Dissertations / Theses on the topic 'Museer och teknik'

Digitalisering påverkar de flesta verksamheter i någon mån och museiverksamheter är inget undantag. Det finns flera olika digitala verktyg som kan användas för att förädla museers kulturella utbud och detta arbete ämnar undersöka hur Malmö museer gör detta. I en tid där allt större press sätts på museer att offentliggöra sina samlingar för allmänheten samt främja tillgänglighet och öppenhet är det relevant att undersöka hur Malmö museer väljer att visa upp sina digitala samlingar. Uppsatsen behandlar således den digitala katalogiseringen av museiinnehåll i form av bilder och föremål på Malmö museers digitala databas Carlotta. Det utfördes en fallstudie bestående av en observation med Carlottagruppen samt ett samtal och två intervjuer med två nyckelpersoner inom Malmö museer. Resultatet från denna datainsamling diskuteras i förhållande till annan forskning. Dessutom jämförs även en föremålsbild från Carlotta med en från Rijksmuseum för att visa på likheter och skillnader. Det framgår att Malmö museer är väl medvetna om vad de behöver göra för att säkra sin plats digitalt men det finns hinder på vägen i form av resurs- och kompetensbrist. Museet uppmuntrar till nedladdning, återanvändning och publikation av deras material så länge källhanteringen sker korrekt. Ett av museets viktigaste arbeten är att varumärkesprofilera sig själva som viktiga för allmänheten – en sorts kamp för överlevnad, enligt en av respondenterna. Det främsta målet med Malmö museers digitala arbete är att tillhandahålla material till allmänheten utifrån öppenhets- och offentlighetsprinciper.
Digitization affects most organisations to some extent and museums are no exception. There are several different digital tools that enable the refinement of the museums’ cultural offerings. This study intends to investigate how Malmö museums takes advantage of them. At a time when increasing pressure is being placed on museums to publish their collections to the general population, to be accessible and open, it is relevant to see how Malmö museums choose to display their digital collections. Therefore, this essay is interested in the digital cataloging of museum content in the form of images and objects on Malmö museums database Carlotta. A case study consisting of an observation with the Carlotta-group was executed in addition to a conversation and two interviews with key persons within the museum. The results from this data are discussed in relation to other studies. Furthermore, an object image from Carlotta and one from Rijksmuseum are compared to show their similarities and differences. It turns out that Malmö Museums are aware of what needs to be done to secure their place in the digital sphere, but that there are obstacles such as a lack of resources and skills. Malmö museums encourages others to download, reuse and publish their material as long as they reference it correctly. One of the most important aspects of Malmö museums work is to market themselves as important to the public – a sort of fight for survival, according to one of the respondents. The primary goal for Malmö museums is to provide material to the public based on openness- and publicity principles.

”Multimedia and museums - A thesis about expectations, problems and new target audiences” is a thesis about what it means for museums to work with multimedia in it´s public activities today. This paper also focuses on how this development is received by museum employees. Amongst other issues questions concerning new target audiences, application areas and economy is discussed. References are made to both the current discussion about new media and more traditional issues concerning museums, like authenticity for example.

Uppsatsen ”Multimedia och museer - en uppsats om förväntningar, problem och nya målgrupper” handlar om vad det innebär för museerna att arbeta med multimedia som ett verktyg för att möta sin publik. Uppsatsen fokuserar även på hur denna utveckling uppfattas av museernas anställda. Bland annat tas frågor kring nya målgrupper, användningsområden och ekonomi upp. Uppsatsen har ett diskursivt upplägg och sätter det empiriska materialet i fokus. Kopplingar görs till både till samtida teorier kring new media och mer traditionella museala frågor, såsom exempelvis autenticitet.

Form language - a language for all of us? is a thesis in information design with a focus on spatial design. The purpose of this thesis is to develop a design proposition that exemplifies how the form language can be used to guide museum visitors, thus promoting the flow of movement and information retrieval. The work is based on the thematic exhibition Framtidsland at Arbetets museum in Norrköping. This thesis is a small part of a major survey to find out how spatial information affects visitors' flow of movements in thematic exhibitions. The overall information design problem includes motion flow and navigation in exhibition environments. Many thematic exhibitions do not communicate how the visitor should relocate and lacks clarity in structure and implementation. With the support of acquired empirical information from an informant interview, expert interview and a three-way site analysis on Framtidsland, the existing problems have been identified. The basic issues in the exhibition include ambiguous spatial information and guidance, which complicates the flow of movement and information retrieval for the visitor. There is a need for clearer guidance, structure, a line of argument and a coherent form language. Based on theory of wayfinding/wayshowing, cognition, design rules and design principles, combined with results from a user test, a design proposition has been developed. The design proposition shows that form language is a language for all of us, and that it affects us more than we think. This study shows that spatial information can contain guiding design and visual balance to create better structure as well as facilitate movement flow for visitors in thematic exhibitions.
Formspråk – ett språk för alla? är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som exemplifierar hur formspråk kan användas för att vägleda museibesökare och därmed främja rörelseflödet samt informationsinhämtningen. Arbetet utgår från den tematiska utställningen Framtidsland på Arbetets museum i Norrköping. Examensarbetet är en liten del av en större undersökning att ta reda på hur rumslig information påverkar besökares rörelseflöden i tematiska utställningar. Det övergripande informationsdesignproblemet omfattar rörelseflöde och navigering i utställningsmiljöer. Många tematiska utställningar kommunicerar inte hur besökaren ska röra sig och saknar en tydlighet i struktur och genomförande. Med stöd från inhämtad empiri av en informantintervju, expertintervju samt en tredelad platsanalys på utställningen Framtidsland har de befintliga problemen kunnat identifieras. De grundläggande problemen i utställningen omfattar otydlig rumslig information och vägledning, vilket försvårar rörelseflödet och informationsinhämtningen för besökaren. Det finns behov av en tydligare vägledning, struktur, en röd tråd och ett sammanhängande formspråk. Baserat på teori om wayfinding/wayshowing, kognition, gestaltlagar och designprinciper samt resultat från användartest har ett designförslag utvecklats. Den framtagna gestaltningen visar att formspråk är ett språk för alla, och att det påverkar oss människor mer än vi tror. Denna studie visar att rumslig information kan innehålla vägledande design och visuell balans för att skapa bättre struktur samt underlätta rörelseflödet för besökare i tematiska utställningar.

I denna uppsats så ställs frågan om det går att effektivisera dagens PA-teknik. Detta på ett sätt som gynnar tekniker, musiker och mindre band. Undersökningen som genomfördes innefattade en litteraturundersökning och flertalet intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med ljud och musik i livesammanhang.Resultaten visar att det går att effektivisera PA-tekniken mer än vad som görs idag. I och medden digitala teknikens introducerande så underlättas både teknikers och musikers jobb. Den traditionella multikabeln kan ersättas med varianter baserade på Ethernet. Olika varianter av teknik kan användas för att underlätta arbetet med monitorer, exempelvis In-ear monitoring. Uppsatsen presenterar olika knep för hur man kan förhindra feedback och genomföra en effektivare soundcheck. Slutligen diskuteras hur mindre band kan dra fördel av den digitala tekniken.

I am a glassblower and I am a woman. In this project I've been working with alternative representations of the female body, muscles and technology. Mouthblown objects contains traces of body and form representations.I've been using muscle sensors to collect data from my arms while I blow glass. A special has made 3D-models from the collected data and I've blown these viritual objects in glass. My work is based around issues like: What happens when I measure my muscles? Am I (and my process) affected by the data gathering? How can I create alternative representations of the female body? What is the relation between glassblowing, the objects, body and gender?

Arbetet undersökte möjligheterna att väva artificiella muskler och ämnade till att vara en förstudie till fortsatt forskning inom området. Rörelsehinder begränsar många människor i sin vardag och något som ca 15 % av jordens befolkning lever med. Dagens kommersiella rörelse-assisterande hjälpmedel är oftast bestående av hårda och stela material och möjligheten att utveckla mjuka och mer följsamma hjälpmedel utforskas ständigt. Syftet var att undersöka om en vävd artificiell muskel kunde efterlikna en däggdjurs muskel utifrån kraft och kontraktions egenskaper och vad textil kunde bidra med till konstruktionen. McKibben aktuatorer integrerades parallellt i en väv för att skapa en konstruktion. En litteraturstudie utfördes på ämnet muskler, aktuatorer och textil för att kunna dra rimliga slutsatser och analyser i arbetet. För att utvärdera egenskaperna hos en vävd muskel har olika kombinationer av vävda konstruktioner med integrerade McKibben aktuatorer undersökts. Konstruktionernas mått har varierats mellan hur hårt och hur tätt McKibben aktuatorerna integrerats i väven för att söka efter de optimala parametrarna. I rapporten kommer de att benämnas som kanaler och zoner. Sammanlagt har 10 olika vävprover skapats och testas. Testmetoderna som används i arbetet är framtagna specifikt för detta arbete och inga standardiserade metoder har använts. Testmetoderna som utformades är baserade på tidigare forskningsförsök samt kunskap om däggdjurs muskelns förmåga att kontrahera och utöva kraft. Kontraktionen testades genom att undersöka hur mycket den vävda muskeln drog ihop sig och styrkan mättes i kraft med hjälp av en dynamometer. Resultaten som gavs från testerna var att kanaler som begränsar McKibben aktuatorernas förmåga att expandera begränsar dess förmåga att kontrahera men att zonerna inte gav någon större påverkan på vare sig kraft eller kontraktion. Från på de vävda proverna som visade bäst resultat i testerna skapades en optimal artificiell muskel och en maskinvävd artificiell muskel. För den optimala artificiella muskeln integrerades fler McKibben aktuatorer. I syfte att undersöka ifall fler aktuatorer i konstruktionen visade på ökad kraft. Additivitet i kraft påvisades och textil bidrog till maximal kraft kunde uppnås. Den maskinvävda artificiella muskeln producerades för att undersöka potentiella produktionsmöjligheter och därmed skulle kunna användas till en tänkbar applikation. Arbetets resulterade i en optimerad vävd artificiell muskel och påvisar möjligheter för att skala upp en produktion av vävda artificiella muskler. Sammanfattningsvis kunde en vävd artificiell muskel påvisa goda kontraktions och kraftegenskaper likt en däggdjurs muskel.
The work investigated the possibilities of weaving artificial muscles and is intended to inspire further studies in the field. Disability affects many people in their daily lives and about 15 % of the world's population lives with some form of disability. Today´s commensally used rehabilitation and mobility assistance applications are usually made of hard and stiff materials. But the development of soft and more bodyc ompliant aids are constantly being explored. The purpose of this study was to investigate whether woven artificial muscles could show similarities with mammal's muscles based on their ability to exert force and contract. McKibben actuators were integrated in a woven structure creating a combined construction. The textile aspect was further investigated to examine if it could contribute to the construction by increasing these properties. A literature study was developed to increase the knowledge of subjects such as muscles, actuators and textiles. To investigate the properties of a woven muscle, various combinations of woven structures with integrated McKibben actuators have been created. The proportions of the woven structures have varied between how tight and how close the McKibben actuators could be integrated to the fabric. The purpose was to find the optimal parameters for the woven muscle. In the report, the parameters will be referred to as channels and zones. A total of 10 different constructions have been created and tested. The test methods used in the study were developed for this report and no established methods have been used. Test methods were designed and developed with the intention to investigate force and contraction properties for the weaved muscle based on information of mammal muscles. By measuring contraction length and force for each woven sample with integrated McKibben actuators. The results from the tests showed that a tight channel could limit the McKibben actuators' ability to contract, however the zones did not impact the contraction ability or force extraction. Based on the results the most optimal parameters were discovered and an optimal artificial muscle was created. For the optimal artificial muscle, more McKibben actuators were integrated. In order to investigate if the force could be increased. Additivity in force was found and the textile structure contributed to increased force. A machine-woven artificial muscle was produced to investigate potential production possibilities. Whether these woven artificial muscles could be used in further applications were discussed. The study resulted in an optimized woven artificial muscle. Industrial production opportunities were demonstrated by producing an artificial muscle in an industrial weaving machine. In conclusion, the weaved artificial muscle showed good contraction and force abilities similar to a mammalian muscle.

This work dealt with energy mapping in 4 selected buildings at the Västerbottens Museum. The museum felt that their energy consumption was too high and wanted to investigate whether the consumption could be lowered. The aim of this report was to locate the systems and areas that consume a lot of energy and then find alternative options to lower the energy consumption.   Early in the project, it was decided that the main system to be investigated was the ventilation system and its functions. The four buildings that was examined included 3 ventilation rooms. The ventilation rooms contained units that supplied ventilation air to premises with different requirements and specifications that were considered during the efficiency calculations. Three different alternatives have been investigated: Option 1 involved adjusting the unit’s settings (air flow and active hours) to lower the unit’s energy consumption. Option 2 involved replacing the heat exchanger in ventilation room 1 to increase heat recovery. Option 3 involved replacing the units that were the oldest in the ventilation system (the units in ventilation room 1) to new more energy efficient units. The results from calculations of these 3 options showed that option 1 meant a reduction in annual electricity and heat consumption. The electricity consumption decreased by 15 MWh over a year. Heat consumption decreased by 39 MWh over a year. This resulted in an annual cost savings of 47 000 SEK. Science the units are only adjusted, there was no expenditure in option 1. Option 2 resulted in that the annual heat consumption decreased by 54 MWh, which meant an annual cost saving of 42 000 SEK. This meant that the expense of 49 000 SEK that was required in option 2 was repaid in 1,2 years. Option 3 gave an annual energy saving of 64 MWh, which resulted in an annual cost saving of 49 000 SEK. This meant that the expense of 320 000 SEK in option 3 could be repaid in 6,5 years. Since the units in ventilation room 1 must be replaced in the future, the expense is inevitable.   The conclusion was that option 3 together with option 1 was the optimal long-term solution for lowering the energy consumption. This because option 1 did not cost to apply in addition to the hours worked. Option 2 had a good repayment period, but because option 2 meant a large investment in an old system that will be demolished in the future, option 3 is considered more favorable. It is important to remember that if option 3 is carried out, the savings in ventilation room 1 in option 1 must be reconsidered as the units are replaced.
Detta arbete behandlade energikartläggning i 4 utvalda byggnader på Västerbottensmuseum. Museet upplevde att deras energianvändning var för hög och ville undersöka om användningen kunde sänkas. Målet med denna rapport var att lokalisera de system och områden som förbrukar mycket energi för att sedan kunna hitta åtgärdsalternativ. Tidigt i projektet beslutades det att det huvudsakliga systemet som skulle undersökas var ventilationssystemet och des funktioner. I de 4 byggnaderna som undersöktes ingick 3 ventilationsrum. Ventilationsrummen innehöll flera aggregat som matade ventilationsluft till lokaler med olika krav och specifikationer som det togs hänsyn till under effektiviseringen. Tre olika alternativ undersöktes: Alternativ 1 innebar att justera aggregatens inställningar (luftflöde och aktiva timmar) för att kunna sänka aggregatens energianvändning. Alternativ 2 innebar att byta ut värmeväxlaren i ventilationsrum 1 för att öka värmeåtervinningen. Alternativ 3 innebar att byta ut de aggregat som är äldst i ventilationssystemet (aggregaten i ventilationsrum 1) till nya mer energieffektiva aggregat. Resultaten från beräkningarna av dessa 3 alternativ visade att alternativ 1 innebar en minskning av den årliga el och värmeanvändningen. Elanvändningen minskade med 15 MWh över ett års tid. Värmeanvändningen minskade med 39 MWh över ett års tid. Det resulterade i en årlig kostnadsbesparing på 47 tusen kr. Eftersom aggregatens inställningar endast justerades så finns det inga utgifter i alternativ 1. Alternativ 2 innebar att den årliga värmeanvändningen minskade med 54 MWh vilket innebar en årlig kostnadsbesparing på 42 tusen kr. Det betydde att utgiften på 49 tusen kr som krävdes i alternativ 2 återbetalades på 1,2 år. Alternativ 3 gav en årlig energibesparing på 64 MWh som resulterade i en årlig kostnadsbesparing på 49 tusen kr. Det resulterade i att utgiften på 320 tusen kr i alternativ 3 kunde återbetalas på 6,5 år. Eftersom aggregaten i ventilationsrum 1 måste bytas ut i framtiden är utgiften ofrånkomlig. Slutsatsen är att alternativ 3 tillsammans med alternativ 1 är det optimala på lång sikt för att sänka energianvändningen. Det på grund av att alternativ 1 inte kostar att applicera utöver de arbetstimmar som läggs ned. Alternativ 2 hade en bra återbetalningstid men på grund av att alternativ 2 innebar en stor investering i ett gammalt system som ska rivas i framtiden så bedöms alternativ 3 som mer gynnsamt. Viktigt att komma ihåg är att om alternativ 3 utförs så måste besparingarna i för ventilationsrum 1 i alternativ 1 tas bort eftersom de aggregaten byts ut.

This thesis is investigating how the typology of daylight openings in art museum galleries is affecting the connection to the outdoor environment. Museum architecture nowadays emphasizes on the museum’s public role and interaction with the urban context, with transparency as the key to this approach. Considering the benefits and challenges of introducing natural light in art museum galleries, its controlled use enhances the experience of both the artworks and the space. The different typologies of daylighting and their design parameters have a direct impact on the connection to the outdoor environment and the shaping of views. Two case studies are analyzed in order to investigate various daylight openings designs, their integration in the exhibition space and the relationship they form with the exterior. Examining the findings, a discussion is developed on the range of factors that affect the connection to the outdoors. The thesis concludes that the design of daylight openings determines the way and the degree the galleries communicate with the exterior environment.

A lot of research on the experience of atmosphere uses physical measurements. However, a recognised idea among lighting designers is that these physical values and the experience of light is not always the same, which makes it relevant to work more with visual observations to understand and analyse spatiality and the effects of light. The purpose of the study was to investigate how spaciousness and atmosphere in museum and art gallery environments can be linked to their lighting and art. This is to provide an increased understanding of how light affects spatiality and how it relates to the room’s atmosphere, and to be able to see how the atmosphere is experienced in connection with the exhibits. The study was conducted through visual observations during site visits, for each evaluated room at each museum and art gallery. The rooms were analyzed using the PERCIFAL and Branzell methods, but the values of illuminance, color temperature, color rendering index, and spectral power distribution were also documented. Additionally, an online survey was sent out to collect further data concerning the experience of atmosphere. Part 1 was quantitative and focused on atmosphere words and was judged on a 7-point scale, while Part 2 was qualitative and focused on the connection between the exhibited object and the room. Here, the respondents responded in text form. The result of the study shows that the experience of atmosphere is affected by the interplay between light and spatiality, and that it is not one lone parameter that is decisive. The respondents thought that an interplay between atmosphere and the exhibited object could elevate the experience of art, and that light was a big part of how the room and its atmosphere was experienced. This shows that there are opportunities to work more with lighting in gallery spaces to create an atmosphere that connect more with exhibitions and objects. The study was limited to art-related exhibitions in Sweden. Due to the study was conducted in a very specific context it can not be said with certainty to be generally valid, though parts of the result pertaining to the atmosphere affecting parameters are likely able to use in other situations.
Mycket forskning om atmosfärsupplevelse använder sig av fysikaliska mätningar. En vedertagen idé bland ljusdesigners är dock att fysikaliska värden och det upplevda ljuset inte alltid är detsamma, vilket gör att det blir relevant att arbeta mer med visuella observationer för att förstå och analysera rumslighet och ljusets påverkan. Syftet med studien var att undersöka hur rumslighet och atmosfär i musei- och konsthallsmiljöer kan kopplas till deras belysning och konst. Detta för att ge en ökad förståelse kring hur ljuset påverkar rumsligheten och hur det anknyter till rumsatmosfären, samt att kunna se hur atmosfären upplevs i anknytning till utställningsföremålen. Studien utfördes genom visuella observationer under platsbesök i respektive rum för varje museum och konsthall. Rummen analyserades genom metoderna PERCIFAL och Branzellmetoden, men även fysikaliska värden som belysningsstyrka, färgtemperatur, färgåtergivning och spektralfördelning dokumenterades. Slutligen skickades en digital enkät i två delar ut. Del 1 var kvantitativ och fokuserade på atmosfärsord och bedömdes på en 7-gradig skala, medan Del 2 var kvalitativ och fokuserade på kopplingen mellan utställningsföremålet och rummet. Här hade respondenterna möjligheten att svara i textform. Resultatet i studien visar att atmosfärsupplevelsen påverkas av samspelet mellan ljus och rum, och att det inte är en enskild parameter som avgör. Respondenterna ansåg att ett samspel mellan atmosfär och utställningsföremål kunde förhöja upplevelsen av konst och att ljus hade en tydlig påverkan för hur rummet och dess atmosfär uppfattades. Detta visar på att det finns möjligheter att arbeta mer med ljus i utställningslokaler för att skapa en atmosfär som samspelar mer med utställningar och utställningsföremål. Studien har begränsats till enbart konstutställningar på museer och konsthallar i Sverige. Utifrån att detta arbete genomfördes i denna specifika kontext kan det inte med säkerhet sägas vara generellt giltigt, men vissa delar av resultatet kring de atmosfärspåverkande parametrarna är sannolikt möjliga att överföra i andra situationer.

Utvecklingen av digital kommunikation och nya medier har anfört till ett framgångsrikt sätt att kommunicera. Museer har tidigare jobbat med kommunikation riktad från avsändare till mottagare där narrativet mottagaren tagit del av har skett på plats i museet i form av fysiska utställningar. Då sättet museer når målgruppen tidigare varit bristfällig kan museum med hjälp av kultursegment och narrativ finna ny publik att nå i nya medier. Denna fallstudie har fokuserat på att ta reda på hur museer jobbar med att nå sina målgrupper och lägger fokus på Kulturen i Lunds konvergens, med andra ord hur museet väljer att övergå från fysiska publiceringar till digitala. Museet har undersökts med hjälp av kvalitativ intervju, enkät, jämförelse och netnografisk observation där resultatet visat att engagemanget för den valda målgruppen kan bli högre om den digitala publiceringen från museerna skapar mer narrativ till publiken. Slutsatsen är att Kulturen i Lund kan gagnas av att använda kultursegment och narrativ för att hitta målgrupper och skapa en röd tråd i sin publicering.
The evolution of digital communication and new media have led to better and more fruitful ways to communicate to target audiences. Museums have previously worked with communication aimed from sender to recipient where the narrative has been received by visiting the physical venue of the museum. Since reaching the target audience in a digital way can be difficult, cultural segments and narratives may be used to reach the audience in new media. This case study aims to find out how museums work to reach their target groups and focuses on Kulturen in Lund's convergence. In other words – how the museum transitions from physical publications to digital ones. The museum has been studied using qualitative interviews, questionnaires and netnographic observation. Results have shown that the engagement of the selected target group can be higher if the digital publications from the museums show a more coherent narrative to the target audience. The conclusion is that Kulturen in Lund could benefit from the using culture segment and a wider narrative to target groups and creating a common thread in its publication.

This paper explores the field of museum interactions with a specific focus on the introduction of smell as a means to communicate the objects on display and create more memorable museum visits. Through literature, research, focus groups, and a substantial ideation phase I have found problems and design openings in the exhibition room. These, I have addressed by creating and testing a set of three olfactory display prototypes in the exhibition, all with a scent fitting not only the objects but also the exhibition room as a whole. The introduction of these interactive olfactory displays has resulted in a change in how the exhibition was perceived and what the visitors took with them from the experience. This is an exploration into a new and unknown field, contributing to the field of museums as well as the general field of smell interaction in space. It is also an exploration into how museum visits can be made more memorable by using the incredible ability of smells to spark associations and memories.

This thesis project explores technologies that enable people to experience the world through animals' senses in order to spark interest in and awareness about the marine environment and its inhabitants. The project is carried out as part of a planned ocean themed science center. The purpose is to explore how a greater understanding of the marine environment can be achieved using interactive technologies. The thesis is based on a theoretical framework consisting of academic works on experience, learning in a museum context and sensory perception. Our proposed designs are a series of, primarily, wearable devices that translate sensory experiences and principles from the marine world to humans. They can be used in pedagogical situations engaging the wearer in experiences that function as starting points for discussion and reflection.

Detta arbete redogör för hur en stadshistorisk utställning kan utformas för att kommunicera sitt innehåll till målgruppen utrikes födda med bristande kunskaper i svenska. Undersökningen mål är att hitta riktlinjer som visualiserar ett koncept för denna typ av utställning. I undersökningen behandlas den lokalhistoriska utställningen ”Se Eskilstuna” på Eskilstuna stadsmuseum. Utställningen används idag som undervisningsmaterial för studenter från SFI; svenska för invandrare. Idag har utställningen brister som gör att den inte uppfyller den specifika målgruppens behov. Genom låg kontrast och struktur samt att den idag till stor del utgår från text, försvåras möjligheten att kommunicera sitt innehåll till målgruppen. I detta arbete diskuteras främst utställningens rumsliga formgivning, men även hur innehållet påverkar förståelsen för utställningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur en utställning på bästa sätt kan förmedla information om platsen och platsens historia, utan att enbart förlita sig till kompletterande text-information. Detta för att underlätta för målgruppen att ta till sig innehållet. Med hjälp av tydligare struktur, och genom att skapa grupperingar och ett visuellt narrativ, skapas ökade förutsättningar för målgruppen att ta till sig utställningens innehåll. I undersökningen kombineras teorier om kognitiva processer, distribuerad kognition och affordans som vetenskaplig utgångspunkt. Genom kvalitativa metoder i form av fokusgrupp och öppen observation har en förståelse för målgruppen och dess behov skapats. Genom en platsanalys har brister i den existerande utställningsmiljön identifierats och en förståelse för rummet formulerats. Med stöd av litteratur och metodresultat har sedan ett designförslag skapats.

Aktuatorer är idag det senaste inom smarta textilier efter utvecklingen av bland annat sensorer. Med aktuatorernas funktioner finns idag potential att utveckla nya material som inte bara har förmågan att känna av saker, utan även röra sig genom formförändring. Formändringen innebär att aktuatorer har förmåga att ge en respons på stimulus och en del aktuatorer har dessutom förmågan att uppnå reversibilitet. I detta examensarbete presenteras därmed en experimentell studie där olika polymera material har sammanfogats genom laminering och därefter utsatts för värme. Syftet med den experimentella studien är bland annat att undersöka om plastlamineringar kan efterlikna termiskt aktiverade bikomponentfibrer. Resultatet av den experimentella studien tyder på att olika kombinationer av polymera material kan erhålla både respons och reversibilitet genom påverkan av termisk stimulus. Vidare har ett samarbete med en forskningsgrupp vid Linköpings Universitet inletts för att tillsammans bidra med utveckling av textila aktuatorer. Därmed har textila konstruktioner tagits fram på en handstickmaskin samt en elektronisk flatstickmaskin. Samtliga konstruktioner har framställts i olika material samt varierande bindningar och dessa erhöll bra elasticitet, vilket för syftet hade stor betydelse. Konstruktionerna blev därefter belagda med en elektroaktiv polymerbeläggning för att konstruktionerna skulle bli elektriskt ledande och utsattes sedan för elektrisk spänning för att uppnå önskad rörelse. Resultatet visade dock att rörelse inte kunde uppnås hos de konstruktioner som hann testas under projektets gång. Avsikten med detta samarbete är att utveckla textila aktuatorer som i sin tur kan efterlikna naturliga muskler. Således är förhoppningarna att bidra till utvecklingen av framtidens artificiella muskler.
Program: Textilingenjörsutbildningen

This paper focuses on how a single installation can enhance personalization of the information in cultural heritage museums and enhance the overall experience using interactive digital storytelling and the ability to touch artefacts. Interaction design methods helped establish best practices centring on usability. In the process low- fidelity and mid-fidelity prototypes were created based on the field studies such as obeservations in exhibits and interviewing professionals in different museums. The conclusion could be made that artefact and the purpose of the exhibit as an whole does get more intense if one has the opportunity to touch and make it part of the visitors journey can be said.

Museums are not only public repositories of culture, but also educational institutions striving to emotionally stimulate visitors with an explorative educational experience. However, it is stated knowledge that museums can be considered boring, especially by the younger visitors.  The purpose of this study was to investigate how a museum exhibition can become more engaging by combining gamification with the museum's course of action to enhance visitor engagement in children.  The goal was to identify distinct principles in the dimensions of gamification, the museum context, the target group of 10-13 year olds and Augmented Reality. With a Research Through Design approach, a concept study and design study was conducted, and a prototype was developed as a representation of the principal findings. The prototype was evaluated in a user study conducted with participants within the target group.  The result of the user study indicated that the gamification concept was engaging but due to few participants as well as lack of usability data, the concept could not be fully validated to enhance visitor engagement in a museum.  However, evaluation of the findings and the defined distinct principles of the dimensions can serve as guidelines for other research conducted within the same dimensions or with similar conditions.
Ett museum är inte bara en offentlig förvaring av kultur utan även en utbildningsinstitution som strävar efter att emotionellt stimulera sina besökare genom att erbjuda en stimulerande utbildningsupplevelse. Dock finns det en allmän uppfattning att museer ibland anses vara tråkiga, särskilt hos de yngre besökarna.  Syftet med denna studie var att undersöka hur en utställning i ett museum kan bli mer engagerande genom att kombinera spelifiering med museets handlingssätt för att förbättra besökarnas engagemang hos barn.  Målet var att identifiera distinkta principer i de fyra dimensionerna spelifiering, museum som kontext, målgruppen 10-13-åringar och teknologin Augmented Reality. Genom att använda Research Through Design metodologin genomfördes en konceptstudie och designstudie. En prototyp utvecklades som en representation av de definierade principerna som utvärderades i en användarstudie med deltagare inom målgruppen.  Användarstudiens resultat visade att spelifieringskonceptet var engagerande, men med anledning av få deltagare såväl som brist på användardata kunde konceptet inte validera att besökarnas museumrelaterade engagemang förbättrades.  Däremot kan resultatens utvärdering och de principer som definierats i denna studie fungera som riktlinjer för annan forskning som utförs inom samma dimensioner eller med liknande förhållanden.

Uppdraget som låg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utställning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pålärande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. Målet med arbetet är att föreslå hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsättningar för lärande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen består av en studie av litteratur med syfteatt få en övergripande bild av den forskning som berör lärande på museer. Målet var att belysaviktiga aspekter för lärande på museer. Andra delen består av arbetet med att formulera endidaktisk modell som svarar för vad, varför och hur ett ämne eller ämnesområde skapresenteras, samt att tillämpa den didaktiska modellen i skapandet av en interaktivinstallation. Tredje delen av arbetet består av en utvärdering av mötet mellan den skapadeinstallationen och dess användare.I denna rapport presenteras arbetets tre delar för att avslutningsvis leda till endiskussion kring examensarbetets huvudfråga: Hur kan förutsättningar för lärande möjliggörasi utformandet av en interaktiv utställning?Att skapa förutsättningar för lärande handlar om att skapa förutsättningar föraktiviteter som möjliggör lärande. Genom utformning och val av innehåll i en utställningfinns möjlighet att skapa mer eller mindre goda förutsättning för lärande. Därför är det viktigtatt från början ha en klar bild av vilken typ av aktivitet som det är önskvärt att utställningeninbjuder besökaren till, exempelvis samarbete, samtal och besökarens egen påverkan.Det traditionella science centret är ofta kritiserat för att framställa naturvetenskap ochteknik som något färdigt och opåverkbart. För att skapa intresse och engagemang för dessaämnen och för områdena energi och miljö betonas från flera håll vikten av att iställetframställa dem nyanserat och från flera perspektiv. Därför är det viktigt att i arbetet med attutveckla en interaktiv utställning eller en science center verksamhet diskutera hur det tänktaämnet ska presenteras för att uppnå detta.Att skapa och utveckla en utställning och en verksamhet är en arbetsprocess sominvolverar många människor. Här liksom i alla situationer där många människor ärinvolverade i ett och samma projekt behövs en tydlig ambition och tydliga mål medverksamheten som kan styra och leda arbetsprocessens alla delar. I arbetet har det betonats attdenna ambition kan utvecklas från att intressera besökaren för naturvetenskap och teknik, idetta fall med fokus på energi- och miljöfrågor, till att också skapa engagemang. Engagemangsom exempelvis kan skapas genom att erbjuda besökaren verktyg för att själv kunna agera ochpåverka framtiden i relation energi- och miljöfrågor.
This study illuminates how the science center as a concept can be developed and how asociocultural perspective on learning influences the design of an interactive exhibit. The aimof the study is to propose ideas on how a science center can be designed and developed withthe purpose of creating good conditions for learning.The work was divided in three parts. In the first part literature was studied with theaim of highlighting aspects important for learning from a sociocultural perspective. In thesecond part an educational model was formulated based on the result from the literature study,interviews and study visits. The educational model was then used to guide the design of aninteractive exhibit on hydro power. The third part consists of an evaluation of the exhibitbased on observation of the visitors’ interaction with the exhibit.In this thesis the work and the result of the three parts are presented leading to a finaldiscussion about the key question of the study: How can learning possibilities be createdthrough the design of an interactive exhibition?Creating possibilities for learning is about creating possibilities for activities thatmakes learning possible. Through the design and in the choice of content of an exhibition it ispossible to create more or less good conditions for learning. Therefore it is important to havea clear picture of what type of activities it is desirable that an exhibition invite the visitor to,for example cooperation and conversation and the visitors’ possibility to influence the resultof the activity.The traditional science center is often criticized for presenting science and technologyas something static and finished. To create interest and engagement for the subject area it isinstead needed to be presented from a wide range of perspectives. Therefore throughout thework of developing an interactive exhibition or a science center it is important to discuss howthe subject area can be presented to fulfil this aim.Creating and developing an exhibition is a work that involves a number of people withdifferent backgrounds, knowledge and ideas. Just as in any other project that involves manypeople a clear ambition with clear goals is needed and makes a shared vision possible that canlead and steer all parts of the work.

“Overworking to death” is a phenomenon that has been noticeable in developing countries. The cause of death is mainly through ischemic strokes. While the victims’ occupations differed, they all shared a common characteristic, being positioned in a sedentary work, ranging from IT workers to doctors. This project’s aim was to develop a product that prevented or decreased the strokes that derived from sedentary overwork. This was mainly tackled by preventing one of the three causes of developing blood props, slowed blood flow. In order to gather rich data of the phenomenon, a qualitative study was conducted in China, during two months. By doing an extensive structured sampling, information rich data could be gathered during a short period of time. Data were derived from observations, questionnaires and an interview, which then was interpreted to customer needs and the final product specification. The final product became a trouser with an in built dynamic compression mechanic, that can compress the veins mostly during sitting activities, in order to prevent blood stasis. The compression mechanic works like the Chinese finger trap; compressing the calves while sitting and stretching the legs forward. It is made only out of polysaccharides fibres; cotton and corn.
"Guolaosi" eller död från överarbete är ett fenomen som i regel uppkommer bland utvecklingsländer. Dödsorsaken är huvudsakligen genom stroke. Offrens yrken varierar allt från professorer, IT-arbetare till läkare. De delar dock en sak gemensamt; att arbeta under långa perioder stillasittande. Projektets mål var att utveckla en produkt som minskar dödliga följderna av sedentära överarbete, genom att förebygga en av de tre orsakerna för att utveckla blodproppar; saktad blodström. Målgruppen var då kineser av de yrken som hade tidigare drabbats av fenomenet. För att samla informationsrika data om fenomenet genomfördes en kvalitativ studie i Kina under två månader. Genom att göra en omfattande strukturerad provtagning kunde informationsrika data samlas under en kort tidsperiod. Fältstudien bestod av observationer, frågeformulär och en intervju, som då tolkades till kundbehov och eventuellt produktspecifikationen. Den slutliga produkten kom att bli ett par byxor med en inbyggd dynamisk komprimeringsmekanism, som kan komprimera venerna under sittande aktiviteter, för att förhindra saktad blodström. Kompressionsmekanismen fungerar som den kinesiska fingerfällan. Den komprimerar blodkärlen medan personen sitter och sträcker benen framåt. Produkten är konstruerad på så sätt att den kan tillverkas endast av polysackariders tråd, från bomull och majs. Vilket är lämpligt för Kinas lokala resurser.