Relevant bibliographies by topics / Musikproduktion

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Musikproduktion'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 3 March 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Musikproduktion.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Musikproduktion"

1

Werner, Ann, and Marika Nordström. "Starka kvinnor? Förebilder och tjejer i musikproduktion och musikkonsumtion." Tidskrift för genusvetenskap 34, no. 2-3 (June 13, 2022): 113–29. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v34i2-3.3373.

Full text
Abstract:
This article focuses on the concept of ”strong women” in popular music and interrogates the idea of role models. Ideas of ”strong women” are analysed in the context of a contemporary Western society characterised by neo-liberalism and post-feminism. Advocacy of role models is regarded as an example of a political strategy that places the responsibility for social change on the individual. This is done from a feminist cultural theoretical perspective where discourse is seen as having an impact on material subject positions and where post-feminist culture is seen as part of contemporary discourse about Western women. The issue is discussed through the analysis of two empirical materials consisting of interviews; one about teenage girls’ music use and gender in everyday life and the other about female rockmusicians, mainly in their early twenties, participating in feminist music associations. In both studies the participants testify to a positive influence from female singers and musicians as role models, where these artists and musicians in different ways provide strength to the individual girl/woman. The authors regard this mediatised discourse as problematic but it is juxtaposed against the individual narratives where role models are regarded as very important. Questions concerning authenticity, politics and identification are vital themes in our analysis of these narratives. Popular music is, in some respects, described as an arena dominated by white men. Furthermore the research and public discussion about “strong women” and role models take part in reproducing the hierarchies of popular music genres. These hierarchies are understood by the authors as representing asymmetrical power relations of gender, ethnicity/race and class.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Degé, Franziska, and Gudrun Schwarzer. "Der Einfluss von musikalischem Training auf die Entwicklung der phonologischen Bewusstheit im Vorschulalter." Frühe Bildung 5, no. 3 (July 2016): 150–56. http://dx.doi.org/10.1026/2191-9186/a000270.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Studien belegen, dass ein Musiktraining die phonologische Bewusstheit im Vorschulalter fördern kann. Ziel dieses Beitrages ist es, mögliche Erklärungen für diesen Einfluss zu beschreiben, den Nutzen eines solchen Trainings zu diskutieren und wichtige Bestandteile eines erfolgreichen Trainings zusammenzutragen. Dabei zeigt sich, dass existierende Erklärungsansätze den Einfluss eines Musiktrainings auf die phonologische Bewusstheit teilweise erklären könnten. Außerdem belegen Studien, dass ein Musiktraining ähnlich hohe Effektstärken erreicht wie ein spezifisches Training der phonologischen Bewusstheit. Darüber hinaus konnten auch Kinder mit Migrationshintergrund von musikalischer Förderung profitieren. Diese letzten beiden Punkte zeigen, dass ein Musiktraining eine nützliche Ergänzung zu bereits existierenden Trainingsprogrammen zur phonologischen Bewusstheit sein kann. Des Weiteren sollten in einem Musiktraining, das darauf abzielt die phonologische Bewusstheit zu trainieren, sowohl Aufgaben zur Musikwahrnehmung als auch Aufgaben zur Musikproduktion enthalten sein.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Franke, Lars. "Hermann Goetz, Der Widerspänstigen Zähmung, Study Score (Munich: Musikproduktion Höflich, 2003). 11+283pp. np." Nineteenth-Century Music Review 4, no. 1 (June 2007): 168–75. http://dx.doi.org/10.1017/s1479409800000239.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Danielson, Virginia, and Jurgen Elsner. "Maqam - Raga - Zeilenmelodik: Konzeptionen und Prinzipien der Musikproduktion. Materialien der 1. Arbeitstagung der Study Group "Maqam" beim International Council for Traditional Music vom 28. Juni bis 2. Juli 1988 in Berlin." Ethnomusicology 38, no. 3 (1994): 509. http://dx.doi.org/10.2307/852114.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lønstrup, Ansa. "En lytterkomposition over mødet med musik i DR." MedieKultur: Journal of media and communication research 7, no. 15 (August 28, 1991): 6. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v7i15.884.

Full text
Abstract:
Musikken i radioen handler også om lyttere. Hvor den foregående artikel af Lars Ole Bonde havde sit udgangspunkt i musikproduktionen og dens vilkår i DR, beskæftiger Ansa Lønstrup sig med musikken, når den forlader højt- taleren. Artiklen handler ikke om musiklytning i arter og kvantiteter, men om de oplevelsesformer og -muligheder, som musikken i radioen tilbyder for den ikke-gennemsnitlige lytter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mueller, Rena Charnin. "Frédéric Chopin, Carl Czerny, Henri Herz, Franz Liszt, Johann Peter Pixis, Sigismond Thalberg - Hexaméron Morceau de concert, grandes variations de bravoure sur le marche des Puritains - Johann Blanchard pf, Leon Buche pf, Carlos Goicoechea pf, Caroline Sorieux pf, Kanako Yoshikane pf, Claudius Tanski pf Musikproduktion Dabringhaus und Grimm [MDG] 9041803 (1 CD: 70 minutes), $20." Nineteenth-Century Music Review 13, no. 2 (April 1, 2016): 358–61. http://dx.doi.org/10.1017/s1479409815000804.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

"EuGH: Urteil über Sampling in der Musikproduktion." KUR - Kunst und Recht 21, no. 3-4 (2019): 115–25. http://dx.doi.org/10.15542/kur/2019/3-4/8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Marquardt, Kai, and Christoph Mager. "Standorte der deutschen Musikindustrie in globalen Netzwerken der Musikproduktion." Standort, February 2, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/s00548-023-00831-8.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungPopuläre Musik entsteht in komplexen Produktionsnetzwerken, in denen verschiedene Institutionen und hochspezialisierte Akteur:innen zusammenwirken. Als Orte, an denen diese Akteur:innen zusammenkommen, dienen Tonstudios als Zentren der musikalischen Kreativität. Virtuelle und physische Bewegungen zwischen Tonstudios verbinden Städte auf der ganzen Welt und bilden so urbane Netzwerke der Musikproduktion. Ziel dieses Beitrags ist die Identifizierung von Schlüsselstädten in Deutschland sowie eine Kartierung ihrer Position innerhalb der globalisierten Produktionsnetzwerke des deutschen Musikmarktes. Dazu verwenden wir einen Ansatz der sozialen Netzwerkanalyse, um relationale Muster zwischen Städten der Musikproduktion zu untersuchen. Datengrundlage sind Standorte von Tonstudios, die an der Produktion von Alben der deutschen Top 20 Charts beteiligt waren. Die resultierenden globalen Netzwerke werden identifiziert, visualisiert und analysiert. Das Ergebnis sind standortspezifische Produktionsnetzwerke der deutschen Musikindustrie mit unterschiedlichen geographischen Reichweiten und Vernetzungsgraden. Der Beitrag bietet damit systematische Anknüpfungspunkte für strategische Fragestellungen im Hinblick auf die Einbettung und Einzigartigkeit deutscher Städte in den globalisierten Netzwerken der Musikindustrie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Melchior, Alice, Benjamin Schiemer, and Gernot Grabher. "„Hägerstrand online“: Ein methodisches Konzept zur Analyse raumzeitlicher Trajektorien in Kollaborationen." Raumforschung und Raumordnung Spatial Research and Planning, September 17, 2019. http://dx.doi.org/10.2478/rara-2019-0051.

Full text
Abstract:
Kurzfassung In der Wirtschaftsgeographie stieg in den letzten Jahren das Interesse an Fragen der Temporalität, wobei sowohl kurz- als auch längerfristige physische Interaktionskonstellationen in den Fokus rückten. Trotz der starken empirischen wie theoretischen Ausdifferenzierung physischer Kopräsenzen wurden zwei Aspekte bisher kaum ausreichend problematisiert: erstens das dichotome Verständnis physischer Kopräsenz (das sich auf die binäre Differenzierung von Abwesenheit und Anwesenheit reduziert) und zweitens die Konzeption virtueller Kopräsenz als eine defizitäre Version von Kommunikation (der das breite Spektrum sinnlicher Dimensionen von Face-to-face-Interaktionen fehlt). Zur Problematisierung dieser Aspekte von Kopräsenz reichern wir unsere geographische Argumentation mit Befunden aus benachbarten Disziplinen an und fokussieren die durch die Virtualisierung implizierten Veränderungen der Kommunikationskontexte. Hierbei stellen insbesondere die komplexen Verflechtungen von Offline- und Online-Interaktionen die etablierten geographischen Zugänge vor methodische und konzeptionelle Herausforderungen. Zur Bewältigung dieser Herausforderungen wird eine Erweiterung des zeitgeographischen Modells von Torsten Hägerstrand um eine virtuelle Dimension vorgeschlagen. Ziel unserer Erweiterung ist es, raumzeitliche Beschränkungen kollaborativer Prozesse sowohl in physischen als auch in virtuellen Kontexten sowie in (physisch-virtuellen) synthetischen Situationen empirisch erfassbar und vergleichbar zu machen. Unsere methodisch-konzeptionelle Erweiterung der Zeitgeographie illustrieren wir mit empirischen Vignetten kollaborativer Prozesse aus den Feldern Kunst (Musikproduktion im Studio) und Wissenschaft (Pharmaforschung im Labor).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Tan, Cheryl. "Clara Schumann: Complete Songs Miriam Alexandra sop, Peter Gijsbertsen ten, Jozef De Beenhouwer pf Musikproduktion Dabringhaus und Grimm MDG9032114, 2019 (1 CD: 71 minutes). €16.65 - Clara Schumann Piano Works Cristina Mantese sop, Daniel Levy pf Edelweiss Emission EDEM 3396, 2019 (1 CD: 71 minutes). €16.00." Nineteenth-Century Music Review, July 4, 2022, 1–7. http://dx.doi.org/10.1017/s1479409822000234.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Musikproduktion"

1

Köhlmark, Dominic. "Inverkan av olika tidsramar på en musikproduktions kvalité : En kvalitativ studie inom musikproduktion." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58196.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Berggren, Pontus. "Musikproduktion och Artificiell intelligens : En studie om AI som verktyg inom musikproduktion." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36118.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur AI kan användas som verktyg inommusikproduktion. De tre program som valdes ut för undersökningen var: AIVA, GoogleAI och Jukebox. För att genomföra undersökningen har deskriptiv fallstudie valts sommetod med komplettering av autoetnografi och designforskning. Resultatet visade påhur de olika programmen kunde användas i olika områden av musikproduktion. AIVAkan användas för att komplettera och/eller återskapa mänsklig kreativitet. Jukebox somär en generativ modell kan användas för att emulera ljudfiler till att imitera olika låtareller andra kompositörers stilar. Google AI består av flera AI program bland annatScribe och Magneta Studios ingår. Där Scribe kan användas för att transkriberapianoljudfiler till MIDI och Magenta Studios kan användas som fristående programeller som plugins i en DAW och med MIDI eller ljudfiler kan programmet utökakreativiteten, ge nya idéer eller bara för experimentera med AI. AI i musikproduktionkan användas som ett effektivt hjälpmedel för att skapa, hitta eller utöka kreativitet.Studien bidrar till att ge ytterligare kunskap om hur AI kan användas som ett kreativtverktyg i musikproduktion genom forskaren själv använder programmen och på ettdetaljerat sätt förklarar processen från början till slut och tar upp exempel på hurprogrammen kan användas i musikproduktion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Parnerup, Andreas. "Musikproduktion som ett terapeutiskt verktyg : Att länka ihop mindfulness, lek och musikproduktion." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36130.

Full text
Abstract:
Då ett högt procentantal av independentmusikproducenter har upplevt någon form psykisk ohälsa är syftet med denna uppsats att se hur aspekter av lek och mindfulness kan gynna musikproducenters mentala hälsa, kreativitet och produktivitet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Hur kan kravlöst men begränsat musikskapande påverka mående? Hur påverkas produktivitet och kreativitet av begränsat musikskapande? Hur kan mindfulness och lek användas för att utveckla färdigheter inom musikproduktion? Det som menas med begränsat musikskapande är musikskapande där någon aspekt är begränsat, till exempel att man bara använder en enda synth eller ett instrument. Teorin och metoden baseras på två begrepp: mindfulness och lekfull lek, varav lekfull lek kommer från Bateson och Martin. För att samla empiri har det använts en kombination av intervjuer och experiment. Under experimentet har musikproducenter fått i uppgift att illustrera sitt mående i musik och därefter svara på frågor om processen. Resultatet visar en positiv effekt på deltagarnas mående, samt finns en potential att påverka kreativitet och produktivitet. I diskussionsavsnittet sker en analys av resultatet, samt blir forskningsfrågorna besvarade. Undersökningen bidrar till kunskap inom ett tidigare mestadels outforskat område: musikproduktion som musikterapi. Avslutningsvis föreslås en självhjälpsmetod för musikproducenter som baserar sig på experimentet som förekommer i uppsatsen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Widén, Kalle. "Lärares arbete med musikproduktion : En observationsstudie av hur lärare arbetar med musikproduktion." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56739.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att få en inblick i hur det går att lära ut och arbeta metodiskt med musikpro- duktion. I bakgrundskapitlet presenteras facklitteratur om området samt tidigare forskning inom musikproduktionsmetodik. Det valda teoretiska perspektivet är designteori, vilket är en teori som utgår från att individer designar kommunikation och lärsituationer med hjälp av olika teckenskapande resurser. Arbetet baseras på kvalitativa videoobservationer som metod. Fyra lärare inom musikproduktion har videoobserverats, varpå det inspelade materialet har transkriberats och analyserats med fokus på vilka olika resurser som lärarna använder i sin undervisning. I resultatet framkommer att lärarna använder ett brett spektrum av resurser: tal, gestik, bilder, onomatopoetiska ord, ljudhärmande läten samt digital teknik för att undervisa i musikproduktion. I diskussionen berörs bland annat lärarens tecken, datorn och digitala pro- gramvaror i relation till tidigare forskning, facklitteratur och designteori.
The purpose of the study is to gain an insight into how to learn and work methodically with music production . The background chapter presents literature about the area and previous research in music production methodology. The chosen theoretical perspective is design theory, which is a theory that relates to how individuals design communication and learning situations using different signatory resources. The work is based on qualitative video observations as a method. Four teachers in music production have been video documented. The data material have been transcribed and analyzed with focus on the different resources that teachers used in their teaching. The result show that the teachers use a wide range of resources: speech, gesture, images, onomatopoetic words, sound-mimicking, and digital technology in order to teach music production. The discussion is, among other things, about the teachers use of resources, the computer and digital software in relation to the design theory.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Amvon, Tina. "Om samarbeten i musikproduktion." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1951.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Murley, Oliver. "Musikproduktion 1 på gymnasiet : Kunskap om arbetsmiljöfrågor och vad som uppfattas centralt i kursen Musikproduktion 1." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3021.

Full text
Abstract:
Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Karlsson, Järdmo Rebecca. "Musikalisk återvinning inom låtskriveri och musikproduktion." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58149.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Puu, Magnus. "Crescendo Online: en programsvit för kollaborativ musikproduktion." Thesis, Umeå University, Department of Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-23540.

Full text
Abstract:

Collaborative music making on the Internet is not a new phenomenon, but no applications have yet caught on with the vast number of laptop and bedroom studio musicians active today. This is strange considering the inherent social and interactive nature of music, especially amongst trends like Web 2.0 where collaboration and user-generated data is key. In this paper I study the problems these applications face, and why they do not have a greater appeal to musicians. With the results I develop and evaluate my own framework, known as Crescendo Online: a multi-user sequencing and modular synthesis environment, intended to pave the way for a new type of online music creation platform.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gullö, Jan-Olof. "Musikproduktion med föränderliga verktyg - en pedagogisk utmaning." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Centrum för musikpedagogisk forskning (MPC), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-32375.

Full text
Abstract:
The Millennials, today’s pupils and students, is the first generation to grow up with tools for interactive communication and media production. Many students choose to study music production in higher education establishments. Therefore music production is an emerging subject and important research topic. The aim of this thesis is to develop knowledge of music production and to identify key skills necessary for music producers and music production teachers. Three sub-studies were performed to investigate what characterizes music production, both in an educational context and as a professional activity. In the first study, a Desktop Music Production project in a municipal music school was investigated. Observations and interviews were used as data collection methods. The results show that teachers need to be multi skilled to teach musicproduction. In addition to standard teaching skills they need to have extensive knowledge of music technology and relevant contemporary knowledge about trends in youth culture and popular music. In the second study students' views on important learning outcomes in music production were investigated. Questionnaires and group interviews were used to collect data. The results show that music production is a topic that includes various types of content. Issues regarding music, technology, music industry, personal development and employability were of central importance to the students. In the third study eleven professionals were interviewed, all music production teachers or active music producers. The main result was that the skills required for both music producers and music production teachers are varied and extensive. Psychology and leadership, music, technology, ethics, law and copyright, entrepreneurship and cultural timing are particularly relevant to music production. Based on these results, a model for education in music production is presented. Music production also differs from traditional music education. In addition to traditional musical and pedagogic skills it requires technical competence from the teachers. Men dominate music production teaching, and the vast majority of professional music producers are also men. Technological developments are affecting young people's musical skills, and therefore it’s a challenge for music teachers to meet pupils and students who already have advanced knowledge of music production and are eager to learn more.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Petersson, Erik. "Recording with No Regrets : Musikproduktion utan ångerrätt." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2830.

Full text
Abstract:
Det kan hävdas att den digitala erans tekniska verktyg för musikproduktion bjuder på ständigt ökande valmöjligheter. Detta kan tyckas vara en fördel, men här finns också en paradox där ett överflöd av valmöjligheter ibland blir överväldigande och hämmande för den kreativa processen. Denna studie syftar till att utforska hur utövande musiker och producenter upplever musikproduktion utifrån ett antal konstruerade begränsningar, som påminner om hur musikproduktion gick till i begynnelsen av den inspelade musikhistorien. För ändamålet har en albumproduktion genomförts med begränsningar i tid och antal tagningar, utan möjlighet att göra pålägg, ändringar eller destruktiv ljuddesign i efterhand. Studiens frågeställningar handlar om hur de medverkande upplever både sin egen och gruppens kollektiva prestation när de är medvetna om dessa begränsningar. Dessa frågeställningar har undersökts med hjälp av ett frågeformulär som deltagarna uppmanades svara på efter att inspelningen var avslutad. Resultaten visar att de medverkande upplevde denna metod för inspelning som ny och annorlunda. En tendens som framkommer är att man generellt värderar gruppens kollektiva prestation som bättre än sin egen individuella. Inslag av nervositet, utmattning och missnöje över sin egen prestation förekommer hos flera av deltagarna, även om den större delen av enkätsvaren uttrycker positiva reaktioner och känslor.

Bifogas en kort sammanställning av utvalda delar från alla låtar som spelades in inom projektet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Musikproduktion"

1

Gensch, Gerhard, Eva Maria Stöckler, and Peter Tschmuck, eds. Musikrezeption, Musikdistribution und Musikproduktion. Wiesbaden: Gabler, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-8045-8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Vock, Lorenz. Neue Formen der Musikproduktion. Wien: Manzsche Verlags- und Universitätsbuchhandlung, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gensch, Gerhard. Musikrezeption, Musikdistribution und Musikproduktion. Wiesbaden: Springer Fachmedien, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Vock, Lorenz. Neue Formen der Musikproduktion. Wien: Manzsch, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Musik und Virtualität: Digitale Virtualität im Kontext computerbasierter Musikproduktion. Osnabrück: Electronic Publishing, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gerhard, Gensch, Stöckler Eva Maria 1972-, and Tschmuck Peter, eds. Musikrezeption, Musikdistribution und Musikproduktion: Der Wandel des Wertschöpfungsnetzwerks in der Musikwirtschaft. Wiesbaden: Gabler, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gerhard, Gensch, Stöckler Eva Maria 1972-, and Tschmuck Peter, eds. Musikrezeption, Musikdistribution und Musikproduktion: Der Wandel des Wertschöpfungsnetzwerks in der Musikwirtschaft. Wiesbaden: Gabler, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jöns-Anders, Gerrit. Intuition oder Kalkül?: Zur (Un-)Konventionalität ästhetischer Kommunikation am Beispiel der Musikproduktion. Wiesbaden: Deutscher Universitäts-Verlag, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Fenker, Benjamin. Zwei Hände für einen Dreiklang: Techne im Zentrum von Musikproduktion und Musiktraduktion. Berlin: Weidler Buchverlag, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Richard, Elen, and Association of Professional Composers, eds. The composer's guide to music publishing. 2nd ed. London: Association of Professional Composers, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Musikproduktion"

1

Klimsa, Paul, and Heidi Krömker. "Musikproduktion." In Handbuch Medienproduktion, 347–48. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80462-4_25.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fischer, Georg. "Die Verwicklung von Urheberrecht und Kreativität in der digitalen Musikproduktion." In Die Produktivität von Musikkulturen, 209–43. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19018-7_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hondros, Konstantin. "Georg Fischer: Sampling in der Musikproduktion: Das Spannungsfeld zwischen Urheberrecht und Kreativität." In Jahrbuch für Musikwirtschafts- und Musikkulturforschung, 281–85. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-36472-4_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fischer, Georg. "Wem gehört ein Klang? „Nur mir“? Zum Verhältnis von Urheberrecht und Kreativität in der samplingbasierten Musikproduktion." In Innovationsphänomene, 41–60. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-22734-0_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

"Musikproduktion in Hamburg." In Music City, 217–44. transcript-Verlag, 2014. http://dx.doi.org/10.14361/transcript.9783839419656.217.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kuchar, Robin. "Musikproduktion in Hamburg." In Music City, 217–44. transcript Verlag, 2014. http://dx.doi.org/10.1515/transcript.9783839419656.217.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Grüny, Christian. "Seltsam attraktiv. KI und Musikproduktion." In Begegnungen mit künstlicher Intelligenz, 174–204. Velbrück Wissenschaft, 2022. http://dx.doi.org/10.5771/9783748934493-174.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

"Gedanken zur Nutzung von Handgesten in der Musikproduktion." In Mensch und Computer 2015 – Workshopband, 325–30. De Gruyter, 2015. http://dx.doi.org/10.1515/9783110443905-047.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wernicke, Carsten, and Michael Ahlers. "Gender, Netzwerk, Aneignung – Professionalisierungsprozesse in digital-materieller Musikproduktion." In Buzzword Digitalisierung, 91–106. Verlag Barbara Budrich, 2021. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv1jhvn3s.8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Leenders, Matts Johan. "4 Techniken bei der Ton- und Musikproduktion von Videospielen." In Sound für Videospiele, 71–121. Schüren Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.5771/9783741000126-71.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Musikproduktion' for particular source types:
Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography