Academic literature on the topic 'Multimodaliteter'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Multimodaliteter.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Multimodaliteter"
1
Redaktionen. "NyS 56 – Multimodalitet." NyS, Nydanske Sprogstudier, no. 54 (August 10, 2018): 205–6. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i54.107158.
Full text
2
Hansen, Thomas Illum. "Multimodalitet som didaktisk kategori." Learning Tech, no. 5 (December 20, 2018): 60–85. http://dx.doi.org/10.7146/lt.v4i5.111565.
Full textAbstract:
Udgangspunktet for denne artikel er en kritisk-konstruktiv analyse af en række kernebegreber inden for multimodalitetsteori. Hvordan skal et sammensat begreb som multimodalitet egentlig forstås? Og hvordan kan et sprog om multimodalitet udvikles og anvendes inden for en didaktisk teoridannelse? Det kritiske afsæt danner grundlag for en videreudvikling af den socialsemiotiske teori om multimodalitet i en fænomenologisk retning. Artiklen er derfor bygget op om et dobbelt perspektiv på multimodalitet. Hensigten er en gensidig befrugtning af to traditioner, den socialsemiotiske og den fænomenologiske, med henblik på at udvikle et mere konkret fagsprog om multimodalitet, der kan anvendes til didaktisk analyse. Den kritiske del sætter særligt fokus på modus, modalitet og multimodalitet som kernebegreber i en grundlagsdiskussion. Den konstruktive del giver i forlængelse heraf et bud på, hvordan multimodale tegn kan forstås og analyseres med basis i en fænomenologisk teori om krop, tegn og erkendelse. Det didaktiske perspektiv bliver demonstreret med en eksempelanalyse af en multimodal model i et digitalt læremiddel.
3
Christensen, Vibeke. "Elevers produktion af multimodale tekster. Hvad ved vi og hvad mangler vi?" Acta Didactica Norge 10, no. 3 (2016): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2841.
Full textAbstract:
I Danmark er der med de nye Fælles Mål fra 2014 indført et krav om, at eleverne skal kunne lave større multimodale produktioner. Også i de øvrige skandinaviske lande indgår arbejde med multimodale tekster med forskellig betegnelse i læreplanen for modersmålsfaget. Det er således relevant at undersøge, hvad man ved om elevers produktion af multimodale tekster. Denne artikel bidrager med en gennemgang af nordisk forskning inden for området og med udblik til den øvrige vestlige verden. Teoretisk beskrives multimodalitet med udgangspunkt i New London Groups programartikel fra 1996 og den udvikling af multimodalitet, som gruppen omkring Kress og van Leeuwen har bidraget med. Resultaterne af forskningsgennemgangen præsenteres i fem temaer: terminologi, didaktik, undervisning, elevudbytte og vurdering. Diskussion pågår løbende inden for hvert tema, og der peges på didaktiske perspektiver.Nøgleord: multimodale tekster, tekstkompetence, elevpræstation, skrive-pædagogik, produktion, vurderingAbstractIn the new curriculum for the subject Danish from 2014, it is a requirement that students should be able to create major multimodal productions. Working with multimodal texts in the mother tongue subject is included in the curricula for all three Scandinavian countries. Therefore, it is relevant to consider what is already recognized as students’ production of multi-modal texts. This article offers a brief review based on the Nordic research together with a brief look towards the rest of the Western world’s research on multimodality. This paper’s theoretical foundation is based on the New London Group’s article from 1996, “Pedagogy of Multiliteracies: Designing Social Futures”, and the development of multimodality that re-searchers and scholars surrounding Kress and van Leeuwen have contributed with. The results of the research will be presented in the following five themes: terminology, education, teaching, pupil performance, and assessment. Furthermore, the results are discussed within each theme and the didactic perspectives are identified.Key words: multimodal texts, text competence, student achievement, teaching of writing, text production, assessment
4
Rustand, Kari Anne. "En nivådelt modell for multimodal komposisjonsanalyse av digitalt medierte sakprosatekster." Sakprosa 13, no. 1 (2021): 1–35. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.8122.
Full textAbstract:
I denne artikkelen presenterer jeg en nivådelt modell for analyse av teksters komposisjon av flere meningsbærende uttrykksformer. Materialet er to norsk-faglige sakprosatekster, i analysen benevnt som bloggutsnitt, produsert av tredjeårs lærerstudenter i et digitalt læringsfellesskap. Modellen er selve objektet for studien, og analysene er hovedbidragene der modellen under-søkes. Sosialsemiotikk er den overordnede teoretiske anskuelsen for under-søkelsen. De meningsbærende uttrykksformene forstås dermed i sammenheng med den sosiale konteksten tekstene befinner seg i, og tolkes ut fra de sosio-teknologiske premissene for komposisjonene. Det teoretiske analyseverktøyet er forankret i Gunther Kress og Theo van Leeuwens videreutvikling av Michael Hallidays systemisk funksjonelle lingvistikk (SFL), nærmere bestemt begreper knyttet til visualitet og multimodalitet. Analysene er konkrete eksempler på hvordan den nivådelte modellen kan anvendes, og utfra analysefunn drøftes og begrunnes modellens relevans for å forstå komposisjonell meningsskaping.
5
Holsting, Alexandra, Cindie Aaen Maagaard, and Nina Nørgaard. "Kan man lære at skifte gear? En multimodal tilgang til plot i den litterære tekst." NyS, Nydanske Sprogstudier, no. 56 (May 27, 2019): 52–76. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i56.112649.
Full textAbstract:
Med udgangspunkt i den multimodale socialsemiotik præsenterer denne artikel en multimodal tilgang til narrativ med særlig fokus på plot i den litterære tekst. Vi argumenterer for, at plot som en strukturering af tekstens begivenheder er særligt kendetegnende for den litterære tekst, og at det realiseres multimodalt gennem billede, grafik, verbalsprog, layout og typografi. Gennem en eksemplarisk analyse af Dorthe Nors’ roman Spejl, skulder, blink viser vi dels den multimodale socialsemiotiks udsigelseskraft i forhold til en roman, der ikke eksplicit fremhæver sin multimodalitet, dels de analytiske fordele ved at inddrage plot som et helt centralt element. Artiklens primære bidrag til det socialsemiotiske multimodale forskningsfelt består i at inddrage plotbegrebet i den multimodale analyse og derved belyse, hvordan den narrative kategori plot, der ofte opfattes som en rent verbalsproglig konstruktion designet af forfatteren, kan ses som resultatet af valg truffet gennem forskellige semiotiske ressourcer og på forskellige realisationsniveauer.
6
Brox, Hilde, and Ingrid Jakobsen. "Wiki, tekster og arbeidsmåter i morgendagens engelskfag: et eksempel fra lærerutdanninga." Acta Didactica Norge 8, no. 2 (2014): 3. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1126.
Full textAbstract:
Artikkelen diskuterer hvordan wiki kan brukes i engelskundervisning for å la nye og tradisjonelle tekster møtes i digital dialogisk interaksjon. Med utgangpunkt i begrepene multimodalitet, hypertekstualitet og prosessualitet, tre egenskaper som i følge Ture Schwebs (2006) skiller digitale tekster fra analoge, diskuterer artikkelen et eksempel fra et undervisningopplegg for lærerstudenter. Basert på et bilde skapte studentene et felles nettsted og en kollektiv, fiktiv, men realistisk historie. Historien dannet så i neste omgang en ramme for produksjon av tekster i ulike modaliteter og sjangre. Bildet etablerte en bestemt historisk og kulturell kontekst som studentene aktivt måtte utforske for å skape sine tekster. Wikiens funksjonaliteter åpnet opp for samskriving, utvikling av ferdigheter for å tolke og skape tekster med sammensatte modaliteter, utnyttelse av hypertekstens struktur og samarbeid om tekstskaping som prosess på tvers av tid og rom. Dette er kunnskaper og ferdigheter framtidige lærere vil trenge.
7
Granly Foss, Eirik. "Fremtidens grafikk – Visuelle stiluttrykk i multimodal klimaformidling." Sakprosa 13, no. 1 (2021): 1–34. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.8142.
