To see the other types of publications on this topic, follow the link: Multimodal kommunikation.
Dissertations / Theses on the topic 'Multimodal kommunikation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Multimodal kommunikation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lindgren, Jenny. "Individanpassning via multimodal kommunikation : en studie i hur lärare använder multimodal kommunikation i grundskolans musikundervisning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69977.
Full textAbstract:
Abstract Föreliggande studie syftar till att genom multimodal analys synliggöra hur en lärare i sin undervisning på olika sätt kan kommunicera med sina elever för att i förlängningen uppfylla kravet om en individanpassad undervisning. Studien kan ses som en fallstudie (eng. case study) eftersom enstaka situationer, i detta fall musiklektioner, studeras samt eftersom endast en lärare medverkar och en skola är iblandad under en begränsad tid. Denna studies generaliserbarhet är relativt hög eftersom omständigheterna och förutsättningarna den medverkande musikläraren jobbar utifrån inte är något utöver det vanliga. Skolan som deltar i denna undersökning verkar heller inte vara en skola utöver det vanlig. Den medverkande skolan är en kommunal, ordinarie skola utan några speciella inriktningar. Datainsamlingen skedde via observationer av musiklektioner, videodokumentationer av musiklektioner samt en kvalitativ intervju inklusive stimulated recall med undervisande musiklärare. I studien deltog även två skolklasser från årskurs fem och två skolklasser från årskurs nio. Studien genomsyras av ett socialsemiotiskt perspektiv, vilket även bidragit med analysverktyg i form av olika så kallade semiotiska resurser, eller modaliteter. Resultaten visar att musikläraren kommunicerar undervisningsstoff genom flera olika kombinationer av modaliteter, det vill säga arbetar multimodalt på flera olika sätt, vilket ger eleverna ett brett utbud av modaliteter. Ett brett utbud av modaliteter i undervisningen ger eleverna flertalet valmöjligheter gällande vilken eller vilka modaliteter eleverna kan inhämta kunskap genom, vilket därigenom ökar chanserna att eleverna får en undervisning anpassad till deras individuella behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Sammanfattningsvis, i termer av modaliteter, har tal, bilder, färger, skrift, symboler, gester, ljud och musik varit kombinerade på olika sätt för att möjliggöra elevernas meningsskapande. Kroppsspråk, röstkvalitet och typografi användes också av läraren i syfte att kommunicera undervisningsstoff, men dessa resurser användes i huvudsak för att förstärka andra modaliteter.
2
Zachariassen, Mathias. "Multimodal kommunikation mellan sångpedagog och sångelev." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2975.
Full text
3
Larsson, Sanna. "Kommunikation - vad är det? : En studie av musikalisk kommunikation i ensemblesammanhang." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33627.
Full textAbstract:
Föreliggande arbete inriktar sig på kommunikation mellan sångare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrån det multimodala och designteoretiska perspektivets syn på kommunikation och lärandeförutsättningar. Med hjälp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble på högskolenivå har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som används samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lärandeprocessen och att det, för egen del, är sången som verkar som den främsta kommunikatören i det här sammanhanget. Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om säkerhet eller osäkerhet i form och melodi samt fungerar som en vägledning om var jag befinner mig i lärandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn på bra lärandeförutsättningar samt vad kroppsspråk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang.The study focuses on how singers communicate with their fellow musicians in music ensembles considering the multimodal perspective of communication and learning conditions. With the help of video recordings of my own communication within an ensemble I have analysed which semiotic resources that are used and my underlying intentions with them. The result shows that the communication between the group members first are established after a while into the learning process and that the singing part shows to be the prime communicator for me in this case where dynamic, articulating and playfulness indicate security or insecurity about the form of the song and the melody. It also works as a guide to where I am at in the learning process. In the chapter on discussion I present, among other things, how the first ensemble lesson is created due to the multimodal perspective on favourable learning conditions and also the importance of body language for favourable communication in music ensembles.
4
Woodcock, Anna, and Elin Salemyr. "Kampen om kommunikationen : En kvalitativ studie av Försvarsmaktens kommunikation och uppdrag." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434366.
Full textAbstract:
During the last decade, the Swedish Armed Forces have been struggling to achieve recruitment goals and to retain military personnel. To attract more people to join the agency, and to increase the knowledge about the agency’s role and function in society, the Swedish Armed Forces continuously run campaigns. Furthermore, the Swedish Armed Forces is a government agency with a mission that is determined by the Swedish government through government decisions. It can therefore be argued that it is important that the campaigns portray the agency’s mission in a correct and truthful way. The purpose of this study has been to investigate how the Swedish Armed Forces portray their mission in their campaign films, and to what extent it corresponds with the agency’s official mission. The research questions are thereby: (1) How is the mission of the Swedish Armed Forces portrayed in two campaign films from 2018 and 2020? (2) To what extent does the Swedish Armed Forces' communication about the agency's mission correspond with their official mission presented in the government decision? (3) Based on identified semiotic resources, and with a neo-institutional perspective on strategic communication, what type of communication has been allowed to take place in the Swedish Armed Forces' campaign films? To answer the research questions, a qualitative data analysis was conducted on a government decision constituting the overall direction of the Swedish Armed Forces, and a multimodal critical discourse analysis was conducted on two campaign films produced by the agency The results were compared, and analyzed through the lens of a neo-institutional perspective on strategic communication. In summary, it can be stated that the study finds that the Swedish Armed Forces, in the two campaign films, portray their mission in a way that greatly corresponds with their official mission as presented in the government decision.
5
Lindmark, Moa. "Systembolagets kommunikation i reklamfilmer -En multimodal kritisk diskursanalys av Systembolagets reklamfilmer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75151.
Full textAbstract:
Den här studien syftar till att granska vad Systembolaget förmedlar i sina reklamfilmer och hur det förmedlas. Genom en kvalitativ utgångspunkt, den multimodala kritiska diskursanalysen och semiotiska resurser urskiljs dolda budskap i reklamfilmerna. De teoretiska utgångspunkterna i studien är social marknadsföring och den socialsemiotiska teorin vilka stärker och lyfter resultaten. Analysen av reklamfilmerna visar att Systembolaget använder sig av humoristisk, informativ och berättande strategi, samt att deras samhällsuppdrag enbart förmedlas till en viss del. Andra budskap som analysen urskiljer i de tre reklamfilmerna är Systembolagets syn på kvalité och deras värdering om kapitalism.
6
Hansson, Marie. "Så väljer eleverna att delta : En studie av multimodal kommunikation i musikundervisningen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-56330.
Full textAbstract:
Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet. Metafunktionerna syftar till att kartlägga semiotiska teckensystem och andra meningsskapande uttryck i en kommunikation. Det semiotiska arbetet sker i tre olika nivåer samtidigt, vilka benämns: den ideationella, den interpersonella och den textuella metafunktionen. Studien synliggör lärarens multimodala resurser och elevernas respons på dessa. Lärarens kroppsliga resurser såsom talet, mimiken, gesterna och dennes kroppsrörelser är meningsbärande i praktiken och kompletteras av övriga artefakter. Lärarens resurser organiseras retoriskt genom att läraren arbetar från det lilla till det stora. Det sker en tydlig eskalering av både lärarens semiotiska resurser och svårighetsgraden i undervisningens innehåll. En slutsats som man kan dra utifrån denna studie är att lärarens olika teckensystem samt organisering av undervisningen påverkar och kan främja elevernas deltagande i undervisningen.
7
Berg, Elsa, and Anneli Eriksson. "Rätt till kommunikation. : En undersökning om hur lärare på gymnasiesärskolan ser på kommunikation och kommunikationsutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98574.
Full textAbstract:
Alla människor har rätt till en fungerande kommunikation. Det är med hjälp av kommunikationen människan skapar tänkande, relationer och utveckling. Utan en fungerande kommunikation minskar möjligheterna till fullt deltagande i sitt liv och sin omvärld. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är oftare utsatt för problematik inom just kommunikationsområdet då de många gånger inte kommunicerar på samma sätt som personer utan intellektuell funktionsnedsättning. Dessa elever har dessutom större kognitiva svårigheter som medför att inlärning och utveckling är begränsad. Det finns risker med att elever med intellektuell funktionsnedsättning inte får möjlighet till den kommunikation och kommunikationsutveckling de har rätt till. Det kan påverka den kognitiva utveckling och deras möjlighet att påverka sina egna liv. Följande studie har inriktat sig mot gymnasiesärskolan och enligt läroplanen Gysär 13 ska alla elever ges de förutsättningar som krävs för att kunna utveckla och bibehålla en fungerande kommunikation. För att uppnå studiens syfte har åtta lärare på gymnasiesärskolan intervjuats i syfte att ta reda på hur de arbetar med kommunikation, kommunikationshjälpmedel och vad de anser främjar en god kommunikationsutveckling för att eleverna ska kunna bli aktiva deltagare och medskapare av sina egna liv. Dessutom undersöks vilka implikationer kommunikation eller bristen på kommunikation kan få för den enskilde eleven. Studien visar bland annat det finns ett brett användande av kommunikativa hjälpmedel bland elever och lärare på gymnasiesärskolan. Detta till trots upplever lärarna att det finns behov av utveckling inom området. Många elever ges inte de möjligheter de har rätt till på grund av brist på kunskap och samsyn hos personalen och organisationen i stort. Respondenterna lyfter vikten av tydliga kartläggningar och utbildning av personalen som framgångsfaktorer i det fortsatta arbetet.
8
Apelman, Jonas, and Konrad Johnson. "Informationsdesign i kristid : Regioner och effektiv kommunikation genom Instagram." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för information och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37502.
