To see the other types of publications on this topic, follow the link: Multimodale Interaktion.
Dissertations / Theses on the topic 'Multimodale Interaktion'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Multimodale Interaktion.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Stiedl, Thomas. "Multimodale Interaktion mit Automatisierungssystemen." Aachen Shaker, 2009. http://d-nb.info/1000359182/04.
Full text
2
Stiedl, Thomas [Verfasser]. "Multimodale Interaktion mit Automatisierungssystemen / Thomas Stiedl." Aachen : Shaker, 2010. http://d-nb.info/1124365222/34.
Full text
3
Rehrl, Tobias [Verfasser]. "Multimodale Mensch-Roboter-Interaktion für Ambient Assisted Living / Tobias Rehrl." München : Verlag Dr. Hut, 2013. http://d-nb.info/1045989266/34.
Full text
4
Rehrl, Tobias F. [Verfasser]. "Multimodale Mensch-Roboter-Interaktion für Ambient Assisted Living / Tobias Rehrl." München : Verlag Dr. Hut, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:101:1-201401037363.
Full text
5
Bader, Thomas [Verfasser], and J. [Akademischer Betreuer] Beyerer. "Multimodale Interaktion in Multi-Display-Umgebungen / Thomas Bader. Betreuer: J. Beyerer." Karlsruhe : KIT-Bibliothek, 2011. http://d-nb.info/1015993664/34.
Full text
6
Kadner, Kay. "Erweiterung einer Komponentenplattform zur Unterstützung multimodaler Anwendungen mit föderierten Endgeräten." Doctoral thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2008. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-ds-1215608960958-10148.
Full textAbstract:
Zur Erledigung einer Aufgabe kann der Benutzer mit verschiedenen Endgeräten interagieren, welche unterschiedliche Interaktionsarten (Modalitäten) anbieten. Dabei gibt es jedoch kein Endgerät, welches alle erdenkbaren Modalitäten unterstützt. Aus diesem Grund wird eine komponentenbasierte Integrationsschicht auf Basis einer Komponentenplattform entwickelt, die dem Nutzer die gewünschte Freiheit bei der Wahl der Endgeräte und somit der Modalitäten ermöglicht. Als Ausgangsbasis dafür dient das W3C Multimodal Interaction Framework. Mit Hilfe der Integrationsschicht kann der Nutzer beispielsweise Endgeräteföderationen erzeugen, die einzeln oder gemeinsam zur Interaktion verwendet werden können. Die Integrationsschicht besitzt verschiedene Konzepte, um z.B. Geschäftslogik zur Laufzeit zu verteilen, Komponentenausfälle zu behandeln und die auf verschiedene Endgeräte verteilte Nutzerschnittstelle zu synchronisieren. Die entwickelten Konzepte wurden prototypisch implementiert, validiert und auf Performanz untersucht.
7
Rehrl, Tobias [Verfasser], Gerhard [Akademischer Betreuer] Rigoll, and Horst-Michael [Akademischer Betreuer] Groß. "Multimodale Mensch-Roboter-Interaktion für Ambient Assisted Living / Tobias Rehrl. Gutachter: Gerhard Rigoll ; Horst-Michael Groß. Betreuer: Gerhard Rigoll." München : Universitätsbibliothek der TU München, 2013. http://d-nb.info/1045730114/34.
Full text
8
Rehrl, Tobias F. [Verfasser], Gerhard [Akademischer Betreuer] Rigoll, and Horst-Michael [Akademischer Betreuer] Groß. "Multimodale Mensch-Roboter-Interaktion für Ambient Assisted Living / Tobias Rehrl. Gutachter: Gerhard Rigoll ; Horst-Michael Groß. Betreuer: Gerhard Rigoll." München : Universitätsbibliothek der TU München, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:91-diss-20131118-1141577-0-5.
Full text
9
Kadner, Kay. "Erweiterung einer Komponentenplattform zur Unterstützung multimodaler Anwendungen mit föderierten Endgeräten." Doctoral thesis, Technische Universität Dresden, 2007. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A23614.
Full textAbstract:
Zur Erledigung einer Aufgabe kann der Benutzer mit verschiedenen Endgeräten interagieren, welche unterschiedliche Interaktionsarten (Modalitäten) anbieten. Dabei gibt es jedoch kein Endgerät, welches alle erdenkbaren Modalitäten unterstützt. Aus diesem Grund wird eine komponentenbasierte Integrationsschicht auf Basis einer Komponentenplattform entwickelt, die dem Nutzer die gewünschte Freiheit bei der Wahl der Endgeräte und somit der Modalitäten ermöglicht. Als Ausgangsbasis dafür dient das W3C Multimodal Interaction Framework. Mit Hilfe der Integrationsschicht kann der Nutzer beispielsweise Endgeräteföderationen erzeugen, die einzeln oder gemeinsam zur Interaktion verwendet werden können. Die Integrationsschicht besitzt verschiedene Konzepte, um z.B. Geschäftslogik zur Laufzeit zu verteilen, Komponentenausfälle zu behandeln und die auf verschiedene Endgeräte verteilte Nutzerschnittstelle zu synchronisieren. Die entwickelten Konzepte wurden prototypisch implementiert, validiert und auf Performanz untersucht.
10
Ratzka, Andreas. "Patternbasiertes User Interface Design für multimodale Interaktion : Identifikation und Validierung von Patterns auf Basis einer Analyse der Forschungsliteratur und explorativer Benutzertests an Systemprototypen /." Boizenburg : Vwh, 2010. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=018938406&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full text
11
Ratzka, Andreas. "Patternbasiertes User Interface Design für multimodale Interaktion Identifikation und Validierung von Patterns auf Basis einer Analyse der Forschungsliteratur und explorativer Benutzertests an Systemprototypen." Boizenburg Hülsbusch, 2009. http://d-nb.info/999633082/04.
Full text
12
Becher, Regine. "Semantische Objektmodellierung mittels multimodaler Interaktion." Karlsruhe : Universitätsverlag, 2008. http://digbib.ubka.uni-karlsruhe.de/volltexte/1000009371.
Full text
13
Qvarfordt, Pernilla. "Eyes on multimodal interaction /." Linköping : Univ, 2004. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2004/tek893s.pdf.
Full text
14
Kleinehagenbrock, Marcus. "Interaktive Verhaltenssteuerung für robot companions." [S.l. : s.n.], 2004. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=975113534.
Full text
15
Kadić, Amir, and Arta Javadi. "Multimodal interaktion : som stöd för rehabilitering av Parkinsonpatienter." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16614.
Full textAbstract:
Det finns ett behov inom vårdsektorn att på ett mera effektivt sätt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rätt medicinering. Behovet ligger i att se om det är möjligt att med hjälp av ett IT-system kunna göra bedömningen på distans och på så sätt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet är inte traditionella lösningar med styrenheter såsom mus och tangentbord lämpliga. Istället har ett användargränssnitt baserat på multimodal interaktion utformats, där användaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkänning.Detta har gjorts med hjälp av Microsofts Kinect kamera, som är ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan människa och dator. Design av gränssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper där användbarhet har legat i fokus. Även empiriska undersökningar har genomförts för att skapa en bredare förståelse för hur ett gränssnitt bör utformas för att bli användbart.Resultatet visar att grundprinciperna för ett användbart gränssnitt är väldigt lika oavsett om interaktionen sker på ett traditionellt sätt eller genom nyare teknik som t.ex. röst- och rörelsestyrning. Nyckelaspekter är att systemet ska vara effektivt, lätt att lära sig och förstå, samt att fel ska hanteras på ett korrekt sätt.Utifrån teorin och de empiriska undersökningarna har ett antal riktlinjer tagits fram för utformning av ett användbart multimodalt gränssnitt. Teorierna har även testats mot verkligheten genom en prototyp som använder sig av röst- och rörelsestyrning.Program: Systemvetarutbildningen
16
Larsson, Johanna. "Multimodala texter : En intervjustudie med lärare och elever i årskurs 1-3." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78140.
Full textAbstract:
Dagligen möter eleverna multimodala texter både i skolan och på fritiden. Digitaliseringen har medfört en förändring i hur texter läses och produceras. Dessutom bidrar digitaliseringen till både möjligheter och svårigheter för såväl lärare som elever. Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare och elever arbetar med multimodalt berättande texter i svenskundervisningen i årskurs 1-3 samt vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet. Lärares och elevers syn på arbetet med multimodalt berättande texter kommer även att jämföras med varandra. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då de multimodalt berättande texterna skapas i ett socialt sammanhang. Metoden som används för att samla in material är intervju, lärarna intervjuas personligen och eleverna intervjas i grupp. Resultaten i studien visar att skrift och bild är de modaliteter som används mest. Årskurserna arbetar på lite olika sätt men samtliga lärare använder bilder som stöd för att förstärka elevernas förståelse. Digitala verktyg används flitigt i svenskundervisningen, projektor används vid genomgångar och redovisningar, datorer används som sökmotor och att producera text på och iPads används på samma sätt som datorn men även till att spela in ljud och film. Lärarna planerar vad eleverna ska göra medan eleverna får planera vad de vill skriva om. Men det är inte alltid så lätt att komma på vad de ska skriva om. Lärarna upplever att många elever har brist på fantasi vilket även eleverna själva lägger märke till.On a daily basis, students encounter multimodal texts both at school and at leisure. Digitization has led to a change in how texts are read and produced. In addition, digitization contributes to both opportunities and difficulties for both teachers and pupils. The purpose of this study is to find out how teachers and students work with multimodal narrative texts in the Swedish subject in grades 1—3 and what opportunities and difficulties exist in the work. Teachers´ and pupils' opinion on the work with multimodal narrative texts will also be compared with each other. The study is based on a sociocultural perspective which considers the multimodal narratives as constructs in a social context. To collect material to my study I use the method interview, the teachers are personally interviewed and the students are interviewed in groups. The results of the study showes that writing and image are the most common modalities. The grades work in slightly different ways, but all teachers use pictures to support students' understanding. Digital tools are used extensively in Swedish teaching, projectors are used in reviews and reports, computers are used as search engines and to produce text on, and iPads are used in the same way as the computer but also to record audio and film. Teachers plan what students should do while students plan what they want to write about. But it's not always easy to figure out what to write about. The teachers feel that many students have a lack of imagination which the students themselves notice.
17
Vilimek, Roman. "Gestaltungsaspekte multimodaler Interaktion im Fahrzeug : ein Beitrag aus ingenieurpsychologischer Perspektive /." Düsseldorf : VDI-Verl, 2007. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=016287802&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full text
18
Kranstedt, Alfred. "Situierte Generierung deiktischer Objektreferenz in der multimodalen Mensch-Maschine-Interaktion." Berlin Aka, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3073096&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.
Full text
19
Kranstedt, Alfred. "Situierte Generierung deiktischer Objektreferenz in der multimodalen Mensch-Maschine-Interaktion /." Berlin : Akad. Verl.-Ges. Aka, 2008. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3073096&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.
Full text
20
Becher, Regine [Verfasser], and R. [Akademischer Betreuer] Dillmann. "Semantische Objektmodellierung mittels multimodaler Interaktion / Regine Becher ; Betreuer: R. Dillmann." Karlsruhe : KIT Scientific Publishing, 2008. http://d-nb.info/1185224149/34.
Full text
21
Schumacher, Peter. "Rezeption als Interaktion : Wahrnehmung und Nutzung multimodaler Darstellungsformen im Online-Journalismus /." Baden-Baden : Nomos, 2009. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=017555351&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full text
22
Schumacher, Peter. "Rezeption als Interaktion Wahrnehmung und Nutzung multimodaler Darstellungsformen im Online-Journalismus." Baden-Baden Nomos, Ed. Fischer, 2008. http://d-nb.info/993786499/04.
Full text
23
Larsson, Paloma. "Multimodala texter i svenskundervisningen : En intervjustudie med lärare i åk 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78953.
Full textAbstract:
Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.
24
Notér, Hooshidar Annika. "Dansundervisning som förkroppsligad multimodal praktik : en studie om kommunikation och interaktion i dansundervisning." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-107135.
Full textAbstract:
Dansundervisning som förkroppsligad multimodal praktik En studie om kommunikation och interaktion i dansundervisning. ABSTRACT Dance teaching as embodied multimodal practice A study about communication and interaction in dance teaching. The overall aim of this study is to increase the knowledge about how communication and interaction between students and teachers is manifested in dance teaching and learning, with a special focus on the students’ agency and how that can be assumed to affect their conditions for learning. In a dance class, teachers and students engage in the dance practice by using different semiotic modes of communication; body movements and gestures, touch, hearing, gaze, sound and speech. The teaching and learning situation can be described as a complex multimodal configuration of signs in different time and space based modes. The object of study is to examine students’ and teachers’ interaction and communication in detail, with a focus on how different semiotic resources are being used and how that affects the design of the dance class. The data consist of video recordings of dance classes in dance college education and more specifically the daily dance practice, the dance class. Video recordings were made in jazz dance, contemporary dance and ballet classes. These genres are, in various degrees, bearers of a tradition of dance teaching where students repeat the movement material that the teacher demonstrates. I base my choice on the fact that this is a common way of teaching dance both in dance college education and elsewhere. By using a multimodal analysis, different modes of communication and their interplay were brought into focus. Employing the perspective of a social semiotic multimodal theory the analyzed data were interpreted and discussed. The result has shown the importance of the body in communication and interaction between students and teachers in dance teaching and learning. Communication and interaction involve and combine different embodied semiotic resources. Signs are being made, interpreted and remade/redesigned with, through and in the body. The way the teachers use their voices in combination with body movements and gestures in instructions and feedback, makes these resources appear hierarchically more important than the verbal language. The result shows that the students make rhetoric choices in their learning processes. It is shown by the way they choose to attend to what the teacher communicates. The students’ choices in responding are mostly by showing how they understand. Further the results show that the teacher is responsible for the overall design of the dance class. The study material consists mostly of movements that the teacher has created in relation to a genre’s esthetics, the teacher chooses what aspects to focus on and how time is disposed. The students’ agency seems limited in terms of how they can affect and influence the design of the dance class. This means that the knowledge that is produced to a great extent is dependent on the teacher’s choices, her esthetic values and her own knowledge. From a didactic point of view this needs to be addressed in dance education in terms of how dance classes are designed, it concerns questions of esthetics, values and power. Keywords: dance teaching and learning, communication, interaction, multimodality, semiotic resource, design
25
Söderlund, Monika. "”Att få känna berättarglädjen” : En undersökning om hur lärare uppfattar att multimodala texter kan verka skrivutvecklande för elever i årkurs 4–6." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49379.
Full textAbstract:
Digitaliseringen av grundskolorna öppnar för breda multimodala möjligheter. Tidigare forskning visar inte hur verksamma svensklärare hanterar multimodala texter i undervisningen för elever i årskurs 4–6. Denna studie berör hur lärare uppfattar multimodala och berättande texter och hur dessa kan vara skrivutvecklande för elever i årskurs 4–6. För att uppfylla syftet med denna studie valdes tematisk analys som metod. Det finns också ett fokus på aktiva svensklärares uppfattningar om att arbeta med multimodala och berättande texter i klassrummet. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar är att när man skapar multimodala och berättande texter måste en interaktion ske. Genom interaktion i klassrummet kommer eleverna att utveckla skrivfärdigheter. Slutsatser som presenteras är att multimodala texter ofta erbjuds via interaktiva medier som YouTube.com. Berättande texter måste produceras med förutbestämd struktur för att kunna bedömas och oavsett vilka texter elever skapar, måste det göras i sammanhang där interaktion ges utrymme. Klassrumsdialogen främjar en berättarglädje.Primary schools digitalization makes broad multimodal opportunities. Previous research does not illustrate how active teachers who teach the subject Swedish handle multimodal texts in teaching for pupils in grades 4–6. This study illuminates how teachers perceive multimodal and narrative texts and how these texts can develop pupils writing skills in grades 4–6. To fulfill the purpose of this study thematic analysis was chosen as the method. There is also a focus on the conceptions of teachers concerning working with multimodal and narrative texts in the classroom. The result shows that the teachers' conceptions are that when creating multimodal and narrative texts, an interaction needs to happen. Through interaction in the classroom, pupils will develop writing skills. Conclusions presented are that multimodal texts are often offered through interactive media such as YouTube.com. Narrative texts must be produced with predetermined structure to be assessable and regardless of what texts pupils create, it must be done in contexts where interaction is given space. Classroom dialogue promotes pupils to feel a joy in to tell narrative stories.
26
Niedermaier, Franz Bernhard. "Entwicklung und Bewertung eines Rapid-prototyping-Ansatzes zur multimodalen Mensch-Maschine-Interaktion im Kraftfahrzeug." [S.l. : s.n.], 2003. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=967431808.
Full text
27
Östergren, Göransson Louise. "Interaktiv skrivtavla i undervisning : En multimodal fallstudie av en lärares användning av interaktiv skrivtavla i läs- och skrivundervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44121.
Full textAbstract:
The aim of the study is to investigate how a teacher uses multimodal resources with an interactive whiteboard while teaching reading and writing. The aim is also to investigate what view the teacher has on using an interactive whiteboard while teaching reading and writing. Video-recorded observations and audio-recorded interviews are the methods used to collect data. The analysis was performed from a multimodal perspective and is also inspired by interaction analysis. The result of the analysis showed that the teacher uses several multimodal sign systems in combination with those found on the interactive whiteboard. Another finding is that the attitude of the principal and the school to interactive whiteboards is not always crucial for the extent to which the whiteboard is used. It is instead the time available and the teacher’s attitude to using the interactive whiteboard that enables its use.
28
Öhman, Anna. "Återkoppling i interaktion : En studie av klassrumsbaserad bedömning i frisörutbildningen." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-62804.
Full textAbstract:
The present dissertation concerns social organization of feedback in ongoing hairdressing education. The central aim is to explore feedback between teacher and student in multimodal interaction within classroom assessment, as co-production of action and student’s participation. Classroom assessment and feedback are understood as social actions situated in interaction. The empirical data consists of video recordings from two vocational schools. From 31 hours of video material, selections of feedback interactions were made. At first, teacher and student communication in feedback cycles and loops was analysed from a social semiotic perspective. Secondly, examples of student initiated feedback loops were analysed from a conversation analytic perspective. Thirdly, a single case of a teacher and a student interacting through feedback related to creative subject content was analysed from a conversation analytic perspective. The analyses show the importance of collaborative use of artefacts and embodied communication in the production of mutual understanding; opening for student initiatives in actions of assessment as well as feedback. Silence and body position were found to be important resources giving the student space to display concern. Participation in feedback practices within creative subject content emerged in a trajectory of problem detection to problem solving, resulting in tacit dimensions of hairdressers’ knowing made explicit. The findings indicate the importance of taking a participatory perspective on multimodal interaction when exploring actions of assessment and feedback between teacher and student. This study shows how feedback is not only given from the teacher, but also locally produced as a collaborative practice between teachers and students, displaying tacit dimensions of professional knowledge and subject content.Den här sammanläggningsavhandlingen handlar om återkoppling mellan lärare och elever i frisörutbildning. Med hjälp av videoinspelningar under pågående undervisning utforskas klassrumsbaserad bedömning och återkopplingspraktiker. Eleverna är dels nybörjare som arbetar på övningsdockor, dels elever i slutet av sin utbildning som tar emot kunder i sitt klassrum. Videoanalyserna ger möjlighet att få syn på multimodala aspekter av interaktionen och resultatet visar tydligt hur både kropp och material är viktiga resurser i deltagarnas samspel. Avhandlingen visar genomgående hur bedömning och återkoppling utgår både från lärares professionella yrkeskunnande och från elevernas egna initiativ på specifika områden där något problem behöver redas ut i relation till deras pågående arbeten. Studiernas detaljerade analyser av deltagarnas multimodala interaktion synliggör hur bedömning och återkoppling kan förstås som sociala handlingar där tal, kropp och artefakter samordnas för att skapa gemensam förståelse och mening. Avhandlingens bidrag riktar sig mot yrkesutbildning men även andra former för utbildning, eftersom bedömning och återkoppling praktiseras i varje klassrum och utbildningskontext. Avhandlingens delstudier ökar kunskapen om hur återkoppling kan förstås som sociala handlingar där varje deltagare bidrar i skapandet av ömsesidig respons. Att förstå interaktion som multimodal, synliggör hur återkoppling i pågående undervisning möjliggörs genom deltagande och samspel mellan lärare och elever.
29
Meyer, Tobias, Dino Podlesek, Julia Kuß, Falk Uhlemann, Mario Leimert, Marita Simank, Ralf Steinmeier, Gabriele Schackert, Ute Morgenstern, and Matthias Kirsch. "Dreidimensionale Darstellung und Kombination multimodaler Bilddaten in der Neurochirurgie." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2008. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-ds-1223721584996-39325.
Full textAbstract:
In der Neurochirurgie werden für die prä-, intra- und postoperative medizinische Bildgebung dreidimensionale Daten unterschiedlicher Modalitäten überlagert, segmentiert und visualisiert. Durch die Verknüpfung der multimodalen Daten erhofft man einen Informationsgewinn für Diagnose und Therapie. Dabei wird großer Wert auf die intuitive Handhabbarkeit und Verständlichkeit der Software gelegt. In einem neu entwickelten 3-D-Planungssystem wird insbesondere die Erfassung komplexer räumlicher Strukturen und die neurochirurgische Operationsplanung durch aktuelle 3-D-Interaktions- und Visualisierungstechnologien vereinfacht. Das Anwendungsspektrum des Systems wird durch die Entwicklung spezieller Algorithmen kontinuierlich erweitert, z. B. der automatischen Segmentierung und elastischen Registrierung von multimodalen Bilddaten, und kann somit an neue klinische Fragestellungen angepasst werdenIn neurosurgery, three-dimensional data from different modalities are registered, segmented and visualised for pre-, intraand post-operative medical imaging. A combination of the multimodal data sets provides additional information for the analyses of anatomic and functional correlations and for surgical planning. For routine use, it is important to design a software application that is simple and intuitive to use. A neurosurgical operation planning system is realised in combination with novel 3D-interaction and visualisation technologies. The development of additional functions, such as automatic segmentation and elastic registration, enhances the usability of the systems to approach further clinical objectives
30
Bui, Jessica, and Karin Ridder. "Vattendans : en studie av interaktion vid bassängträning för personer med flerfunktionsnedsättning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166654.
Full textAbstract:
Syfte Studiens syfte är att undersöka hur samspel och kommunikation med personer med flerfunktionsnedsättning, deras assistenter och vattendansledare under vattendans kan analyseras med multimodal interaktionsanalys, för att genom tolkning av kommunikativa uttryck identifiera upplevelse av interventionen. Ytterligare ett syfte med studien är att identifiera vilka styrkor och svagheter analysmetoden har vid studier av interaktion mellan personer med flerfunktionsnedsättning och deras assistenter. Metod I studien videoinspelades och analyserades interaktion mellan personer med flerfunktionsnedsättning, deras medföljare samt personal som höll i vattendansen. Den metod som användes var multimodal interaktionsanalys, som är en metod där man analyserar interaktion i naturligt förekommande situationer. Analysen utfördes genom observation och transkription av videoinspelad interaktion. Resultat Ett flertal uttryck identifierades med multimodal interaktionsanalys. Dessa uttryck kunde säga något om upplevelsen hos personerna med flerfunktionsnedsättning under vattendansen. De kommunikativa uttrycken analyserades alltid i den kontext där de förekom. Uttrycken betraktades som kontextberoende och inte som isolerade handlingar. De modaliteter som personerna med flerfunktionsnedsättning använde för att kommunicera var bland annat blickar, vokalisationer och ansiktsmimik. Dessa uttryck studerades i termer av vilken mening eller sinnesstämning de tycktes förmedla, hur frekvent de förekom, samt vilken respons de väckte. Tolkning av uttrycken gjordes till stor del genom att studera omgivningens respons. Under arbetets gång identifieras styrkor såväl som svagheter med analysmetoden. Att analysera materialet med någon annan metod än just multimodal interaktionsanalys hade varit svårt, eftersom det i dagsläget finns mycket få alternativa sätt att analysera och transkribera den här typen av komplex interaktion på. Slutsats Genom multimodal interaktionsanalys kunde en varierad bredd av olika kommunikativa uttryck identifieras och tolkas, och författarna fick därmed en bild av hur personerna med flerfunktionsnedsättning och deras medföljare upplevde interventionsmetoden. Överlag förefaller upplevelsen av vattendansen vara positiv för personerna med flerfunktionsnedsättning såväl som för deras medföljare. Multimodal interaktionsanalys lämpade sig väl som analysmetod för att identifiera tecken som kan säga något om personernas med flerfunktionsnedsättnings upplevelse av vattendansen.Aim The aim of this study is to investigate whether interaction between people with multiple disabilities, their assistants and waterdance staff during waterdance can be analysed using multimodal interaction analysis, in order to identify how the people with multiple disabilities experience the intervention. Identification of experience is conducted by recognizing and interpreting communicative actions. Another aim is to identify strengths and weaknesses of the method of analysis in the study of interaction between people with multiple functional impairments and their assistants. Method Interaction between three people with multiple disabilities, their assistants and waterdance staff was video recorded and then analysed. The method used is multimodal interaction analysis, which is a method for analysing naturally occurring interaction. The analysis was performed through observation and transcription of video-recorded interaction. Results Several communicative expressions were identified with multimodal interaction analysis. These expressions could say something about the people with multiple disabilities’ experience of the waterdance. The communicative actions and expressions were analysed in the context in which they occurred. The expressions were regarded as contextually dependent, and not as isolated, independent actions. Modalities that were used for communication were among others: gaze, vocalizations and facial expressions. These communicative actions were studied regarding what meaning or mood they seemed to convey, the frequency with which they occurred in, and in what response they evoked. Interpretation of the expressions was largely conducted by studying the response from people in the environment. Strengths as well as weaknesses were identified regarding the method of analysis. To analyse the material with a method other than multimodal interaction analysis would have been difficult, since other options of methods for analysing and transcribing this complex type of interaction are very limited. Conclusions A variety of communicative expressions were identified through multimodal interaction analysis. Through interpretation of the expressions, the authors were able to better understand how the people with multiple disabilities and their assistants experienced the intervention method. Multimodal interaction analysis is well suited as an analytical method for identifying signs that may tell us something about the experience of waterdance, of the three persons with multiple disabilities.
31
Sundman, Hanna, and Emelie Petrusson. ""Puny human!!! Will you worship me?" : En multimodal analys av den interaktiva filmen Bandersnatch." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29983.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis was to analyse the interactive movie Bandersnatch, which is part of the media critical series Black Mirror. The main questions were focused on what Bandersnatch communicate about the power relationship between media and audience, the function of the interactive aspect, and media criticism. A multimodal method and film analysis were used to investigate this. The analysis and discussion were based on several media and communication theories regarding hegemony, mediatization and media criticism. The result showed that Bandersnatch communicate that the audience, and members of a mediatized society, are controlled by the media and the government and therefore does not have free will. This hegemony is upheld by the media that is used to create a false consciousness amongst the public. The interactive aspect of Bandersnatch reinforces this message. Although this is heavily communicated within the film, Black Mirror is not seeking actual reform of the hegemony which leaves the media criticism questionable.Mats Hyvönen är examinator för den aktuella uppsatsen medan Per Vesterlund är examinator för hela kursen.
32
Endro, Emilia, Fanny Hafmar, and Malin Lilja. "Multimodala texter - utmaningar och möjligheter : En empirisk studie om mellanstadielärares erfaren- heter av multimodala texter i undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104491.
Full textAbstract:
Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.
33
Magnusson, Simon. "Politiskt deltagande genom spåkliga och multimodala resurser." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-299810.
Full textAbstract:
Denna studie söker interdisciplinär förståelse för hur normativa ramar i politiska samråd upprätthålls och förhandlas interaktionellt. Detta görs genom att tillämpa språkvetenskapliga metoder på statsvetenskapliga och sociologiska teorier. Normer för deltagande i deliberativa samtal (såsom medborgardialoger och samrådsmöten) har beskrivits som problematiska då de diskriminerar vissa grupper medan andra grupper privilegieras. Dessa problem har dock beskrivits som svåråtkomliga då det rör sig om underförstådda normprocesser. Genom 24 timmar videoinspelningar av naturligt förekommande interaktion, från fem mötestyper undersöker denna studie normer för deltagande från ett etnometodologiskt perspektiv. Med metoden conversation analysis visar studien hur normer relevantgörs verbalt och multimodalt av samtalsdeltagare i sammanhang där en intresseorganisation möter kommunrepresentanter för att utöva politisk påverkan. Analysen sker genom tre analysenheter: (1) begäran och tilldelning av ordet, (2) bevakning av talarutrymmet och (3) samtalsdeltagarnas pragmatiska och institutionella förväntningar på inspel under samtalets gång. Studiens resultat uppvisar orienteringar som vittnar om normativa ramar som utgör både resurser och hinder i interaktionen för mötesdeltagarna. Studien vittnar om att verksamheten deltagande demokrati gynnar erfarna politiska samtalsdeltagare som genom att åberopa institutionaliteten i sammanträdena ser till att göra sig hörda. Detta stärker det kritiker menar med att deliberativa normer privilegierar grupper med deliberativt kapital. Studien pekar på vinster med en interaktionell ansats och föreslår att empirisk forskning om deliberativa samtal bör använda sig av mer detaljerade analysenheter än vad man oftast tidigare gjort, för att på så vis uppmärksamma och bemöta exkluderande normativa ramar för den deliberativa demokratin.
34
Andersson, Märtha. "Berättandets möjligheter : Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser." Doctoral thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-25733.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate meaning-making in pupils' multimodal narratives that have emerged in aesthetic learning processes. To, with the support of ethnographic methods and theories of narrative and multimodality, study the resources and strategies used by the pupils. The study also examines how teachers and educators make use of aesthetic learning processes and multimodal narrative in practice-based reality. The empirical material is based on four cultural and narrator projects that have been conducted in a collaboration between nine-year compulsory schools and Kulturskolan (School of Culture) in a municipality in northern Sweden. The projects included pupils from the preschool level up to and including 5th grade in the compulsory school level. These projects were monitored for a total of three semesters. The pervading goal in all projects was to stimulate language development and language use with the help of imagination and creativity, where the pupils' own creation was the key focus. The empirical material consists of observations, log book entries and interviews with teachers, educators and pupils, as well as the pupils' own pictures and texts. The results show that the pupils exemplify from the fictional world. Although they do not directly say that they draw inspiration from computer, television and film media, this is made visible in and embodies their narratives. The pupils' multimodal narratives show that they create meaning by mixing fiction with a world recognisable to them, where fictional characters live a life that they can identify with. The meaning-making strategies that emerge in the pupils' narratives are: identification, gender stereotypes, humour, structures from the horror and fairy-tale genres and remediation. In the interviews with the teachers it is noted that the use of narrative has declined in teaching. Reasons cited include a lack of time and the stress of everyday life, as well as the individualisation which has led to a reduction in the collaboration between pupils and thus the use of narrative. The teachers, however, expressed great enthusiasm for providing pupils with the tools to develop different narrative forms, a way to create meaningful contexts for the pupils.Syftet med studien är att undersöka meningsskapande i elevers multimodala berättelser som har tillkommit i estetiska lärprocesser. Att med stöd av etnografiska metoder och teorier om berättande och multimodalitet studera vilka resurser och strategier eleverna använder. I studien undersöks också hur lärare och pedagoger använder sig av estetiska lärprocesser och multimodalt berättande i den praxisnära verkligheten. Det empiriska materialet bygger på fyra kultur- och berättarprojekt som bedrivits i samarbete mellan grundskolor och Kulturskolan i en kommun i norra Sverige. I projekten deltog elever från förskoleklass till och med årskurs 5 i grundskolan. Projekten följdes under sammanlagt tre terminer. Genomgående mål i samtliga projekt var att stimulera till språkutveckling och språkanvändning med hjälp av fantasi och kreativitet, där elevernas eget skapande stod i centrum. Det empiriska materialet består av observationer, loggboksanteckningar och intervjuer med lärare, pedagoger och elever samt elevernas egna bilder och texter. Resultaten visar att eleverna exemplifierar från fiktionens värld. Även om de inte direkt uttrycker att de hämtar inspiration från dator, tv och filmmediet, synliggörs och konkretiseras det i deras berättelser. Elevernas multimodala berättelser visar att de skapar mening genom att blanda fiktion med en för dem igenkännbar värld, där de fiktiva karaktärerna lever ett liv som de kan identifiera sig med. De meningsskapande strategier som framträder i elevernas berättelser är: identifikation, stereotypa könsmönster, humor, strukturer från skräck- och sagogenren samt remediering. I intervjuerna med lärarna framkommer att berättandet har minskat i undervisningen. Orsaker som lyfts fram är tidsbrist och stress i vardagen, och individualiseringen som medfört att samarbetet mellan eleverna har minskat och därmed också berättandet. Lärarna kände dock en stor entusiasm för att ge eleverna verktyg att utveckla olika berättarformer, ett sätt att skapa meningsfulla sammanhang för eleverna.
Godkänd; 2014; 20141015 (mart); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen, Namn: Märtha Andersson Ämne: Svenska med didaktisk inriktning / Swedish and Education Avhandling: Berättandets möjligheter Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser Opponent: Professor emerita Lena Kåreland, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Ordförande: Professor Anders Öhman, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet Tid: Fredag den 12 december 2014, kl. 13.00 Plats: D770, Luleå tekniska universitet
35
Ibrahim, Rusul, and Avin Khatoun-Neama. "Interaktionen mellan illustration och text : En multimodal läromedelsanalys av två läroböcker inom ämnet religion för årskurs 4-6." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446969.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka två läroböcker i ämnet religion för årskurs 4–6, som tillämpas i svenska klassrum idag. Läroböckerna, Utkik Religion 4–6 och PULS Religion 4–6, anaglyseras ur ett multimodalt perspektiv då interaktionen mellan illustrationer och tillhörande text undersöks. Studien syftar även till att jämföra skillnader som förekommer i interaktion mellan de valda läroböckerna. Metoden som tillämpas i studien är en kvalitativ läromedelsanalys utifrån teorier om multimodalitet och en analysmodell. Den valda analysmodellen går under namnet Ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter och är utvecklad av Danielsson och Selander (2014). Resultatet från de båda läroböckerna visar att majoriteten av illustrationerna och tillhörande text interagerar med varandra samt att illustrationerna informerar läsarna om textinnehållet. I texterna förekommer ord eller meningar som kan kopplas till tillhörande illustrationer och detta skapar ett samspel mellan illustration och text. Det är endast ett fåtal illustrationer som inte samspelar med tillhörande text och detta kan skapa missförstånd hos läsaren. Dessa illustrationer föreställer inte någon eller något som står i den skrivna texten, således blir det svårt för läsaren att begripa budskapet som illustrationen vill förmedla. Antal illustrationer, i både läroböckerna, varierar en hel del. I vissa kapitel förekommer det flera illustrationer, medan det endast finns ett fåtal i andra. Även förekomsten av tecknade och fotografiska illustrationer varierar i de olika kapitlen i båda läroböckerna. I läroboken Utkik Religion 4–6, förekommer det fler fotografiska bilder än tecknade illustrationer. I läroboken PULS Religion 4–6, förekommer det istället fler tecknade illustrationer än fotografiska. Då det förekommer illustrationer i läroböcker, både tecknade och fotografiska, resulterar det i att elevers kritiska tänkade och meningskapande utvecklas. Detta sker då eleverna beskådar de olika typerna av illustrationer och försöker koppla det till texterna.
36
Elepfandt, Monika [Verfasser], Matthias [Gutachter] Rötting, Hartmut [Gutachter] Wandke, and Jeronimo [Gutachter] Dzaack. "Prospektive Gestaltung berührungsloser, multimodaler Interaktion – am Beispiel von Large Wall Displays / Monika Elepfandt ; Gutachter: Matthias Rötting, Hartmut Wandke, Jeronimo Dzaack." Berlin : Technische Universität Berlin, 2016. http://d-nb.info/1156182379/34.
Full text
37
Weiß, Clarissa [Verfasser]. "Blick und Turn-Taking in Face-to-Face-Interaktionen : Multimodale Interaktionsanalysen triadischer Gesprächssituationen mit Hilfe von Eye-Tracking / Clarissa Weiß." Göttingen : Verlag für Gesprächsforschung, 2020. http://d-nb.info/1219545317/34.
Full text
38
Kinch, Jessica. "Språkanvändning på tre svenska partiers webbplatser : En studie baserad på en multimodal textanalys." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25349.
Full textAbstract:
I denna uppsats undersöks tre svenska partiers webbplatser, specifikt startsidorna samt webbsidor som gäller temat integration. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka deltagare och vilka typer av processer som synliggörs på integrationswebbsidorna samt även hur modus och modalitet framträder. Vidare avser undersökningen att analysera användandet av avbildningar samt andra semiotiska resurser på partiernas respektive startsida. Vad kan man se i en text eller i bild? Kan man som avsändare framställa sig på ett visst sätt vid textelement respektive bildelement? Med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell grammatik undersöker jag textelementen och bildelementen undersöks med verktyg från visuell textanalys. Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellan partiernas startsidor respektive integrationswebbsidor. Skillnaderna är dels vad varje parti framför av sina politiska åsikter i skrift, dels att användandet av avbildningar och andra semiotiska resurser skiljer sig.
39
Persson, Alicia, and Svanberg Celina Åkesson. "iPads i förskolan : Användningsområden samt pedagogers förhållningssätt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21152.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka ”pedagogers förhållningssätt till iPads och hur de använder dessa i förskoleverksamheten”. Forskningsfrågorna som vi utgår från är ”hur beskriver pedagoger sitt eget förhållningssätt till iPads?” samt ”hur används iPads i förskoleverksamheten? ”Under vår studietid har vi upplevt den framfart som arbetet med digitala verktyg, främst iPads, haft. Genom erfarenheter och observationer som vi har gjort under vår VFU har vi kunnat identifiera att arbetet med iPads brister då många pedagoger på våra VFU-platser uttryckt att de saknar kompetens och därför prioriterar annat. Då den kommande revideringen av förskolans läroplan innehåller nya mål gällande bland annat digitala verktyg anser vi att det är relevant att undersöka detta område. För att kunna undersöka användning och förhållningssätt till iPads i förskolan valde vi att använda en kvalitativ metod i form av intervju med öppna frågor. Vi valde denna metod då vi ville få ett så brett helhetsperspektiv som möjligt samt för att pedagogerna skulle få möjlighet att svara med sina egna ord. Vår studie genomfördes på fyra olika förskolor i samma kommun, två av förskolorna var privata och två var kommunala. Det var sammanlagt 13 respondenter som medverkade varav fem var förskollärare, sex var barnskötare samt två var resurspersoner. Resultatet som vår studie gav oss kunde vi dela upp i olika teman. Dessa teman är: Hur iPads används, vilket förhållningssätt och vilken samsyn som finns i arbetslaget, det nya målet i förskolans läroplan samt hinder mot ett pedagogiskt arbete med iPads enligt respondenterna. Sammanfattningsvis visade resultatet att iPads används sparsamt på de flesta förskolor i vår undersökning. Svaren visar att respondenterna tror att detta beror på tidsbrist samt brist på resurser i form av tillgång till iPads. iPads användes mest av pedagogerna som deras arbetsverktyg där de dokumenterar, checkar in och ut barn, mejlar etc. och inte så mycket tillsammans med barnen. I de arbetslag som vi har undersökt fanns det nästan ingen samsyn men däremot upplevde sig vissa ha ett gemensamt förhållningssätt gällande arbetet med iPads. Nästan alla respondenter hade en medvetenhet om att det skulle bli ett nytt mål i läroplanen som handlar om digitala verktyg, men många var skeptiska till förändringen. Många respondenter beskrev även vissa hinder som de upplevde som problematiska för att kunna utföra sitt arbete på det sätt de önskat. Några av dessa hinder var tidsbrist, brist på resurser, stora barngrupper, dåligt stöd från chef samt brist på kompetensutveckling.
40
Rådell, Dennis. "Combining Eye Tracking and Gestures to Interact with a Computer System." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-205308.
Full textAbstract:
Eye tracking and gestures are relatively new input methods, changing the way humans interact with computers. Gestures can be used for games or controlling a computer through an interface. Eye tracking is another way of interacting with computers, often by combining with other inputs such as a mouse or touch pad. Gestures and eye tracking have been used in commercially available products, but seldom combined to create a multimodal interaction. This thesis presents a prototype which combines eye tracking with gestures to interact with a computer. To accomplish this, the report investigates different methods of recognizing hand gestures. The aim is to combine the technologies in such a way that the gestures can be simple, and the location of a user’s gaze will decide what the gesture does. The report concludes by presenting a final prototype where the gestures are combined with eye tracking to interact with a computer. The final prototype uses an IR camera together with an eye tracker. The final prototype is evaluated with regards to learnability, usefulness, and intuitiveness. The evaluation of the prototype shows that usefulness is low, but learnability and intuitiveness are quite high.Eye tracking och gester är relativt nya inmatningsmetoder, som förändra sättet människor interagerar med datorer. Gester kan användas för till exempel spel eller för att styra en dator via ett gränssnitt. Eye tracking är ett annat sätt att interagera med datorer, ofta med hjälp av genom att kombinera med andra styrenheter såsom en mus eller styrplatta. Gester och eye tracking har använts i kommersiellt tillgängliga produkter, men sällan kombinerats för att skapa en multimodal interaktion. Denna avhandling presenterar en prototyp som kombinerar eye tracking med gester för att interagera med en dator. För att åstadkomma detta undersöker rapporten olika metoder för att känna igen gester. Målet är att kombinera teknologierna på ett sådant sätt att gestern kan vara enkla, och platsen för användarens blick kommer bestämma vad gesten gör. Rapporten avslutas genom att presentera en slutlig prototyp där gester kombineras med eye tracking för att interagera med en dator. Den slutliga prototypen använder en IR kamera och en eye tracker. Den slutliga prototypen utvärderas med avseende på lärbarhet, användbarhet, och intuition. Utvärderingen av prototypen visar att användbarheten är låg, men både lärbarhet och intuition är ganska höga.
41
Mitthalal, Dipesh Dugar. "Social Proximity Indicator Application Enhancing Personalization for the User : A User Centric Multimodal Smartphone based Social Proximity Indicator." Thesis, KTH, Radio Systems Laboratory (RS Lab), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147677.
Full textAbstract:
The smartphone has become an important part of our daily life. It takes advantage of multiple built-in sensors, along with internet connectivity, to provide a variety of services including navigation, weather forecasts, media capturing/sharing, and many more. The smartphone has become a hub for our social interactions, ranging from traditional voice communications through messaging, to online social networking. There are endless possibilities for a new generation of applications that automatically adapts according to users’ social affinities. The key enabler is to understand the social profile of the user and to realize a Social Proximity Indicator (SPI). This indicator of a user’s social profile includes the user’s location, preferences, common friends, frequent interactions among friends, community membership, and many more attributes. This project addresses the exploitation of the user’s smartphone as a detector of these user’s social contexts in order to infer the social proximity between any 2 (or more) people. The goal of this social proximity indicator is to identify the (current) set of smartphone users that would want to participate in an application specific activity, such as media sharing, group conversation, etc. SPI identifies users based on their social interactions and common preferences. Based on this SPI, a photo sharing application is proposed and built for the Android smartphone platform. This application uses multiple physical and virtual sensors (hosted by the user’s smartphone) to determine the context of the user. After inferring this context, the application initiates photo sharing among an identified group sharing this context. The application, as well as the underlying code, theoretical concepts, and results are presented in this thesis. The experiments conducted during this thesis project indicate that it is feasible to build smartphone based social proximity based applications in which proximity incorporates much more than simply physical location, thus going beyond existing applications.Smartphone har blivit en viktig del av vårt dagliga liv, som drar nytta av de många inbyggda sensorer, inklusive Internet-anslutning, för att ge en mängd olika tjänster. Däribland navigation, väderprognoser, media fånga/delning, och många fler tjänster. Smartphone har blivit kärnan i våra sociala interaktioner. Den erbjuder allt från traditionella röst kommunikation via meddelanden, till sociala nätverk. Det finns oändliga möjligheter för nästa generationens program som kommer att automatiskt anpassar sig till användarnas sociala tillhörighet. Den viktigaste faktorn är att förstå den sociala profilen av användaren genom att använda ett Socialt Proximity Indikator (SPI). Denna indikator på social profil innehåller användarens läge, inställningar, gemensamma vänner, täta samspel mellan vänner, gemenskap medlemskap, och många fler attribut . Detta projekt behandlar utnyttjandet av användarens smartphone som en detektor av användarens sociala sammanhang för att ansluta sig till social närhet mellan några två (eller fler) personer. Målet med denna indikator är att identifiera den (nuvarande) uppsättning av smartphone-användare som skulle vilja delta i någon applikation specifik aktivitet, till exempel mediedelning, gruppsamtal, etc. SPI identifiera användare baserat på deras sociala interaktioner och gemensamma preferenser. En fotodelnings applikation har föreslagits och byggd för Android smartphone -plattformen, baserad på data från SPI. Denna applikation använder flera fysiska och virtuella sensorer (genom användarens smartphone) för att bestämma ramen för användaren. Efter en analys kommer programmet att initiera fotodelning mellan den identifierade gruppen som hittades i analysen. Applikationen, liksom den underliggande koden ,teoretiska begrepp, och resultaten kommer att presenteras i denna uppsats. Experimenten som genomfördes under detta examensarbete tyder på att det är möjligt att bygga smartphone baserad på SPI där närhet innehåller mycket mer än bara fysisk plats. Det gör applikationen unik än de befintliga applikationer.
42
Wallner, Lars. "Framing Education : Doing Comics Literacy in the Classroom." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-142067.
Full textAbstract:
Interest in comics as Swedish school material has risen in the last few years and the publication of comics for children and adolescents has also increased. Meanwhile, although research around new literacies has taken an interest in combinations of image and text, there is still little research on comics as a literacy material, especially as part of school practices. With comics’ rise in popularity, and their quality as examples of new literacies, this points to the relevance of exploring how meaning making with comics is done in schools. The purpose of this study is to contribute knowledge on how locally situated literacy practices are done, practices in which pupils and teachers make meaning with comics. The study combines literacy, comics and discursive psychology to investigate aspects of literacy not as individual, inner workings, but as part of participants’ social constructions, in line with New Literacy Studies. With this perspective, it is possible to investigate literary concepts such as narrative, and participants’ construction of story elements, through the way in which these aspects are utilized by participants to construct social action – what participants do with their utterances. To study this, video recordings have been made in one primary and one secondary school, in two different Swedish cities. The results of the study show constructions of a comics literacy, where participants engage with both visual and textual aspects of the material and negotiate focalization of narrative perspective and construction of narrative structure as well as narrative devices such as speech and thought bubbles. Furthermore, meaning making of comics literacy also includes the construction of discourses around comics as a specific type of story telling, either for material or literary reasons. The thesis discusses how participants construct classroom literature, and provides insight into how interaction around comics enables participants to construct and negotiate discourses around what comics literacy is and what it enables, as well as how to talk about, create, and read comics.Intresset för serier som svenskt skolmaterial har stigit de senaste åren och publiceringen av serier för barn och ungdomar har också ökat. Även om forskning om new literacies har intresserat sig för kombinationer av bild och text så finns det fortfarande lite forskning på serier som literacymaterial, speciellt som en del av skolpraktik. Med det stigande intresset för serier och deras kvaliteter som exempel på new literacies, så pekar detta mot att det finns en relevans i att utforska hur meningsskapande med serier görs i skolan. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lokalt situerad literacypraktik görs där elever och lärare skapar mening med serier. Studien kombinerar forskning om literacy, serier och diskursiv psykologi för att, i linje med New Literacy Studies, undersöka aspekter av literacy som en del av deltagarnas sociala konstruktioner – inte som ett individuellt, mentalt fenomen. Med detta perspektiv är det möjligt att undersöka litterära koncept som narrativ och deltagares konstruktion av berättelseinslag, genom det sätt på vilka dessa aspekter används av deltagare för att interagera – vad deltagare gör när de säger något. För att studera detta har videoobservationer använts i en lågstadieskola och en högstadieskola i två olika svenska städer. Resultaten från studien demonstrerar konstruktioner av serie-literacy där deltagarna engagerar sig i både text och bild i materialet, diskuterar berättandeperspektiv och konstruktioner av narrativ struktur, såväl som berättarverktyg, t.ex. prat- och tankebubblor. Därutöver inkluderar serie-literacy också deltagarnas skapande av seriediskurser där serier görs till en specifik typ av berättande, antingen på materiell eller litterär basis. Avhandlingen diskuterar hur deltagare konstruerar klassrumslitteratur, och studien erbjuder en insikt i hur interaktion runt serier möjliggör för deltagare att konstruera och förhandla diskurser om vad serieliteracy är och vad det erbjuder för möjligheter, såväl som hur deltagare kan prata om, skapa och läsa serier.
43
Kadmark, Louise. "Intimitet och emotionell kommunikation via Instagram : en kvalitativ studie om influencers sätt att kommunicera." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165564.
Full textAbstract:
Sociala medier har blivit en integrerad del av vår vardag och profiler arbetar ständigt med skapandet av identitet, representation och interaktion. Efter sökandet av tidigare forskning uppfattades en avsaknad för studerandet av utformning och påverkan i kommunikationen på Instagram. Främst vad gäller en intim och emotionell sådan, som sänds ut via influencers. Studien syftar till att ge förståelse av de självrepresentativa aspekterna, men också hur emotion och förmänskligandet av kanalen bidrar till den annars distanserade närkontakten med följarna. Uppsatsen ska belysa vikten av interaktion i relation mellan sändare och mottagare samt studera modaliteter som språkhandlingar och tilltal med dess eventuella betydelser för den upplevda påverkan på en tänkt publik. För att få ett rättvist kvalitativt resultat har en multimodal analys använts med inslag av den kritiska lingvistiken. Materialet har samlats in digitalt och utgörs av tre influencers två olika instagraminlägg, där utformandet av inläggen granskas utifrån ett kodschema med stödfrågor, innefattande både text- och bildelement. Även samspelet mellan bild och text studeras. Resultatet pekar på de återkommande begreppen av identitetsskapande och bekräftelse, som verkar vara avgörande för den symboliska interaktionen och bibehållandet av kanalen. Självpresentationen är vital och den intima, emotionella kommunikationen bidrar till en allt närmare, personligare kontakt med den tänkta publiken. Kommunikationen spelar en viktig roll främst vid skapandet av mening och till eftersträvat budskap kopplat till emotion.
44
Kerzic, Borut. "Experiencing the moment : Enhancing surroundig awareness when walking." Thesis, Umeå universitet, Designhögskolan vid Umeå universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160709.
Full textAbstract:
Todays technology provides the ability for people to interact with devices at all time, but it also makes them gaze down and loose touch with their surrounding while doing so. This project explored alternatives to the current way of providing guidance while walking by designing in the context, rather than design for the context. This led to several iterations of prototypes that were tested with people in the context. The findings are showcased in a form of a multi modal guidance system called UP, that provides reassurance in all steps of the way without having to look down at the screen.
45
Andersson, Jessica. "Miljörummet där barnen får ta plats : En studie om hur ett multimodalt miljörum kan skapa en lekfull, lärande och inkluderande användar- och rumsupplevelse för barn." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55019.
Full textAbstract:
Detta är ett examensarbete med inriktningen rumslig gestaltning inom informationsdesign. Syftet med studien är att undersöka hur en multimodal och visuell utformning av dagens miljörum kan påverka barns rumsupplevelser och leda till att miljörummen upplevs mer tillgängliga och inkluderande för specifikt barn, men även för miljörummens övriga användare. Studien inkluderar ett metodiskt arbete genom litterära studier inom rumsliga element, kognition och perception, det lärande rummet med utgångspunkt i barns lärande, multimodalitet, rumsupplevelser och miljöpsykologi. Samt en platsanalys, ett frågeformulär, en kvalitativ intervju med experter och en deltagande workshop med studiens målgrupp. Detta i syfte att få en djupare förståelse för problematiken kring rummet, användaren och kontexten de verkar i för att besvara studiens frågeställning. Utifrån insamlade teorier och empiri formgavs ett exemplifierande gestaltningsförslag, där miljörummet av ett flerbostashus i Eskilstuna omgestaltades. Gestaltningsförslaget förhåller sig till barnens perspektiv och förutsättningar, med målet om att skapa en inkluderande, lärande och levande plats – där barnen inkluderas tidigt och blir en del av miljöarbetet för en bättre framtid.This is a thesis specializing in Spatial design in the field of Information Design. The purpose of the study is to examine how a multimodal and visual design of today's rooms for recycling can affect children's spatial experiences and lead to a higher degree of accessibility and inclusive for children and other users of the room. The study includes a methodological work through literary studies on spatial elements, cognition and perception, the learning spaces based on children's learning, multimodality, spatial experiences, and environmental psychology. As well as a place analysis, a survey, a qualitative interview with experts, a participatory workshop with the study's target group. This to gain an in-depth understanding of the problems surrounding the room, the user, and the context in which they operate to answer the study's question at issue. Based on collected theories and empirical data, a exemplifying design proposal was designed, in which the environmental space of an apartment building in Eskilstuna was redesigned. The design proposal relates to the children's perspective and conditions, with the goal of creating an inclusive, learning and living place – where the children are included early and become part of the environmental work for a better future.
46
Johansson, Stefan. "Uppmuntran på distans : Observationer av distansmötesledare och deras interpersonella beteende." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62556.
Full textAbstract:
Denna studie redovisar genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning, så kallad flermetodsforskning, vilka interpersonella aktiviteter som observerats hos åtta mötesledare av distansmöten med datorkommunikation. Syftet med undersökningen är att undersöka de faktiska observationerna av mötesledares interpersonella aktiviteter på distansmöten. Denna undersökning bygger på åtta distansmöten med en utsedd mötesledare på respektive möte och sammanlagt 41 personer har deltagit i undersökningen. Distansmötena har skett genom Video Tele Conferencing (VTC) och via en multimodal plattform (MP) där mötesledarna har suttit vid sina enskilda datorer. Undersökningens problemformulering är; Vilka interpersonella aktiviteter förekommer hos distansmötesledare och hur bidrar de till upplevelsen av relationsbyggande faktorer? Efter observationerna som har skett på distans och av inspelade möten har mötesledarna och deltagarna besvarat en webbenkät. Resultatet av studien visar att ögonkontakt inte sker nämnvärt mycket vid distansmöten jämfört med andra icke verbala uttryck som att nicka, le och uttrycka småord som ”mm” och ”ja” etc. Studien visar också att mötesledarnas och deltagarnas synpunkter på bra distansmöten handlar om mötesstruktur, tillit och att alla ska komma till tals på mötet. Skillnaden mellan VTC möten och MP möte är störst vad gäller observationer av kroppshållning och ansiktsuttryck där VTC mötena medger ett längre avstånd till mötesledaren och då framgår kroppshållningen bättre men under MP möten kan ansiktsuttryck lättare avläsas på nära håll. Där flest leenden förekommit har också deltagarna bedömt det som att mötesledaren alltid eller ganska ofta använder distansmöte som ett relationsbyggande verktyg. Studien visar att det är i lyssnarfasen som mötesledaren har flest interpersonella beteenden och inte när vederbörande talar.
47
Reifinger, Stefan [Verfasser]. "Multimodale Interaktion in Augmented-reality-Umgebungen am Beispiel der Spieledomäne / Stefan Reifinger." 2008. http://d-nb.info/991767497/34.
Full text
48
Sosnovtseva, Olga [Verfasser]. "Analysen und Modellierung multimodaler Interaktionen der renalen Autoregulation = Analysis and modelling of multimodal interactions in renal autoregulation / vorgelegt von Olga Sosnovtseva." 2010. http://d-nb.info/1004318103/34.
Full text
49
Krummeck, Vanessa [Verfasser]. "Multimediale, multicodale, multimodale und interaktive Komponenten in mathematischen Lernumgebungen / Vanessa Krummeck." 2008. http://d-nb.info/988302187/34.
Full text
50
Niedermaier, Franz Bernhard [Verfasser]. "Entwicklung und Bewertung eines Rapid-prototyping-Ansatzes zur multimodalen Mensch-Maschine-Interaktion im Kraftfahrzeug / Franz Bernhard Niedermaier." 2003. http://d-nb.info/967431808/34.
Full text