter ur ett företagsperspektiv Författare: Niklas Fellesson, Victor Loebbert och Igor Milovanovic Handledare: Leif Rytting Bakgrund: Sponsringen har utvecklats från att vara ren donation till ett tillvägagångssätt för marknadsföring där motprestationer från motparten står i fokus. Sponsringen omsätter idag miljardbelopp och är Sveriges tredje största medium. Det är också ett relativt billigt marknadsföringsalternativ med högt uppmärksamhetsvärde samt att det är ett sätt att bygga nya relationer till andra företag. Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att undersöka och analysera vad fotbollssponsring på elitnivå har för fördelar respektive nackdelar för ett företag, externt och internt. Parallellt med syftet har vi formulerat följande forskningsfråga; Vilka effekter kan uppstå för ett företag via sponsring av elitidrott? Metod: Vi har valt att arbeta efter en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av sju intervjuer från utvalda personer som har bred kunskap inom det aktuella ämnet. Den teoretiska referensramen är baserad på sekundärdata från etablerade teori och artiklar. Slutsats: Att sponsring inom elitidrott uppfattas som "goodwill" av allmänheten är inte ovanligt. Dock kan det vara missvisande då företag idag kräver motprestation. Vanliga motprestationer är tillgång till nätverk och varumärkesexponering. För företagen kan det även skapa interna effekter som berör anställda och andra parter. Nyckelord: Sponsorskap, idrott, motprestationer, varumärke, nätverk

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka var gränsen mellan icke avdragsgill gåva och sponsring går med särskild fokus på idrottssponsring. Sponsring har ingen klar och enhetlig definition och det finns heller ingen lagtext som behandlar sponsring. Istället får utgifterna hänföras till någon kostnadskategori som skatterätten kan identifiera. Kostnaderna hänförs oftast till IL 16 kapitlet 1-2 §§, där det klargörs att utgifterna måste varit till för förvärvande och bibehållande av inkomster för sponsorn. Ett annat krav som behöver uppfyllas är att sponsorn mottagit en motprestation och att värdet av denna överensstämmer med bidragets värde. Det krävs även att motprestationen utnyttjas av sponsorn för att gåva inte ska föreligga.</p><p>Gällande sponsring har det genom åren förekommit en del oklarheter och uppmärksammade fall inom området. De mest uppmärksammade fallen, och som betraktas som grundläggande riktlinjer inom sponsring, är Pharmacia- samt Falconmålet. Utifrån dessa domar, samt rättsfall med inriktning på sponsring av idrott gör vi en gränsdragning mellan icke avdragsgill gåva och sponsring.</p><p>De slutsatser vi kan dra är:</p><p>-          Det krävs att sponsorn utnyttjar dispositionsrätten av varumärket eller symbolen för att avdrag ska medges. Finns det ingen direkt anknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamhet kan inte avdrag medges, eftersom utgifterna inte varit för att förvärva och bibehålla inkomster.</p><p>-          Vid reklamskyltar krävs det att skylten kan härledas till sponsorn och har rätt placering och utformning.</p><p>-          Vid biljetter som motprestation är det enkelt att göra en värdering eftersom de har ett marknadsvärde. För att avdrag skall medges krävs det att biljetterna utnyttjas och redovisas av sponsorn.</p><p>-          Bolag som väljer att bidra till en idrottsanläggning beviljas inte avdrag för personalvård i de fall bolagets anställda endast utgör 70 % eller lägre av de yrkesverksamma på orten.</p>

Att ge sponsorer det perfekta erbjudandet – En undersökning om Ljusdals Bandyklubb Bandyföreningar har det ofta tufft ekonomiskt och för att förbättra den ekonomiska ställningen kan föreningen öka sina sponsorintäkter. Syftet med den är studien blev således att undersöka hur en idrottsförening kan öka sina sponsorintäkter, samt hur en idrottsförening ger sponsorn det perfekta erbjudandet. Uppsatsen utgörs av en fallstudie och främst av en kvalitativ form. En induktiv ansats användes för att kunna forma en teori. Primärdata har samlats in genom fem olika intervjuer, vilka har analyserats utifrån det hermeneutiska synsättet. Även en enkät har använts vid insamlingen av primärdata. Primärdata presenteras i ett empirikapitel där varje intervju sammanfattas samtidigt som enkätundersökningens resultat presenteras med en fråga i taget. Primärdata och sekundärdata ligger till grund för analysen och slutsatsen i slutet av studien. Resultaten från studien kan användas som komplement för en idrottsförening så att de kan se vad sponsorer vill ha, och därmed kunna ta mer betalt för sina tjänster. Studien visar hur Ljusdals BK kan förbättra sina relationer och motprestationer för att slutligen också öka sina sponsorintäkter. Även andra bandyföreningar eller mindre idrottsföreningar skulle kunna ha nytta av studien om de vill se hur de kan förbättra sponsorintäkterna.