Full textAbstract:
Organisasjoner, selskaper og institusjoner involverer stadig oftere profesjonelle grafiske designere i sin tekstproduksjon, som skal sørge for at tekstene har et visuelt stiluttrykk som tjener avsenderens interesser. Denne artikkelen benytter et sosialsemiotisk rammeverk influert av kognitiv metaforteori og fenomenologisk filosofi, for å undersøke hvordan form og bevegelse i slike visuelle stiluttrykk brukes i multimodal klimaformidling, og hvordan dette virker inn på framstillingen av klimaendringene. Studiens materiale består av tre digitalt tilgjengelige videoserier, to produsert av Norges rikskringkasting (NRK) og en av Opplysningskontoret for egg og kjøtt, der alle seriene har som formål å formidle påstander om menneskeskapte klimaendringer. Funnene illustrerer hvordan bruken av form og bevegelse knytter samtlige serier til brede ansamlinger av affektivt orienterte menings-potensialer – snarere enn å spisse serienes budskap, har de potensial til å øke grunnlaget for engasjement og gjenkjennelse, og til å assosiere avsender og budskap med ulike presumptivt verdsatte kvaliteter. Implikasjonene av disse funnene drøftes i lys av tidligere forskning i kritisk diskursanalyse, multimodalitet og sakprosa.
8
Due, Brian L., Simon B. Lange, Mie Femø Nielsen, et al. "Den andens ansigt: Afdækning af deltagerorientering via multimodal interaktionsanalyse." NyS, Nydanske Sprogstudier, no. 56 (May 27, 2019): 10–51. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i56.111286.
Full textAbstract:
Vi præsenterer i denne artikel en systematisk diskussion af, hvad multimodalitet er, samt hvordan multimodale interaktionsanalyser kan udføres ud fra et etnometodologisk og konversationsanalytisk (EMCA) perspektiv. Vi introducerer til de grundlæggende metodologiske antagelser og viser igennem tre eksemplariske analyser, hvilke temaer, problemstillinger og undersøgelsesområder analytikere kan fokusere på, hvordan de i praksis kan udføres, samt hvilke typer fund og resultater disse analyser kan generere. Et klassisk tema i metoden er intersubjektivitet; hvordan deltagere orienterer sig mod hinanden og skaber forståelse og mening. Det sker blandt andet ved kropsligt at søge den andens ansigt og øjne for at sikre modtagelse og respons. Artiklen giver både en anvendelsesorienteret introduktion til feltet og præsenterer helt ny forskning inden for tre udvalgte områder. De analyserede eksempler er fra forskellige interaktionssituationer mellem henholdsvis kursister og en service-robot, kolleger i et kontorlandskab samt mellem en borger og en bostøttemedarbejder. Hver især præsenterer eksemplerne, hvilke ressourcer deltagere anvender for at sikre den andens opmærksomhed. Dermed bidrager artiklen med ny viden om den multimodale semiotiske økologi, hvor talende kroppe interagerer i en materiel verden. Artiklen afsluttes med perspektiver på nye forskningsområder.
9
Jakobsen, Ingrid Karoline. "Inspired by image: A multimodal analysis of 10th grade English school-leaving written examinations set in Norway (2014-2018)." Acta Didactica Norge 13, no. 1 (2019): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6248.
Full textAbstract:
AbstractWhat role does multimodality play in assessment in the English subject in Norway? This article focuses on final written examinations from 2014 to 2018 and investigates the multimodal literacy skills that examinations invite lower secondary school students to demonstrate. Examinations in the English subject are digital and technically open to a rich multimodal practice. Analysis in this article finds that the texts to be read in examinations are carefully designed multimodal texts, with plentiful use of visual aspects of writing and with images that add significantly to the creation of complex cohesive ensembles. When it comes to the examination tasks, however, the opportunity for the students’ multimodal output is limited and ambiguous. In sum, there is an imbalance between input and output.Keywords: multimodal literacy, multimodal texts, English, assessment, lower secondary schoolInspirert av bilder: En multimodal analyse av sentralt gitt skriftlig eksamen for 10. trinn i engelsk i Norge fra 2014 til 2018SammendragHvilken rolle spiller multimodalitet i engelskfagets vurderingspraksis i Norge? Denne artikkelen fokuserer på avsluttende skriftlig eksamen fra 2014 til 2018, og undersøker hvilken multimodal literacy (tekstkyndighet) eksamen legger opp til at ungdomsskoleelever får vise fram. Eksamen i faget er digital og teknisk sett åpner den for en rik multimodal praksis. Analysen i artikkelen viser at eksamenstekstene elevene leser er nøye designede multimodale tekster, med rikelig bruk av visuelle aspekter ved skrift, og med bilder som bidrar til komplekse, helhetlige, sammensatte tekster. Når det gjelder eksamensoppgavene derimot, er elevens mulighet til å uttrykke seg multimodalt både begrenset og tvetydig. Alt i alt er det en ubalanse mellom det som skal leses og det som skal skrives til eksamen. Nøkkelord: multimodal literacy, sammensatte tekster, engelsk, vurdering, ungdomstrinn
10
Selander, Staffan. "Didaktiken som en ny, utbildningsvetenskaplig skärningspunkt." Pedagogisk forskning i Sverige 23, no. 5 (2018): 158–67. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.09.
Full textAbstract:
För drygt hundra år sedan frigjordes de pedagogiska frågorna från den filosofiska domänen. 1910 tillträdde Bertil Hammer som vårt lands förste professor i pedagogik. Ett av de skäl som angavs för denna professur var lärarutbildningens behov av vetenskaplig förankring. Hammer skrev fram ett ambitiöst program, där pedagogiken skulle omfatta kunskaper om lärande (psykologi), kunskaper om utbildning och samhälle (historia/sociologi) samt kunskaper om vad som kan anses rätt och gott (filosofi).
 Det skulle dock gå många år innan hela detta program realiserades fullt ut. Pedagogiken förblev fram till 1950-talet förankrad i psykologin. På 1960-talet diskuterades de sociala aspekterna allt livligare (en diskussion som inom disciplinen började med Urban Dahllöfs arbeten och sedan utvidgades, med delvis annan riktning, av Ulf P. Lundgren), och först på 1990-talet slog de filosofiska aspekterna igenom (med början i Tomas Englunds pragmatiska inriktning, följt av bland andra Klas Roth).
 1996 inrättades landets första professur i didaktik, intressant nog med liknande motivering som den första professuren i pedagogik – i syfte att stärka lärarutbildningens vetenskapliga grund. Då jag tillträdde denna professur var det pedagogiska landskapet som ett slagfält med åsiktslinjer och skyttegravar, och jag fick diverse frågor om vilken sida jag stod på: pedagogikens eller didaktikens, didaktikens eller ämnesdidaktikens, det pedagogiska arbetets eller utbildningssociologins sida och så vidare. Men min uppgift var inte, som jag såg det, att välja sida. Snarare ville jag som ämnesföreträdare utveckla något nytt. Det vid den tiden nyvaknade intresset för ämnesdidaktiska frågor (som Ference Marton redan under 1980-talet hade diskuterat i termer av fack-didaktik), liksom de professionsorienterade frågorna, utgjorde en ny fond för mitt intresse. Härutöver utgjorde frågor om språk, social-semiotik och multimodalitet ett intressant område för att förstå kunskapsrepresentationer och lärande, något som också utgjorde ett nytt perspektiv på frågan om lärande: synen på lärande som teckenskapande och meningsskapande kommunikation i stället för en fråga om individuell begåvning, kapacitet eller förmåga. Men ämnesdidaktiken bidrog även med kunskaper kring lärande av olika kunskapsområden, vilket i sin tur gav upphov till nya frågor jämfört med synen på lärande som en generell förmåga. Och allt detta påverkade i sin tur synen på lärararbetet.
 Så småningom sammanlänkades allt detta för mig i ett design-orienterat perspektiv på undervisning och lärande. Jag vill berätta denna historia ur ett högst personligt perspektiv. Hela det didaktiska fältet är mångfacetterat och fyllt av allehanda traditioner. Här vill jag berätta om min egen väg – i termer av tre olika ”vändningar”. Dessa vändningar är förstås påverkade av sin tid, men i viss mån har jag också bidragit till dessa vändningar.
Dissertations / Theses on the topic "Multimodaliteter"
1
Åsander, Emma. "Manusbunden VS. Manusfri : - En retorisk analys om vilken inverkan memoria har på actio." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58872.