Full textAbstract:
Bakgrund I slutet av 2019 började spridningen av SARS-CoV-2 i Kina. För a; förhindrasmi;spridning har myndigheterna i Sverige stå; inför en utmaning a; förmedlakrisinforma<on på e; effek<vt sä;. E; sä; de når många är genomsociala medier där bild och text oTa kombineras för a; förmedla e; budskap.Syfte SyTet är a; analysera hur tre regioner använt Instagram för a; förmedlainforma<on om pandemin <ll sina medborgare, samt vilken strategi somfungerat bäst.Metod Undersökningen använde intervjuer för a; se hur regionerna såg på si; arbeteoch mål med Instagram. DäreTer en enkätundersökning för a; kollamålgruppens aVtyd <ll regionernas inlägg. Inläggen jämfördes även mot enmul$modal analys för a; kunna klassificera och analysera dem.Resultat Undersökningen visade a; regionerna hade olika målgrupper och syTenmed Instagram, och a; de;a speglades i inläggen. Undersökningen visadea; vissa mul<modala u;ryck som kulturella symboler, analy$ska processeroch textuella metafunk$oner kan ha posi<v inverkan på medborgarnas upplevelseav Instagraminläggens informa<onsförmedling. Undersökningen visadeäven a; det är en utmaning för regionerna a; få medborgarna a; viljaläsa hela inläggen. I synnerhet om kulturella symbolerna används på e; felak<gt sä; eller om bildens budskap uppfa;as vara irrelevant. Undersökningenvisade a; regionerna ämnar följa myndigheternas skrivregler mena; det i prak<ken inte all<d uXörs.Slutsatser Undersökningen visade a; vissa mul<modala val kan leda <ll både posi<vaoch nega<va effekter på medborgarnas aVtyder <ll informa<onen som förmedlas.Regionerna behöver vara medvetna om a; inläggens budskap ochhur användandet av kulturella symboler kan ha en nega<v påverkan påmedborgarnas vilja a; ta <ll sig e; inläggs informa<on.Background At the end of 2019 the spread of the SARS-CoV-2 virus began in China. Inorder to stall the spread of the virus, government agencies in Sweden havefaced a challenge with communica<ng informa<on in an effec<ve way. Oneway to reach a large number of people is through social media.Aim The study analyzed how three local government agencies had used Instagramto convey informa<on about the pandemic to their ci<zens. As well aswhat strategy has worked the best.Method Interviews were conducted in order to find out how the regions saw theirown work and goal with their use of Instagram. To accompany the interviews,an online form was used to pinpoint the target audience's aVtudetowards different types of Instagram posts. Together with a mul<modalanalysis of the posts, a triangula<on of the results was made.Results The strategies, target groups and goals with Instagram varied between theregional government agencies. Certain mul<modal strategies like culturalsymbols, analy<cal processes and textual metafunc<ons can have a posi<veimpact on the ci<zens aVtude towards the posts. It also showed the difficultywith designing informa<on for Instagram in a way that encourages citizensto read the post in its en<rety. This was especially prominent whenusing cultural symbols in a careless way or the message conveyed by theimage was perceived to be irrelevant. Finally, it showed that the local governmentsaim to follow the governmental wri<ng guidelines but don’t alwayssucceed.Conclusions The target audience and purpose of using Instagram varies between the regionalgovernment agencies and this is reflected in their mul<modal execu-<on of Instagram posts. Regional governments need to be aware that themessage of the image and the use of cultural symbols can have a nega<veimpact on the ci<zens' will to understand the content of the post.
9
Notér, Hooshidar Annika. "Dansundervisning som förkroppsligad multimodal praktik : en studie om kommunikation och interaktion i dansundervisning." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-107135.
Full textAbstract:
Dansundervisning som förkroppsligad multimodal praktik En studie om kommunikation och interaktion i dansundervisning. ABSTRACT Dance teaching as embodied multimodal practice A study about communication and interaction in dance teaching. The overall aim of this study is to increase the knowledge about how communication and interaction between students and teachers is manifested in dance teaching and learning, with a special focus on the students’ agency and how that can be assumed to affect their conditions for learning. In a dance class, teachers and students engage in the dance practice by using different semiotic modes of communication; body movements and gestures, touch, hearing, gaze, sound and speech. The teaching and learning situation can be described as a complex multimodal configuration of signs in different time and space based modes. The object of study is to examine students’ and teachers’ interaction and communication in detail, with a focus on how different semiotic resources are being used and how that affects the design of the dance class. The data consist of video recordings of dance classes in dance college education and more specifically the daily dance practice, the dance class. Video recordings were made in jazz dance, contemporary dance and ballet classes. These genres are, in various degrees, bearers of a tradition of dance teaching where students repeat the movement material that the teacher demonstrates. I base my choice on the fact that this is a common way of teaching dance both in dance college education and elsewhere. By using a multimodal analysis, different modes of communication and their interplay were brought into focus. Employing the perspective of a social semiotic multimodal theory the analyzed data were interpreted and discussed. The result has shown the importance of the body in communication and interaction between students and teachers in dance teaching and learning. Communication and interaction involve and combine different embodied semiotic resources. Signs are being made, interpreted and remade/redesigned with, through and in the body. The way the teachers use their voices in combination with body movements and gestures in instructions and feedback, makes these resources appear hierarchically more important than the verbal language. The result shows that the students make rhetoric choices in their learning processes. It is shown by the way they choose to attend to what the teacher communicates. The students’ choices in responding are mostly by showing how they understand. Further the results show that the teacher is responsible for the overall design of the dance class. The study material consists mostly of movements that the teacher has created in relation to a genre’s esthetics, the teacher chooses what aspects to focus on and how time is disposed. The students’ agency seems limited in terms of how they can affect and influence the design of the dance class. This means that the knowledge that is produced to a great extent is dependent on the teacher’s choices, her esthetic values and her own knowledge. From a didactic point of view this needs to be addressed in dance education in terms of how dance classes are designed, it concerns questions of esthetics, values and power. Keywords: dance teaching and learning, communication, interaction, multimodality, semiotic resource, design
10
Dibbelt, Julian Matthias [Verfasser], and D. [Akademischer Betreuer] Wagner. "Engineering Algorithms for Route Planning in Multimodal Transportation Networks / Julian Matthias Dibbelt. Betreuer: D. Wagner." Karlsruhe : KIT-Bibliothek, 2016. http://d-nb.info/1093559330/34.
Full text
11
Hennix, Ylva. "Ungdomars sociala lärande och kommunikation genom strategispelet League of Legends : en etnografisk studie om socialt lärande och kommunikation bland tonårskillar." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4785.
Full textAbstract:
Detta examensarbete, som skrivits inom området media vid Konstfack ägnas åt tonårskillars sociala lärande i strategispelet League of Legends. Jag har undersökt hur ungdomarna kommunicerar med varandra och vilka olika metoder de använder för att inskaffa kunskap som är nödvändigt för att utvecklas som League of Legendsspelare. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer med tre femtonåriga killar och etnografiskt orienterade videodokumentationer som bas för min undersökning. Socialsemiotisk teori med ett multimodalt perspektiv används. Begrepp som jag använder mig av för att förstå och analysera min empiri är lärande och design. Analysen av intervjuer och videodokumentationerna vägleds av mina frågor kring hur ungdomarna lär sig av varandra och vilka resurser de skapar tillsammans. Resultatet visar att det sker en ständig läroprocess som styrs av ungdomarnas intresse och deras strävan efter att bli bättre League of Legends spelare och social tillhörighet. Samarbete kring hur strategiska val diskuteras mellan ungdomarna och formar dem att bli multikonstnärer som behärskar skrift, tal och gester. Min undersökning via videodokumentationerna blev mitt dubbla perspektiv, det jag inte kunde finna via skrift och intervjuer såg jag via filminspelningen. Jag har jag valt att klippa ihop en film om mitt sökande på svar kring hur ungdomarna kommunicerar. Denna film visas som min gestaltande del på Konstfacks vårutställning 2014.
12
Åman, Katarina. "Jag kände en utställning! : Sinnesintryckens betydelse för förståelsen av en utställning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121863.
Full text
13
Kihlblom, Landtblom Karin. "Elevers agerande och kommunikation i IKT -stödda aktiviteter : En multimodal studie av matematikundervisning i årskurs 9." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-86530.
Full textAbstract:
IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien. Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera. Datamaterialet har transkriberats och analyserats genom interaktionsanalys. Vid analysen har ett ramverk bestående av socialsemiotik och affordance använts. Resultaten visar att elever söker efter liknande sätt att agera oavsett om de använder IKT eller inte, framförallt att hitta vägar för att kontrollera sina svar. Resultaten visar även att eleverna använder olika semiotiska resurser i sin kommunikation samt att de tillgängliga representationerna påverkar valet av semiotisk resurs. Det är sällan som en talad mening ger hela budskapet, meningsutbyten sker i regel genom en interaktion mellan olika resurser. Videofilmning har varit en användbar metod för att dokumentera olika semiotiska resurser.
14
Nolåkers, Frida. "Multimodal design för lärande i utställningsmiljö : En studie om sinnen som modaliteter och dess kommunikation i ett historiskt rum." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44635.
Full textAbstract:
Gustav Vasa-föreningen planerar att bygga en utställning för att främja kulturlivet och öka lärandet kring Gustav Vasas ledning på 1500-talet. Förhoppningen är att genom utställningen kunna agera som en förlängd arm till skolorna i Strängnäs kommun i form av studiebesök. I utställningen vill föreningen informera om Gustav Vasas utnämning till kung den 6 juni 1523 på ett intresseväckande och informativt sätt, för att kunna nå ut till en yngre målgrupp, lågstadieelever. Genom ett samarbete med föreningen har detta examensarbete undersökt hur sinnen som modaliteter kan tillämpas i en utställningsmiljö i lärande syfte. I rapporten har Selanders teorier om multimodalt lärande tillsammans med McKenna-cress & Kaminens och Velvets riktlinjer kring utställningsmiljöer tillämpats. Teorierna har tillsammans med en etnografisk undersökning i form av en observation lagt grund för det designförslag som fastställts. Designförslaget redogör för hur utnämnandet av Gustav Vasa som kung kan kommuniceras i utställningsmiljö, för att bidra till lärande med hjälp av sinnen som modaliteter.The Gustav Vasa Association plans to build an exhibition to promote cultural life and increase learning about Gustav Vasa's leadership in the 16th century. The ambition is that through the exhibition will act as an extended arm for the schools in Strängnäs municipality in the form of study visits. In the exhibition, the association wants to inform about Gustav Vasa's coronation as king on June 6, 1523 in an interesting and informative way, in order to reach a younger target group in the form of primary school pupils. Through a collaboration with the association, this degree project has examined how the senses as modalities can be applied in an exhibition environment for learning purposes. In the report, Selander's theories on multimodal learning together with McKenna-cress & Kaminens and Velvet's guidelines on exhibition environments have been applied. Together with an ethnographic survey in the form of an observation, the theories have laid the foundation for the design proposal that has been established. The proposal describes how the appointment of Gustav Vasa as king can be communicated in an exhibition environment, in order to contribute to learning with the help of the senses as modalities.
15
Hansson, Elisabeth. "Meningsskapande i utställningen : En komparativ etnografisk fallstudie av förskolegruppers multimodala kommunikation vid ett Naturhistoriskt museum och ett Science center." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-132979.
Full textAbstract:
Som övergripande syfte vill denna studie undersöka hur två förskolegrupper kan meningsskapa i två olika utställningar genom att beskriva, analysera och jämföra dessa två förskolegruppers multimodala kommunikation vid utställningsbesök. Genom syftet vill denna studie ge ökad kunskap om multimodal kommunikation hos två förskolegrupper i två olika utställningar. I syftet ingår att studien önskar öka kunskapen om hur semiotiska resurser kan användas och vad som fokuseras genom språkbruk, som kommunikativa villkor för lärande i utställningar. Studien har en design av en komparativ etnografisk fallstudie. Videoinspelningar, MP-3 ljudinspelningar, deltagande observation och fältanteckningar har använts som instrument för datainsamling. Genom strategiska urval valdes 11 stycken treåriga förskolebarn och tre pedagoger för att besöka en utställning vid Naturhistoriska Museet och nio femåriga förskolebarn med två pedagoger for att besöka en utställning vid Tom Tits Experiment (science center). Det insamlade materialet transkriberades multimodalt och kunde därefter analyseras som text. Multimodal interaktionsanalys (Norris 2004, 2014) och ett språkbruksraster (Rostvall & West 2001) användes för analys. Resultatet visade markanta skillnader mellan utställningarna. Av den multimodala interaktionsanalysen visade utställningen vid ett science center en bredare användning av semiotiska resurser, då alla artefakters meningserbjudanden var både visuella och taktila, en del artefakter erbjöd även auditiva meningserbjudanden. Språkbruket i samma utställning var mycket varierat och barnen anmodade varandra. Slutsatsen blir av detta att förskolegruppernas a) meningsskapande villkoras av språkbruk och att b) om meningsskapandet ska ske i samarbete ökas den möjligheten dess mer symmetriska de sociala relationerna är.
16
Lösegård, Linus. "”Det är inte bara ord som används” : En studie av musiklärares sätt att kommunicera med sina elever i undervisning av ensemble." Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28917.
Full textAbstract:
Föreliggande arbete inriktar sig på lärares sätt att kommunicera i undervisning av ensemble där de bemöter flera elever samtidigt. Med hjälp av videoobservationer av fyra lärare som bedriver undervisning av mindre ensembler på gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssätt som används samt hur de används. Resultatet visar att lärarna använder sig av så väl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklärarna med sina elever under lektionens gång. De kommunikationsspråk som förekommer är ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, gestaltande, kunnigt och målande språk. I diskussionen tar jag bland annat upp hur lärarna i undersökningen valt att designa sin undervisning utifrån situationerna om spel och i spel, samt vad detta ger för förutsättningar för dem själva och deras elever.The study focuses on how teachers communicate when teaching music ensembles in which they meet several students simultaneously. With the help of recorded video lessons of four teachers while teaching small ensembles at the high school level, I have analysed the means of communication and how these are applied. The results show that teachers use verbal as well as nonverbal communication in their teaching. They communicate with their students during the lesson via several multimodal semiotic resources. The language of communication that results is a social, humorous, authoritative, creative, knowledgeable and vivid language. In the chapter on discussion, I present among other things, how the teachers in the study chose to design their education based on the situations regarding performance and through performance, and the conditions thus created for themselves and their students.
17
Daun, Linnèa. "Serieteckningens möjligheter : En studie som undersöker serieteckningar som multimodal instruktion i skolan." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6930.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker serieteckning som multimodal instruktion i skolan med syfte atttillgängliggöra kunskap om, undersöka och utveckla, alternativa undervisningsmaterial medmultimodalitet som utgångspunkt och serieteckning som metod. Delar av arbetet hargenomförts som ett kollegialt lärande tillsammans med en annan lärarstudent, samt isamverkan med en undervisande lärare i grundskolan (åk 7 – 9). I studien ställs frågan hur ensom lärare kan använda sig av serieformatet som multimodal kommunikationsform i skolansundervisning, med specifik avgränsning till serier som uppgiftsinstruktion. Detta har skettgenom, och resulterat i, skapande av serieinstruktion samt prövande av serieinstruktion därelever och lärare uttrycker sina uppfattningar av mötet med serie som instruktion. Resultatfrån studien visar att text integrerat i bild kan vara problematiskt, men att bilder som bildstödtill text - samt i kombination med seriens struktur av rutor, effektivt kan användas somytterligare ett steg i en multimodal kommunikation- och instruktionsform. Delar av studiensresultat gestaltas i form av en interaktiv installation under namnet ”Tear down the walls oftext! Let’s build up a world of trilingual learning – text, pictures and squares” på Konstfacksvårutställning vårterminen 2019.
18
Steinicke, Frank. "Universal interaction in virtual reality systems design of multimodal metaphors for generic interaction tasks." Saarbrücken VDM Verlag Dr. Müller, 2006. http://d-nb.info/986384976/04.
Full text
19
Eriksson, Ellenor. "En språklig verktygslåda : En undersökning om hur en grafisk språkprofil kan nyttjas i utformningen av multimodal, extern kommunikation." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40117.
Full textAbstract:
Syftet med det här examensarbetet i textdesign var att skapa en grafisk språkprofil och en ny nyhetsmall till Bokförlaget Langenskiöld. Det är en studie i hur man kan använda sig av multimodalitet, visuell hierarki, voice, bildspråkoch värdeord och/eller värdemeningar till förmån för att skapa tydlig och effektiv kommunikation.Studien tog form i analyser av fyra nyhetsutskick från bokförlaget, omvärldsanalys på ett nyhetsmejl från Boktugg.se, kvalitativa intervjuer, en digital enkät och slutligen utprovningarav den nya nyhetsmallen. Slutsatser som dragits i arbetetvisar att en grafisk språkprofil kan nyttjas i utformningen av den externa kommunikationen på bokförlaget. Med hjälp av direktivkan kommunikationen göras mer enhetlig och tydlig.The purpose of this Bachelor thesis forInformation Design is to create a graphic language profile and a new news template for Bokförlaget Langenskiöld. The study focuses on how using multimodality, visual hierarchy, voice, imagery and value words and/or value sentences creates clear and effective communication.The study consisted of:analyses of four newsletters from the book publisher, an analysis on a newsletter from Boktugg.se, a comparative analysis, qualitative interviews, a digital survey and tests of the new news template.Conclusions drawn from this study prove a graphic language profile can be used in creating external communication. With coherent guidelines communication can be made unified and clear.
20
Larsson, Johanna. "Multimodala texter : En intervjustudie med lärare och elever i årskurs 1-3." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78140.
Full textAbstract:
Dagligen möter eleverna multimodala texter både i skolan och på fritiden. Digitaliseringen har medfört en förändring i hur texter läses och produceras. Dessutom bidrar digitaliseringen till både möjligheter och svårigheter för såväl lärare som elever. Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare och elever arbetar med multimodalt berättande texter i svenskundervisningen i årskurs 1-3 samt vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet. Lärares och elevers syn på arbetet med multimodalt berättande texter kommer även att jämföras med varandra. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då de multimodalt berättande texterna skapas i ett socialt sammanhang. Metoden som används för att samla in material är intervju, lärarna intervjuas personligen och eleverna intervjas i grupp. Resultaten i studien visar att skrift och bild är de modaliteter som används mest. Årskurserna arbetar på lite olika sätt men samtliga lärare använder bilder som stöd för att förstärka elevernas förståelse. Digitala verktyg används flitigt i svenskundervisningen, projektor används vid genomgångar och redovisningar, datorer används som sökmotor och att producera text på och iPads används på samma sätt som datorn men även till att spela in ljud och film. Lärarna planerar vad eleverna ska göra medan eleverna får planera vad de vill skriva om. Men det är inte alltid så lätt att komma på vad de ska skriva om. Lärarna upplever att många elever har brist på fantasi vilket även eleverna själva lägger märke till.On a daily basis, students encounter multimodal texts both at school and at leisure. Digitization has led to a change in how texts are read and produced. In addition, digitization contributes to both opportunities and difficulties for both teachers and pupils. The purpose of this study is to find out how teachers and students work with multimodal narrative texts in the Swedish subject in grades 1—3 and what opportunities and difficulties exist in the work. Teachers´ and pupils' opinion on the work with multimodal narrative texts will also be compared with each other. The study is based on a sociocultural perspective which considers the multimodal narratives as constructs in a social context. To collect material to my study I use the method interview, the teachers are personally interviewed and the students are interviewed in groups. The results of the study showes that writing and image are the most common modalities. The grades work in slightly different ways, but all teachers use pictures to support students' understanding. Digital tools are used extensively in Swedish teaching, projectors are used in reviews and reports, computers are used as search engines and to produce text on, and iPads are used in the same way as the computer but also to record audio and film. Teachers plan what students should do while students plan what they want to write about. But it's not always easy to figure out what to write about. The teachers feel that many students have a lack of imagination which the students themselves notice.
21
Xue, Yida [Verfasser], Hans-Christian [Akademischer Betreuer] Pfohl, and Malte [Akademischer Betreuer] Fliedner. "Strategic Planning of Large-scale, Multimodal and Time-definite Networks for Overnight Express Delivery Services / Yida Xue. Betreuer: Hans-Christian Pfohl ; Malte Fliedner." Darmstadt : Universitäts- und Landesbibliothek Darmstadt, 2013. http://d-nb.info/1107770254/34.
Full text
22
Ul, Abedin Zain [Verfasser], Fritz [Akademischer Betreuer] Busch, Zhiwei David [Gutachter] Wang, and Fritz [Gutachter] Busch. "A Methodology to Design Multimodal Public Transit Networks: Procedures and Applications / Zain Ul Abedin ; Gutachter: David Wang Zhiwei, Fritz Busch ; Betreuer: Fritz Busch." München : Universitätsbibliothek der TU München, 2019. http://d-nb.info/1201819881/34.
Full text
23
Wiklander, Marianne. "”Lämna tistlarna kvar!?” : Om att ta lärande till hjälp för att lyckas gå från ord till praktisk handling i organisationens interna kommunikation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215443.
Full textAbstract:
Utgångspunkten i uppsatsen är, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsättningar att lyckas, måste budskapet: 1. först och främst bli mottaget, d v s uppfattas av en tänkt mottagare. 2. därefter tolkas korrekt, d v s avsändarens och mottagarens förståelse måste stämma överens. 3. sist, men inte minst, väcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa självförtroende, d v s tro att kunna omsätta budskapet i praktiken. Tre metoder analyseras utifrån ett lärandeperspektiv vilket bygger på fenomenografiska principer om att förmedla lärande samt erfarande av lärande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras är: 1. Ifråga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen. 2. Ifråga om förståelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell. 3. Ifråga om att väcka engagemang och självförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell. Det visar sig att samtliga metoder bör kunna användas för att förmedla lärande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lärandeperspektivet. En slutsats som dras är, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, är att mottagaren som en människa med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istället läggs på att utforma kommunikationen så den stämmer överens med hurdan människan (mottagaren) är, är det tänkbart att chansen ökar att få fler åhörare vilka förstår och tar till sig ett förmedlat budskap. Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av människan, bör användning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlätta ett budskaps passage genom de barriärer som hindrar mottagande, förståelse och formulering av aktivitet.The premise of this thesis is that a successful communication of a message throughout an organisation requires that the message: - first and foremost is received, i e perceived by an intended recipient. - is properly interpreted, i e the sender’s and the receiver's understanding of the message must match. - last, but not least, stimulates involvement, i e stimulates the willingness to take in the message and gives the self-confidence to translate the message into practice. Three methods are analyzed from a learning perspective based on phenomenographic principles. The principles are about facilitating learning by creating the architecture of variation and by building a relevance structure. The three methods analyzed are: 1. In terms of receiving messages – the dual advertising model. 2. In terms of understanding – Ongstad’s triadic positioning model. 3. In terms of commitment and confidence to formulate a task – Palmer’s multimodal coaching model. From the chosen phenomenographic learning perspective, all methods turn out to be useful. One conclusion that may be drawn from the study is, that a possible reason behind unsuccessful communication of a message, is that the receiver as a human being with personal characteristics and problems is not taken into account. Therefore, if focus is placed on designing communication so it matches the receiver, the chance increases to get more listeners who understand and take in the conveyed message. As the three analyzed methods relate to various aspects of the human being, the use of all three together may facilitate the message through the barriers that prevent the message from being received, understood and applied.
24
Hallén, Clara, and Elin Dannapfel. "UNICEF:s kommunikation på Instagram för att skapa engagemang och beröra : En kvalitativ studie." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157093.
Full textAbstract:
Över tid har det skett en enorm förändring gällande medieutvecklingen, som påverkat sättet att kommunicera. Där användningen av sociala medier är ett exempel kopplat till denna utvecklingen och där Instagram kommit att bli en av de mest använda sociala kanalerna. Vidare finns det flera exempel där just sociala medier har spelat en viktig roll och blivit allt mer vanligt kopplat till humanitära ändamål. Unicef är kända för sin goda kommunikation samt att de innehar ett av de främsta Instagramkonton i Sverige i denna genre. Organisationer som Unicef är beroende av finansiering för att kunna bedriva sitt arbete. Syftet med denna studie är att granska samt analysera hur organisationen Unicef använder sig av texter, bilder samt videoklipp för att förmedla ut sina budskap på deras svenska Instagramsida unicefsverige. Därtill undersöka hur Unicef samverkar med välkända personer, för att beröra och skapa engagemang. Denna studie är av vikt då den analyserar Unicefs kommunikation i syfte att sprida kunskap och skapa engagemang för att rädda liv, där värde kan skapa om fler tar efter så att fler liv kan räddas. Metoden som tillämpats är kvalitativa metoder, dels i form av en kvalitativ intervju, samt multimodala analyser av fem bilder med tillhörande text samt två videoklipp. Intervjun gjordes med en enskild person som är PR ansvarig för Unicef Sverige. Teorier som använts i studien är tvåstegshypotesen, målgruppsanalys samt integrerad marknadskommunikation. Resultatet av studien visar att när text och bild samverkar med varandra kan en enhetlig betydelse skapas, där de båda kompletterar varandra. Vidare kan bilder och berättelser framkalla en känslomässig reaktion hos publiken genom hur de framställs utifrån blickar, vinklar samt språkhandlingar. Ambassadörer används för att de ska sprida organisationens budskap. Dels genom uppmaningar och kunskapsspridning men också genom att känslomässigt tala om olika händelser, där det finns en bakomliggande koppling mellan de behövande och ambassadörerna i syfte att beröra publiken.
25
Aldén, Mona. "Design och meningsskapande i förskolan : En multimodal designteoretisk studie av fyra lärandesammanhang kring matematik." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117242.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att, med utgångspunkt i ett designteoretiskt multimodalt perspektiv, beskriva, analysera och tolka hur tre förskolepedagoger designar lärandesammanhang, kring ämnet matematik. Förutom detta var också syftet att få insikt om hur lärandesammanhangets design kunde förstås och tolkas i termer av lärande och meningsskapande. Den metod jag valde var uppbyggd kring en icke-deltagande videoobservation med ett kvalitativt upplägg där målet var att försöka förstå det som ägde rum genom relevanta tolkningar. I resultat och slutsatser framkom det till exempel att förskolepedagogerna använder en mängd semiotiska resurser och teckensystem i form av fysiska redskap tillsammans med ansiktsuttryck, tal och handrörelser i kommunikationen med barnen. Dessutom framkom det att barnen också använde sig av ett antal olika semiotiska resurser och teckensystem i arbetet med att skapa mening kring de olika lärandesituationerna. Det blev också tydligt att barnens tidigare erfarenheter fick en betydande roll då barnen använde de tidigare erfarenheterna som ett tankeredskap i de meningsskapande processer, designade av förskolepedagogerna, de deltog i.The study's purpose was, based on a design theoretical multimodal approach to describe, analyze and interpret how three preschool teachers design learning contexts, on the subject of mathematics. Besides, this was also the aim to gain insight on how context of learning designs could be understood and interpreted in terms of learning and meaning. The method I chose was built around a non-participating video observation with a qualitative approach where the goal was to try to understand what took place through the relevant interpretations. The results and conclusions that emerged was that the preschool teachers used a variety of semiotic resources in the form of physical tools along with facial expressions, voice and gestures in their communication with the children. Moreover, it appeared that the children also used a number of different semiotic resources in their work of creating meaning around the different learning situations, designed by the preschool educators, they participated in. It also became clear that the children's previous experiences had a significant role as they also used past experiences as a tool in the meaning-making process.
26
Carlzon, Adrian. "Plötsligt händer det… eller? : En multimodal analys av Svenska Spels Tv-sända reklam för Triss." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-64908.
Full textAbstract:
Idag är reklam en självklar del i samhället som ofta har syftet att locka till konsumtion för den marknadsförda varan och i takt med att tekniken har gått framåt har reklam kunnat visa sig i större utbredning. Nyligen har även en ny sorts marknad visat sig tydligt inom marknadsföring, nämligen spelreklam. En stor ökning av spelreklam har på senare tid kunnat beskådas i en mängd sorters medier: kvällstidningar, våra smarttelefoner, datorn och inte minst i Tv. I och med utvecklingen av spelreklam, som kan vara potentiellt farlig då den kan skapa ekonomiska, psykologiska samt sociala problem, krävs det idag en utvecklad källkritik hos konsumenten för att kunna se reklamen från olika perspektiv för att på så sätt bygga sig en egen uppfattning istället för att låta reklamen förföra en med idealiserade perspektiv. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla kunskaper om hur spelbolag använder sig av olika semiotiska resurser i sitt försök att sälja lotter. I uppsatsen analyserar jag Svenska Spels tv-sända reklam för lottotypen Triss. Metoden jag har använt mig av är en multimodal analys för stillbildsanalyser. Metoden har applicerats i analys av rörlig bild och fokuserat på hur och vad några av de semiotiska resurser som tillhandahålls i reklamen kommunicerar. De semiotiska resurserna som analyseras har delats in i tre olika delar: (1) kläder, (2) kroppsspråk respektive röstläge och (3) ljud. Utöver analysen av reklamfilmen diskuterar jag även värdet i att analysera reklam ur ett pedagogiskt perspektiv med avstamp från Skolverkets läroplan för gymnasiet. Analysen visar hur Svenska Spels reklam för Triss använder sig av humor, grova kontraster och anspelning på positiva känslor (kopplat till Triss) med hjälp av ett tätt samspel av olika semiotiska resurser såsom klädsel, beteende och ljud för att locka till köp av en lott. På samma gång informerar de om hjälp-och stödlinjer, något som konnoterar att lotten inte enbart är glädjefylld, utan det finns en baksida av det ideala som visas upp i reklamen.
