To see the other types of publications on this topic, follow the link: Multimodal läromedelsanalys.
Dissertations / Theses on the topic 'Multimodal läromedelsanalys'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 20 dissertations / theses for your research on the topic 'Multimodal läromedelsanalys.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bengtsson, Alexander, and Martin Lindahl. "Djupare insikter i svenska : En multimodal läromedelsanalys." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26200.
Full textAbstract:
Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser.
2
Malmberg, Lovisa, and Sara Stensils. "Multimodala texter i skolan : En multimodal läromedelsanalys av läseböcker i svenskämnet för årskurs F-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434737.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur modaliteter samspelar i analoga läseböcker för årskurs två i svenskämnet samt hur dessa böcker kan utgöra didaktiska resurser i ett multimodalt arbete. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotiken samt ett designteoretiskt multimodalt perspektiv på lärande. De frågeställningar som studien grundar sig i är: Vilka modaliteter rymmer läseböckerna och hur ser samspelet ut mellan dessa modaliteter? Hur kan dessa läseböcker användas som didaktiska resurser i ett multimodalt arbetssätt? För att samla in data genomfördes en kvalitativ textanalys av tre valda läseböcker. Textanalysen genomfördes med det analysverktyg som arbetats fram utifrån Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Analysverktyget innehåller fem analyskategorier som berör samspelet mellan textens olika delar samt hur böckerna är didaktiska resurser för multimodalt lärande. Gällande samspelet mellan modaliteterna har studien fokuserat på samspel mellan följande kategorier: verbal text och rubrik, verbal text och bild samt den visuella närheten mellan modaliteterna. Studiens resultat visar att böckerna innehåller många olika modaliteter såsom exempelvis bilder, fotografier, rubriker, brödtext, bildtext, kartor, symboler och pilar. Dessa olika modaliteter bygger på ett tydligt samspel mellan varandra. Rubrikerna ger oftast läsaren en indikation på vad kommande kapitel ska handla om och består av ett elevnära språk. Bilderna i böckerna samspelar med brödtexten i form av att de illustrerar innehållet i brödtexten, de tillför information till brödtexten eller att de är dekorativa. De didaktiska resurser som studien visar på är bildanalys, samspel mellan modaliteter, omvandling av modaliteter samt lärande i samspel med andra.
3
Elisson, Caroline, and Caroline Persson. "Meningsskapande aktiviteter i multiplikation : En multimodal läromedelsanalys med fokus på introduktionen av multiplikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104729.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka vilka semiotiska modaliteter, såsom bilder, text eller symboler, som finns i ett läromedel i matematik med fokus på multiplikation. Genom ett multimodalt perspektiv analyseras vilka meningsskapande aktiviteter som läromedlet erbjuder. Meningsskapande aktiviteter innebär att ett matematiskt innehåll som representeras genom en semiotisk modalitet förändras, antingen inom samma semiotiska modalitet eller från en semiotisk modalitet till en annan. Dessa meningsskapande aktiviteter är kopplade till elevernas lärande. När en elev löser en uppgift i ett matematikläromedel inom endast en semiotisk modalitet, så räknas detta som en meningsskapande aktivitet. Dock visar forskning att det är nödvändigt att elever får omvandla ett matematiskt innehåll mellan olika semiotiska modaliteter för att få en djupare förståelse för innehållet. Resultatet visar att elevernas grundbok i läromedlet som granskats erbjuder viss variation på semiotiska modaliteter i introduktionen av multiplikation. När elevernas grundbok kompletteras med lärarhandledningen förklarades däremot det matematiska innehållet med fler semiotiska modaliteter. Analysen visade att lärarhandledningen även spelade en stor roll för variationen av meningsskapande aktiviteter. Detta innebär att när undervisningen utgår från de meningsskapande aktiviteter som grundboken och lärarhandledningen erbjuder tillsammans gynnas elevernas lärande i multiplikation.
4
Andretzky, Simon, and Frida Huss. "Vad är meningen med bilden? : En multimodal läromedelsanalys av matematikläroböcker för årskurs 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414760.
Full text
5
Hedlund, Karolina, and Moa Krause. "En multimodal läromedelsanalys av läroböcker i historieämnet : En analys av sex läroböcker i årskurs 4-6." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353168.
Full textAbstract:
Läroböcker har en stark ställning och fyller viktiga funktioner i många ämnen i skolan. I och med decentraliseringen av skolan har ansvaret för läromedelsgranskning förflyttats från staten till de enskilda lärarna. Ansvaret ställer högre krav på lärarnas förmåga att kritiskt granska och välja läroböcker av god kvalitet. För att lärare ska kunna granska läroböcker är det bra att ha verktyg för att tränga in i och analysera läroböcker utifrån olika perspektiv. Syftet med studien är att genom en multimodal analys undersöka olika modaliteters funktion och samspel i sex läroböcker i historieämnet avsedda för årskurs 4-6. De modaliteter som undersöks är brödtext, bild, bildtext och rubriker. Studien utgår ifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv där lärande ses som en process och människan skapar mening genom att integreras i olika modaliteter och delta i olika kommunikativa sammanhang. Metoden som används för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor är en analysmodell som utformades efter en etablerad modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att det finns ett samspel mellan modaliteterna i läroböckerna men med vissa skillnader. Det som skiljer läroböckerna åt är mängden modaliteter och hur de fördelas i uppslagen. Även läroböckernas layout varierar, med skillnader i typsnitt, färg och placering av modaliteter. Skillnaden i layouten bidrar till att läroböckerna ger olika intryck och påverkar hur lätta böckerna är att orientera sig i. En annan skillnad som framgår är att det förekommer olika bildtyper i läroböckerna såsom fotografier, tidslinjer, släktträd, kartor och tecknade bilder. Bildtyperna fyller olika funktion och bidrar på olika sätt till förståelse. En slutsats som kan dras är att ingen av de analyserade läroböckerna kan stå för sig själva, eftersom eleverna kan behöva vägledning i att orientera sig bland de olika modaliteterna i läroböckerna. Lärare kan behöva det ha i åtanke vid val och användning av läroböcker i undervisningen.
6
Ward, Rebecca, Sofie Theorin, and Victoria Åstrand. "Läromedelsanalys inom matematik årskurs 6 : En empirisk studie med grund i det socialsemiotiska multimodala perspektivet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95690.
Full textAbstract:
Studien fokuserar på problemlösning inom matematik. Studien åskådliggör tillgängligheten av olika modaliteter i problemlösningsuppgifter inom två läromedel för årskurs 6. En jämförelse och analys besvarar vilka modaliteter som finns tillgängliga och dess roll samt på vilket sätt eleverna uppmanas att använda modaliteterna i problemlösningsprocessen. För att förenkla studien har en analysmodell använts med fokus på det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Inom socialsemiotiken finns begreppet multimodalitet som tar sin utgångspunkt i olika slags modaliteter, exempelvis ord, symboler och gester som behövs för att tolka världen och skapa mening. Resultatet visar att det finns ett flertal modaliteter som är tillgängliga i problemlösningsuppgifterna och att dess roll ser olika ut. Diskussionen visar att läromedlen ofta ger en given modalitet och att eleven inte uppmanas att välja. Det behövs därför större utrymme för eleven att själv välja modalitet.
7
Wenström, Caroline. "Digitala läromedel som redskap för fonologisk medvetenhetsträning : En multimodal läromedelsanalys utifrån framgångsfaktorer i träning av fonologisk medvetenhet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49658.
Full textAbstract:
Fonologisk medvetenhet krävs för en framgångsrik läsinlärning. Samtidigt digitaliseras skolan och digitala redskap blir allt vanligare. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur digitala läromedel kan fungera som medierande verktyg för utveckling av läsinlärningen och mer specifikt av den fonologiska medvetenheten hos elever. Syftet uppfylls genom följande frågeställningar: Hur svarar digitala läromedel upp mot vad forskningen menar är framgångsfaktorer vid utveckling av elevens fonologiska medvetenhet? Behöver digitala läromedel kompletteras med annan undervisning och inom vilka områden behöver de i så fall kompletteras för att utveckla elevens fonologiska medvetenhet? Genom en kvalitativ innehållsanalys med en sociokulturell syn samlades data från fyra digitala läromedel in, kategoriserades och ett resultat togs fram. Samtliga analyserade läromedel innefattar övningar som tränar den fonologiska medvetenheten. Läromedlen svarar också upp mot flertalet av framgångsfaktorerna i fonologisk medvetenhetsträning, exempelvis genom en explicit undervisning. Dock är inget av de analyserade läromedlen utformade för att ge en komplett undervisning i fonologisk medvetenhet. Resultat pekar således mot att de analyserade läromedlen kan vara ett redskap som till viss del förändrar lärarens roll, men som inte ersätter läraren.To successfully learn to read phonological awareness is required. At the same time, schools are being digitized and digital tools are becoming more common. The purpose of this study is to investigate whether and how digital learning materials can act as a mediation tool for the development of reading skills and more specifically of the phonological awareness of students. The aim is fulfilled by the following issues: How do digital learning materials respond to what research believes are success factors in the development of the student's phonological awareness? Do digital learning materials need to be complemented by other teaching form and in what areas do they need to be supplemented to develop the student’s phonological awareness? Through a qualitative content analysis with a sociocultural view, data from four digital learning materials was collected, categorized and a result was produced. All analyzed learning materials include exercises that train the phonological awareness. The learning materials also correspond to the majority of the success factors in phonological awareness training, for example through explicit teaching. However, none of the analyzed learning materials are designed to provide a complete teaching of phonological awareness. The result points out that the analyzed learning materials can be a tool and to some extent change the role of the teacher, but not replace the teacher.
8
Rydén, Maja. "Vatten vad är det? : En multimodal läromedelsanalys om hur läroböcker för årskurserna 1-3 beskriver vattnets kretslopp." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42731.
Full textAbstract:
Läroböckerna har ett stort inflytande över undervisningen i de naturorienterande ämnena. Idag finns det inte någon organisation som frekvent granskar de läromedel som används i skolorna. Det är upp till läraren själv att granska lärobokens innehåll och undersöka om dessa stämmer överens med styrdokumenten. De naturorienterande ämnena innehåller många abstrakta begrepp och komplexa system, däribland vattnets kretslopp. Denna studie syftar till att analysera hur vattnets kretslopp beskrivs i läroböcker utifrån ett multimodalt textfokus. Mer specifikt drivs studien av frågorna vilka semiotiska modaliteter används i läroböcker för att beskriva detta vattnets kretslopp samt hur samspelar text och bild. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ textanalys med ett multimodalt textfokus; Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de semiotiska modaliteter som används för att beskriva vattnets kretslopp är illustrationer, fotografier, färger, diagram, siffror, tecken som pilar samt olika typsnitt. Vidare visar resultatet att eleven endast delges begränsade förklaringar av vattnets kretslopp och egenskaper i läroböckerna. Därför hade det varit av intresse att undersöka vilka möjligheter till fördjupad förståelse och vidare arbete med vattnets kretslopp som delges i lärarhandledningen. Intressant hade även varit att undersöka hur lärare idag arbetar med multimodala texter, och hur dessa implementeras i undervisningen. Valet av visuell modell samt samspelet mellan text och bild kan vara avgörande för elevers lärande. Alla texter idag är multimodala, därför är det viktigt att läraren besitter kunskap om hur de ska arbeta med dessa för att eleverna ska kunna tolka och förstå textens innehåll.
9
Cederhag, Pär. "Multimodalt framställningssätt i läromedel : En läromedelsanalys av digitalt läromedel i svensk litteratur för årskurs 7-9." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39301.
Full textAbstract:
Digitaliseringen i skolan med bland annat dess digitala läromedel skapar idag förutsättningar för att arbeta med multimodalitet på ett lättare och ett mer utvecklat sätt än tidigare. Även i skolans styrdokument framgår det att detta är ett område, i vilket eleverna ska få kunskap. Denna studie syftar till att identifiera vilka meningsskapande resurser som används i ett digitalt material med utgångspunkt ur ett multimodalt perspektiv. Materialet omfattar ett urval ur Gleerups digitala läromedel i svenska för årskurs 7-9. Inriktningen är mot berättande texter och lyrik. Materialet analyseras med utgångspunkt från följande frågeställningar: Vilka olika multimodala funktioner används i det digitala läromedlet? På vilket sätt samspelar olika medier? Hur underlättar det multimodala framställningssättet kommunikationen mellan läromedel och elev? Den analysmodell som används i studien utgår från ett antal frågor som ställs till var och en av de artiklar som valts ut ur materialet. Urvalet är hämtat från olika nivåer i den struktur som läromedlet presenterar. Resultatet tyder på att användningen av olika medier är begränsat och att materialet i stort sett håller sig inom teckenvärldarna skriftlig och visuell design. Uppbygganden och strukturen är i mångt och mycket hämtat från den traditionella läroboken i pappersform. Kopplingarna mellan skriftlig verbal text och exempelvis bild är många gånger diffus och svårtolkad och kan kräva en viss förförståelse av användaren för att kunna kopplas på ett sätt som bidrar till meningsskapande. Det begränsade multimodala framställningssättet gör det svårt att besvara hur kommunikationen förstärks och hur det multimodala framställningssättet fungerar som meningsskapande i det material som analyserats.
10
Ibrahim, Rusul, and Avin Khatoun-Neama. "Interaktionen mellan illustration och text : En multimodal läromedelsanalys av två läroböcker inom ämnet religion för årskurs 4-6." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446969.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka två läroböcker i ämnet religion för årskurs 4–6, som tillämpas i svenska klassrum idag. Läroböckerna, Utkik Religion 4–6 och PULS Religion 4–6, anaglyseras ur ett multimodalt perspektiv då interaktionen mellan illustrationer och tillhörande text undersöks. Studien syftar även till att jämföra skillnader som förekommer i interaktion mellan de valda läroböckerna. Metoden som tillämpas i studien är en kvalitativ läromedelsanalys utifrån teorier om multimodalitet och en analysmodell. Den valda analysmodellen går under namnet Ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter och är utvecklad av Danielsson och Selander (2014). Resultatet från de båda läroböckerna visar att majoriteten av illustrationerna och tillhörande text interagerar med varandra samt att illustrationerna informerar läsarna om textinnehållet. I texterna förekommer ord eller meningar som kan kopplas till tillhörande illustrationer och detta skapar ett samspel mellan illustration och text. Det är endast ett fåtal illustrationer som inte samspelar med tillhörande text och detta kan skapa missförstånd hos läsaren. Dessa illustrationer föreställer inte någon eller något som står i den skrivna texten, således blir det svårt för läsaren att begripa budskapet som illustrationen vill förmedla. Antal illustrationer, i både läroböckerna, varierar en hel del. I vissa kapitel förekommer det flera illustrationer, medan det endast finns ett fåtal i andra. Även förekomsten av tecknade och fotografiska illustrationer varierar i de olika kapitlen i båda läroböckerna. I läroboken Utkik Religion 4–6, förekommer det fler fotografiska bilder än tecknade illustrationer. I läroboken PULS Religion 4–6, förekommer det istället fler tecknade illustrationer än fotografiska. Då det förekommer illustrationer i läroböcker, både tecknade och fotografiska, resulterar det i att elevers kritiska tänkade och meningskapande utvecklas. Detta sker då eleverna beskådar de olika typerna av illustrationer och försöker koppla det till texterna.
11
Nyström, Evelina. "Kan vi få göra en film istället? : En läromedelsanalys om det vidgade textbegreppets förekomst i läromedel för svenskundervisningen i årskurs 6." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49567.
Full textAbstract:
The current syllabus in the Swedish subject describes the expanded text concept where written text is to be combined with, for example, sound and images. The purpose of this study is to show the extent to which the expanded text concept is expressed in teaching material for Swedish teaching in year 6. The study is based on a quantitative method where the teaching material were examined with the help of content analysis. The result shows that most teaching materials in the Swedish subject are limited in their range of tasks where the student can express themselves with the help of multimodal text, but tasks of this kind are present.Den nuvarande kursplanen i svenska beskriver det vidgade textbegreppet där skriven text ska kombineras med exempelvis ljud och bild. Syftet med denna studie är att visa i vilken utsträckning det vidgade textbegreppet kommer till uttryck i läromedel för svenskundervisningen i årskurs 6. Studien är baserad på en kvantitativ metod där läromedlen granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att de flesta läromedlen i svenska är begränsade i sitt utbud av uppgifter där eleven kan uttrycka sig med hjälp av multimodal text men att uppgifter av detta slag förekommer.
12
Bilic, Josipa. "Bilder och text i läroböcker, så kan lärare bättre ta till sig av innehållet : En multimodal läromedelsanalys av tre läroböcker i ämnet engelska för årskurs fyra." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41304.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to analyze and compare the connection between pictures and text in three textbooks, in english, in the expectation to reach a didactic perspective that can facilitate in working with texts with students, in fourth grade. How well do pictures and text correspond with each other in three textbooks that have been chosen for the fourth grade, in english? What are the differences and similarities between the three textbooks seen from a multimodal perspecive? The result showed that there was an interaction between the different types of text types and the images, in all three textbooks. The heading of each chapter is a clue to what the content of the text will be about. The images are well connected to the text and they also reenforce the content of the text. This connection between the pictures used in the chapter and the text can help readers better understand the content of the text.
13
Lindgren, Sabrina, and Jasmin Shahwan. "Hur skiljer sig uppgifterna i digitala läromedel från uppgifterna i tryckta läromedel? : Multimodal läromedelsanalys i geometri för årskurs 3: en kvalitativ studie med kvantitativa inslag." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-437661.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien var att jämföra hur läromedlen förhåller sig till varandra i framställningen av text och bild samt hur texten och bilden samspelar, i tryckta respektive digitala läromedel, inom arbetsområdet geometri för årskurs 3. Genomförandet av studien utgick från socialsemiotik som teoretisk utgångspunkt för analysen. Studien följde en socialsemiotisk utgångspunkt. Tre tryckta läromedel och tre digitala läromedel i matematik för årskurs 3 analyserades. Metoden för analysen var en komparativ analysmodell utifrån Hellspong (2012, s.78). Forskningsfrågorna som studien ställde förhöll sig till text, bild och sambandet däremellan inom geometri. 1. Vad karakteriserar textframställningen för arbetsuppgifter inom geometri för årskurs 3 i tryckta läromedel i förhållande till digitala läromedel? 2. Vilka likheter och skillnader finns i användandet av bilder till arbetsuppgifter inom geometri för årskurs 3 i tryckta respektive digitala läromedel? 3. Hur samspelar texten och bilden i tryckta läromedel i förhållande till digitala läromedel i arbetsområdet geometri för årskurs 3? Resultatet av analysen visade att de tryckta och digitala läromedlen som analyserades inte skiljer sig nämnvärt. Texten framställs på ett liknande sätt, med ungefärligt lika många antal meningar, ord och matematiska begrepp. Bilderna framställs även dessa på ett likvärdigt sätt. Den stora skillnaden mellan de olika typerna av läromedel var att de tryckta läromedlen hade fler uppgifter som saknade bilder. En annan skillnad var att de digitala läromedlen innehöll dynamiska uppgifter. Samspelet mellan text och bild var enligt resultatet tillfredsställande, då bilderna mestadels överensstämde med texten samt att bilderna var placerade intill uppgifterna. Nyckelord: dynamisk, socialsemiotik, semiotik, matematikdidaktik, digitalisering.
14
Palm, Bexbom Natalie, and Jenni Rosqvist. "I never read, I just look at pictures : En multimodal bildanalys av läromedel i historia och religionskunskap för yngre barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435085.
Full text
15
Kleringer, Wellander Ida, and Felicia Svensson. "Samspel mellan semiotiska modaliteter i SO- och NO-läromedel : En multimodal textanalys av fyra läromedel i NO och SO för årskurs 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446034.
Full textAbstract:
Studien syftade till att undersöka vilka semiotiska modaliteter som förekom och hur de samspelade i SO- och NO-läromedel för elever i årskurs 1-3, samt om det skiljde sig mellan läromedlen. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor, vilka var: Vilka semiotiska modaliteter förekommer i läromedlen? Hur samspelar de semiotiska modaliteterna med varandra? Vilka likheter och skillnader finns mellan läromedlen, med avseende på förekomst av och samspelet mellan semiotiska modaliteter? De teoretiska perspektiv som studien utgick från var det sociosemiotiska perspektivet samt det designteoretiska och multimodala perspektivet. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra läromedel för elever i årskurs 1-3, Boken om SO, SO-boken, Boken om NO och NO-boken. Utifrån Danielsson och Selanders (2014) analysmodell utarbetades fyra analyskategorier som låg till grund för analysarbetet. Samtliga analyskategorier kopplades till samspel mellan textens delar. Resultatet visade att de analyserade läromedlen innehöll flera olika semiotiska modaliteter, bland annat rubrik, brödtext, bildtext, faktarutor, fotografier, teckningar och symboler. Vidare visade resultatet att det överlag var samspel mellan de semiotiska modaliteterna. Det var nästan alltid samspel mellan brödtext och rubrik, bild och bildtext samt bild och brödtext. Resultatet visade även att det var varierande samspel mellan brödtext och bildtext och brödtext och faktarutor. Samtliga läromedel visade på rumslig närhet mellan verbal text och bild, vilket bidrar till samspel. Vad gäller likheter och skillnader visade resultatet att läromedlen överlag liknade varandra vad gäller samspelet, men det fanns vissa skillnader som kunde relateras till om det var SO- eller NO-läromedel. Bland annat skiljde sig användningen av faktarutor.
16
Roslund, Hanna. "Multimodala inslag möter traditioner i svenskämnets läromedel för gymnasieskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69766.
Full textAbstract:
I denna undersökning har samtliga läromedel utgivna under perioden 2011 – 2017 för kursen Svenska 1 granskats. Studiens syfte har dels varit att kartlägga och granska hur multimodala inslag förekommer, behandlas och speglas mot traditioner i åtta utvalda tryckta läromedel för kursen Svenska 1, dels att jämföra om resultatet skiljer sig mellan läromedel som riktas till studieförberedande program respektive yrkesprogram. Studien har både kvalitativa och kvantitativa inslag. Medieekologi och läroplansteori har använts tillsammans med diskursbegrepp för att förklara resultatet. Antalet multimodala inslag har både presenterats i antal och procent. De multimodala inslagens innehåll och placering har analyserats med hjälp av dokumentanalys.Resultatet visar att det finns en spridning mellan läromedlen rörande hur stor del av det totala sidantalet som de multimodala inslagen upptar, oavsett om det handlar om en övnings- eller examinationsuppgift. Övervägande är antalet multimodala inslag fler i övningsuppgifter medan de mer sällan förekommer som en renodlad examinationsuppgift. I de undersökta läromedlen är filmanalys det vanligaste multimodala inslaget medan datorspel är det ovanligaste. I 5 av 8 läromedel förekommer det att begreppet text kan förstås som annat än det skrivna. Resultatet visar också att den största skillnaden mellan hur multimodala inslag presenteras och integreras finns mellan läroböckerna, oberoende om de är skrivna för ett yrkesprogram eller ett studieförberedande program. Till sist visar resultatet att svenskämnets skriftspråkliga tradition fortfarande kan ses som stark i de undersökta läromedlen.
17
Palmquist, Jens. "Förstå bråk : Läromedelsanalys utifrån ett multimodalt perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40429.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur bråk introduceras utifrån ett multimodalt perspektiv. Multimodal teori använder modaliteter för att hjälpa människor att förstå omvärlden. Modaliteter är olika resurser som till exempel bild, text och symboler. Matematikboken har ett inflytande på hur matematikundervisningen planeras och genomförs. Bråkområdet kan sorteras in i olika kategorier. Dessa är del av helhet, del av antal, bråk som skala, bråk som proportion, bråk som tal och bråk som andel. I den här studien analyserades tre olika läromedelsserier för att visa hur olika läromedel presenterar bråk samt vilka representationer och modaliteter de använder. Resultatet visade att inget av de läromedel som valdes ut till studien presenterade alla aspekter av bråk. De två kategorier som inte togs upp var bråk som proportion och bråk som skala. Utifrån vilket bråkområde som presenterades kombinerade läromedlen olika mängd modaliteter. De bråkkategorier som skiljde mest var bråk i blandadform och bråk som decimaltal när det gäller kombination av modaliteter. Det vanligaste motivet för att beskriva vardagliga situationer i läromedlen var bilder på mat. Min slutsats är att eftersom läromedlen inte presenterar alla aspekter av bråk kan det leda till att bråkförståelsen blir sämre.
18
Grundahl, Erika. "Bilder i läromedel, information eller dekoration? : En läromedelsanalys utifrån ett multimodalt perspektiv med inriktning på läsförståelse." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137226.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen undersöker hur vida två olika läromedel (”En läsande klass” och Läsförståelse start”) använder sig av text och bildsamspel och ifall detta kan främja elevernas inlärning. Med hjälp av multimodala verktyg såsom ideationell, interpersonell och textuell så undersöks dessa aspekter. Studien undersöker också vilka läsförståelsemöjligheter som dessa läromedel erbjuder. Bägge läromedlen har använt bilder som ett visuellt understöd för att förtydliga textens innehåll. De använder också bilderna för att förmedla detaljer som inte nämns i texten. De läsförståelse möjligheter som läromedlen används sig av är gemensam diskussion i klassen angående texten utifrån fem olika dockor/områden (”En läsande klass”). Det andra läromedlet har använt sig av ett flertal olika texttyper där eleven sedan svara på frågor och påstående utifrån det lästa.
19
Asima, Curkic. "Hur samspelar multimodala resurser i läromedel för svenska som andraspråk? : En kvalitativ studie med utgångspunkt i SFL:s metafunktioner." Thesis, Växjö universitet, Institutionen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100533.
Full textAbstract:
SammandragSyftet med studien var att undersöka förkomsten av olika typer av semiotiska resurser som har betydelse för förståelsen av texten i läromedel, med fokus på hur bild och text samspelar som stödstrukturer. Två läromedel i svenska som andraspråk för kurs 1, 2 och 3 framställda efter den aktuella läroplanen (Gy 11) undersöktes (Sätt full fart och Språkporten). En kvalitativ studie genomfördes där bild, text och faktarutor analyserades utifrån en analysmodell (Björkvall 2009) som är baserad på metafunktionerna i Systemic functional linguistics (SFL). Studiens resultat visade att bildernas placering gav reellt (specifikt) informationsvärde samt att deras interaktion med läsaren var av erbjudande karaktär. Studien visade på att det finns stora likheter mellan läromedlen gällande på vilket sätt bild/faktarutor/verbaltext används, men att Språkporten använder layout i högre utsträckning. Läromedlens variation av semiotiska resurser, i synnerhet i Sätt full fart, kan antas fungera som stöttning för helhetsförståelsen, vilket i tidigare studier har visat sig vara ett stöd för elever generellt men för andraspråkselever i synnerhet.nej
20
Bjurling, Lovisa, and Hannah Clémentz. "Digitalt eller analogt? En multimodal läromedelsanalys." Thesis, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353801.
Full textAbstract:
Denna studie har utgått ifrån ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv då analysens avsikt är att granska läromedlens kommunikationsformer som bild, illustrationer och instruktioner samt interaktion. Syftet med denna studie är att granska hur två digitala och två analoga läromedel i relation till varandra representerar information och hur de interagerar med läsaren. Utifrån syftet ställs tre frågeställningar: - Vilka funktioner har de semiotiska modaliteterna i respektive läromedel? Vilka likheter och skillnader finns mellan den digitala versionen och den analoga versionen i hur de representerar information? Vilka likheter och skillnader finns mellan den digitala versionen och den analoga versionen i hur de interagerar med användaren? Analysmodellen i studien är en komparativ analysmetod där läromedlen analyseras med utgångspunkt ur läromedlens representation och interaktion. Vid analys av representation undersöker studien hur läromedlet representerar sitt innehåll, i form av bild, instruktioner, mål och vilka verktyg samt konkret material läromedlet tillhandahåller. Vid analys av interaktion undersöker studien hur läromedlet interagerar med användaren. Detta innefattar typen av frågor, hur användaren får svara, läromedlets anpassning samt navigeringsmöjligheter. Det resultat som framkommit visar skillnader mellan analoga och digitala läromedel gällande representation och interaktion. Analysen visar att bild, skrift och ljud har olika funktion i respektive läromedel. Det framkom att bilderna har kompletterande, förtydligande och dekorativa funktioner, att frågor och instruktioner förmedlas framförallt i skrift och att ljud används som ett förtydligande av skrift samt i instruktionsfilmer. Med överensstämmande upplägg liknar de digitala motsvarigheterna de analoga läroböckerna till stor del, men vissa skillnader kan iakttas vid disposition av och innehåll i läromedlen.