Full textAbstract:
Studien Manusbunden VS Manusfri är en kvalitativ retorikanalys av Emma Watsons actio (kroppsspråk). I studien analyseras två av Watsons tal, ett manusfritt och ett manusbundet. Syftet är att jämföra utvalda modaliteter ur Watsons actio i de båda talen för att upptäcka skillnaden i actio och vad det har för inverkan på Watsons ethos (karaktär). Den huvudsakliga frågeställningen På vilket sätt påverkar skillnaderna i actio talarens ethos? har besvarats genom att analysera modaliteterna ögonkontakt, gester och rösten genom närläsning av de båda filmklippen. Resultatet av studien visar att det är Watsons ögonkontakt med publiken som skiljer hennes actio mellan de båda talen. Därför upplevs Watson visa mindre välvilja till publiken i hennes manusbundna tal, vilket resulterar i att Watsons ethos sänks i hennes manusbundna tal, men höjs i hennes manusfria tal.
2
Nilsson, Pierre, and Karl Längberg. "Multimodalitet i klassrummet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24060.
Full textAbstract:
The goal and purpose of this essay is to study if and how multimodality is used within a Swedish school in Kalmar. This is accomplished by observing the different modalities inside the classroom and how the use of different modalities affects the teaching. Unstructured observations combined with a material-based thematic presentation leads up to an analysis based on social semiotics and multimodality. The essay shows how the teaching uses lots of modalities: sound, images, movies, speeches and literary text in lots of different ways. These different types of modalities are used in a multimodal context, providing good conditions for learning.
3
Ekstedt, Therese. "Serier och multimodalitet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31804.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger använder serier och multimodalitet i undervisningen som språkutvecklande resurs, samt vad serier får för betydelse och roll i undervisningen. Mitt syfte har även varit att fördjupa mina kunskaper om bilden som kunskaps- och informationsbärare som stöd i elevernas läsning. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjutillfällen med pedagoger som använder sig av serier i sin undervisning. Resultatet visade att seriemediet tilltalar majoriteten av elever och ger eleverna ökad läslust, eftersom seriemediet går fortare att läsa. Resultatet visar även att elevernas generella kommunikativa förmåga ökar i arbetet med serier och multimodalitet, samt att eleverna blir mer delaktiga i klassrummet eftersom alla elever kan delta på samma premisser. Intervjupersonerna tror även att anledningen till att få pedagoger använder sig av seriemediet i undervisningen är på grund av brist på lärarmaterial och forskning i ämnet.
4
Ingesson, Bertilsson Erika, and Jimmy Adolfsson. "Multimodalitet i matematikundervisning : en kunskapsöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24981.
Full textAbstract:
Sammanfattning Vi vill med denna kunskapsöversikt ta reda på hur matematikundervisning bortom boken kan bedrivas baserad på aktuell forskning. Denna kunskapsöversikt handlar om hur forskningen kring multimodalitet i matematikundervisning ser ut. Syftet är att beskriva vad som kännetecknar forskning inom ovanstående arena. Syfte och frågeställning Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga forskning om multimodalitet inom undervisning imatematik. Forskningsfrågan som denna kunskapsöversikt ämnar att besvara är följande: Vad kännetecknar forskning om multimodalitet inom matematikundervisningen? Metod Kunskapsöversikten baseras på artiklar inhämtade från riktade litteratursökningar från två referensdatabaser, ERIC och Proquest. Vi använde oss av tunktering som sökstrategi för att hitta variationer av multimodal och matematik. Urval Urvalet av studierna samlades in genom litteratursökningar i nämnda referensdatabaser. Urvalskriterierna som ligger till grund för kunskapsöversikten är att artiklarna ska ha multimodal* och math* i titeln, att artiklarna är Peer Reviewed och publicerade i en vetenskaplig tidskrift samt att det är tillgängliga och gratis att få tag på. I slutändan valdes sex artiklar ut för att användas och ligga till grund för denna kunskapsöversikt. Resultat Resultatet visar att det är fördelaktigt att använda sig av multimodalitet i matematikundervisningen. Vidare visar resultatet att forskningen kring fältet är relativt ungt och fortfarande outforskat. Studierna har stor geografisk spridning. Dock fann vi ingen forskning från Sverige. Avslutningsvis så visar resultatet en heltäckning av alla multimodala teckenvärldar.
