Relevant bibliographies by topics / Musikproduktion / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Musikproduktion.

Dissertations / Theses on the topic 'Musikproduktion'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 3 March 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Musikproduktion.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Köhlmark, Dominic. "Inverkan av olika tidsramar på en musikproduktions kvalité : En kvalitativ studie inom musikproduktion." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58196.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Berggren, Pontus. "Musikproduktion och Artificiell intelligens : En studie om AI som verktyg inom musikproduktion." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36118.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur AI kan användas som verktyg inommusikproduktion. De tre program som valdes ut för undersökningen var: AIVA, GoogleAI och Jukebox. För att genomföra undersökningen har deskriptiv fallstudie valts sommetod med komplettering av autoetnografi och designforskning. Resultatet visade påhur de olika programmen kunde användas i olika områden av musikproduktion. AIVAkan användas för att komplettera och/eller återskapa mänsklig kreativitet. Jukebox somär en generativ modell kan användas för att emulera ljudfiler till att imitera olika låtareller andra kompositörers stilar. Google AI består av flera AI program bland annatScribe och Magneta Studios ingår. Där Scribe kan användas för att transkriberapianoljudfiler till MIDI och Magenta Studios kan användas som fristående programeller som plugins i en DAW och med MIDI eller ljudfiler kan programmet utökakreativiteten, ge nya idéer eller bara för experimentera med AI. AI i musikproduktionkan användas som ett effektivt hjälpmedel för att skapa, hitta eller utöka kreativitet.Studien bidrar till att ge ytterligare kunskap om hur AI kan användas som ett kreativtverktyg i musikproduktion genom forskaren själv använder programmen och på ettdetaljerat sätt förklarar processen från början till slut och tar upp exempel på hurprogrammen kan användas i musikproduktion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Parnerup, Andreas. "Musikproduktion som ett terapeutiskt verktyg : Att länka ihop mindfulness, lek och musikproduktion." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36130.

Full text
Abstract:
Då ett högt procentantal av independentmusikproducenter har upplevt någon form psykisk ohälsa är syftet med denna uppsats att se hur aspekter av lek och mindfulness kan gynna musikproducenters mentala hälsa, kreativitet och produktivitet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Hur kan kravlöst men begränsat musikskapande påverka mående? Hur påverkas produktivitet och kreativitet av begränsat musikskapande? Hur kan mindfulness och lek användas för att utveckla färdigheter inom musikproduktion? Det som menas med begränsat musikskapande är musikskapande där någon aspekt är begränsat, till exempel att man bara använder en enda synth eller ett instrument. Teorin och metoden baseras på två begrepp: mindfulness och lekfull lek, varav lekfull lek kommer från Bateson och Martin. För att samla empiri har det använts en kombination av intervjuer och experiment. Under experimentet har musikproducenter fått i uppgift att illustrera sitt mående i musik och därefter svara på frågor om processen. Resultatet visar en positiv effekt på deltagarnas mående, samt finns en potential att påverka kreativitet och produktivitet. I diskussionsavsnittet sker en analys av resultatet, samt blir forskningsfrågorna besvarade. Undersökningen bidrar till kunskap inom ett tidigare mestadels outforskat område: musikproduktion som musikterapi. Avslutningsvis föreslås en självhjälpsmetod för musikproducenter som baserar sig på experimentet som förekommer i uppsatsen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Widén, Kalle. "Lärares arbete med musikproduktion : En observationsstudie av hur lärare arbetar med musikproduktion." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56739.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att få en inblick i hur det går att lära ut och arbeta metodiskt med musikpro- duktion. I bakgrundskapitlet presenteras facklitteratur om området samt tidigare forskning inom musikproduktionsmetodik. Det valda teoretiska perspektivet är designteori, vilket är en teori som utgår från att individer designar kommunikation och lärsituationer med hjälp av olika teckenskapande resurser. Arbetet baseras på kvalitativa videoobservationer som metod. Fyra lärare inom musikproduktion har videoobserverats, varpå det inspelade materialet har transkriberats och analyserats med fokus på vilka olika resurser som lärarna använder i sin undervisning. I resultatet framkommer att lärarna använder ett brett spektrum av resurser: tal, gestik, bilder, onomatopoetiska ord, ljudhärmande läten samt digital teknik för att undervisa i musikproduktion. I diskussionen berörs bland annat lärarens tecken, datorn och digitala pro- gramvaror i relation till tidigare forskning, facklitteratur och designteori.
The purpose of the study is to gain an insight into how to learn and work methodically with music production . The background chapter presents literature about the area and previous research in music production methodology. The chosen theoretical perspective is design theory, which is a theory that relates to how individuals design communication and learning situations using different signatory resources. The work is based on qualitative video observations as a method. Four teachers in music production have been video documented. The data material have been transcribed and analyzed with focus on the different resources that teachers used in their teaching. The result show that the teachers use a wide range of resources: speech, gesture, images, onomatopoetic words, sound-mimicking, and digital technology in order to teach music production. The discussion is, among other things, about the teachers use of resources, the computer and digital software in relation to the design theory.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Amvon, Tina. "Om samarbeten i musikproduktion." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1951.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Murley, Oliver. "Musikproduktion 1 på gymnasiet : Kunskap om arbetsmiljöfrågor och vad som uppfattas centralt i kursen Musikproduktion 1." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3021.

Full text
Abstract:
Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Karlsson, Järdmo Rebecca. "Musikalisk återvinning inom låtskriveri och musikproduktion." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58149.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Puu, Magnus. "Crescendo Online: en programsvit för kollaborativ musikproduktion." Thesis, Umeå University, Department of Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-23540.

Full text
Abstract:

Collaborative music making on the Internet is not a new phenomenon, but no applications have yet caught on with the vast number of laptop and bedroom studio musicians active today. This is strange considering the inherent social and interactive nature of music, especially amongst trends like Web 2.0 where collaboration and user-generated data is key. In this paper I study the problems these applications face, and why they do not have a greater appeal to musicians. With the results I develop and evaluate my own framework, known as Crescendo Online: a multi-user sequencing and modular synthesis environment, intended to pave the way for a new type of online music creation platform.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gullö, Jan-Olof. "Musikproduktion med föränderliga verktyg - en pedagogisk utmaning." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Centrum för musikpedagogisk forskning (MPC), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-32375.

Full text
Abstract:
The Millennials, today’s pupils and students, is the first generation to grow up with tools for interactive communication and media production. Many students choose to study music production in higher education establishments. Therefore music production is an emerging subject and important research topic. The aim of this thesis is to develop knowledge of music production and to identify key skills necessary for music producers and music production teachers. Three sub-studies were performed to investigate what characterizes music production, both in an educational context and as a professional activity. In the first study, a Desktop Music Production project in a municipal music school was investigated. Observations and interviews were used as data collection methods. The results show that teachers need to be multi skilled to teach musicproduction. In addition to standard teaching skills they need to have extensive knowledge of music technology and relevant contemporary knowledge about trends in youth culture and popular music. In the second study students' views on important learning outcomes in music production were investigated. Questionnaires and group interviews were used to collect data. The results show that music production is a topic that includes various types of content. Issues regarding music, technology, music industry, personal development and employability were of central importance to the students. In the third study eleven professionals were interviewed, all music production teachers or active music producers. The main result was that the skills required for both music producers and music production teachers are varied and extensive. Psychology and leadership, music, technology, ethics, law and copyright, entrepreneurship and cultural timing are particularly relevant to music production. Based on these results, a model for education in music production is presented. Music production also differs from traditional music education. In addition to traditional musical and pedagogic skills it requires technical competence from the teachers. Men dominate music production teaching, and the vast majority of professional music producers are also men. Technological developments are affecting young people's musical skills, and therefore it’s a challenge for music teachers to meet pupils and students who already have advanced knowledge of music production and are eager to learn more.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Petersson, Erik. "Recording with No Regrets : Musikproduktion utan ångerrätt." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2830.

Full text
Abstract:
Det kan hävdas att den digitala erans tekniska verktyg för musikproduktion bjuder på ständigt ökande valmöjligheter. Detta kan tyckas vara en fördel, men här finns också en paradox där ett överflöd av valmöjligheter ibland blir överväldigande och hämmande för den kreativa processen. Denna studie syftar till att utforska hur utövande musiker och producenter upplever musikproduktion utifrån ett antal konstruerade begränsningar, som påminner om hur musikproduktion gick till i begynnelsen av den inspelade musikhistorien. För ändamålet har en albumproduktion genomförts med begränsningar i tid och antal tagningar, utan möjlighet att göra pålägg, ändringar eller destruktiv ljuddesign i efterhand. Studiens frågeställningar handlar om hur de medverkande upplever både sin egen och gruppens kollektiva prestation när de är medvetna om dessa begränsningar. Dessa frågeställningar har undersökts med hjälp av ett frågeformulär som deltagarna uppmanades svara på efter att inspelningen var avslutad. Resultaten visar att de medverkande upplevde denna metod för inspelning som ny och annorlunda. En tendens som framkommer är att man generellt värderar gruppens kollektiva prestation som bättre än sin egen individuella. Inslag av nervositet, utmattning och missnöje över sin egen prestation förekommer hos flera av deltagarna, även om den större delen av enkätsvaren uttrycker positiva reaktioner och känslor.

Bifogas en kort sammanställning av utvalda delar från alla låtar som spelades in inom projektet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Kåhrström, Eva. "Musikproduktion : att lära sig grundläggande färdigheter inom inspelningsteknik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1483.

Full text
Abstract:
Det här projektet har handlat om att jag ska bli mer självständig som musiker i frågor gällande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske främst kommit att handla om min egen inlärningsprocess och de svårigheter jag stött på under arbetets gång. Arbetet har resulterat i en inspelning av låten Kött och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin.

Bilaga: 1 CD

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Renberg, Viktor. "Lärares lärande – erfarenhet, kunskap och färdigheter inom musikproduktion." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2172.

Full text
Abstract:
Musikproduktion är ett relativt nytt skolämne som ställer krav på lärarens kompetens i bland annat ljudteknik, arrangering, komposition och omvärldsbevakning inom populärmusik. En lärarutbildning med fördjupande studier i ämnet startades inte förrän 2011 så musikproduktions-lärare som är verksamma idag har därför hämtat sina kunskaper på annat håll. Syftet med studien är därför att undersöka lärares syn på sina musikaliska erfarenheter, teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter och dess tillämpning i undervisning i musikproduktion. Tre lärare verksamma i Stockholms län har intervjuats och resultatet visar att erfarenheter ifrån arrangering, komposition och studiosammanhang är värdefulla i mötet med eleverna. Det verkar även vara en stor fördel att behärska ett eller flera ackordsinstrument som exempelvis piano och gitarr. Även lärarens vana att lyssna till och analysera musik är en påverkande faktor för undervisningen. Det ställs idag mycket höga krav på lärarens ämneskunskap och tidigare forskning visar att de behöver vara multikompetenta. Utmaningen som lärare i musikproduktion står inför är att ständigt utveckla sin kompetens för att bidra till en undervisning som känns meningsfull och verklighetsförankrad för eleverna i en ständigt växlande och nyskapande musikbransch.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Alexei, Viktorovitch. "Förutsättningslös Musikproduktion : Fem sätt att skapa en låt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89297.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Åkerfors, Jimmy, and Hugo Björck. "Diktatorn vid datorn? Ett studium av musikproducentens roll inom den moderna populärmusiken." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-861.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Ström, Johan. "Den Elektroniska Ljudbilden : En studie om musikproduktion och synthprogrammering." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80057.

Full text
Abstract:
Detta arbete handlar om att återskapa ljudbilder utifrån förlagor inom elektronisk populärmusik. De valda förlagorna har vissa attribut jag fastnat för och syftet med arbetet är att kartlägga ljudbilderna i dessa produktioner och försöka återskapa dem. Fem låtar har skrivits, och baserat på processen och resultatet har en diskussion lyfts gällande hur de olika musikaliska elementen harmonik, tempo, synthprogrammering och mixning påverkar ljudbilden. Det diskuteras även ifall det finns element utöver dessa fyra som påverkar ljudbilden, vilket jag kom fram till att det gjorde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Andersson, Johannes, and Klas Thyr. "Datorstödd musikproduktion och tyst kunnande : En studie i design för användbarhet." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2541.

Full text
Abstract:

Inom en yrkesgrupp finns det en samlad kunskap och ett yrkeskunnande. En stor del av denna kunskap är outtalad och svårdefinierad. När man överför arbetet till en datormiljö kan det vara av intresse att utforma programvaran på ett sådant sätt att användarna får möjlighet att utnyttja detta kunnande även här.

Genom att undersöka hur användare arbetar med ett verktyg, som uppenbarligen är designat för att hjälpa användare genom att låta dem utnyttja sin tidigare kunskap inom området, vill vi söka svar på hur detta kan fungera och vilka för- och nackdelar det medför.

Det verktyg vi använde för vår undersökning var Reason 2.5, ett musikprogram som erbjuder en simulering av en verklig studiomiljö.

Vi har under testerna sett tydliga tecken på att användarna utnyttjar sitt tysta kunnande i stor utsträckning då de arbetar med gränssnittet. Det stora användandet av metaforer och simuleringar gör att användarna känner igen sig, men det innebär också begränsningar i möjlig arbetsgång. Vi har även sett att man med denna typ av gränssnitt kan erhålla en låg inlärningströskel utan att inskränka på experters möjlighet att arbeta effektivt. Den låga inlärningströskeln är dock beroende av användarens tidigare erfarenhet. Ett simulerat gränssnitt bidrar till konserverandet av den traditionella bild av musikproduktion som är djupt rotad inom yrkesgruppen..

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Hemdarve, Jesper. "För många val - För lite gjort? : En fallstudie i datorbaserad musikproduktion." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-1285.

Full text
Abstract:
Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa. Tidigare har tekniska begränsningar utgjort ramar för vad som är genomförbart, idag är det i högre grad upp till människan själv att sätta begränsningar. En slutsats jag drar utifrån undersökningen är att de intervjuade kan uppleva detta ansvar för sina egna förutsättningar som hämmande för den musikaliska produktiviteten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Daunoravičienė, Gražina. "Ideologische ‚Fabrikationsregeln‘ in der litauischen Musikkultur bis zur Unabhängigkeit: industrielle Musikproduktion." Gudrun Schröder Verlag, 2019. https://ul.qucosa.de/id/qucosa%3A70761.

Full text
Abstract:
Die unterschiedlichen Erinnerungskulturen Mittel- und Osteuropas hinsichtlich des Zweiten Weltkriegs hat Stefan Troebst zusammenfassend in vier Gruppen eingeteilt. Die erste Gruppe bilden die baltischen Völker, die den sowjetischen Siegesmythos am stärksten in Frage stellen – Esten, Letten und Litauer. Sie wurden noch im Juli 1944 erneut von einer fremden Macht besetzt, die eine Politik des Völkermords verfolgte. In diesen Ländern herrschte das Sowjetregime, und Massenvertreibungen nahmen ihren Anfang. Zur zweiten Gruppe zählen die Völker, die sich noch nicht über die Kriegsfolgen und den Sinn des Siegesmythos einig geworden sind – Polen, Ungarn und Ukrainer. Der dritten Gruppe ordnet Troebst die Völker zu, in denen eine von Gegensätzen durchzogene Bewertung der Kriegsfolgen existiert (vom aufgezwungenen System der Fremdherrschaft bis zum modernen Kommunismus) – Rumänen, Bulgaren und andere Balkanvölker. Und letztendlich die Schöpfer und Anhänger des Siegesmythos – Russen, Moldauer, Belarussen, ethnische Gruppen der Republik Transnistrien, deren politische Elite immer noch die Sowjetideologie und die Praxis ihrer Kulturbildung verfolgt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Eriksson, Ida Bang. "Inspelning och musikproduktion av ”modern retro" : Att förstå den konstnärliga processen." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3521.

Full text
Abstract:
I detta konstnärliga projekt har jag agerat producent och planerat för och genomfört en inspelning av två nyskrivna låtar med mitt band. I denna uppsats har jag undersökt hela den konstnärliga processen noggrant för att förstå vad som händer i den och hur man kommer fram till och kan påverka resultatet. Jag har även valt ut två musikaliska referenser och tagit reda på hur deras produktionsmetoder sett ut och jämfört dem med varandra, samt tagit inspiration därifrån till min egen process. Reflektionerna kring processen kretsar främst kring de tekniska och fysiska förutsättningarna inspelningen har haft och den beslutsfattande roll jag som producent har haft. Detta har resulterat i två grundmixar som ska produceras vidare. Låtarna är inspelade på ett sätt som kan mixas för att matcha flera olika ljudideal och kommer därmed med stor sannolikhet kunna uppfylla min vision av produktionen senare. I den avslutande diskussionen redogör jag mina insikter om att tid och pengar är stora faktorer för vilka förutsättningar man har, vikten av att vara förberedd för att kunna vara tidseffektiv i studion, samt att det mesta går att lösa ändå med hjälp av noga förberedelser och planering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Ghaab, Nadja. "Kvinnor inom musikproduktion : En studie om fyra kvinnors upplevelse i musikproduktionsbranschen." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3995.

