To see the other types of publications on this topic, follow the link: Musikpedagogik.
Dissertations / Theses on the topic 'Musikpedagogik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Musikpedagogik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Sellberg, Erik. "Musik, Genus och Undervisning : En studie kring skolors musikaliska kanon ur ett genusperspektiv." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1158.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund</p><p>Musikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund. Vilken musik används egentligen i skolan idag och vad säger den?</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att utreda om det finns något som skulle kunna kallas en gemensam skolmusiks kanon i den kommun i södra Sverige jag undersöker. Vidare är det av intresse att utreda vad dessa låtar kan säga för lyssnaren ur ett genusperspektiv och att utreda ur vilket perspektiv de är skrivna</p><p>Metod</p><p>Utöver litteraturstudier baseras resultatet på 6 kvalitativa enkäter med musiklärare i en mellanstor stad i södra Sverige. Därefter använder jag mig av en egenkonstruerad mall för att tolka det jag ser som en gemensam skolmusikkanon.</p><p>Slutsats</p><p>Det existerar med hög sannolikhet en gemensam skolmusikkanon. Valet av låtar baseras troligtvis på att de är så pass välkända, enkelt konstruerade och neutrala i förhållande till skolans värdegrund. Icke desto mindre är antalet kvinnliga artister, låtskrivare och musiker kraftigt underrepresenterade i skolans musikundervisning</p>
2
Nordal, Sandra. "Kulturhistoria - ett tvärvetenskapligt ämne med många ingångar : En studie om olika lärares uppfattning om kursen Kultur- och idéhistoria." Thesis, Örebro University, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-542.
Full textAbstract:
<p>SAMMANFATTNING</p><p>Författare: Sandra Nordal</p><p>Titel: Kulturhistoria – ett tvärvetenskapligt ämne med många ingångar.</p><p>En studie om olika lärares uppfattning om kursen Kultur- och idéhistoria.</p><p>Title in English: Cultural history – an interdisciplinary subject with many approaches.</p><p>An essay on teachers´ opinions about the course ”Kultur- och idéhistoria”.</p><p>C-uppsats i musikpedagogik, Musikhögskolan vid Örebro universitet, 2006.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa förståelse för hur lärare med olika utbildning, som undervisar i kursen Kultur- och idéhistoria, uppfattar kursen, hur de tolkar kursplanen för densamma och hur de tror att detta speglar sig i praktiken.</p><p>Med hjälp av en mindre enkätundersökning fick jag inledningsvis fram intressanta fakta om 23 lärares utbildning och syn på kursen Kultur- och idéhistoria. Detta har legat till grund för en del av mitt resultat, samtidigt som enkätsvaren har utgjort urvalsunderlag för tre intervjuer. Genom intervjuerna har jag fått mer djupgående förståelse för hur dessa tre tänker omkring ämnet.</p><p>Av enkätundersökningen framgick att en lärarexamen med historia, i kombination med ytterligare ett eller två huvudämnen, är den klart vanligaste utbildningen bland de 23 lärare som besvarat enkäten. En vanlig kombination är historia och svenska. Det varierar i ganska hög grad huruvida lärarna har läst till fristående kurser med anknytning till ämnet kultur¬historia. De intervjuade lärarna anser att deras intressen och kunskaper präglar undervisningen i hög grad. Även enkätsvaren tyder på detta. Efter ett långt yrkesliv anser de dock att de har förvärvat många betydelsefulla kunskaper på annat håll än i den formella utbildningen.</p>
3
Leijonhufvud, Susanna. "Är du tondöv om du inte kan sjunga rent?" Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-784.
Full text
4
Berg, Sophia, and Martina Arvidsson. "Räcker det med G-kompet? : En studie kring bedömning inom grundskoleämnet musik." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1204.
Full textAbstract:
<p>Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig?</p><p>Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare.</p><p>Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet. Vi har även analyserat intervjusvaren kvalitativt med hjälp av relevant teori.</p><p>Lärarna lägger fokus vid de moment som de känner att de har bäst praktiska förutsättningar att genomföra. Det handlar då både om vad som finns att tillgå i musiksalen, samt vilka kunskaper och vilken kunskapssyn som läraren har med sig. Dessa moment ligger sedan till</p><p>grund för vilka kunskaper som bedöms. Lärarna förenklar betygskraven i de lokala kursplanerna för att alla elever ska kunna nå uppnåendemålen utifrån skolans förutsättningar.</p>
5
Svensson, Staffan. "Att spela transponerat från noter : - en kvalitativ undersökning." Thesis, Örebro University, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-202.
Full textAbstract:
<p>Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer av</p><p>metoder att tänka används då en person transponerar en notbild, och i så fall hur dessa</p><p>metoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument på hög</p><p>amatörnivå och i några fall professionell nivå. Utifrån resultatet kunde fyra</p><p>huvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning – då man tänker sig en annan skriven</p><p>not och kan läsa av den. 2. Funktionsmall – då man utifrån notbilden skapar en</p><p>funktionell mall som appliceras på valfri tonart. 3. Greppbyte – då man oberoende av</p><p>tonart räknar ut vilka grepp som gäller. 4. Nyinlärning – samma process som när man</p><p>lär sig noter första gången. Diskussionskapitlet tar upp hur dessa förhåller sig till</p><p>varandra och föreslår ytterligare tänkbara metoder.</p>
6
Cederquist, Susanna. "Jag kan inte tänka platt, hur påverkar det musicerandet? : Dyslexi, musik och musikpedagogik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-986.
Full textAbstract:
Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi? Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna. Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik. Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken. Det sätt som man med dyslexi fungerar på, som resulterar i dyslektisk problematik runt läsning och skrivning, påverkar även musiken och framför allt användning av notskriften. Förmågan att tillgodogöra sig musik via noter är negativt påverkad, vilket är något som är oerhört viktigt att veta om. Detta särskilt för att man som elev inte skall kunna bli stoppad och utestängd inom musikens område på grund av missförstånd. Det tankesätt som man med dyslexi har, kan också påverka musicerandet positivt. Det snabba tänkande och den närhet till bilder och kreativitet som är typiskt för dyslektiker är ofta till fördel när det gäller musikaliskt uttryck. En frihet inom spel via gehör och improvisation beskrivs utförligt och positivt både i litteraturen och av informanterna i undersökningen. Denna effekt verkar vara primär och naturlig, den verkar inte kunna förklaras av dyslektikers kompensation för svårigheter de har på andra områden inom musiken.<br>Does dyslexia have any impact on the music field? Do music reading problems have a connection to the reading difficulties that are common among people with dyslexia? I wanted to find out how dyslexia works in connection with music and music performance and highlight the pedagogical implications this entailed. I have done this by literature studies in the field and by interviews with 9 musicians with dyslexia. I have used my own experiences and theories which I developed by myself from being a musician with dyslexia and I have related this to the general knowledge in the field and the results of the interviews. Knowledge in this field is not yet comprehensive and Sweden does not seem to be in the forefront when it comes to producing or practicing skills on dyslexia and music. The result of my interviews corroborated largely with the literature and my own experiences. Music is affected by dyslexia and above everything from the way we in the West most often have chosen to aproach music and music pedagogy. The way you work if you have dyslexia, which results in dyslectic problems with reading and writing, affects even the music and especially the use of notation. The ability to digest music through notes is adversely affected, which is extremely important to know, especially for the student who otherwise can be stopped, or locked out, in the music area by misunderstanding. The way of thinking that people with dyslexia have, can also affect music positivly. The quick thinking and the proximity to images and creativity that is typical of dyslectic people are often beneficial in terms of musical expression. A freedom while playing by ear or improvising is described positivly and in detail, both in the literature and by informants in the investigation. This effect seems to be primary and natural, it does not seem to be explained by the compensation of difficulties that people with dyslexia have in other areas of the music.<br><p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>
7
Nilsson, Kristoffer. "Musikpedagogik i förskolan : Om olika syften med att arbeta med musik i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25050.
Full textAbstract:
Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt. Intervjuerna mynnar ut i ett resultat, där författaren delar inde upplevda huvudsakliga syftena till att arbeta med musik i ”Omsorgsrelaterade syften”(exempelvis musik som tröst) och ”Pedagogiska syften” (exempelvis musik för att lära utspråk). Intervjuresultatet påvisar i enlighet med tidigare forskning en efterlysning av detviktiga metasamtalet. Musik upplevs av pedagogerna som en viktig del av barnskänslomässiga utveckling.
8
Uddholm, Mats. "Om professionella aktörers musikpedagogiska definitionsmakt : En kulturhistorisk studie av samband mellan musikpedagogisk teori och definitionsmakt." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-75073.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to illuminate which role theories of music education can have in the dialectic between discourse and competence in the practice of music pedagogy. The thesis stems from a problem-oriented project that resulted in the formulation of the following research question: how can the connection between music education theory and the power of definition be described and problematized from a cultural-historical perspective using Vygotsky's thesis of Semiotic Thinking? In his research on the dual function of language Vygotsky makes a distinction between the usage of concepts and conceptualization. In this study this distinction has been crucial to determining the relationship between music education theory and the power of definition as practised in music pedagogy. The research project comprised a background study and three sub-studies. The focus of the background-study was the conditions for musical learning and development in persons with severe cognitive dysfunctions. The first sub-study dealt with how social workers in this area of special education conceptualise their view of music in relation to their understanding of music activities in their own practice. The second sub-study aimed to explore which concepts music-therapists use in their meta-reflections on musical situations in this area of special education. The purpose of the third sub-study was to formulate a theoretical perspective on the relationship between music education theory and the power of definition using Vygotsky's hypothesis of semiotic thinking. The main conclusions are: first, that music education theory can be understood as a structural coupling between the power of definition that is embedded in music-pedagogical discourse as a whole, and the power of definition possessed by music pedagogues; second, that the development of the power of definition in the practice of music pedagogy is a creative process that in turn entails a critical questioning of music education theory.
9
Falsin, Henrik, and Erik Pettersson. "Noter eller gehör : En studie av fyra instrumentallärares syn på not- och gehörsspel." Thesis, Örebro University, School of Music, Theatre and Art, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-4861.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två elgitarr- och två trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan elgitarr- och trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen.</p>
10
Ålander, Jonas. ""Something to add to the body and shake" : - En studie om människan och musiken i St. Vincent och Grenadinerna." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-18835.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ”bra” musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St. Vincent och Grenadinerna. Intervjuerna spelades in under olika förhållanden och informanterna valdes ut genom snöbollsurval och målinriktat urval. Resultatet visar att musik är viktigt för och en stor del av informanternas liv. Musik definieras som känslor och funktioner eller ett medel för att förändra känslor. Musikalitet definieras till största del som något alla har men musiker anses ofta vara specialister. ”Bra” musik anses vara musik som berör individen. Musik betraktas ibland i det dagliga livet som en hjälp genom dagen eller en verklighetsflykt. Bland tidiga och starka minnen av musik visar resultatet att kyrkan och ”gatan” framkommer som platser där musik ofta förekommer. Samtliga informanter har erfarenheter av musikinstrument och gehör framstår som det främsta sättet att lära sig spela. Musik används vid olika situationer t.ex. när sinnestillstånd vill förändras eller yrkesliv utvecklas. Resultatet visar att musik påverkar människor på både positiva och negativa sätt. Budskap genom text i musiken är den främsta orsaken och budskap i västindiska musikgenrer diskuteras. Avslutningsvis menar informanterna att musiken förenar människor, men att det beror på kontexten.
11
Lindberg, Håkan, and Peter Strömqvist. "Samspel i musikensemble : Ensemblemusikers syn på det sociala samspelet." Thesis, Örebro University, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1783.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.</p><p>Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska.</p><p>Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen.</p>
12
Lilliedahl, Jonathan. "Pianolärares musikpedagogiska grundsyner inom kommunal musik- och kulturskola." Thesis, Örebro University, School of Music, Theatre and Art, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1522.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.</p><p>Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.</p><p>Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare. Dessa ståndpunkter grundar sig i en musiksyn respektive pedagogisk grundsyn och tillsammans bildar de en så kallad musikpedagogisk grundsyn.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskning där kärnan består av fyra intervjuer med olika pianolärare. Som bakgrund finns också en större kvantitativ forskning, vilken har varit en utgångspunkt och även till viss del urvalsgrundande för att finna representativa intervjupersoner.</p><p>Intervjuerna har gett insikt i hur en musiksyn och en pedagogisk grundsyn integrerar för att bilda en musikpedagogisk grundsyn. Begrepp som estetik och kulturarv, demokrati och mångfald har blivit centrala. Lärarna har också poängterat åsikter om att ge eleverna en gedigen grund och att utgå från elevernas egen känsla i undervisningen.</p><p>Resultatet har sedan ställts mot tidigare forskning. Intervjuerna bekräftar också i viss mån en övergripande kategorisering i innehålls- kontra elevcentrerade lärare, att som lärare undervisa till eller genom musik.</p>
13
Lindkvist, Niklas. "Påverkas eleverna i årskurs 5 av sin musiklärares personliga musiksmak?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-994.
Full text
14
Jennersjö, Ann, and Karin Hummerdal. "Det är svårt att vara den man vill vara : En studie om identitet och lärande utifrån Tv-programmet Idol." Thesis, Örebro University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1777.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två Idoldeltagare och två sånglärare upplever TV-programmet Idol utifrån ett lärandeperspektiv, vilket innefattar frågor kring sång, identitet och socialisation. I uppsatsen presenteras vårt resultat från fyra intervjuer, samt litteratur kring musik och musikliv, musik och media samt musik och identitet.</p><p>Litteraturen beskriver att lärande inte nödvändigtvis behöver skapas i skolan utan också kan ske på andra platser.</p><p>Studien visar att deltagarna i Idol upplever att de har lärt sig mycket. De anser att de har fått musicera tillsammans med andra, träffa människor inom musikbranschen, arbeta med sångpedagoger, samt lära sig hur TV.</p><p>Också sånglärarna anser att deltagarna i Idol lär sig och att programmet är ett bra tillfälle för dem som vill synas och ”komma fram”. De påpekar däremot att lärandet handlar för lite om musiken och mer om branschen och TV. Exempelvis säger en av intervjupersonerna att sången blir ”framkrystat” och oäkta på grund av att Idoldeltagarna tvingas ”leverera” enbart för TV.</p><p>Vid analysen av studien lyfts Idols koppling till ett informellt lärande fram. Media tar allt mer plats i dagens samhälle och är en stor del av ungdomars identitetsbygge. Här märks skillnader mellan sånglärarna och Idoldeltagarna i hur de uppfattar att man lär sig, var man lär sig och vad lärande är bra för. I olika situationer, som i musiksalen möts olika erfarenheter från olika former av lärande.</p>
15
Zangger, Borch Daniel. "Sång inom populärmusikgenrer : konstnärliga, fysiologiska och pedagogiska aspekter." Piteå : Institutionen för musik och medier, Luleå tekniska universitet, 2008. http://epubl.ltu.se/1402-1544/2008/59.
Full text
16
Nyberg, Johan. "Man kan aldrig kunna allt om musik - det känns verkligen stort : en pragmatisk studie om gymnasieungdomars begreppsliggörande av kunskap och lärande i musik." Licentiate thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-144.
Full textAbstract:
In my profession as a music teacher in upper secondary school, I have often encountered students who express a dichotomy between their association of music in everyday life and music in school. This display of conflict can for instance surface when it becomes obvious to them that working with and learning music may comprise more than performative or aesthetic aspects. The purpose of this research project is to investigate into how students in Swedish Upper secondary school’s music programme conceptualize and communicate musical knowledge and learning, by using pragmatist philo- sophy and narrative inquiry and analysis. The reason for this is my belief of the need for understanding each other when it comes to learning as well as teaching. This is what constitutes the basis of a democratic society, where every voice has the right to be heard and listened to, but in which this right needs to be made possible. It is also my belief that when this is made possib- le, making your voice heard also includes a responsibility on behalf of both speaker and listener. This qualitative study has been conducted in parallel with scientific studies at the National School of Research in Education (NFS) and is based on the participation of 29 students attending 4 different schools with National and Specially designed Upper secondary school music programmes. The method for gathering of data consisted of two steps, the first being a questionnaire with open questions answered by the students on their own, which were then analyzed and used as a basis forming a interview template. In the second stage focus group interviews were conducted. The empirical data has then been analyzed using narrative analysis, and the re- sults are presented in two steps, the first being a narrative representation in the form of a dialogue between two voices: a researcher and a student. In the second step this dialogue was analyzed further in comparison with the prag- matist key concepts of experience, action and meaning, and the notion of resistance as a prerequisite for learning. Overall, the results show that re- gardless of school, form and type of programme, none of the informants state that, during their years as students in school/music education, they have been asked to reflect upon these matters before, what they regard as musical knowledge and how to learn – something they do not express any greater concern about. Furthermore, the results show that the students participating in this research conceptualize musical knowledge as a three-part combina- tion of theory, practice and expression/emotion that cannot be fully separab- le; knowledge that is manifested through action and valued differently de-pending on surroundings – hence contextualized. According to the students, musical learning in school is also dependent upon action, and is made pos- sible through the will to practice and thereby develop innate abilities. In this, curricula and teacher(s’) experience(s) are seen as key factors, while musical learning outside school is regarded as less regulated. My hope is that by gi- ving room for the students´voices to be heard, this research may be of avail to school practitioners, educators and researchers. If learning of music on a deep level is made possible through inclusion of those who are seen as lear- ners, those who are seen as teachers – as well as those who have the power to shape educational prerequisites – need to address this issue, and start ma- king it possible for music students’ voices to be heard in music education. This because – in accordance with what Deweyean pragmatism asserts – it is crucial that the teacher is the one who through his or her professionality ta- kes responsibility for making a dialogue with the students possible, and through this will be able to teach, guide and form the education in accordan- ce and balance with students’ experiences, interests and the demands of mu- sicianship as well as curricula.
17
Jennersjö, Thomas. "VIS genom musik. En presentation av ett musikaliskt arbetssätt i en mellanstadieklass." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-647.
Full text
18
Fogel, Maria. "Musiken i Bolibompa. : Utveckling, utrymme och pedagogiska funktioner." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-30707.
Full text
19
Backman, Helene, and Pernilla Helena Svensson. "Musik som pedagogiskt redskap i förskolan : En intervjustudie om hur sex verksamma förskollärare uttrycker att de väver in musik i barns lärande." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk forskning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-18636.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Förskollärarna uttrycker att musik är ett bra pedagogiskt redskap på så vis att musik har förmågan att fängsla alla barn, även de barn som är under språkutvecklig. Förskollärarna uttrycker också att musik är ett bra hjälpmedel för att stimulera barns motorik.
20
Petersson, Johan. "Tillsammans med Hans Leygraf : en studie av pianopedagogik och traditionsöverföring /." Piteå : Musikhögskolan, Avdelningen för musikpedagogik, 2005. http://epubl.ltu.se/1402-1757/2005/66/index.html.
Full text
21
Ahlman, Isak. "VAD ÄR KUNSKAP I MUSIK? : - En intervjuundersökning av två musiklärares uppfattning om kunskap i musik." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-34567.
Full textAbstract:
Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka två musiklärares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras på en diskursanalys där jag i intervjuer med två musiklärare ställt frågor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om två ganska skilda beskrivningar där det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krävs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig åt verkar instrumentalspelet och sången spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av färdighetsmässig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebär. I sina beskrivningar av andra moment som musikteori och musikhistoria framstår de som betydelsefulla först då det vävs samman med instrumentalspelet och sången. I musiklärarnas utsagor framträder en bild där vissa kunskapsmoment värderas högre än andra vilket också får betydelse för musikundervisningen.
22
Johansson, Maria, and Malin Kårhed. "Lilla snigel, akta dig! : En studie om hur pedagoger använder musik i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129446.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt förskolepedagoger - utöver planerade sångsamlingar- använder musik i sin förskolas dagliga verksamhet. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar som berör hur pedagoger anser att musik kan användas i verksamheten och huruvida deras egna relation och erfarenhet till musik har en påverkan på sättet de arbetar med musik. Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer där en intervjuguide (bilaga 2) med möjlighet att lägga till, ändra och utveckla frågorna allt eftersom behovet uppstod. Totalt intervjuades 6 pedagoger från 4 förskolor. Det var 5 kvinnor och 1 man som intervjuades och de har mellan 5-30 verksamma år inom att arbeta i förskola. Resultatet visade på att musik i stor utsträckning användes i verksamheten och att samtliga informanter, förutom planerade sångsamlingar, försökte använda musik så ofta som möjligt. Resultatet visade även att pedagogens egna inställning till musik är viktig och att samtliga informanter, oavsett personlig musikutbildning eller intresse ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att arbeta med musik i förskolan tillsammans med barnen. Slutligen har vi synliggjort de likheter som återfinns mellan litteraturen och den syn informanterna har på musik, samt besvarat de frågeställningar som vi satt upp i början av arbetet.
23
Edin, Kalle. "Snart ett krav från dina elever : Att lära ut DJ:ande inom musikundervisningen." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1776.
Full textAbstract:
Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess utövare kommit att ta en allt större plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har rötter i denna kultur. Dock så lyser den med sin frånvaro inom musikundervisningen i skolan. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur DJ:ande kan inkluderas i musikundervisningen på gymnasiet. Sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma DJ:s i Stockholmsområdet genomfördes för att undersöka vilka kunskaper som är viktiga och om DJ:ande kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Även diskjockeyns roll inom populärmusiken undersöks och vilka kurser inom ämnet musik på gymnasiet som bäst lämpar sig för integration av DJ:ande. Resultatet visar att DJ:ande har en central roll inom populärmusikens utveckling, speciellt från 1970-talet och framåt. DJ:ande kan inkluderas inom kurser i ämnet musik på gymnasiet men lämpar sig mindre bra som pedagogiskt verktyg. Förmågan att läsa ett dansgolv och att ha en stor kunskap om musikaliska verk är viktiga kunskaper för DJ:s.
24
Thorgersen, Ketil. "Music from the Backyard : Hagström's Music Education." Doctoral thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för musik och medier, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40056.
Full text
25
Stiberg, Maria. "Välkommen till förorden : musikpedagogiska traditioner, intentioner och konventioner speglade i fyra historiska manualer." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-27.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik. Av de intentioner som sågs speglade i förorden var de bildande intentionerna de mest uppenbara. Resultaten visade också att manualer från såväl 1500- som 1700-tal speglar ett holistiskt synsätt som förenar teoretiska och praktiska kunskaper i musik i dess egenskap av bildande konstart.<br>The aim with this study was to look deeper into educational thoughts of tradition and with a music educational interest of knowledge investigate the intentions and conventions behind the communication of musical knowledge in historical manuals. Prefaces from four manuals from two different centuries were studied; an instrumental manual and a music theory manual from the 16th century, and an instrumental manual and a music theory manual from the 18th century. The manuals were Silvestro Ganassi’s Opera intitulata Fontegara dated 1535, Thomas Morley’s A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke dated 1597, Johann Joseph Fux’ Gradus ad Parnassum dated 1725 and Johann Joachim Quantz’ Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen dated 1752. The prefaces were analyzed in three levels with a combined method, to investigate how musical knowledge was communicated both on an individual level and on a more socially orientated level. The theoretical approach in this study was cultural psychology, which made possible to scientifically shed light upon the relation between individual and traditions and thereby connect this study to the music educational practice of today. The intentions that were found most clearly mirrored in the prefaces were those concerning the process of musical formation. The results also showed that historical manuals from the 16th and 18th century represent a holistic wiew on music that cannot separate theoretical from practical knowledge as it is a unit in music as a bransch of art connected to the process of formation.
26
Nilsson, Jonas. "Akustisk gitarr eller elgitarr? : En studie av unga tjejers förhållningssätt till gitarren." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-696.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ”naturliga” är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande. Den andra delen av uppsatsen bygger på intervjuer som genomförts med sex tjejer i åk. 9. Tjejerna från dessa intervjuer upplevde att elgitarren lät mera, att det var roligare att spela elgitarr, att den akustiska gitarren var lättare att spela, lät bättre och var mer tillgänglig. De intervjuade tjejerna trodde också att det som gjorde att det var färre tjejer jämfört med killar som spelade elgitarr på skolan berodde på att killarnas musiksmak var mer sammankopplad med elgitarren, att killarna var mer tända på att spela elgitarr, att tjejerna stod tillbaka och lät killarna spela elgitarr och att tjejer var mer för att sjunga.</p>
27
Sohlberg, Linda. "Stökigt på musiken?" Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1277.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka om musiklärare och klasslärare i år 1 – 3 reagerar på och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som använts är observation och urvalet av deltagare är lärare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en början att skillnaden i vad musiklärare och klasslärare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler än skillnaderna. Även min bild av att musiklärare, under lektionerna, korrigerade elever fler gånger än klasslärarna verkar enligt resultaten vara fel. De beteenden som båda kategorierna av lärare korrigerade var till exempel olika former av prat och rörelser. Något som för musiklärarna var unikt att korrigera var beteenden kopplade till just musikämnets lektionsmoment, så som sång och instrumentspel.Undersökningen kan inte dra några generella slutsatser eftersom observationsunderlaget är relativt litet. Däremot har observationerna och resultaten ökat förståelsen för ordningsproblem i olika ämnen genom att med en viss säkerhet peka på att dessa är liknande i flera klassrum.<br><p>Lärarexamen</p>
28
Lundström, Anna. "”… jag tjänar ju någon …” : - åtta blivande organisters tankar om sitt kommande yrkesliv." Thesis, Örebro University, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1780.
Full textAbstract:
<p>SAMMANFATTNING</p><p>Åtta blivande organister har fått ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de håller på att växa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en självklar komponent i deras syn på musiken i kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar på frågan om vad yrkesrollen kärna är, så är det att få ge vidare musiken och genom musiken peka på att det ”det finns något större här i tillvaron”. Alla de intervjuade har vikarierat i större eller mindre utsträckning alltifrån kortare sommarvikariat under ett par år till heltidstjänstgöring. Det faktum att alla studenterna redan har en stor erfarenhet av att vikariera gör att de redan har en bas av erfarenheter som präglar deras syn på kyrkomusikens roll och sin egen yrkesroll och den påverkar oavsett hur stor erfarenheten är.</p><p>När det gäller frågan om vilken musik som passar i gudstjänsten sammanfaller inte alltid kyrkans och individens tolkningsperspektiv. I intervjuerna har det också kommit fram hur studenter när de spelat på begravningar fått kompromissa med kyrkans lära i syfte att tillmötesgå de anhöriga</p><p>I intervjuerna har det också kommit fram funderingar om framtiden och sådant som kan betraktas som orosmoln. Det har då varit fråga om kyrkans ekonomi och i förlängningen församlingarnas ekonomi, färre sökande till kyrkomusikutbildningarna, samarbetssvårigheter och ett krympande församlingsunderlag som oroar i första hand.</p>
29
Näslund, Thomas. "Jakten på ramfaktorteorin : en kritisk studie av svensk skolutveckling i ett trettioårsperspektiv; om skolans förändrade styrning och villkor för ämnen som musik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-28.
Full text
30
Sidander, Annika, and Raudna Vieira. "Musik i förskolan : "...ja, vi har sångsamling varje dag" En fenomenografisk studie om hur musikpedagogik genomförs i musikinriktade förskolor." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44353.
Full textAbstract:
A phenomenographic study by interceptions from preschool teachers about their work with music in music-oriented preschools. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how preschool teachers understand music as a concept in the Swedish preschool's curriculum as well as how they integrate music in the daily activities with the children. Our intent is also to highlight their different methods, pedagogical approaches and how music can bring learning and development to children. We have an interest of examining these approaches once we have identified researches concerning about music in preschool education being used mostly for instrumental learning orientation rather than aesthetic orientation. The theoretical starting point of this study is Vygotskian sociocultural theory. The method that we used to gather empirical data is semi-structured qualitative interviews. Three preschool teachers from different music-oriented collaborated to this study. We have performed phemenographic data analysis of the interpretations of our respondents and created different categories of our data. The descriptions of these categories are presented summarized in theresult of this study. From our research has it become apparent to us that music in the examined preschools is integrated in many various ways and moments and the way music is integrate in the daily activities in those preschools do not differ significantly. The result shows that music not only being used as learning tool to other subjects but also as a support to aesthetic experience. Music also appears to be a community builder, a promoter of emotional senses and skills development.
31
Karlsson, Anna-Karin, and Linnéa Hermansson. "Musikens roll i skolan - Hur några lärare och rektorer ser på musik i skolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-949.
Full textAbstract:
<p>Studien visar vad några lärarna och rektorerna på tre utvalda skolor har för inställning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgångspunkterna beskriver författares olika syn på vad musikalitet är, vilken roll läraren har i musiken, vad som påverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har på hjärnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklärare och en klasslärare på tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade är positivt inställda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola använder musiken som en självklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som påverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten.</p>
32
Karlsson, Joakim. "en litteraturstudie om musikterapi som behandlingsform : hur musikterapi kan stimulera och utveckla motoriken hos gravt funktionshindrade barn och ungdomar med retts syndrom och cp skada." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1100.
Full text
33
Eklund, Andersson Frida, and Josefine Karström. "Ämnesintegration mellan musik och matematik : En studie bland några verksamma lärare i årskurs 1-3 samt en studie i tidigare forskning." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1692.
Full textAbstract:
<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om dagens skola använder ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och på vilket sätt. I tidigare forskning undersöks även hur musik och matematik är kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som används är både enkäter och intervjuer som består av frågor kring ämnesintegrerad undervisning i dagens skola. Både enkäterna och intervjuerna har genomförts på två skolor i samma kommun. Enkäterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklärare i årskurs 1-3. På varje skola har intervjuerna genomförts med en musiklärare respektive en matematiklärare. I uppsatsen sammanställs enkäterna och intervjuerna där det visar sig att några lärare i årskurs 1-3 använder sig av ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik. De arbetar på olika sätt och den syn de har på ämnesintegration mellan musik och matematik varierar allt från en genomtänkt och medveten undervisning till en omedveten handling. Tidigare forskning kring ämnesintegration framhåller vikten av sambandet mellan musik och matematik för ett helhetsskapande. Varje skolämne har ett egenvärde och därför behövs välutbildade och kunniga lärare för djupkunskaper, men alla lärare bör använda ett integrerat arbetssätt för att skapa en helhet.</p>
34
Gunnarsson, John. "De kallar oss Me Wes : en studie om dagens ungdomars förhållande till populärmusik sett ur ett senmodernt perspektiv." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1766.
Full textAbstract:
<p>Studiens syfte var att föra en diskussion utifrån en enkätundersökning av två niondeklasser och en åttondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick från Ove Sernhedes diskussion om kulturell friställning och undersökte om den är applicerbar på ungdomar i dag år 2007.</p><p>Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkätundersökning utförd i två olika skolor på elever i åldrarna 14-15 år gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemområdet.</p><p>Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell friställning delvis i sin ursprungliga version ej längre är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, är inte kulturellt friställda till så vida att de som sina generationsföregångare är vilsegångna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhällets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stället förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stället för en flykt från dess krav och stress. Slutligen har jag även kommit fram till att ovannämnda förändringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhåller sig till populärmusik.</p>
35
Åverling, David, and Marcus Jönsson. "Musik, ett didaktiskt verktyg?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-721.
Full textAbstract:
<p>Tanken med den här uppsatsen var att undersöka om musik kan användas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler ämnen än bara musikämnet och om det här bidrar till en positiv påverkan i läroprocessen.</p><p>För att komma fram till det här bestämde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade två stycken pedagoger och en musikterapeut. Frågorna vi ställde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser händer med människan vid musikalisk aktivitet samt hur man på bästa sätt integrerar musik i undervisningen. I vår undersökning jämförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring ämnet musik i läroprocessen.</p><p>I vårt resultat framkom det att musik är ett viktigt redskap för lärande och att musik bidrar till att befästa kunskaper men det framhävdes även att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det därmed också missgynnar inlärning. Det kan dock generellt sägas att enligt vår undersökning är musik ett glädjefyllt moment i sig.</p><p>Är man bara medveten om syftet av användandet av musik i övriga ämnen så kan det påverka läroprocessen på ett positivt sätt.</p>
36
Lejondahl, Linda. "Rektorn och Musiken : En kvalitativ studie om fyra rektorers syn på musikämnets värde i den svenska grundskolan." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15966.
Full textAbstract:
This thesis, entitled The Headmaster and the Music, is based on interviews with four headmasters, who are all working in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they view music, both in general and as a school subject. Since the research on this topic is scarce, the study can be described as explorative. The result shows that the headmasters’ personal experiences have an impact on the way they view music. Four different focus points on music in school have emerged from the material, and these represent the four very different views that each headmaster holds. The study also presents a diversity of opinions on the value of music as a school subject. This diversity can be looked upon as problematic, but can also be seen as representing the versatile potential that music comprises as a subject in the Swedish compulsory school.
37
Stenman, Liselott. "Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-25.
Full textAbstract:
Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Bakgrunden till denna studie står att finna i min tidigare erfarenhet som musiklärare på en särskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt funktionshinder. För några år sedan gav en elevsituation upphov till frågor kring förhållningssätt hos personalen på denna skola, vilket väckte mitt intresse för fenomenet förhållningssätt. Denna studie söker därför svar på hur fem informanter med olika anknytning till särskolans musikverksamhet tänker kring fenomenet förhållningssätt. Syftet är att belysa frågan på ett individuellt plan för att erhålla fördjupad kunskap om tankar runt förhållningssätt inom denna verksamhet. Under studiens analysprocesser har fem tankevärldar kring förhållningssätt tolkats fram; Flexibel värld; Rigid värld; Svävande värld; Solid värld och Isolerad värld. Dessa tankevärldar ger inblick i hur särskoleelever blir bemötta inom denna form av skolverksamhet.<br>Thoughtworlds and attitudes in Special School music activities by Liselott Stenman, is a study carried out within the framework of the Master program in Music education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm. The background of this study is an experience from a previous work as a music teacher at a Special school with children and youth diagnosed with mental retardation and different kind of disabilities. A couple of years ago a pupil created several questions among staff around attitudes that woke my interest for the phenomenon attitude. The main interest in this study is therefore to find out how five informants with various connections to the music activities in Special schools, describe their thoughts about attitude. The purpose is to highlight the question of attitude on an individual level in order to enhance the understanding of varying thoughts about the attitude within this activity. During the analyses five thoughtworlds have been constructed: Flexible world; Rigid world; Floating world; Solid world and Isolated world. These thoughtworlds give insight to staff attitudes toward pupils within this kind of school.
38
Thelander, Sarah, and Elin Eliasson. "Musikens möjligheter : En studie om hur pedagogens förhållningssätt kan utforma arbetet med musik för att stimulera utveckling och lärande i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32197.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsättningar för barns utveckling och lärande. En central del i studien är hur förskollärares förhållningssätt till musik påverkar deras arbetssätt. Studien bygger på en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund är semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollärare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollärare använder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som påverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lärandepå flera plan. Dock finns det hinder som kan sätta gränser för arbetet med musik, både gällande miljön och personliga begränsningar.Denna studie visar att pedagogens förhållningssätt har betydelse för om musik används som ett verktyg för att stimulera utveckling och lärande
39
Pettersson, Susanne, and Jenny Krusell. "Musik i förskolan : Åtta förskollärares syn på hur musiken används i barngrupperna samt i vilket syfte." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-92.
Full textAbstract:
<p>Syftet med undersökningen var att beskriva utifrån förskollärarnas åsikter och tankar om hur de använder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det används. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med åtta förskollärare på åtta förskolor. Utifrån resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom användningen av musik i förskolan. En likhet som upptäcktes var att musiken används och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader på hur ofta samlingar med musikaktiviteter används, då en del hade det varenda dag och en del varannan vecka. Musiken fann vi som ett element för att bevara traditioner och att den ofta uppstår i samlingar som ibland är planerade, men även spontant som i vardagssituationer. Undersökningen visar även att en del av förskollärarna har ett syfte med musiken i arbetet med barnen, bl.a. hänvisade de till barnens språkutveckling. Men en del ansåg sig inte ha något direkt syfte med musiken i arbetet, de ansåg att det var ett redskap som alla andra.</p>
40
Stjernberg, Madelene. "Språkutveckling genom musik." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-475.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning</p><p>Den här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.</p><p>Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling.</p>
41
Josephson, Marcus. "Den skapande läraren : en källa till inspiration." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1979.
Full textAbstract:
Detta självständiga arbete handlar om att komponera och spela in populärmusik och att undersöka om pedagogens kreativitet utanför arbetsplatsen påverkar kreativiteten inom densamma. Under projektets gång har skrivande, arrangerande och inspelning av musik varit i fokus och arbetet resulterade i sju inspelade låtar.<br><p>Bilaga: 1 CD</p>
42
Jonasson, Fredrik. "”Som riktig musik” : En kvalitativ studie om spelmusik och dess plats i skolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101574.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie har som syfte att att undersöka unga vuxnas relation till genren spelmusik samt hur skolan tar vara på elevers intresse av densamma. Studien görs i två delar; en fokusgruppsintervju med fem folkhögskolestudenter på en spelmusiklinje samt en djupintervju med studenternas ansvarige lärare. Resultatet struktureras och analyseras med hjälp av teorier om de olika plan eller ”rum” i vilka spelmusiken är närvarande i respondenternas liv. I diskussionsdelen diskuteras hur cirkulerande berättelser och ”mytologier” om spelmusik påverkar studenternas identitetsskapande samt problematik kring att passa in i skolans lärmiljö. Vikten av att i musikundervisningen uppmuntras till användning av sin ”egen” musik diskuteras också, som ett led i identitetsskapandet. Sammanfattande visar studien att eleverna har skilda ingångar till både spelmusiken och spelande under deras pågående studier såväl som under deras tidigare skolgång. I stort upplevde gruppen att spelmusik blivit en identitetsmarkör först på folkhögskolans spelmusiklinje, men studien tyder också på att studenterna inte tänkt på spelmusik som en erkänd genre eller spelmusikkompositörsyrket som en etablerad profession, delvis på grund av genrens frånvaro i skolan. I interaktionen studenterna emellan märks en rik, gemensam referensbank både inom spelmusik och en mer generell spelkultur, vilken alla utom en student tyckte sig tillhöra. Den ansvariga läraren menade att studenterna genom denna delaktighet i spelkulturen har lätt att identifiera sig med varandra och studenter på andra linjer och skolor som har samma intresse. Musiklärares inställning till spelmusikär, enligt den intervjuade lärarens erfarenhet, schablonmässig eller negativ, men detta ändrar sig dock enligt honom i takt med att den äldre generationen lärare ersätts med en yngre, vilken vuxit upp med dataspel.
43
Karlsson, Beatrice. "Musiken, pipet och öronproppen : En studie kring ljudnivåernas påverkan och hantering i musikundervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105055.
Full textAbstract:
Denna, både kvantitativa och kvalitativa, studie har till syfte att undersöka hur hörselkvalitén är hos musiklärare och deras elever på gymnasiet och i folkhögskola, hur musiklärarna och deras elever hanterar och upplever ljudnivåer både i musikundervisningen och privat samt huruvida hörselvård som ämne anammas i musikundervisningen. Studien baseras på en anonym enkätundersökning som utförts på två gymnasieskolor och en folkhögskola om sammanlagt 78 elever och 7 musiklärare. Resultatet redovisar statistik baserad på svarsfrekvens från enkäterna, ger svar på att musiklärarnas och elevernas hörselkvalité är till stor del lägre och flertalet hörselskador i olika former, såsom tinnitus, ljudkänslighet och hörselnedsättning upplevs. Resultatet visar också att hörselvård tas upp till stor grad i musikundervisningen.
44
Jansson, Arvid. "Överväganden i ensembleundervisning : Konceptioner inom musikämnet hos musiklärare i grundskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-67392.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden lärare på högstadiet säger sig göra när de organiserar sin ensembleundervisning och i vilken utsträckning dessa rutiner motsvaras av de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Genom intervjuer med musiklärare på högstadiet samlades data in som underlag i för studien. Resultatet i studien utgår ifrån de fyra frågeställningarna som berör överväganden angående kursens mål, repertoar, ramfaktorer och elevers förutsättningar som sätts i relation till den tidigare forskningen i diskussionen. Resultatet tolkas även utifrån de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Resultatet visar att överväganden mot kursens mål varierar kraftigt då några använder sig av kursplanen i hög grad då de organiserar ensembleundervisning medan andra bortser från den helt. I val av repertoar visade det sig att det viktigaste inte var att lära sig spela låtar enligt de intervjuade lärarna utan att musicera med flyt samt att kunna göra en egen tolkning av en låt. Den mest begränsande ramfaktoriska aspekten var att tiden skulle räcka till under lektionerna. När det kommer till elevers olika förutsättningar menade de intervjuade lärarna i studien att det gäller att vara lyhörd och anpassningsbar. Musikämnet som ett musiskt ämne och gemenskapsämne var de ämneskonceptioner som framstod mest i linje med de intervjuade lärarnas musikpedagogiska grundsyn.
45
Tour, Peter M. van. "Klingande klossar. Om 1800-talets menuettpedagogik och dagens songwriting. Del 1. Joseph Haydns menuetter." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-898.
Full text
46
Tour, Peter M. van. "Klingande klossar. Om 1800-talets menuettpedagogik och dagens songwriting. Del 2. Songwriting." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-899.
Full text
47
Gustafsson, Josefine. "Teknik eller interpretation : Fyra sångpedagogers syn på balansen i undervisningen." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-22.
Full text
48
Johannesson, Jacob. "Inspelning för reflektion." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1094.
Full text
49
Hugardt, John. "Instrumentallärares syn på övande." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-20.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare idag designar (formar) elevers sätt att öva. Det har visat sig i tidigare studier att det finns stora brister hos många nybörjarinstrumentalister om hur man gör och vad övning egentligen innebär? Vissa elever övar utan att veta på vilket sätt de kan få användning av övningen och kanske med fokus på att göra läraren nöjd istället för att utveckla sin förmåga till att musicera på sitt instrument. Andra elever kanske vet vad dom vill uppnå med en övning men har en bristande övningsteknik. Denna uppsats går inte in i detalj på strategier kring övningsteknik, men tar däremot upp frågor kring lärarens sätt att arbeta med övning för eleven i förberedelse inför lektion, kommunikation under lektion och i uppföljning av lektionen. I mitt arbete har jag valt en kvalitativ studie där jag intervjuat sex stycken instrumentallärare, som undervisar i olika instrument och arbetar på olika kulturskolor. I forskning och litteratur kring ämnet övning kan man dela upp ämnet i följande två aspekter. Vad vi vet om hjärnans förmåga och kapacitet till att lära in nya saker, samt vad det filosofiska förhållande till övning innebär och hur vi vill förmedla det till andra. Det finns olika tillvägagångssätt inom de båda, men det är mer i den filosofiska aspekten på ämnet som åsikterna går isär. Min studie visar olika aspekter på hur lärarna förhåller sig kring elevens övning på lektionen och olika tankar kring vad övning betyder. Det har till exempel visat sig vara svårare att metodiskt lära ut en ny övning än att lösa problem som uppstår under övning. Att det finns brist på förberedelse kring metodik av de olika övningar som lärarna använder sig av, men en god flexibilitet i förhållningssättet till elevens personlighet och förutsättning vad gäller problemlösning på lektionen.
50
Ahlberg, Mats. "Elevinflytande : Musiklärares uppfattningar och arbetssätt vid gymnasiets estetiska program." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-959.
Full textAbstract:
I detta arbete redovisas tre musiklärares arbetssätt med elevinflytande i undervisningen på gymnasiets estetiska program. Den visar på skillnader och arbetssätt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikämnen. Jag jobbar för närvarande som gitarrlärare på ett studieförbund i Stockholm där eleverna har ett mycket stort inflytande på undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlärarjobb är att eleverna tycker att det är roligt att spela musik de själva tycker om, samtidigt tycker jag det svårt att hitta en bra balans mellan vad jag som lärare tycker de ska lära sig och vad eleverna tycker är kul och roligt. Syftet med det här arbetet är att försöka se andra musiklärares tankar och erfarenheter kring elevinflytande. Frågeställningarna gäller de tre lärarnas och de olika skolornas arbetssätt med elevinflytande. Vilka svårigheter ser lärarna finns med elevinflytande? Finns det skillnader mellan praktiska och teoretiska musikämnen? Metoden för undersökningen är av kvalitativ art och jag har ansett det viktigt att intervjua musiklärare på grund av deras erfarenheter att arbeta med både teoretiska och praktiska musikämnen. Jag redovisar i mitt resultat vilka att svårigheter lärarna upplever finns med elevinflytande och hur det tar sig i uttryck. Brist på tid, elevernas förförståelse av ämnet, samt de mål som står i kursplanerna, påverkar elevinflytandet i undervisningen. Resultatunderlaget kommer från två enkätintervjuer och en telefonintervju med musiklärare. Det har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan olika skolor och lärare. Den enskilda skolans arbetssätt karaktäriseras genom lokala kursplaner och arbetsplaner – vilket undersökningen visar också skiljer sig åt emellan skolorna. Lärarna anger olika anledningar till vilka svårigheter de upplever med det informella elevinflytandet i undervisningen och varför. Undersökningens resultat baseras på tre lärarintervjuer. Intervjuerna har genomförts genom enkäter med uppföljande samtal och en telefonintervju. Analysen av resultatet visar att lärarna har snarlika metoder för hur de jobbar med elevinflytandet i praktiska ämnen. I de praktiska musikämnena är elevinflytandet större än i teoretiska ämnena. Lärarna uppger olika svar på varför genom att hävda att det är elevernas förkunskape<br><p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>