5
Radi, Hoda. "Multimodalitet i undervisning på fritidshemmet : En kvalitativ studie om fritidslärares syn på och arbete med multimodalitet i undervisning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-186842.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare förstår och beskriver sitt arbete med multimodal undervisning i fritidsverksamheten. Syftet är också att skapa kunskaper om vad fritidslärare anser att multimodala uttrycksformer kan bidra med till elevers utveckling och lärande, samt vilka utmaningar och hinder med multimodal undervisning det kan finnas. Till denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att undersöka om hur fritidslärare beskriver och väljer att arbeta med multimodalitet i undervisningen. Materialen tolkades och analyserades med hjälp av socialsemiotisk multimodalitet och didaktisk design som omfattas av två begrepp, design för lärande och design i lärande begrepp. Resultaten av denna studie har visat att fritidslärare uppfattar arbetet med multimodalitet, såsom bild, teater, musik och digitala resurser kan utveckla elevernas kunskaper och färdigheter på ett givande sätt. Dessa multimodala resurser används som kommunikations och lärande strategier som fritidslärare väljer att utgå ifrån för att förmedla kunskapen till eleverna utifrån deras behov och intresse.
6
Bergsten, Markus, and Jonathan Stefansson. "Multimodalitet och digitala mervärden i digitala läromedel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434971.
Full text
7
Hernedahl, Martin, and Roberth Rasmusson. "Effekten av att applicera multimodalitet i Religionskunskap." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-38994.
Full textAbstract:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur olika multimodala metoder påverkarelevers lärande inom religionskunskapsämnet. Vi har även för avsikt att med denna översiktinspirera lärare att använda, samt reflektera över, multimodala metoder i den egnaundervisningen. Vi har utifrån frågeställningen: Hur kan lärares användning av multimodalametoder påverka gymnasieelevers lärande i religionskunskapsämnet? sökt och analyserat för ämnetrelevanta studier. Det resultat vi sammanställt representerar multimodala metoder i ett vidareperspektiv. Multimodal forskning med fokus specifikt på religionskunskap ochgymnasiestudenter är nästintill obefintlig, eller för oss svårfunnen. Vi har trots allt funnetresultat som bevisar att multimodalitet bidrar till elevernas meningsskapande, stärkaelevernas språkutveckling och stimulera deras förhållande till världen, förstärker för elevermed diverse svårigheter, öka förståelse och respekt för en okänd religion. Vi kan se attmultimodala metoder lyfts i positiva ordalag i samtliga studier, även om ett fåtal negativaaspekter kan urskiljas. Exempelvis, noggrann planering behövs för att multimodala metoderska vara funktionell. Vår slutsats är att multimodala metoder med fördel kan användas inomreligionskunskap som en positiv faktor för lärande. Vi ser samtidigt ett behov av fortsattforskning, tydligare riktad mot religionskunskap och de senare årskurserna, för att få en mernyanserad och tydlig bild av multimodala metoders effekter på lärande.
8
Stenberg, Lina. "Multimodalitet och andraspråkselevers lärande och delaktighet i matematikundervisningen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85496.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att lyfta fram lärares erfarenheter och uppfattningar om ett multimodalt arbetssätt i matematiken. Frågeställningarna i syftet behandlar på vilket sätt ett multimodalt arbetssätt i matematiken kan stödja andraspråkselevers lärande samt hur lärare använder modaliteter i undervisningen för andraspråkselevers delaktighet och inkludering. Studiens datainsamlingsmetod utgick med hänvisning till syftet från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ inriktad IPA-analys som kunde identifiera sex teman, vilka redogör lärarnas uppfattningar. Resultatet av studien samt tidigare forskning visar att det finns främjande fördelar med ett multimodalt arbetssätt i matematiken, men att det kräver kompetens, tid och resurser. Analysen av intervjuerna visar att lärarna förespråkar en inkluderande undervisning med varierat innehåll samt framhåller vikten av att låta eleverna möta innehållet med flera olika sinnen för att finna sitt bästa sätt att lära.
9
Samuelsson, Julia, and Lisa Ekeberg. "Progression och multimodalitet i ett SVA-läromedel : En läromedelsanalys." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36353.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för elever med svenska som andraspråk är utformat. Materialet som ligger till grund för studien är: Läsloket Station 1b Skolstart, Läsloket Station 2b Skogen, Läsloket Station 3b Året, Läsloket Station 4b Skolan, Läsloket Station 5b Samhället. Läroböckerna är inriktade på sakprosatexter. Läroböckerna har analyserats med stöd av Björkvalls (2009, s. 9–11) tolkning av Michael Hallidays systemisk funktionell lingvistik samt genom att ställa frågor till läroböckerna. En kvalitativ studie utfördes för att ta reda på om det sker en progression i läroböckerna, om det finns tydliga kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk samt hur illustration och text kommunicerar med läsaren. I undersökningen framkom att det sker en progression mellan läroböckerna och att illustrationerna och texten kommunicerar med läsaren med hjälp av olika informationsvärden. Kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk går att urskilja.
10
Lundberg, Elin, and Emelie Jönsson. "En analys av multimodalitet i olika nutida läromedel i matematik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254494.
Full textAbstract:
Denna studie har utgått från ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebär att kommunikationssätten ständigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och främjar kommunikationen. Syftet med denna studie är att analysera layout i olika läroböcker i matematikämnet som används i skolor idag. Syftet är även att analysera läroböckerna utifrån ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Frågeställningarna som ställs är: – Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? – Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? – Hur ser layouten ut i förhållande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver? Analysmodellen som användes var baserad på olika frågor som ställdes till läroböckerna. Frågorna behandlade vilka semiotiska resurser som fanns i böckerna, om bilderna väckte uppmärksamhet, hur bilderna samspelade med tillhörande skrift och ytterligare frågor som behandlade layouten i relation till elever med NPF.De resultat som uppnåddes var att skrift och bild oftast samspelar genom närhet till varandra. Ibland samspelar de även genom färgkodning eller avgränsning genom ramar. Många bilder i samtliga läroböcker samspelar med skriften genom att de illustrerar skriften eller att det är kopplat genom andra sammanhang, liksom att bilderna ingår i uppgifterna. Många bilder i samtliga läroböcker är också dekorativa, utan funktion. Bilder får olika stor plats i de olika läroböckerna men genomgående finns det bilder på varje sida. Elever med problematiken NPF behöver struktur, tydlighet, avskalade uppgifter, mycket luft på sidorna och få distraktionsmoment, samt mycket repetition. På de flesta sidor finns det mer än en bild och mycket färg, de dekorativa bilderna kan distrahera elever som har svårt att koncentrera sig, bland annat NPF-elever. Andra slutsatser som dragits är att sidorna i några läroböcker är för röriga och innehåller för många uppgifter och bilder samt att det är för lite luft på sidorna.
Book chapters on the topic "Multimodaliteter"
1
Aadland-Atkinson, Kristin. "Non-verbal samhandlingskompetanse i munnleg forteljarkunst." In Fra barnehage til voksenliv. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/amgx3675.
Full textAbstract:
Artikkelen utforskar verdien av non-verbal samhandlingskompetanse, og munnleg forteljarkunst som ein veg inn til denne. Læreplanverket til kunnskapsløftet føreset arbeid med munnleg ferdigheit, både formidling, lytting og forståing. I møtet mellom forteljar og tilhøyrarar skjer det ein interaksjon mellom forteljar, forteljing og tilhøyrar, der verbal og non-verbal formidling og lytting står sentralt. I denne artikkelen vert dette møtet belyst med følgjande problemstilling: Korleis kan ungdomar gjennom kurs i munnleg forteljing erfara og utvikla non-verbal samhandlingskompetanse? Artikkelen byggjer på intervju med fleirkulturelle elevar på niande trinn som er erfarne lyttarar, og som har teke del i eit forteljarkurs. Rundt 70 elevar deltok på kurset, og studien følgjer seks elevar, som er intervjua i etterkant, både om kurset, og om tidlegare erfaringar med lytting til forteljing. Funn er analysert og drøfta i lys av sosiokulturell teori, og teori om munnleg forteljing, munnleg ferdigheit, retorikk og multimodalitet. Sentrale funn syner at elevane har eit medvit om munnleg forteljing som ein multimodal aktivitet, der non-verbale og verbale modalitetar utfyller kvarandre, og der forteljaren gjennom bruken av dei ulike modalitetane har ansvar for tilhøyraren si oppleving. På denne måten erfarer og utviklar elevane samhandlingskompetanse, gjennom arbeidet med den munnlege forteljinga.