Academic literature on the topic 'Muntlig överrapportering'

Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes. Studien hade kvantitativ design med deskriptiv ansats. Enkätens frågor utformades utifrån SBAR för akuta situationer. Totalt insamlades 21 enkäter, besvarade av nio olika sjuksköterskor. Resultat: Alla deltagande sjuksköterskor utom en önskade en gemensam mall för överrapportering. Information om allergier, smittorisker, social bakgrund och ADL-förmåga, överrapporterades i mycket begränsad utsträckning. Sjuksköterskorna svarade, i majoriteten av fallen, att de inte saknade något i överrapporteringen. Slutsats: I denna studie finns en önskan om en gemensam mall för  överrapportering mellan ambulanspersonal och akutmottagningspersonal. Till skillnad från tidigare studier visar denna studie att viss information inte tycks vara nödvändig i den akuta situationen.
Background: Previous studies show that the structure and relevance in verbal handover of patients is of great importance with regard to patient safety. There is no generally accepted template for verbal handover of patients in Sweden. A model for verbal handover (SBAR) that is recommended by Swedish Association of Local Authorities and Regions is now being introduced in Swedish hospitals. Objective: To study the perception of verbal handover of patients from paramedics to emergency department nurses in an emergency hospital in Stockholm. Method: An empirical cross-sectional study with a questionnaire as a basis for data collection. This study had a quantitative design with a descriptive approach. The questionnaire was designed based on SBAR for emergency situations. In total 21 questionnaires from nine nurses were evaluated. Results: All nurses, except one, would appreciate a common template for verbal handover. Information on allergies, contagious risks, social background and ADL-capabilities was rarely reported during handover. The majority of nurses reported that they did not miss any information in the verbal handover. Conclusion: This study shows a need for a common template for verbal handover from ambulance staff to emergency department nurses. Contrary to previous studies there is also a view that some information is unnecessary in the emergency situation.

Överrapportering mellan ambulans till akutmottagning sker ett flertal gånger under ett arbetspass och är till grund för att ett säkert patientomhändertagande ska kunna ske. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor på akutmottagning och inom ambulanssjukvård uppfattar den muntliga överrapporteringen av patienter som anländer med ambulans till akutmottagning. Metoden som använts var en enkätstudie med frågor med svarsalternativ samt öppna frågor. Enkäterna skickades ut till 110 legitimerade sjuksköterskor på en akutmottagning i Norrbotten, en akutmottagning i Västernorrland och en ambulansstation i Norrbotten samt två ambulansstationer i Västernorrland. Antalet besvarade enkäter var 63 stycken och den deskriptiva datan presenterades i löpande text samt i tabeller och diagram. De öppna frågorna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar på att sjuksköterskor inom ambulanssjukvård och på akutmottagning ansåg att strukturerat instrument bör användas vid överrapportering samt att mer utbildning behövs för att överrapportering ska kunna ske på ett korrekt och likartat sätt inom båda arbetsgrupperna. Majoriteten av deltagarna i studien ansåg att ambulanspersonalen oftast får avlägga sin rapport ostört, även om faktorer såsom hög arbetsbelastning, att personalen på akutmottagningen avbryter rapporten eller att störningsmoment som att telefoner ringer påverkar överrapporteringen negativt. Majoriteten, hos båda arbetsgrupper, anser dock att det sker en tillräckligt god överrapportering för att ett patientsäkert omhändertagande ska kunna ske. Slutsatsersom kan dras av denna studie är att mer utbildning för momentet överrapportering bör ske,samt att samtliga individer i respektive arbetsgrupp använder sig av samma strukturerade instrument vid överrapportering. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för att utbilda berörda arbetsplatser.

En god kommunikation mellan sjuksköterskor är grundläggande för att ett arbete ska fungera, inte minst inom vården där arbetet sker med människor. En bristfällig kommunikation, med otydliga överrapporteringar mellan sjuksköterskor kan få svåra konsekvenser för patienten. Därav är det nödvändigt att ha en strukturerad modell att följa under sin överrapportering, där all viktig information om patientens hälsostatus inkluderas. I litteraturstudien undersöks för- och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor. Forskningsområde för litteraturstudien är modeller och innovationer för säker vård.

Bakgrund: En strukturerad överrapportering inom sjukvården är viktig för att minska vårdskador. Sjuksköterskan har en betydande roll i det interprofessionella teamet gällande att öka patientsäkerheten. Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation (SBAR) är ett rapporteringsverktyg som implementerades i Sverige 2010 och används på sjukhus, främst inom akutsjukvården.  Syfte: Undersöka hur SBAR följs vid muntlig överrapportering mellan ambulanspersonal och mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Syftet var också att undersöka om, när och vilka störande faktorer som förekom i samband med överrapportering. Metod: Metoden var kvantitativ med empirisk ansats. Materialet inhämtades genom 53 observationer på en akutmottagning på ett medelstort sjukhus i Sverige. Data samlades in via två olika observationsprotokoll vid överrapportering, ett gällande SBARs ordning och ett gällande störande faktorer. Resultatet bearbetades med SPSS statistics. Resultat: Resultatet beskrivs i två kategorier, kategori 1 SBAR som belyser följsamhet till SBAR och kategori 2 störande faktorer som belyser förekomst av störande faktorer. Resultatet visade att följsamheten till SBAR missades i stor utsträckning och att störande faktorer var frekvent förekommande. Slutsats: SBAR togs fram på grund av brister vid överrapportering men ändå missas betydelsefull information som ligger till grund för patientsäkerheten. Detta innebär att SBAR – akut situation kan ifrågasättas gällande lämplighet vid muntlig överrapportering mellan ambulanspersonal och mottagande sjuksköterska på akutmottagning.
Background: A structured bedside handover in healthcare is important for reduce care damage. Nurses have a considerable role in the interprofessional team current to increase patient safety. Situation, Background, Assessment, Recommendation (SBAR) is an instrument for bedside handovers and implemented in Sweden 2010. It is used in hospitals, mainly within emergency Care. Purpose:  Examine how to study the following of SBAR at the bedside handover between ambulance and nurse in the emergency care. Another purpose was to examine if, when and which disturbing factors had an impact in the bedside handover. Method:  The method was quantitative with empirical assaulted.  The material was collected through 53 observations in emergency care on a medium sized hospital in Sweden. The data were collected by two different observation-protocols during bedside handover, one aiming at SBAR and the other disturbing factors. The result was processed in SPSS statistics. Result The result is described in two categories, Category 1 SBAR, which illustrates compliance with SBAR and Category 2, which illustrates the occurrence of disturbing factors. The result showed that compliance with SBAR was largely missed and that interfering factors were frequent. Conclusion: SBAR where produced as a result of shortcomings during bedside handovers, despite that important information according to the patient safety is lost. This means that the SBAR card for emergency can be questioned when it comes to suitability for bedside handover between ambulance and emergency care.

Bakgrund: För att sjukvården ska kunna upprätthålla patientsäkerheten krävs ett säkert sätt att överföra information mellan skifte av personal. För att kunna inkludera alla viktiga komponenter i en rapport krävs skicklighet i rapportering. Information som missas gör att patienter löper större risk att drabbas för vårdskador. Patienter som genomgår utsätts för sedering eller operativa ingrepp är redan sköra och löper större risk att drabbas av negativa konsekvenser. Syfte: Att undersöka innehållet i den muntliga överrapporteringen mellan anestesisjuksköterskor och postoperativ personal samt granskavad som kan påverka innehållet. Metod: En observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats utfördes på en intensivvårdsavdelning och en post-operativ avdelning. Resultat: Sammanställningen av 50 observationer visade att allergier, kirurgiska komplikationer, blodförlust och luftvägshantering var de mest frekventa punkterna som försummades. Innehållet jämfördes sedan med hur nöjda sjuksköterskorna som tog emot rapporten var gällandeinnehåll och struktur. Inga säkra slutsatser kunde dras av förhållandet mellan tid och innehåll, störningsmoment och innehåll, samt uppskattad nöjdhet med rapporten och innehåll. Vart rapporten sker har inverkan i hur stor utsträckning in-och utfarter samt operationsförband rapporteras. Störningsmoment har ingen inverkan på antal parametrar som tas upp. Konklusion: Resultatet visar att viktig information missas i olika utsträckning. Utifrån resultatet på studien dras slutsatsen att det behövs fortsatt forskning för att ge möjligheten att optimera och strukturera rapporterna så innehåll inte missas.
Background: If the health care is to maintain the patient security, a safe way to transfer information between staff changes is required. To be able to include all the important components in the report requires great skill. Information that is missed will expose the patient to a greater risk of care damage. Patients that undergo surgery or anaesthesia are already fragile and are at a greater risk of voluminous consequences. Objective: To examine the content of the oral report between the anaesthesia nurse and post-operative nurse, and what causes that could possibly affect the contents of the report. Method: An observation study with qualitative and quantitative method approach was adopted. The setting for the study was an intensive critical care unit and a post anaesthesia unit. Result: The findings in the 50 observations shows that allergies, surgical complications, blood loss and airway management were the most neglected points in the report. The amount of time the observations took were examined along with the content, structure and how satisfied the nurses that received the report were afterwards. No certain conclusions could be shown in the relationship between time and amount of content in the report. Neither was there a relationship between amounts of distraction and decreasing of content. These findings were compared with estimated satisfaction from the nurses that received the report. Where the report is held has impact on how much information about venous access, tubes and bandages is transferred. Disturbance had no effect on the amount of information being reported. Conclusion: The result shows that important information is missed to a certain degree. The study results show that there is still a need for more research to be able to find a way to optimize the oral report and the information transfer.