27
Larsén, Susanne. "Språk, begrepp och inkluderande undervisning : En studie av fyra lärares multimodala kommunikation och språkutvecklande arbetssätt i klassrum där elever i behov av särskilt stöd är inkluderade." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68029.
Full textAbstract:
The aim of this study is to describe how four teachers in middle school work to verbally support students´ language and comprehension of subject-specific concepts, and also illustrate what teachers´ express they consider is linguistic development. The research questions posed in this study are: which multimodal linguistic representations do the teachers use in a group to verbally support students’ linguistic development, and what do the teachers consider to be linguistic methods. The study is a qualitative study with two different methods. The study set out to explore what multimodal linguistic support the teachers’ use in classroom, through observations using an observation scheme based on communicative representations. To find out, what teachers consider, is linguistic development, an interview in a focus group with the observed teachers was conducted. The sociocultural perspective on language and teaching, where learning is considered as a social process together with others, is used in the analysis collected for data. It was found that the teachers in the study use multimodal linguistic support for the students with learning difficulties. The students are able to be involved in the lessons. The teachers often use subject-specific concepts so that they will be well known and used by the students themselves. The teachers talk about linguistic development as subject-specific concepts and have not reflected that they develop the student’s language through the multimodal linguistic methods they use in their daily work with the group, both individually and collective.
28
Larsson, Paloma. "Multimodala texter i svenskundervisningen : En intervjustudie med lärare i åk 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78953.
Full textAbstract:
Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.
29
Kadmark, Louise. "Intimitet och emotionell kommunikation via Instagram : en kvalitativ studie om influencers sätt att kommunicera." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165564.
Full textAbstract:
Sociala medier har blivit en integrerad del av vår vardag och profiler arbetar ständigt med skapandet av identitet, representation och interaktion. Efter sökandet av tidigare forskning uppfattades en avsaknad för studerandet av utformning och påverkan i kommunikationen på Instagram. Främst vad gäller en intim och emotionell sådan, som sänds ut via influencers. Studien syftar till att ge förståelse av de självrepresentativa aspekterna, men också hur emotion och förmänskligandet av kanalen bidrar till den annars distanserade närkontakten med följarna. Uppsatsen ska belysa vikten av interaktion i relation mellan sändare och mottagare samt studera modaliteter som språkhandlingar och tilltal med dess eventuella betydelser för den upplevda påverkan på en tänkt publik. För att få ett rättvist kvalitativt resultat har en multimodal analys använts med inslag av den kritiska lingvistiken. Materialet har samlats in digitalt och utgörs av tre influencers två olika instagraminlägg, där utformandet av inläggen granskas utifrån ett kodschema med stödfrågor, innefattande både text- och bildelement. Även samspelet mellan bild och text studeras. Resultatet pekar på de återkommande begreppen av identitetsskapande och bekräftelse, som verkar vara avgörande för den symboliska interaktionen och bibehållandet av kanalen. Självpresentationen är vital och den intima, emotionella kommunikationen bidrar till en allt närmare, personligare kontakt med den tänkta publiken. Kommunikationen spelar en viktig roll främst vid skapandet av mening och till eftersträvat budskap kopplat till emotion.
30
Karlsson, Emmie, and Alice Dahlgren. "Influencers i politiken : En kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ multimodal analys av politisk influencer marketing." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165583.
Full textAbstract:
Under valåret 2018 har vi kunnat se politikers nära kontakt med influencers på sociala medier. Valrörelsen på Instagram har bestått av influencers och politikers förklädda relationer. En potentiell problematik för de båda aktörernas transparens och trovärdighet. Politiker har idag blivit den nya trenden för influencers att marknadsföra. Studien har till syfte att besvara hur politiker och influencers använder Instagram som politiskt plattform för att sprida politiska budskap. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en webbenkät för att undersöka mediepublikens inställning till fenomenet, samt en multimodal metod bestående av sex stycken bilder på Instagram. Mediepubliken är det begrepp som kommer att användas för att beskriva de respondenter som besvarat vår enkät samt. Det empiriska materialet har analyserats utifrån vedertagna teorier för att skapa djupare förståelse av fenomenet politiskt influencer marketing, och dess bakomliggande faktorer. På så vis kan forskningsfrågor besvaras och slutsats dras kring att begreppet politiskt†influencer†marketing är ett fenomen som utförs genom politiska kommunikation på Instagram. Vi har även dragit slutsatsen att den politiska kommunikationen på Instagram är ett ytterligare sätt för eliter att kommunicera med varandra, inför bredare publik.
31
Lekeby, Gabriella, and Linda Ström. "Konceptet Babblarna: hur lyfts det fram på en arena som Facebook? : En innehållsanalys av hur det samtalas om Babblarna på Facebook." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351510.
Full textAbstract:
Denna studie bygger på en innehållsanalys av hur Babblarna samtalas om i Facebookgruppen ”Tips och idéer med Babblarna”. Gruppens fokus ligger på att tipsa varandra om hur deras arbete kring konceptet Babblarna ser ut. Studien har utgått från de inlägg som publicerats under en angiven tid i den slutna Facebookgruppen. Konceptet Babblarna har sitt ursprung i Irene Johanssons språkliga modell som kallas Karlstadmodellen. Denna modell lyfter vikten av att låta barn möta språket på flera olika sätt. Detta innebär mer specifikt att låta barnen möta bild, text och tecken i kombination med det verbala språket. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förmedlade sitt arbete kring konceptet Babblarna i Facebookgruppen samt se hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i det arbetet. Med hjälp av de didaktiska frågorna undersökte delstudie 1 hur pedagogen lyfte fram lärandet i inläggen. Delstudie 2 undersökte hur Babblarna synliggjordes i lär- och lekmiljön samt hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i inläggen. Analysen och resultaten av den insamlade empirin visade att en majoritet av inläggen inte lyfte varken metod eller syfte med aktiviteterna trots att vi genom analysen kunde identifiera olika lärandeområden. Vidare visade resultaten att majoriteten av inläggen kunde kategoriseras inom kategorin lekmiljö. Analysen och resultaten visade även att inläggen inte lyfter fram den multimodala kommunikationen som Babblarna förespråkar.
32
Jinder-Stove, Johannes. "Politiska partiers representation av Sverige i valkampanjsfilmer : En multimodal textanalys av svenska partiers valkampanjsfilmer till valet 2018." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156832.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen genomförs en multimodal textanalys av sju stycken valkampanjsfilmer till riksdagsvalet 2018 från sju stycken svenska politiska partier. Syftet är att undersöka hur dessa partier väljer att representera Sverige i sina valkampanjsfilmer. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, Benedict Andersons teori om den föreställda gemenskapen samt socialsemiotiken analyseras valkampanjsfilmerna. Resultatet visar att det finns stora skillnader på hur partierna väljer att representeras Sverige. Det finns exempel på när samma semiotiska resurs används för att representera Sverige men som får olika betydelser beroende på kontexten resursen befinner sig i. Att man går olika långt i sin kritik till hur Sverige har skött och vart Sverige befinner sig i beror på att partierna antingen sitter i regeringsställning eller är opposition.
33
Cornelius, Madeleine, and Nathalie Larsson. "“För alla som ska ta över världen” : En multimodal kritisk diskursanalys av Länsförsäkringar Göteborg och Bohusläns CSR-kommunikation i CRM-kampanjen För alla." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-64875.
Full textAbstract:
Två växande koncept inom marknadskommunikation idag är corporate social responsibility (CSR) och cause-related marketing (CRM). Syftet med vår studie är att analysera Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän och hur de kommunicerar kring CSR i kampanjen “För alla” genom användningen av CRM. Studien baseras på en kvalitativ metod för en djupgående analys av det empiriska materialet. Vi har gjort en multimodal kritisk diskursanalys av material (MCDA) insamlat från kampanjens samtliga kanaler, en kampanjfilm, två annonsbilder och fyra utvalda sidor från kampanjens webbplats. Detta för att få en överblick över samtliga kanaler kring hur företaget kommunicerar sitt sociala ansvar i kampanjen. Studien använder sig av teoretiska utgångspunkter kring CSR och CRM. Huvudresultaten av studien visar på att företaget tydligt försöker skapa en bild av sig som socialt ansvarstagande, detta genom en mängd olika visuella och textuella resurser.
34
Lööv, Elin, and Anton Eriksson. ""I Sverige är nu terrorn en verklighet" : En multimodal kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas framställning av integrationen i Sverige i deras valfilm 2018." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42972.
Full text
35
Öhman, Anna. "Cykler och loopar i Salongen : En studie av återkoppling i frisörklassrummet." Licentiate thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34993.
Full textAbstract:
Abstract: The interest in this empirical study aims at assessment, more precisely feedback as part of ordinary activities within hairdressing education. The study investigates feedback practices related to assessment of knowing during production, with focus on communication between student and teacher. Communication is regarded as interactively constructed and is investigated through a multimodal social semiotic perspective which implies studying verbal as well as nonverbal resources in meaning making. Speech and body movements are not subordinate to each other and are studied as contributing in communication on their own terms. Video observations were used to investigate feedback practices in the hairdressing classroom, during a couple of lessons when last year’s students received customers for various treatments. From one hour recording, a selection was made showing communication between student and teacher with joint focus of attention during production. The selection is based on the assumption of feedback as interactively constructed and represented in a multimodal way. The analysis of the feedback practice shows a multifaceted result, since each interaction between a student and a teacher is unique. Nevertheless, a recurrent pattern of feedback construction could be discerned. Three important functions of feedback were distinguished, that of control, instruction and evaluation. Furthermore, these functions interact in temporal processes of cycles and loops. The core of feedback practice is found within the loop, where questions and wonders from the student are brought into a joint investigation.Baksidestext: Cykler och loopar i Salongen handlar om återkoppling i yrkesgymnasiet, närmare bestämt på hantverksprogrammets frisörutbildning. Återkoppling studeras genom videoobservationer av kommunikation mellan lärare och elev under pågående undervisning, där elever arbetar med olika hårvårdsbehandlingar på kunder. Återkoppling görs genom olika meningsskapande resurser. Det verbalspråkliga är bara en del av kommunikationen. Kroppsrörelser, blickar och olika redskap används också för att kommunicera av både elev och lärare. Mönster i form av olika återkopplingsfunktioner och cykliska processer kan urskiljas i kommunikationen mellan lärare och elev. I det cykliska uppstår ibland loopar, som utgörs av händelser där något moment blir uppmärksammat i ett gemensamt utforskande. Looparna utgår från elevens frågor och funderingar och betraktas därför som centrala i återkopplingspraktiken. Studien bidrar med beskrivningar av den dagliga klassrumskommunikationen, där bedömning och undervisning är sammanvävda förlopp. Den riktar sig till forskare och lärare inom yrkesutbildning och andra skolformer, men också till övriga läsare med intresse för bedömningsfrågor och återkopplingspraktik. Licentiatuppsatsen är skriven inom ramen för Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik.
Intresset i denna studie är riktat mot klassrumsbaserad bedömning, närmare bestämt återkoppling som en del av den dagliga undervisningen. Studien undersöker återkopplingspraktik i frisörklassrummet relaterad till bedömning av kunnande under pågående arbete, med fokus på kommunikationen mellan lärare och elev. Kommunikationen betraktas som interaktivt konstruerad och studeras ur ett multimodalt perspektiv utifrån socialsemiotisk teori. Det innebär att återkoppling studeras både verbalt i samtalsform, men även icke-verbalt i form av bland annat gester, artefakter och blickar. De betraktas i detta perspektiv som jämbördiga resurser i meningskonstruktionen. Videoobservationer har därför varit ett lämpligt sätt att undersöka återkopplingspraktik i frisörklassrummet. Detta har gjorts under några lektionspass när elever i åk. 3 hade kundmottagning. Utifrån en timmes inspelningar, har urval gjorts som visar kommunikation mellan lärare och elev med gemensamt uppmärksamhetsfokus på ett pågående arbete. Urvalet baseras på grundantagandena om återkoppling som interaktivt konstruerad och multimodalt representerad. Analysen av återkopplingspraktiken visar på ett mångfacetterat resultat eftersom varje interaktion mellan lärare och elev är unik, således också deras kommunikation. Ändå har återkopplingspraktiken visat sig vara konstruerad enligt vissa återkommande mönster. Tre centrala återkopplingsfunktioner har kunnat urskiljas: den kontrollerande, den instruerande och den värderande, utgående från handlingar som kännetecknar dem. Vidare samspelar dessa över tid i cykliska processer och loopar. I looparna tas elevens frågor och behov tillvara i ett gemensamt utforskande. De kan betraktas som själva kärnan i återkopplingspraktiken.
36
Boskovic, Sara, and Fanny Hammarberg. ""Köp inte! Det är inte öl, det är vatten" : En multimodal kritisk diskursanalys av Systembolagets marknadskommunikation." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42982.
Full textAbstract:
This study analyses the marketing communication of Systembolaget. The material is the organization's last three tv-commercials. The aim of the study is to problematize the marketing communication of Systembolaget since it is a non-profit organization owned by the government. The organization exists to keep the alcohol consumption in control and to reduce the alcohol-related problems in society. The three latest tv-commercials of Systembolaget are analyzed through a multimodal critical discourse analysis as both theory and method. The language is critically reviewed through relevant tools. In MCDA the language includes both the expressions in writing and verbal, and also visual signs. The material is divided in three themes: alcohol as something exclusive, alcohol as something humorous and the contra wise language of Systembolaget. A study of this phenomenon helps to clarify how Systembolaget can be marketed even though the organization has no purpose to make financial profit. The study also describes how the two research fields marketing communication and strategic communication are connected. The results show how the social responsibility by the government does not show clearly at the same time as humor is used to catch the attention of the public.I den här studien analyseras Systembolagets marknadskommunikation. Materialet är organisationens tre senaste reklamfilmer. Studien syftar till att problematisera Systembolagets marknadskommunikation då de är en icke vinstdrivande organisation och ägs av staten. Organisationen finns till för att hålla alkoholkonsumtionen under kontroll och därmed minska de alkoholrelaterade problemen i samhället. Systembolagets tre senaste reklamfilmer analyseras. Detta sker med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) som både teori och metod. Språket granskas kritisk med hjälp av relevanta analysverktyg. I MCDA innefattar språk både det som uttrycks skriftligt och verbalt samt visuella tecken. Materialet delas in i tre teman: alkohol som något exklusivt, alkohol som något humoristiskt och Systembolagets tvärtomspråk. En studie av Systembolagets marknadskommunikation bringar klarhet i hur Systembolaget kan marknadsföras trots att organisationen inte har till syfte att gå med ekonomisk vinst. Vidare i studien beskrivs det hur de två forskningsfälten marknadskommunikation och strategisk kommunikation hör samman. Resultatet av studien visar hur Systembolagets samhällsansvar av staten inte framgår på ett tydligt sätt samtidigt som humor används för att fånga publikens uppmärksamhet.
37
Björkqvist, Jenni. "Normbrytande reklam : En multimodal studie av hur språkliga och visuella resurser används i normbrytande reklam." Thesis, Södertörns högskola, Svenska, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39930.
Full textAbstract:
This study examines two norm-breaking advertising campaigns. Through a sociosemiotic multimodal analysis I have examined a selection of advertising images from two norm-breaking campaigns: Försvarsmakten’s campaign Kom som du är and Arbetsförmedlingen’s campaignGör plats. The purpose of this study was to create a deeper understanding of how norm-breaking advertisement uses verbal and visual resources to affect attitudes and prejudices. To answer this purpose, the study has been based on the following questions: How are prominent participants constructed in norm-breaking advertising? How does image and text interact in order to change attitudes and prejudices? How does the presentation of the prominent participants in the advertising images relate to the overall purpose of the campaign? The result of this study indicates that there are patterns regarding how verbal and visual resources are used in the analyzed norm-breaking advertising images. The overall result shows that how the participants are portrayed makes the advertising images both demanding, contact- creating and engaging. Text and image interact in such a way that they both strengthen and complement each other and together they express demands that point toward a desired attitude and social change. The advertising images contains different people represented in a non- stereotyped way which relates well to the overall purpose of the campaigns.
38
Skoog, Frida, and Elisabet Ringqvist. "Feedback i grundsärskolan. : Lärares beskrivningar av att använda sig av feedback i undervisningen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78543.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att synliggöra lärares perspektiv på hur feedback görs föratt stödja elevens lärande i grundsärskolans undervisning. Två frågeställningarhar formulerats utifrån syftet: Med vilka olika verbala och icke-verbala uttryckkommunicerar lärare feedback till eleverna i undervisningen? och Hur beskriverlärare i grundsärskolan den feedback de ger sina elever? Studien har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där 10 intervjuer med lärareinom grundsärskolan har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten är detsociokulturella perspektivet, där vi använt oss av sociokulturella begrepp somkommunikation och interaktion, proximal utvecklingszon och scaffolding i våranalys. Det insamlade datamaterialet har sedan transkriberats och analyserats. Ivår argumentation har vi tolkat det analyserade datamaterialet utifrån detsociokulturella perspektivet.Studiens resultat visar att feedback i grundsärskolan är beroende av att lärarehittar sätt att kommunicera och interagera med eleverna för att kunna gefeedback. För att lyckas med detta behöver lärarna börja med att bygga relationtill sina elever. Både lärare och elever kommunicerar på olika sätt medvarandra. Utöver verbal kommunikation används ofta bildstöd, tecken som stödoch kroppsspråk. Lärarna i studien beskriver sin feedback som individuelltanpassad utifrån varje elevs personlighet, kommunikationssätt ochutvecklingsnivå. De menar vidare att feedback ges som ett strukturellt stödunder elevens hela skoldag och som en motor för att orka jobba lite till. Mångaav lärarna menar att feedback i grundsärskolan ska utformas så att denfokuserar på och förstärker positiva beteenden eller goda prestationer.The purpose of this study is to describe teachers' perspectives on how to offerfeedback to students with intellectual disability. Two questions have beenformulated based on this objective: What different verbal and nonverbalresources does the teacher use to communicate feedback to the students duringteaching? And how do teachers describe the feedback they give to students withan intellectual disability? A qualitative approach has been used, wheresemi-structured interviews of 10 interviews with teachers of students withintellectual disability have been conducted. The theoretical starting point is thesociocultural perspective, where we have used sociocultural concepts such ascommunication and interaction, proximal development zone and scaffolding toanalyze our results. The collected data has been transcribed and analyzed. Ourresult is an argumentation based on the sociocultural perspective.The study's results show that teachers need to find suitable ways tocommunicate and interact in order to provide feedback when teaching studentswith intellectual disability. By establishing a relationship, teachers can find away of communication that works. Both teachers and students communicatewith each other in different ways. In addition to verbal communication, imagesupport , sign language and body language are often used. The teachers in thisstudy explain that their feedback is individually designed to fit every student’spersonality, level of communication and development. They further describehow feedback is provided in the shape of structural support throughout thestudents' school day and as motivation to encourage them to do extra work.Many of the teachers believe that feedback should be designed to focus on andreinforce positive behaviors and good performances.
39
Nobis, Claudia [Verfasser], Barbara [Akademischer Betreuer] Lenz, Peter [Akademischer Betreuer] Pez, and Christine [Akademischer Betreuer] Ahrend. "Multimodale Vielfalt : quantitative Analyse multimodalen Verkehrshandelns / Claudia Nobis. Gutachter: Barbara Lenz ; Peter Pez ; Christine Ahrend." Berlin : Humboldt Universität zu Berlin, Mathematisch-Naturwissenschaftliche Fakultät II, 2015. http://d-nb.info/1070578444/34.
Full text
40
Endro, Emilia, Fanny Hafmar, and Malin Lilja. "Multimodala texter - utmaningar och möjligheter : En empirisk studie om mellanstadielärares erfaren- heter av multimodala texter i undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104491.
Full textAbstract:
Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.
41
Seifert, Katharina. "Evaluation multimodaler Computer-Systeme in frühen Entwicklungsphasen ein empirischer Ansatz zur Ableitung von Gestaltungshinweisen für multimodale Computer-Systeme /." [S.l.] : [s.n.], 2002. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=96561851X.
Full text
42
Jonsson, Jessica, and Olsson Ronja. "Att börja använda ett högteknologiskt AKK : En 6-årings kommunikativa förmågor under de första månaderna efter introduktion av en pratapparat." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-340838.
Full textAbstract:
When an individual’s ability to communicate with speech does not function as expected, in many cases, augmentative and alternative communication, (AAC), can serve as a support interaction with other persons. The purpose of this study is to investigate how a specific child’s communicative possibilities and abilities develop during the first months after introducing a speech generating device. The study’s main participant Alex is 6 years old and has been diagnosed with autism spectrum disorder and ADHD. Alex also has confirmed limitations regarding gross and fine motor skills and further investigation will examine the presence of childhood apraxia of speech. Two play situations were videotaped at approximately four months intervals and then analysed via conversation analysis and multimodal interaction analysis. At the study’s initial recording session Alex’ communication consisted of gestures and body language together with isolated vocalisations. There were no observed occurrences of spoken words. At the start of the study Alex had been using their speech generating device, SGD, for approximately six weeks. At the end of the study the SGD is found to have been integrated in Alex’ communication during the observed play situations. Its role as a communicative resource has developed from being primarily a device which the child presses in order to answer direct questions, into being used to organise, for example, turn taking, initiate new play rounds or asking questions, by way of other types of manipulation. In addition, Alex’ use of vocalisations has increased and become more situation specific. Baseline measurements were not conducted in this study, wherefore it is not possible to indicate the implementation of an SGD as the reason for Alex’ communicative development. Continued research is needed in order to achieve individual and optimum solutions for all who are dependent on support in their communication.När en individs möjligheter att kommunicera med tal av någon anledning inte fungerar som förväntat kan i många fall alternativ och kompletterande kommunikation, förkortat AKK, fungera som ett stöd i interaktionen med andra människor. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett specifikt barns kommunikativa möjligheter och förmågor utvecklas under de första månaderna efter att ett högteknologiskt AKK introducerats. Studiens huvuddeltagare Alex är 6 år och har diagnoserna autism i barndomen och ADHD. Alex har även konstaterade grov- och finmotoriska begränsningar och vidare undersökningar kommer att undersöka förekomst av verbal dyspraxi. Två leksituationer videofilmades med cirka fyra månaders mellanrum och analyserades sedan med samtalsanalys och multimodal interaktionsanalys. Vid studiens inledande inspelning utgjordes Alex kommunikation av gester och kroppsspråk samt enstaka vokaliseringar. Inga talade ord förekom. Vid studiens slut konstateras att hAKK vid den observerade leksituationen integrerats i Alex kommunikation. Dess roll som kommunikativ resurs har utvecklats från att främst vara en apparat som barnet trycker på för att svara på direkta frågor, till att genom annan typ av manipulering exempelvis organisera turtagning, initiera en ny lekomgång och ställa frågor. Även Alex användning av vokaliseringar i leksituationen har ökat och blivit mer situationsspecifika. Alex mamma och en av hens förskollärare intervjuades och besvarade skattningsfrågor. Resultaten visar att de båda noterat en generellt ökad vilja till kommunikation hos Alex samt lyfter frågan om vilka begränsningar som fortfarande finns gällande Alex kommunikativa möjligheter vid studiens slut. Baselinemätningar saknas i denna studie, varför det inte är möjligt att ange implementeringen av hAKK som orsak till Alex kommunikativa utveckling. Fortsatt forskning behövs för att kunna uppnå individuella och optimala lösningar för alla som är beroende av stöd i sin kommunikation.
43
Hofling, Matilda. "Kan jag tjänstgöra om jag har barn? : En multimodal studie om hur Försvarsmaktens jämställdhetssatsning år 2015–2018 kom till uttryck i reklamkampanjer." Thesis, Södertörns högskola, Svenska, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43626.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka hur myndigheten Försvarsmaktens jämställdhetssatsning mellan åren 2015 och 2018 visuellt och språkligt kom till uttryck i två reklamkampanjer som lanserades under samma tidsperiod. Studien vill även ge ökad förståelse för hur bild och text samspelar i reklam som ämnar bidra till ökad jämställdhet. Utifrån studiens syfte lyder frågeställningarna: Hur framställs män respektive kvinnor i reklamkampanjerna? Hur kan framställningen av män respektive kvinnor relateras till handlingsplanen och Försvarsmaktens definition av jämställdhet? Hur samspelar text och bild i reklamkampanjerna för att påvisa jämställdhet? Materialet som studien bygger på består av totalt 12 reklambilder från reklamkampanjerna Vi låter Sverige vara ifred (2017–2018) och Många har många frågor (2018), sex bilder från vardera kampanj. Studien utgår från ett sociosemiotisk perspektiv och bygger teoretiskt främst på språkmodellen för systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet undersöks genom metoden sociosemiotisk multimodal analys och fokuserar på den ideationella och den interpersonella metafunktionen i bild och språk. Resultatet av analysen visade att Försvarsmaktens jämställdhetssatsning kom till uttryck i reklamkampanjerna genom att framställa män och kvinnor som jämlikar. Kvinnor, och till viss del även män, förekommer i sammanhang och roller de inte vanligtvis syns i, vilket är uttryck för en icke-stereotyp framställning av könen. Kvinnor får ta plats både visuellt och språkligt i militära sammanhang som historiskt varit mansdominerade. Slutligen visade analysen att bilderna är det som starkast påvisar jämställdhet i reklamkampanjerna. Bilderna hjälper i flera fall mottagaren att förstå textens betydelse i reklambilderna.
44
Kornilova, Phersson Alice. "Anställningsbara humanister : En kvalitativ studie om studenternas syn på anställningsbarhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-55170.
Full textAbstract:
Employable humanists. A qualitative study on humanist students' views on employability. The crisis of the humanities is a controversial debate in the media and within academic settings. Because of lack of request for humanists in the labor market, the question of humanistic skills and employability is becoming increasingly important. The concept of employability importance not only echoes within the economic discussions, but also on everyday agenda in the academic world and takes a large part in the communication between the university and the students. It is therefore important to get answers to the question whether there is conformity in the interpretation of this concept between the university and the students. The aim of this desk study is to examine how the concept of employability has its significance in the academic communication and how the responsibility for employability is portrayed. This is done by studying how the concept of employability is formed and how the responsibilities outlined in texts from Career Center at the University of Umeå, and by comparing study results with the students' perceptions of the concept of employability and responsibility. The study has a qualitative disposition and consists of two main methods: qualitative interviews with focus groups to explore students' views, and critical linguistic analysis of texts with a focus on metaphor analysis and syntax analysis which are also supplemented by the multimodal text analysis. Results of this study indicate that the concept of employability takes a central part of the university’s communication. There are many common starting points in the interpretation of the concept and the responsibility between the university and students. Both the Career Center at Umeå University and students believe that actual knowledge, skills, experience as well as network forms the meaning of the concept of employability, and has a big importance in the student’s position on the job market. However, because the students look at the use of the concept of employability in the texts as acceptance to the social ideological perception of the individual as objects, there is some criticism of the use of the term employability in the university’s communications.
45
Viitasalo, Madeleine. "För unga för att vara gamla : En analys av betydelser och ideal i skönhetsannonser som riktar sig till äldre kvinnor." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40085.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att ta reda på hur reklamannonser som riktar sig till äldre kvinnor utformas för att förstå vilka betydelser och normer äldre kvinnor tillskrivs, med andra ord vilka budskap äldre kvinnor möts av i livsstilsmagasin. Syftet är också att ta reda på om dessa ideal stämmer överens med de budskap som, enligt tidigare forskning, framställs genom retoriken i tidningen M-magasin. Till denna kvalitativa undersökning har delar av Björkvalls analysmetod för visuella texter använts (2003, 2009), tillsammans med Kress och van Leeuwens teorier om ”visuell grammatik” (2003). Resultatet visar bland annat att skönhetsannonsernas modelläsare ses som passiva och mycket samarbetsorienterade, samt att inre lycka kan kopplas till ett ungt utseende. Resultatet visar också att reklamens budskap skiljer sig från tidningens retorik när det gäller vissa betydelser som tillskrivs målgruppen. En slutsats är att de äldre kvinnorna möts av dubbla budskap och att ålderskategoriseringar ofta är motsägelsefulla.
46
Nilsson, Emanuel, and Petra Pichler. "The Multimodal Communication Screening Test for Persons with Aphasia (MCST-A) - Översättning och anpassning till svenska : En jämförelse med resultatet på MCST-A och förmåga att kommunicera med AKK." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338559.
Full textAbstract:
Personer med afasi lider ofta av sina språkliga svårigheter och upplever dem som ett allvarligt problem. När förmågan till effektiv kommunikation genom talat språk inte räcker till kan ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) behövas. Det möjliggör att personen, förutom med tal, kommunicerar med till exempel bilder, gester eller tecken. Proceduren att välja ett passande AKK är komplicerad och det händer att ett hjälpmedel som inte passar individens behov sätts in av logoped, eller att ett hjälpmedel inte sätts in alls. För att utveckla och förbättra möjligheten att avgöra om och i så fall vilket hjälpmedel som bör användas har Lasker och Garrett utvecklat bedömningsverktyget The Multimodal Communication Screening Test for persons with Aphasia (MCST-A). Denna studies huvudsyfte var att översätta MCST-A till svenska. Studien delades upp i tre delar; 1) översättning och anpassning av MCST-A till svenska, 2) prövning av översättningen på personer utan afasi samt 3) en första testning på personer med måttlig till grav kronisk afasi där deras resultat på MCST-A jämfördes med en skattning av deras förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. Översättningen och anpassningen ledde till en fungerande version på svenska. Resultatet från testningen på personer med afasi går i linje med tidigare forskning, där resultatet på MCST-A speglar personers skattade förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. MCST-A kan således vara ett användbart instrument för att avgöra om och på vilken nivå ett hjälpmedel kan användas av en person med afasi. Det är dock inte möjligt att dra en generaliserbar slutsats utifrån denna studies resultat då urvalet var begränsat.Individuals with aphasia often suffer from their language difficulties and experience them as a serious problem. When the ability to communicate effectively through spoken language is insufficient, an Augmentative and Alternative Communication (AAC) may be required. This allows the person, in addition to speech, to communicate with for example pictures, gestures or body language. The procedure for choosing a suitable AAC is complicated, sometimes an aid that doesn’t suit the needs of the individual is provided by speech-language pathologists and sometimes an aid isn’t provided at all. In order to develop and improve the ability to determine if and what aids should be used, Garrett and Lasker developed the assessment tool The Multimodal Communication Screening Test for Individuals with Aphasia (MCST-A). The main purpose of this study was to translate MCST-A into Swedish. The study was divided into three parts; 1) translation and adaptation of MCST-A to Swedish, 2) testing the translation on persons without aphasia, and 3) a first test on persons with moderate to severe chronic aphasia, where their results on MCST-A were compared with an estimate of their ability to communicate with AAC in daily life. The translation and adaptation led to a working version in Swedish. The results from the persons with aphasia is in line with previous research, where the results on MCST-A reflects the estimated ability to communicate with AAC in their daily lives. Thus, MCST-A can be a useful tool to determine whether if and on what level aids can be used by a person with aphasia. However, it’s not possible to draw a generalizable conclusion based on the results of this study as the sample was small.
47
Braun, Alexander [Verfasser]. "Qualitätsaspekte multimodaler Kommunikation : Subjektive und objektive Messungen / Alexander Braun." Aachen : Shaker, 2003. http://d-nb.info/1179039831/34.
Full text
48
Johansson, Stefan. "Uppmuntran på distans : Observationer av distansmötesledare och deras interpersonella beteende." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62556.
Full textAbstract:
Denna studie redovisar genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning, så kallad flermetodsforskning, vilka interpersonella aktiviteter som observerats hos åtta mötesledare av distansmöten med datorkommunikation. Syftet med undersökningen är att undersöka de faktiska observationerna av mötesledares interpersonella aktiviteter på distansmöten. Denna undersökning bygger på åtta distansmöten med en utsedd mötesledare på respektive möte och sammanlagt 41 personer har deltagit i undersökningen. Distansmötena har skett genom Video Tele Conferencing (VTC) och via en multimodal plattform (MP) där mötesledarna har suttit vid sina enskilda datorer. Undersökningens problemformulering är; Vilka interpersonella aktiviteter förekommer hos distansmötesledare och hur bidrar de till upplevelsen av relationsbyggande faktorer? Efter observationerna som har skett på distans och av inspelade möten har mötesledarna och deltagarna besvarat en webbenkät. Resultatet av studien visar att ögonkontakt inte sker nämnvärt mycket vid distansmöten jämfört med andra icke verbala uttryck som att nicka, le och uttrycka småord som ”mm” och ”ja” etc. Studien visar också att mötesledarnas och deltagarnas synpunkter på bra distansmöten handlar om mötesstruktur, tillit och att alla ska komma till tals på mötet. Skillnaden mellan VTC möten och MP möte är störst vad gäller observationer av kroppshållning och ansiktsuttryck där VTC mötena medger ett längre avstånd till mötesledaren och då framgår kroppshållningen bättre men under MP möten kan ansiktsuttryck lättare avläsas på nära håll. Där flest leenden förekommit har också deltagarna bedömt det som att mötesledaren alltid eller ganska ofta använder distansmöte som ett relationsbyggande verktyg. Studien visar att det är i lyssnarfasen som mötesledaren har flest interpersonella beteenden och inte när vederbörande talar.
49
Bui, Jessica, and Karin Ridder. "Vattendans : en studie av interaktion vid bassängträning för personer med flerfunktionsnedsättning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166654.
Full textAbstract:
Syfte Studiens syfte är att undersöka hur samspel och kommunikation med personer med flerfunktionsnedsättning, deras assistenter och vattendansledare under vattendans kan analyseras med multimodal interaktionsanalys, för att genom tolkning av kommunikativa uttryck identifiera upplevelse av interventionen. Ytterligare ett syfte med studien är att identifiera vilka styrkor och svagheter analysmetoden har vid studier av interaktion mellan personer med flerfunktionsnedsättning och deras assistenter. Metod I studien videoinspelades och analyserades interaktion mellan personer med flerfunktionsnedsättning, deras medföljare samt personal som höll i vattendansen. Den metod som användes var multimodal interaktionsanalys, som är en metod där man analyserar interaktion i naturligt förekommande situationer. Analysen utfördes genom observation och transkription av videoinspelad interaktion. Resultat Ett flertal uttryck identifierades med multimodal interaktionsanalys. Dessa uttryck kunde säga något om upplevelsen hos personerna med flerfunktionsnedsättning under vattendansen. De kommunikativa uttrycken analyserades alltid i den kontext där de förekom. Uttrycken betraktades som kontextberoende och inte som isolerade handlingar. De modaliteter som personerna med flerfunktionsnedsättning använde för att kommunicera var bland annat blickar, vokalisationer och ansiktsmimik. Dessa uttryck studerades i termer av vilken mening eller sinnesstämning de tycktes förmedla, hur frekvent de förekom, samt vilken respons de väckte. Tolkning av uttrycken gjordes till stor del genom att studera omgivningens respons. Under arbetets gång identifieras styrkor såväl som svagheter med analysmetoden. Att analysera materialet med någon annan metod än just multimodal interaktionsanalys hade varit svårt, eftersom det i dagsläget finns mycket få alternativa sätt att analysera och transkribera den här typen av komplex interaktion på. Slutsats Genom multimodal interaktionsanalys kunde en varierad bredd av olika kommunikativa uttryck identifieras och tolkas, och författarna fick därmed en bild av hur personerna med flerfunktionsnedsättning och deras medföljare upplevde interventionsmetoden. Överlag förefaller upplevelsen av vattendansen vara positiv för personerna med flerfunktionsnedsättning såväl som för deras medföljare. Multimodal interaktionsanalys lämpade sig väl som analysmetod för att identifiera tecken som kan säga något om personernas med flerfunktionsnedsättnings upplevelse av vattendansen.Aim The aim of this study is to investigate whether interaction between people with multiple disabilities, their assistants and waterdance staff during waterdance can be analysed using multimodal interaction analysis, in order to identify how the people with multiple disabilities experience the intervention. Identification of experience is conducted by recognizing and interpreting communicative actions. Another aim is to identify strengths and weaknesses of the method of analysis in the study of interaction between people with multiple functional impairments and their assistants. Method Interaction between three people with multiple disabilities, their assistants and waterdance staff was video recorded and then analysed. The method used is multimodal interaction analysis, which is a method for analysing naturally occurring interaction. The analysis was performed through observation and transcription of video-recorded interaction. Results Several communicative expressions were identified with multimodal interaction analysis. These expressions could say something about the people with multiple disabilities’ experience of the waterdance. The communicative actions and expressions were analysed in the context in which they occurred. The expressions were regarded as contextually dependent, and not as isolated, independent actions. Modalities that were used for communication were among others: gaze, vocalizations and facial expressions. These communicative actions were studied regarding what meaning or mood they seemed to convey, the frequency with which they occurred in, and in what response they evoked. Interpretation of the expressions was largely conducted by studying the response from people in the environment. Strengths as well as weaknesses were identified regarding the method of analysis. To analyse the material with a method other than multimodal interaction analysis would have been difficult, since other options of methods for analysing and transcribing this complex type of interaction are very limited. Conclusions A variety of communicative expressions were identified through multimodal interaction analysis. Through interpretation of the expressions, the authors were able to better understand how the people with multiple disabilities and their assistants experienced the intervention method. Multimodal interaction analysis is well suited as an analytical method for identifying signs that may tell us something about the experience of waterdance, of the three persons with multiple disabilities.
50
Hansson, Elisabet. "Representation och kommunikativ praktik på museet : En designteoretisk multimodal studie." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63181.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att utifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan å ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutställning och å andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lärande. I studien användes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, självrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en åk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utställningen gestaltades som en multimodal konfiguration där eleverna var deltagare i produktionen av utställningen. De bildrepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i både form och innehåll (mening). I verbal representation, som företogs diakront i dialog, refererade elever till ämnet och artefakter i bildrepresentationerna samtidigt som de utvecklade och förfinade meningserbjudanden. I skolans erkännandekultur kan skillnader i representationer förstås som delar av information kompletterande varandra och dessa representationer fungerar som metodtriangulerade instrument tillsammans - i och för formativ bedömning av både elevens och pedagogens lärande. Det samma gäller för museets erkännandekultur, där studiens metoddesign skulle kunna användas för utvärdering av museipedagogiska visningar av utställningar.