Full text
Abstract:
Musikproduktion kan framställas som en inte lika jämställd del av musikbranschen. Även om det finns många kvinnor som är framgångsrika som artister så är de flesta upphovspersoner till hitlåtar män. Statistik från helt nya studier visar också tydligt att det är få kvinnor som når kommersiella framgångar som musikproducenter i musikbranschen. Dessutom verkar intresset för att studera musikproduktion vara svagt hos kvinnor. Därför undersöks i den här studien, med kvalitativa intervjuer som metod, vilka erfarenheter som fyra svenska yrkesverksamma kvinnor inom musikproduktion har med fokus på frågor om varför musikbranschen är ojämlik. Under dessa intervjuer uppkom många olika förklaringar till varför musikindustrin ser ut så som den gör och flera av dem kan kopplas till relevant genusteori, såsom frågan om hur genus konstrueras i musikproduktionssammanhang. Resultatet pekar på att det behövs fler kvinnliga förebilder som musikproducenter och att unga kvinnor engageras tidigt inom musikproduktion. Detta skulle leda till att musikbranschen förändras och ger plats åt fler kvinnor samtidigt som detta också skulle kunna leda till att fler kvinnor vill söka sig till såväl utbildning i musikproduktion som till musikbranschen som musikproducenter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Jaksch, Beatrice. "Semiotik i musik : En studie i hur textanalys kan styra musikproduktion." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-77857.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Asker, David. "Låtskrivande vs. Musikproduktion : En undersökning i olika ingångar till musikaliskt skapande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65687.

Full text
Abstract:
Denna uppsats handlar om hur fyra olika musikproduktionsprocesser påverkas två olika arbetsmetoder. Jag utgår från 4 st. egna refräng-idéer inom pop/contemporary-genren. Idéerna innefattar melodi och viss text. Låt A1 och A2 måste jag skriva klart helt och hållet, gällande melodi, text, ackordik och form, innan jag får gå vidare till arrangering. Vid arrangeringen får jag lägga maximalt 3 minuter på att hitta ett ljud för det instrument jag ska lägga till. Jag får under dessa minuter justera reglage på instrumentet men får inte lägga till mixningsverktyg så som EQ, kompressor eller modulationseffekter. Låt B1 och B2 ska jag ta vidare genom att direkt producera dem. De instrument och ljud jag lägger till ska jag direkt börja forma så attt ljuden blir precis så som jag vill att de ska låta i slutproduktionen. Jag får inte lägga till ett nytt instrument innan jag är helt klar med ljudet på det föregående. Jag har, under och efter arbetet analyserat hur min inspiration, trivsel, effektivitet, resultat och beslutsihållighet påverkats av de olika arbetsmetoderna. Det har visat sig att att metoden jag använt för låt B1-B2, nämligen att producera medan jag skriver och arrangerar generellt är bäst. Dock kan den ibland vara inspirationshämmande Nyckelord arrangering, contemporary, pop, musikproduktion, komposition, låtskrivande
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Alvarez, Oscar. "Förutsättningar för specialiserade musikproduktioner för personer med cochleaimplantat." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-1248.

Full text
Abstract:
Denna studies syfte är att finna sätt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. Frågeställningen är: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tänka på för att kunna anpassa musikinspelningar för människor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehålla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, så att övertonsserierna inte blir alltför långa och går för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfånget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfånget bör hålla sig runt 200-5000 Hz. Syntetisk rumssimulering, som t.ex. reverb, bör inte heller användas. Vidare presenteras en idé till hur man skulle kunna styra implantaten direkt elektroniskt, för att skapa musik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Andersson, Malin, and Erik Hedlund. "Musikproducentens skyldigheter och rättigheter vid en skivproduktion." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1127.

Full text
Abstract:

I vårt examensarbete vill vi få en djupare insikt i en musikproducents arbetsprocess vid produktionen av ett musikalbum. Vi antog uppdraget att spela in, producera och mixa en barnproduktion innehållande tretton låtar, vilket är vårt Case. Under arbetets gång har vi även gjort en fallstudie i form av en djupintervju med en etablerad musikproducent. Resultatet blev en fullängdsproduktion som släpps under sommaren 2008.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Törnell, Mattias. "Richard Pages Sound." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27178.

Full text
Abstract:
Fem låtar från Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda på vad det är som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom läsning av bookleten till skivan, informationssökning på internet, genom att titta på videodagbok från inspelning av skivan och genom att lyssna på låtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och låtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har använts till att återskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna låtar baserat på analyserna. En undersökning gjordes med en grupp bestående av 66 gymnasieelever på estetiskt program med syfte att ta reda på om de egenkomponerade låtarna har samma sound som referensmaterialet. Ljudklipp från referenslåtarna och de egenkomponerade låtarna spelades upp tätt efter varandra varpå eleverna fick besvara en lyssnarenkät som tagits fram. De kategorier som betygsattes i enkäten var harmonier, arrangering och produktion. På enkäten fanns en förklaring av kategorierna. Resultatet från enkäten har sammanställts och analyserats och visar på ett delvis lyckat genomförande inom samtliga bedömningskategorier. Det första låtparet fick högt betyg, det andra låtparet fick medelbetyg och det tredje låtparet högt betyg.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Gällring, David. "Musik i hemmastudion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27617.

Full text
Abstract:
I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning. Då fick jag idén att försöka se om det är möjligt att återskapa deras studioproduktion i min hemmastudio med de enkla medel jag har och applicera resultatet på mina egenskrivna låtar. Varför jag vill göra denna undersökning beror främst på grund av en viktig aspekt, det handlar om den ekonomiska biten. Många ”amatör-musiker/producenter” sitter hemma i sina bostäder/sovrum med det lilla som behövs för deras musikskapande. Som exempel kan det handla om ett par mikrofoner, ett ljudkort, dator med inspelningsprogram samt några instrument. Då det kan vara dyrt för många att hyra in sig timvis i en inspelningsstudio vill jag därför ta reda på ifall det är möjligt att med det man har för sin egen del hemma kunna återskapa ett sound från en studioproduktion och spela in på bästa sätt.   Det band jag väljer att återskapa i denna undersökning heter The National. Den typ utav musik bandet gör kan uppfattas som ambient rock och det som gör deras musik intressant är att ljudbilden känns stor trots en avskalad instrumentering. Jag har valt att försöka återskapa två av deras låtar från deras album High Violet. Låtarna heter Bloodbuzz Ohio (http://open.spotify.com/track/61yQP9FDS7ukp4eAVTdwit) och You were a kindness (http://open.spotify.com/track/5aCnL27dI95P0r1uGPRqfD).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Kuuse, David. "Det börjar i verkligheten : Glitch Hop skapad utifrån jazzlåtar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76071.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Abrahamsson, Jesper. "Ett försprång till skapande - en undersökning om förutsättningarna för Musikproduktion på Kulturskolan." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-95335.

Full text
Abstract:
Syftet med rapporten är att undersöka förutsättningarna för en introduktionskurs i musikproduktion på Kulturskolan i Karlskrona, samt att utforma en övergripande plan för undervisningen. Arbetet omfattar även en mindre undersökning av eventuella liknande kurser på kulturskolor i tolv större svenska städer. För att besvara frågeställningarna har intervjuer genomförts med lärare och ledning på Kulturskolan i Karlskrona, anställda på kulturskolor på andra orter, musikgymnasium i Karlskrona samt på kommunens kulturförvaltning. Undersökningen visade att endast två av tolv städer har motsvarande eller liknande kurser på sina kulturskolor. De materiella förutsättningarna för en musikproduktionskurs på Kulturskolan i Karlskrona är goda, i form av lokaler med befintlig ljudutrustning och programvara. När det gäller ekonomiska förutsättningar kommer Kulturskolans intäkter från elevavgifter och kommunala medel. Kursen skulle innebära en utgift för lärarlön, men i övrigt går den att starta utan ytterligare kostnader. På kommunens kulturförvaltning menar man att det är viktigt med bredd i Kulturskolans kursutbud och att en musikproduktionskurs kan berika det lokala kulturlivet. Kursen är tänkt att fokusera på musik med datorn. Momenten bör kretsa kring inspelningsprogram, mjukvaruinstrument, plugin-program, med inslag av arrangering och mixning. Kursens målsättningar ligger i linje med Kulturskolans policydokument och är inspirerade av liknande kurser på andra kulturskolor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Jöns-Anders, Gerrit. "Intuition oder Kalkül ? : zur (Un-)Konventionalität ästhetischer Kommunikation am Beispiel der Musikproduktion /." Wiesbaden : Deutscher Universitäts-Verlag, 2003. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39173222t.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Lind, Adam. "En musikproducents roll : En undersökning av en musikproducents roll i en musikproduktion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70551.

Full text
Abstract:
Ordet musikproducent finns inte i den svenska akademins ordbok, vilket tyder på att en musikproducents roll inte heller finns fastställt någonstans i akademin. Detta är grunden till ämnet i detta examensarbete, just om att definiera en musikproducents roll, att dokumentera en sådan roll som är vitt spridd åt många olika håll inom en musikproduktion. Syftet med arbetet var att finna tydliga roller inom rollen som musikproducent och att också få en förståelse om vilka bakgrunder som kan leda till att bli en sådan. De metoder som använts för att fullfölja detta arbete var dels två intervjuer med två erfarna musikproducenter i närområdet av Gävle, som tydligt gav en bild av deras uppfattning om musikproducenters roll, tack vare deras år av erfarenhet inom ämnet. Det användes också litteratur från Richard James Burgess, Andrew Blake med flera, inom ämnet musikproduktion. Detta resulterade i att en slutsats drogs om att musikproducentens roll inte är fast vid en konstant arbetsuppgift utan att den rollen är flexibel och är aldrig den andre musikproduktionen lik. ”The Role of The Music Producer: A Study About The Role of The Music Producer in a Music Production”
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Sjöstedt, Simon. "Mitt Eget Sound : En musikproduktion med målsättningen att utveckla det egna musikaliska uttrycket." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2813.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Eriksson, Hult Elina. "Kreativt samarbete och individuellt skapande : En jämförande studie om samtida musikproduktion och låtskrivning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3581.

Full text
Abstract:
Syftet med detta projekt var att jämföra individuellt arbete och samarbeten med andra, och studera hur de olika arbetsformerna mentalt påverkat oss som deltagit i detta arbete. Metoden som använts är genomförandet av tre delstudier som omfattat projekt där jag dels skapat musik tillsammans med andra och dels individuellt, samt en intervjuundersökning. En erfarenhet från detta projekt är att, när det kommer till samarbete och individuellt arbete inom kreativt skapande, är varje situation unik. Ett resultat av arbetet är att skillnaderna mellan hur de olika arbetsformerna upplevs är beroende av olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat vilka som deltar, vilken uppgift som ska lösas, relationerna mellan deltagarna i en grupp och vilka tidsramar som gäller. För mig har en viktig insikt varit att jag fungerar allra bäst när jag både arbetar individuellt och samarbetar. För att kunna genomföra musikproduktioner och nå mina konstnärliga mål behöver jag, social gemenskap, dela och skapa idéer med andra, samt möjligheten att arbeta individuellt för att kunna skapa helt fritt utan att ta hänsyn till någon annan.
The purpose of this project was to compare individual and collaborative work, and to study how the different forms of work methods mentally affected me and the participants. The method used is the implementation of three sub-studies which included projects where I created music with others and individually, as well as an interview study. One experience from this project is that, when it comes to collaborative and individual work within music creation, each situation is unique. One result is that the differences between how the various working methods are experienced, depends on several factors. These factors include, who is participating, what task is to be solved, the relationship between the participants and what time frames apply. For me, an important insight has been that I prefer working both individually and collaboratively. To be able to make music productions and achieve my artistic goals, I need to, socialize with others, share and create ideas with different people, as well as the opportunity to work individually to be able to create music freely without taking anyone else into consideration.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Palmberg, David. "Den konstnärliga låtskrivaren : En kvalitativ studie inom musikproduktion och betydelsen av gamla idéer." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86703.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Elwerdotter, Tuva-Lill. "Meningslager i musiken : En studie om egna konstnärliga processer inom låtskrivning och musikproduktion." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4081.

Full text
Abstract:
Syfte med detta självständiga arbete har varit att introspektivt undersöka vilka musikaliska och kreativa aspekter som är viktigast för mig i mitt konstnärliga uttryck, och hur dessa har påverkat mig som musikproducent. I arbetet har jag också undersökt min konstnärliga arbetsprocess och vilka metoder som är mer eller mindre gynnsamma. Med en teoretisk utgångspunkt i filosofen Martin Heideggers teori om konstverkets ursprung, och musikpedagogen Fred V. Nielsens teorier om meningslager i det musikaliska objektet, har jag valt att analysera tre låtar inom mitt artistprojekt LiLL. I analysen har jag fått syn på hur viktigt det är för mig att de tre meningslagren, emotion, spänning och kinetik/kroppsligt, är sammankopplade samt hur jag använder visioner, färg och inre bilder för att förhålla mig till ett abstrakt skapande i en DAW och realisera mitt musikaliska uttryck. Insikter som denna studie har lett till är bland annat att min musikaliska process gynnas både tidsmässigt och kreativt av samarbeten. Jag har också konstaterat att jag skapar mig själv som musikproducent och artist genom att skapa musik. Min konstnärliga och tekniska förmåga utvecklas i takt med att jag skapat ett musikaliskt verk i enlighet med Heideggers teori.
The purpose of this study has been to introspectively examine which musical and creative aspects are important to me in my artistic expression, and how these aspects have affected me as a music producer. I have also examined my artistic working process and which methods are more or less favorable. With a theoretical starting point in the philosopher Martin Heidegger's theory of the origin of the work of art, and the theories of layers of meaning in the musical object by the professor in musical education Fred V. Nielsen, I have chosen to analyze three songs within my artist project - LiLL. By analyzing these songs, I have seen how important it is for me that the three layers of meaning, emotions, tension and kinetics / bodily, are connected and how I use visions and inner images to relate to the abstract creation of music in DAW:s. This study has led to insights regarding my artistic working process which are that my musical process benefits from collaborations and, in affordance with Heidegger's theory, that I create myself as a music producer by creating music at the same time as my musical ability develops by creating music.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Brüssel, Thomas. "MySpace killed the radio star die Demokratisierung der Musikproduktion durch die neuen Medien." Marburg Tectum-Verl, 2009. http://d-nb.info/994676247/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Tärn, Marti. "Making of the album "Primedas on Valge"." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-99.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Simonsson, Anna. "Kvinna och musikproducent : musikproduktionsyrket ur ett genusperspektiv." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-133.

Full text
Abstract:
Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland musikproducenter.

Lärarexamen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Markensten, Olle. "Musik till pjäsen Trettondagsafton på Romateatern : skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1424.

Full text
Abstract:
Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsättning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta är den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vårt samhälle och hur vi tar till oss musik när den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiären av pjäsen; alltså från det första mötet med regissören till tiden innan premiären då jag bodde på Gotland och jobbade intensivt. Efter detta listar jag de största utmaningarna från denna period och avslutar med sektionen Lärdomar där jag sammanfattar de största erfarenheterna som jag tagit med mig från detta projekt. Utöver denna skriftliga sammanfattning av projektet har jag även med två stycken bilagor. Bilaga 1 är ännu en skriftlig del där jag går igenom alla musikaliska teman som finns med i pjäsen. Bilaga 2 är en CD-skiva med ljudexempel till varje tema som diskuteras. Bilaga 3 är CD-skivan med utvald musik från pjäsen som såldes efter föreställningarna och på Romateaterns hemsida.

Bilaga: 2 CD

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Johansson, Johan. "Musikskapande utifrån film : En studie i att använda visuell inspiration i en musikalisk process." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64310.

