Relevant bibliographies by topics / Muntlig historia

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Muntlig historia'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 6 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Muntlig historia.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Muntlig historia"

1

Lajos, Attila. "Muntlig historia: mer än vetenskap?" HumaNetten, no. 18 (November 27, 2015): 35–52. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20061804.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Knutsen, Torbjørn L. "Kissinger om Kissinger. Reflections on Diplomacy, Grand Strategy, and Leadership." Internasjonal Politikk 77, no. 2 (2019): 126. http://dx.doi.org/10.23865/intpol.v77.1676.

Full text
Abstract:
Denne boka er en innsidedrøfting av en viktig og stormfull periode i USAs utenrikspolitiske historie. Den gir ingen nøytral framstilling: dette er Henry Kissingers versjon av verden på 1970-tallet, av USAs plass og rolle og av tiårets mange statsledere – Leonid Bresjnev, Mao Zedong, Anwar Sadat og, først og fremst, Richard Nixon. Boka har det muntlige intervjuets form: den består av et dusin kapitler hvor redaktøren stiller spørsmål og Kissinger gir svar. Hvert kapittel er organisert rundt et bestemt tema.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bislev, Sven. "Review of Muntigl, Weiss & Wodak (2000): European Union Discourses on Un/employment." Journal of Language and Politics 3, no. 2 (August 24, 2004): 377–80. http://dx.doi.org/10.1075/jlp.3.2.12bis.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Groustra-Werdekker, Aafje H. "Stefan Gropp, De stedelijke muntslag te Deventer en Nijmegen 1528/43-1591. Stedelijk particularisme tegen Habsburgs centralisme in de Oostelijke Nederlanden." Tijdschrift voor Sociale en Economische Geschiedenis/ The Low Countries Journal of Social and Economic History 3, no. 2 (June 15, 2006): 133. http://dx.doi.org/10.18352/tseg.671.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Berggren, Lars, and Mats Greiff. "Muntlig historia i grundutbildningen." HumaNetten, no. 13 (November 27, 2015). http://dx.doi.org/10.15626/hn.20031301.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nordstrand, Anne W., and Fridunn Tårå Karsrud. "Sted, fortelling og literacy: Om sammenhengen mellom sted, kultur og barns læring og språkutvikling." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, no. 2 (March 4, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v32i2.3485.

Full text
Abstract:
Gjennom egen forskning og erfaringer fra barnehage og skole over flere år har vi sett sammenhengmellom muntlig formidling av kulturens fortellinger og barns læring og språkutvikling. Vi har dennegang forsket ut fra følgende problemstilling: Hvordan kan muntlig fortelling av historier med basis i et lokalsamfunn bidra til å utvikle barns literacy og stedstilhørighet? Literacy forstår vi som bred kompetansetil å kunne kommunisere med verbaltekst, bilder og andre meningsbærende tegn og til å tolke ogvurdere tekster. Vi forstår sted som en levd verden som skapes og endres av mennesker og dermedhar betydning for tilhørighet (Birkeland 2012). Vi har innhentet data gjennom observasjoner,dokumentasjoner og intervju. Fortellingene er hentet fra skriftlige og muntlige kilder. Materialet viserat barna har tatt i bruk og forstått innholdet av nye ord knyttet opp mot naturformasjoner, skogbruk ogindustri. De har økt sin fortellerlyst og fortellerkompetanse og vist stolthet over å kjenne bygdas historie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Muntlig historia"

1

Eriksson, Viktor. "Pizza - en muntlig historia. Berättelser och erfarenheter från den svenska pizzabranschen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28697.

Full text
Abstract:
"Pizza - en muntlig historia. Berättelser och erfarenheter från den svenska pizzabranschen." I denna uppsats tittar jag närmare på den svenska pizzabranschen och försöker hitta rötterna till några av de egenheter som man kan stöta på när man besöker pizzerior i Sverige. Hur kommer det sig egentligen att man i princip var man än befinner sig i landet kan besöka en pizzeria med italienskt tema, som drivs av en invandrare från Mellanöstern, där du kan beställa en pizza med kebabkött och bearnaisesås, där väggarna pryds av bilder på Marlon Brando och byggarbetare i New York? Syftet med denna uppsats är att placera in detta fenomen i en större svensk social och kulturell historisk kontext. Genom intervjuer med tre olika invandrade entreprenörer i pizzabranschen, så får jag ta del av deras berättelser och erfarenheter kring hur de först trädde in i branschen samt deras bild av pizzabranschen inifrån. De beskriver en bransch som emellanåt kan vara riktigt tuff med hög stressnivå och knappa ekonomiska marginaler. Trots att såväl deras respektive inträden i branschen som deras erfarenheter av densamma skilt sig från varandra så kan vi se ett mönster där alternativa karriärvägar varit få vilket har varit en bidragande faktor till att de slutligen hamnat i pizzabranschen. Andras erfarenheter som liknar deras kan också hittas i tidigare forskning, som tillsammans med intervjuerna i denna uppsats ger en bättre förståelse för varför den svenska pizzabranschen har några av sina utmärkande drag. Uppsatsens resultat pekar i kombination med tidigare forskning mot en tvådelad förklaring. För det första så finns det specifika historiska omständigheter såsom den italienska arbetskraftsinvandringen till Sverige på 40- och 50-talet i en period av låg arbetslöshet, som inledningsvis öppnade upp möjligheter för branschen att växa samt bidrog till att forma själva branschstrukturen. Den förändrade situationen på arbetsmarknaden under 90-talet med högre arbetslöshet försvårade dock, inte minst för invandrare, att hitta andra typer av jobb. Som ett resultat av detta så kom nya grupper av invandrare, ofta från Mellanöstern, att arbeta i branschen i betydligt högre utsträckning. Detta har sedan bidragit till att forma branschen till det vi ser idag.
"Pizza - an oral history. Tales and experiences from the Swedish pizza business." In this essay, I take a closer look at the Swedish pizza business and try to figure out the roots of some the peculiarities you can encounter at a pizzeria in Sweden. How can it be that almost everywhere you go, you’re able to find an Italian themed pizzeria, run by an immigrant from the middle east, where you can buy a pizza with kebab meat and Béarnaise sauce surrounded by pictures of Marlon Brando and workers in New York? The purpose of the essay is to put this phenomenon within a larger Swedish social and cultural historical context. Through interviews with three different immigrant entrepreneurs in the pizza business in Sweden, I get to share their stories and experiences of how they first got into the business as well as how the see the business from within. They all have in common that their different social networks have played a big role regarding their entry in the business. They also describe a business that sometimes can be really tough with lots of stress and tight financial margins. Even though their respective entrances into the business as well as their experiences from the business differ from each other we can see a pattern where alternative career opportunities have been scarce which was a contributing factor to them ending up in the pizza business. Other experiences similar to theirs can also be found when looking at the earlier research, which in combination with the interviews in this essay, gives a better understanding of why so many immigrants work in the pizza business. Regarding the question why the Swedish pizza business has some of its distinguished features. The results combined with prior research hint at an explanation in two parts. First there are specific historical circumstances such as Italian labor immigration to Sweden in the 40s and 50s as well as low unemployment, initially opening up opportunities for the business to grow and shaping its organizational structure. However, the changing situation in the labor market during the 90s with higher unemployment made it harder, especially for immigrants, to find other kinds of work. As a result, new groups of immigrants, most notably from the middle east, ended up in the business, shaping it into what it is today.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wendin, Täck Åsa, and Joel Lerman. "Från överlevande till kvarleva - Teorier med muntlig historia och empatisk förståelse i fokus." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33115.

Full text
Abstract:
Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse.
Students’ empathic comprehension and ability to act against oppression and racism are intimately related to the insight which can be acquired from watching the testimonies of Holocaust survivors. The lesson that can be learned from the Holocaust gives a solid support in the shaping of a cultural norm for educational and pedagogical purpose, this norm is based on the fundamental moral values of society: democracy, human rights, tolerance, patience and resistance towards racism and totalitarian ideologies. This study has a theoretically based perspective and result in a concrete suggestion of how one might carry on the subject matter of the testimonies from Holocaust survivors into the future.The base of the theoretical discussion employs a hermeneutical perspective to examine the usefulness, trustworthiness and significance of oral history as a source. This hermeneutical perspective is also utilized in analyzing how the testimonies can be used to develop an empathic understanding out of a theoretical model. The essay discusses the hardship of testifying and the difficulties that surface in the communication between speaker and interlocutor. Ultimately the essay theorizes concerning the use of testimonies conveyed through motion pictures and how these should be analyzed to achieve empathic comprehension.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Helgesson, Frida. "Historien blev muntlig, igen : Några tendenser hos tre svenska populärhistoriska poddar mellan åren 2017–2021." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184176.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Johansson, Alexandra. "Kvinnors upplevda genuskontrakt under 1930- 1960- talet Fyra kvinnors upplevelser, tankar och åsikter om genusuppdelningen i samhället." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4238.

Full text
Abstract:

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia. Mina frågeställningar var alltså, vilka platser kvinnorna befann sig på under den aktuella perioden samt vilka sysslor de utförde. Om de upplevde några förväntningar eller påtryckningar från samhället samt deras egna åsikter om genusfördelningen i samhället. Resultatet visade på en uppdelning där männen befann sig på arbetsmarknaden och kvinnorna i hemmet. Det visade även på en segregerad arbetsmarknad där männen hade maktpositioner och kvinnorna utförde det arbete som uppfyllde de klara stereotypa könsramar som fanns i samhället. Kvinnorna upplevde inte att samhället hade några förväntningar på dem, de menar att de bara gjorde som man skulle. Intervjumaterialet visar dock på att det fanns förväntningaroch påtryckningar från samhället om hur kvinnorna skulle leva sina liv. Kvinnornas åsikter om genuskontraktet var svåra att få fram, oftast stannade diskussionen vid biologiska skillnader eller konstaterande av det befintliga läget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Runvik, Linda. "En lärare - Påverkad av förändringar i den svenska gymnasieskolan?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35154.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning. Kapitlet Slutsatser består i mångt och mycket av en diskussion kring vad som skapar och påverkar en lärares arbete. Tydligt är att samspelet mellan myndigheter och lärare samt mellan lärare och elever är av stor betydelse.
The purpose of this essay is to examine how the changes in the Swedish gymnasium since the the beginning of the 1970-thies have affected the professional life of one common teacher. The questions at issue are; Which changes have occured in the Swedish gymnaisum since the beginning of the 1970-thies? How has these changes affected the professional life of one common teacher? I have used both an oral source and and written sources in order to attain my pourpouse and answer my questions. The chapter concerning theories regarding the subject of this essay contains an investigation performed by the Arbetslivsinstitut, Nära gränssen, and concepts such as oral history and life history. The Changes in the Swedish gymnasium serves as background material. The chapter named Conclusions contains a discussion concerning what makes and influences the work of a teacher. It is obvious that the interaction between the authorothies and theachers and between teacher and students is of great significance.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Marie, Larneby. ""Jag känner mig som en helt vanlig person" - En undersökning om identitetsskapande i samband med invandring genom muntlig historia." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30980.

Full text
Abstract:
Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med fyra informanter. Tre av dem är första generationens invandrare och den fjärde är andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrån begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer från Irak, Maria kommer från Guatemala, Line kommer från Norge och Kristina är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar. Genom att ha låtit informanterna berätta om vem de är, hur deras liv ser ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt om och i så fall hur deras identiteter har påverkats av detta. Det finns olika faktorer som påverkar en individs identiteter, och en av dem är etnicitet. Jag har konstruerat en analysmodell av etnicitet som jag har använt i analysen av källmaterialet för att se hur etnicitet har påverkat informanternas identitetsskapande. Som en bas för undersökningen utgår jag från den amerikanske socialpsykologen Georg Herbert Meads teori om symbolisk interaktion, som förklarar hur identiteter skapas och utvecklas. Hans teori beskriver hur individen påverkas av kontexten och att kommunikation med andra individer är utvecklande för individens identiteter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Jönsson, Kasper. "Fotbollshuliganismen på svenska fotbollsarenor." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32996.

Full text
Abstract:
Denna undersökning fokuserar på fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka synen på fotbollshuliganismens förändring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jämföra mina informanters berättelser med tidigare forskning inom ämnet. I undersökningen vill jag också redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att påverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har genomfört och samlat in fakta från fyra olika intervjuer. För att få intressanta svar till undersökningen ville jag intervjua personer som rört sig i huligankretsar och som sett huliganismens utveckling på nära håll och med egna ögon. Valet av informanter föll därför på två vanliga fotbollssupportrar, en fotbollshuligan och en supporterpolis. Genom detta urval fick jag svar utifrån tre olika perspektiv, en huligans, en supporterpolis och två supportrars. I undersökningen har jag också använt mig av Robert Connells hegemoniska maskulinitetsteori. Teorin har hjälpt mig att förstå och koppla samman många av delarna i kärnan av huliganismens uppkomst.Undersökningen visar att det skett en väldigt stor förändring kring den svenska fotbollshuliganismen. Framförallt är det uppkomsten av fotbollsfirmor som är den största förändringen. Detta har medfört att stora delar av huliganismen har blivit allt mer organiserad. Min undersökning lyfter även fram att huliganismen har blivit allt mer synlig de senaste åren. Huliganismen visar sig ofta på arenorna i form av pyroteknik, skadegörelse, bråk och kravaller vilket ger en negativ påverkan på fotbollskulturen. Men utvecklingen och uppkomsten av fotbollsfirmorna har också medfört att stora delar av huliganismen flyttat utanför fotbollsarenorna och sker ofta långt borta från allmänheten. På så sätt har fotbollshuliganismen därför även kommit att bli ett stort samhällsproblem som orsakar person och egendomsskador för stora summor pengar.
This study deals with football hooliganism in Sweden from a historical perspective. The purpose of this study is to investigate the perception of football hooliganism change and development in Sweden between the 1990s and 2012 and to compare my informers’ tales with previous research on the subject. In the survey, I want to explain what lies behind hooliganism development and how it has influenced the Swedish football culture. In the study i have used a qualitative approach trough interviews to collect empirical data to study and to answer my questions. I have implemented and set out evidence from four different interviews. To get interesting responses to the survey, I wanted to interview people who moved in hooligan circles as seen hooliganism developments closely and with own eyes. The choice of informants fell on two ordinary football fans, a football hooligan and a supporter police. By this selection I got responses from three different perspectives, a hooligan, a supporter police and two supporters. In the survey I also used the Robert Connells hegemonic masculinity theory. The theory has helped me to understand and connect many of the elements in the core of hooliganism emergence. The survey shows that there has been a very big change on the Swedish football hooliganism. Above all the emergence of football firms, which is the biggest change, large parts of hooliganism has also become more organized. My study also highlights that hooliganism has become increasingly visible in recent years. Hooliganism is often found in the stadiums in the form of pyrotechnics, vandalism, fights and riots, which gives a negative impact on football culture. But the development and creation of football firms has also meant that large parts of hooliganism has moved outside the stadiums and often take place far away from the public. In this way football hooliganism therefore also become a major social problem that is causing personal and property damage for large sums of money.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ekstrand, Per. ""Bara det svänger så"- Fem jazzmusikers relation till jazzen i 1960-talets Malmö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31988.

Full text
Abstract:
Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur förhållandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö såg ut samt hur musikerna själva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om ämnet. Jag har vidare studerat om det går att utläsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det går att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik där social bakgrund inte spelade någon roll och klass var inte heller något som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse där musiker möttes över generationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Busuladzic, Emina. "Jag är bosnisk, jag är försvenskad-En undersökning om fyra bosniers identitet i Sverige." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35002.

Full text
Abstract:
Sammanfattning:Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Respektive individer i studien kom alla till Sverige när de var tonåringar och berättar alla om hur livet i Sverige påverkat de som individer och vem dem är.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Arvidsson, Malin. ""Jag var lycklig på Marklunda". Om ett dispensärbarnhem som institution, uppväxtmiljö och plats för minnen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27970.

Full text
Abstract:
I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem. Uppsatsen bygger till stor del på muntliga källor, vilket på många sätt har påverkat resultatet. Under intervjuerna fick jag höra om bestraffningar och andra kännetecken för totala institutioner, men också hur barnen bemötte dessa kontrollerande drag. Att se barnhemmet endast som ett uttryck för social kontroll blev omöjligt när jag lyssnade till minnen av gemenskap, trygghet och starka traditioner. Mötet med före detta barn och anställda på Marklunda barnhem tvingade också fram ett experiment med det akademiska skrivandet; den här uppsatsen är skriven som ett brev.
In the late 19th century, many western European countries formed tuberculosis programs consisting of special care and preventive measures. I have examined an orphanage that in 1930 started to receive children of the urban poor, in order to isolate them from their contagious parents. In the 1950s the admission became broader as the tuberculosis decreased. However, the institution’s care ideology - open air activities and nutritional treatments in a home-like and healthy environment - was sustained. My understanding of everyday life at this institution has been altered by the use of oral history. The nine informants told me about punishments and other characteristics of total institutions, but also how they resisted this. To regard the orphanage only as a means of social control became impossible when listening to memories of fellowship and strong traditions. Encountering former residents of the orpanage also made me experiment with academic writing; this thesis is formulated as a letter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Muntlig historia"

1

Lardinois, A. P. M. H., Blok Josine, and Poel Marc van der, eds. Sacred words: Orality, literacy, and religion. Leiden: Brill, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Parrott, Charles. Aluminum replacement windows with sealed insulating glass and trapezoidal muntin grids. Washington, D.C: National Park Service, U.S. Dept. of the Interior, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Beyond the written word: Oral aspects of scripture in the history of religion. Cambridge [Cambridgeshire]: Cambridge University Press, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jesus in memory: Traditions in oral and scribal perspectives. Waco, Tex: Baylor University Press, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kelber, Werner H., and Samuel Byrskog. Jesus in Memory: Traditions in Oral and Scribal Perspectives. Baylor University Press, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

H, Kelber Werner, and Byrskog Samuel, eds. Jesus in memory: Traditions in oral and scribal perspectives. Waco, Tex: Baylor University Press, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

H, Kelber Werner, and Byrskog Samuel, eds. Jesus in memory: Traditions in oral and scribal perspectives. Waco, Tex: Baylor University Press, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kelber, Werner H., and Samuel Byrskog. Jesus in Memory: Traditions in Oral and Scribal Perspectives. Baylor University Press, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

H, Kelber Werner, and Byrskog Samuel, eds. Jesus in memory: Traditions in oral and scribal perspectives. Waco, Tex: Baylor University Press, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Muntlig historia' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography