Academic literature on the topic 'Musikpedagogik'

<p>Bakgrund</p><p>Musikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund. Vilken musik används egentligen i skolan idag och vad säger den?</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att utreda om det finns något som skulle kunna kallas en gemensam skolmusiks kanon i den kommun i södra Sverige jag undersöker. Vidare är det av intresse att utreda vad dessa låtar kan säga för lyssnaren ur ett genusperspektiv och att utreda ur vilket perspektiv de är skrivna</p><p>Metod</p><p>Utöver litteraturstudier baseras resultatet på 6 kvalitativa enkäter med musiklärare i en mellanstor stad i södra Sverige. Därefter använder jag mig av en egenkonstruerad mall för att tolka det jag ser som en gemensam skolmusikkanon.</p><p>Slutsats</p><p>Det existerar med hög sannolikhet en gemensam skolmusikkanon. Valet av låtar baseras troligtvis på att de är så pass välkända, enkelt konstruerade och neutrala i förhållande till skolans värdegrund. Icke desto mindre är antalet kvinnliga artister, låtskrivare och musiker kraftigt underrepresenterade i skolans musikundervisning</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Författare: Sandra Nordal</p><p>Titel: Kulturhistoria – ett tvärvetenskapligt ämne med många ingångar.</p><p>En studie om olika lärares uppfattning om kursen Kultur- och idéhistoria.</p><p>Title in English: Cultural history – an interdisciplinary subject with many approaches.</p><p>An essay on teachers´ opinions about the course ”Kultur- och idéhistoria”.</p><p>C-uppsats i musikpedagogik, Musikhögskolan vid Örebro universitet, 2006.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa förståelse för hur lärare med olika utbildning, som undervisar i kursen Kultur- och idéhistoria, uppfattar kursen, hur de tolkar kursplanen för densamma och hur de tror att detta speglar sig i praktiken.</p><p>Med hjälp av en mindre enkätundersökning fick jag inledningsvis fram intressanta fakta om 23 lärares utbildning och syn på kursen Kultur- och idéhistoria. Detta har legat till grund för en del av mitt resultat, samtidigt som enkätsvaren har utgjort urvalsunderlag för tre intervjuer. Genom intervjuerna har jag fått mer djupgående förståelse för hur dessa tre tänker omkring ämnet.</p><p>Av enkätundersökningen framgick att en lärarexamen med historia, i kombination med ytterligare ett eller två huvudämnen, är den klart vanligaste utbildningen bland de 23 lärare som besvarat enkäten. En vanlig kombination är historia och svenska. Det varierar i ganska hög grad huruvida lärarna har läst till fristående kurser med anknytning till ämnet kultur¬historia. De intervjuade lärarna anser att deras intressen och kunskaper präglar undervisningen i hög grad. Även enkätsvaren tyder på detta. Efter ett långt yrkesliv anser de dock att de har förvärvat många betydelsefulla kunskaper på annat håll än i den formella utbildningen.</p>

<p>Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig?</p><p>Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare.</p><p>Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet. Vi har även analyserat intervjusvaren kvalitativt med hjälp av relevant teori.</p><p>Lärarna lägger fokus vid de moment som de känner att de har bäst praktiska förutsättningar att genomföra. Det handlar då både om vad som finns att tillgå i musiksalen, samt vilka kunskaper och vilken kunskapssyn som läraren har med sig. Dessa moment ligger sedan till</p><p>grund för vilka kunskaper som bedöms. Lärarna förenklar betygskraven i de lokala kursplanerna för att alla elever ska kunna nå uppnåendemålen utifrån skolans förutsättningar.</p>

<p>Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer av</p><p>metoder att tänka används då en person transponerar en notbild, och i så fall hur dessa</p><p>metoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument på hög</p><p>amatörnivå och i några fall professionell nivå. Utifrån resultatet kunde fyra</p><p>huvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning – då man tänker sig en annan skriven</p><p>not och kan läsa av den. 2. Funktionsmall – då man utifrån notbilden skapar en</p><p>funktionell mall som appliceras på valfri tonart. 3. Greppbyte – då man oberoende av</p><p>tonart räknar ut vilka grepp som gäller. 4. Nyinlärning – samma process som när man</p><p>lär sig noter första gången. Diskussionskapitlet tar upp hur dessa förhåller sig till</p><p>varandra och föreslår ytterligare tänkbara metoder.</p>

Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi? Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna. Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik. Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken. Det sätt som man med dyslexi fungerar på, som resulterar i dyslektisk problematik runt läsning och skrivning, påverkar även musiken och framför allt användning av notskriften. Förmågan att tillgodogöra sig musik via noter är negativt påverkad, vilket är något som är oerhört viktigt att veta om. Detta särskilt för att man som elev inte skall kunna bli stoppad och utestängd inom musikens område på grund av missförstånd. Det tankesätt som man med dyslexi har, kan också påverka musicerandet positivt. Det snabba tänkande och den närhet till bilder och kreativitet som är typiskt för dyslektiker är ofta till fördel när det gäller musikaliskt uttryck. En frihet inom spel via gehör och improvisation beskrivs utförligt och positivt både i litteraturen och av informanterna i undersökningen. Denna effekt verkar vara primär och naturlig, den verkar inte kunna förklaras av dyslektikers kompensation för svårigheter de har på andra områden inom musiken.<br>Does dyslexia have any impact on the music field? Do music reading problems have a connection to the reading difficulties that are common among people with dyslexia? I wanted to find out how dyslexia works in connection with music and music performance and highlight the pedagogical implications this entailed. I have done this by literature studies in the field and by interviews with 9 musicians with dyslexia. I have used my own experiences and theories which I developed by myself from being a musician with dyslexia and I have related this to the general knowledge in the field and the results of the interviews. Knowledge in this field is not yet comprehensive and Sweden does not seem to be in the forefront when it comes to producing or practicing skills on dyslexia and music. The result of my interviews corroborated largely with the literature and my own experiences. Music is affected by dyslexia and above everything from the way we in the West most often have chosen to aproach music and music pedagogy. The way you work if you have dyslexia, which results in dyslectic problems with reading and writing, affects even the music and especially the use of notation. The ability to digest music through notes is adversely affected, which is extremely important to know, especially for the student who otherwise can be stopped, or locked out, in the music area by misunderstanding. The way of thinking that people with dyslexia have, can also affect music positivly. The quick thinking and the proximity to images and creativity that is typical of dyslectic people are often beneficial in terms of musical expression. A freedom while playing by ear or improvising is described positivly and in detail, both in the literature and by informants in the investigation. This effect seems to be primary and natural, it does not seem to be explained by the compensation of difficulties that people with dyslexia have in other areas of the music.<br><p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt. Intervjuerna mynnar ut i ett resultat, där författaren delar inde upplevda huvudsakliga syftena till att arbeta med musik i ”Omsorgsrelaterade syften”(exempelvis musik som tröst) och ”Pedagogiska syften” (exempelvis musik för att lära utspråk). Intervjuresultatet påvisar i enlighet med tidigare forskning en efterlysning av detviktiga metasamtalet. Musik upplevs av pedagogerna som en viktig del av barnskänslomässiga utveckling.

The aim of this thesis is to illuminate which role theories of music education can have in the dialectic between discourse and competence in the practice of music pedagogy. The thesis stems from a problem-oriented project that resulted in the formulation of the following research question: how can the connection between music education theory and the power of definition be described and problematized from a cultural-historical perspective using Vygotsky's thesis of Semiotic Thinking? In his research on the dual function of language Vygotsky makes a distinction between the usage of concepts and conceptualization. In this study this distinction has been crucial to determining the relationship between music education theory and the power of definition as practised in music pedagogy. The research project comprised a background study and three sub-studies. The focus of the background-study was the conditions for musical learning and development in persons with severe cognitive dysfunctions. The first sub-study dealt with how social workers in this area of special education conceptualise their view of music in relation to their understanding of music activities in their own practice. The second sub-study aimed to explore which concepts music-therapists use in their meta-reflections on musical situations in this area of special education. The purpose of the third sub-study was to formulate a theoretical perspective on the relationship between music education theory and the power of definition using Vygotsky's hypothesis of semiotic thinking. The main conclusions are: first, that music education theory can be understood as a structural coupling between the power of definition that is embedded in music-pedagogical discourse as a whole, and the power of definition possessed by music pedagogues; second, that the development of the power of definition in the practice of music pedagogy is a creative process that in turn entails a critical questioning of music education theory.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två elgitarr- och två trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan elgitarr- och trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ”bra” musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St. Vincent och Grenadinerna. Intervjuerna spelades in under olika förhållanden och informanterna valdes ut genom snöbollsurval och målinriktat urval. Resultatet visar att musik är viktigt för och en stor del av informanternas liv. Musik definieras som känslor och funktioner eller ett medel för att förändra känslor. Musikalitet definieras till största del som något alla har men musiker anses ofta vara specialister. ”Bra” musik anses vara musik som berör individen. Musik betraktas ibland i det dagliga livet som en hjälp genom dagen eller en verklighetsflykt. Bland tidiga och starka minnen av musik visar resultatet att kyrkan och ”gatan” framkommer som platser där musik ofta förekommer. Samtliga informanter har erfarenheter av musikinstrument och gehör framstår som det främsta sättet att lära sig spela. Musik används vid olika situationer t.ex. när sinnestillstånd vill förändras eller yrkesliv utvecklas. Resultatet visar att musik påverkar människor på både positiva och negativa sätt. Budskap genom text i musiken är den främsta orsaken och budskap i västindiska musikgenrer diskuteras. Avslutningsvis menar informanterna att musiken förenar människor, men att det beror på kontexten.