Full text
Abstract:
En vanlig metod inom musikskapande är att utgå ifrån tidigare skapad musik. Musik upplevs dock ofta i samband med andra konstformer och jag ville undersöka hur det går att skapa musik med utgångspunkt i andra konstformer snarare än att starta med musikaliska referenser. Målet har varit att skapa nya tankebanor och nya sätt att kommunicera om musik. Jag har omvandlat attribut från tre olika filmsekvenser till musikalisk form. Fokus är lagt på komposition, arrangering, speltekniska aspekter och konstnärliga ljudtekniska val. Arbetet har resulterat i tre musikstycken av varierad karaktär. Under processen har nya tankebanor och verktyg för att skapa musik framkommit. Tankebanorna som framkom innefattade bland annat att använda ljud som känns igen från annat än musik samt system för att överföra färg till musik. Jag kom till insikt om att det i musikaliska sammanhang alltid går att tänka ”fler varv” än vid första anblick.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Wikström, Dennis. "Utveckling av praktiska övningar i ämnet musikproduktion : Konsten att analysera och reflektera över ljudbilder." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31398.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Rostedt, Marcus. "Lärares kompetens och lärande : En Kvalitativ studie om lärares syn på ämneskunskaper i musikproduktion." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48040.

Full text
Abstract:
Music production is a relatively new subject in upper secondary school who place high demands on the teacher's expertise in many areas of knowledge, such as sound technology, composition, arranging and leadership. A music teacher education by deepening specialization in music production was not started until 2011, as teacher graduates before 2015 lack formal training in the subject. The purpose of the study is to highlight the teacher's view of what it takes to teach the subject music production in upper secondary school and how the application of their skills may seem teaching. The study consists of four interviews with teachers who teach music in upper secondary school. The study shows that teachers need to be multi-skilled to teach the subject music production. In addition to traditional music skills they must have significant knowledge of music technology, and be familiar with today's musical trends and cultures. The study shows that there are great advantages to being able to play one or more instruments as music production teacher, and having experience in the music industry is considered a must in order to make the lessons as realistic as possible. The challenge for today's music teachers is the need to constantly develop their skills to contribute in a meaningful and reality-grounded education in a constantly changing music industry.
Musikproduktion är ett relativt nytt ämne på gymnasiet som ställer höga krav på lärarens kompetens inom många kunskapsområden, till exempel ljudteknik, komposition, arrangering samt ledarskap. En musiklärarutbildning med fördjupad inriktning mot musikproduktion startades inte förrän 2011 så undervisande lärare med examen före 2015 saknar formell utbildning i ämnet. Syftet med studien är att belysa lärares syn på vad som krävs för att undervisa i ämnet musikproduktion på gymnasiet samt hur tillämpningen av deras kunskaper kan te sig i undervisningen. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i musikproduktion på gymnasiet. Studien visar att lärare behöver vara multikompetenta för att undervisa i ämnet musikproduktion. Utöver sedvanliga musikkunskaper så måste de ha betydande kunskaper om musikteknologi samt vara insatta i dagens musikaliska trender och kulturer. Studien visar att det finns stora fördelar med att kunna spela ett eller flera instrument som musikproduktionslärare och att ha erfarenhet av musikbranschen anses vara ett måste för att kunna göra undervisningen så verklighetstrogen som möjligt. Utmaningen för dagens musikproduktionslärare är att de ständigt måste utveckla sina kunskaper för att bidra med en meningsfull och verklighetsförankrad undervisning i en ständig föränderlig musikbransch.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Özan, Selen. "Arbetssätt och metoder inom musikproduktion : En undersökande studie i hållbara, kreativa och långsiktiga musikproduktionsprocesser." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3192.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att redovisa några av mina viktigaste erfarenheter från de konstnärliga musikproduktionsprojekt som jag genomfört under de gånga två åren. Min förhoppning att dessa erfarenheter kan vara till hjälp för andra såväl verksamma som blivande musikproducenter. Vidare är syftet även att beskriva några av de arbetsmetoder som jag utvecklat i dessa konstnärliga projekt med fokus på hållbarhet som sammantaget utgör den konstnärliga delen i mitt examensarbete. De erfarenheter och arbetsmetoder som redovisas är utvecklade och framtagna under kreativa processer i professionella sammanhang inom musikproduktion och komposition. Viktiga aspekter som tas upp är schemaläggning och metoder för fastställande av tidsåtgång, kreativa lösningar och råd för att komma vidare vid utebliven inspiration, redogörelse av variationer på, och användning av templates som ett tidseffektivt redskap samt utförande och planering av projekt. Slutligen följer en tillhörande reflektion över metodernas styrkor och brister. Min övergripande förhoppning är att de erfarenheter jag redovisar i detta arbete ska kunna bidra till att andra, såväl verksamma som kommande musikproducenter, utvecklar effektiva arbetssätt för ett produktivt, kreativt och hållbart skapande inom musikproduktion.

Arbetet inkluderar inga ljudande bilagor. 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Andersson, Mikael, and Rasmus Snögren. "Produktion och presentation av en artist." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4135.

Full text
Abstract:

Vårt examensarbete går ut på att utforska processen kring att producera en artist och sedan presentera denne för skivbolag. Till grund för detta arbete ligger vår förra studie, ”Hur ser musikproducentens roll ut inom svensk populärmusik” och resultatet av den studien har vi i detta arbete omsatt i praktiken. Vi har nu arbetat med ett case, vilket bestod i att producera en sångerska och sammanföra hennes låtar till en homogen produktion för att slutligen presentera denna för två svenska majorskivbolag. Vid presentationen förde vi en diskussion med respektive A & R angående både vår presentation och artistpresentationer i allmänhet. Resultatet av arbetet är dels produkten, vilken är en demonstration av de tre låtar vi producerade samt de tips och reflektioner vi fick vid presentationerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Löfstrand, Gustav. "Ögonblick från Lärkskogsvägen : skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1393.

Full text
Abstract:
I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt berättande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett lägenhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska idén, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver känslan i trapphuset. Materialet utgör en del av min portfolio och förhoppningsvis kommer detta projekt öka mina möjligheter att få skriva musik till rörlig bild i framtiden. Min kollega Markus Eriksson och jag har under detta projekt utvecklat vårt samarbete och utformat rutiner så att vi vet hur lång tid saker tar att göra, hur arbetet ska fördelas och hur musiken ska skapas tillsammans.

Bilaga: 1 CD

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Brännvall, Anna. "Olika versioner – olika känslor? : - en studie om personers upplevelser av en låt gestaltad i två olika versioner." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-16823.

Full text
Abstract:
Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion. Arbetet har bestått i att skapa ett musikaliskt klingande verk i form av en låt, och sedan utforma den i två olika versioner. Intentionen med dessa versioner var att se hur lyssnaren upplever samma låt i dess två olika gestaltningar, om de upplever dem på olika sätt, och i så fall på vilka sätt, och vad de upplever skiljer dem åt. Syftet grundas i att ta reda på om lyssnaren upplever det klingande verket på samma sätt som låtskaparen avsett att förmedla med produktionen, samt ytterligare ett syfte var att undersöka uppfattningen om musikens relation till sångtexten. Grunden för arbetet ligger i att forska genom design, att gestalta musikproduktionen som en fallstudie, där en fokusgruppsdiskussion ägde rum. Respondenterna fick då svara på frågor om vilka känslor de upplevde av musiken och sångtexten, sedan ingå en diskussion med varandra. Deltagarna resonerade i många fall väldigt lika, jag blev delvis förvånad över hur de ibland använde till viss del samma ord som varit utgångspunkt vid musikskapandet. Det framfördes också synpunkter och reflektioner som i viss mån tillförde nya perspektiv med avseende på uppfattningen om musikens uttryck.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Danielsson, Joel. "Att skriva en poplåt : vägen från en enkel idé till färdig låt." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1562.

Full text
Abstract:
Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjälp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar enskompositionsprocess. Målet var att skriva två låtar innehållande både text och musik.Metoden jag använt är att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spår för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en färdig låt sominnehåller både text och musik och en låt som endast innehåller musik.

Medverkande: Joel Danielsson.

Bilaga: 1 CD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Hamilton, Raoul. "Från lead till färdig låt : En undersökning om processen i att arbeta med beställningsmusik utifrån en förfrågan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27356.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Larsson, Philip. "Tidsbegränsning vid musikproduktioner : Hur kreativitet kan påverkas av deadline." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4224.

Full text
Abstract:
Som låtskrivare och musikproducent har jag länge haft en tendens att fastna i inspelningsprocessen när jag inte haft några fasta tidsramar att förhålla mig till. Detta har lett till att vissa låtar aldrig blivit klara eller att det helt enkelt tagit väldigt lång tid innan de färdigställts och slutligen släppts. I min uppsats har jag undersökt huruvida en tidsram på tio timmar kan aktivera produktiviteten respektive kreativiteten under musikinspelning. Syftet med undersökningen är att bidra med djupare förståelse kring vad som aktiverar kreativitet och produktivitet. Jag har även undersökt huruvida låtarnas ursprungliga känslomässiga intention förändrades under inspelning till följd av den snäva tidsramen. Den konstnärliga delen av arbetet resulterade i åtta färdigt inspelade låtar. I den skriftliga delen sammanställdes ett resultat och det kunde utläsas var att produktiviteten kan påverkas positivt av en tidsram. Kreativiteten kan även den påverkas positivt men det med förutsättning att man som musikproducent först blir bekväm och van med den satta tidsbegränsningen så att man kan våga släppa på tyglarna och bli kreativ. Den ursprungliga intentionen bakom låtarna förändrades inte anmärkningsvärt.

"PhilipLarsson.zip" innehåller den konstnärliga delen av arbetet och innefattar följande verk - skrivna, inspelade, framförda och producerade av Philip Larsson:

1. Cinnamoon

2. Weightless

3. Avalon

4. Brightly Colored Eyes

5. Tokio Moon

6. Wild

7. Feel So High

8. If You See It

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Wessman, Joel, and Jonas Westerling. "Internet som marknadsföringsverktyg för låtskrivare/producenter." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1295.

Full text
Abstract:

Tanken med vårt examensarbete var att vi skulle ge oss själva en bra start i arbetslivet. Dels genom att komma igång mer med låtskrivandet men framförallt att få inblick i vad som ska till för att vi senare ska kunna ta oss hela vägen. Att slå sig in i musikbranschen som låtskrivare/producent är ingen lätt uppgift och att göra sig ett namn som en sådan duo eller ett sådant team är få förunnat.

Internet är ett bra forum att visa upp sig på men där om någonstans slåss man med många om uppmärksamheten. De moment som alltid varit viktiga finns fortfarande kvar trots Internets intåg. Produktion, presentation och kontaktnät är tre viktiga hörnstenar till den framgång som många söker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Björlind, Henrik. "Den Moderna Synthen : Hur påverkar dess valmöjligheter det musikaliska skapandet?" Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3077.

Full text
Abstract:
En fallstudie i huruvida mångfalden av valmöjligheter och funktioner i en modern synth påverkar musikskapandeprocessen. Undersökningen fokuseras på att undersöka hur dagens kompositörer använder sig av ljudskapande i moderna synthar. Syftet med denna undersökning är att se om mångfald av funktioner i en modern synth påverkar musikskapandet, för att ge läsaren en tankeställare angående arbetsflödet i sitt musikskapande, så att en effektivisering av processen kan tillämpas och att om möjligt, ge rum för mera musikskapande och mindre teknikförståelse. Denna undersökning gjordes genom att genomföra ett antal intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. Slutstsen jag kommit fram till är att en mångfald av funktioner påverkar musikskapandet, antingen negativt eller positivt beroende på genre och kompositörens erfarenhet av synthar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Musikproduktion' for other source types:
Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography