Academic literature on the topic 'Mytologi'

En holdning, der benægter, hvor vigtig videnskabelig tankegang er for praktisk teaterudøvelse, skader kun sig selv. Principperne, de opnåede resultater, hypoteserne, eksperimenterne og reglerne inden for videnskabelig tankegang bidrager med noget helt essentielt i kunstnerisk praksis: Nemlig det, der svarer til en mytologi.

This article investigates points of intersection between medievalism and memory. It mainly focuses on the formative period of the 19th century when the Norse past, the so-called Viking Age, as well as Old Norse mythology became integral parts of Danish national identity. The article homes in on Adam Oehlenschl.ger’s rejuvenation of the mythological materials and his reflections on the usefulness of the local mythologies, both for a national spirit and for poetic renewal. It is demonstrated that 19th century medievalism, with its focus on mythology, essentially was a project of cultural memory, that is, of recollecting knowledge from culture’s childhood, and, additionally, that poetry, and with that imagination, plays a prominent role for the construction of a meaningful past.

Nag Hammadi-teksterne beskriver i lighed med andre kristne tekster fra samme periode seksuelle processer og formeringsprocesser til at beskrive åndelige forhold. Men den systematiske brug af gammeltestamentlig mytologi og af Jahve som en sekundær og falden gud er et særkende for nogle af disse tekster

Odin og Hvide Krist: Om Sune Aukens bog Sagas spejl. Mytologi, historie og kristendom hos N. F. S. Grundtvig, København, 2005[Odin and the White Christ: On Sune Auken ’s book Sagas spejl. Mytologi, historie og kristendom hos N. F. S. Grundtvig, Copenhagen, 2005]By Thorkild C. LybyThe article gives a short account of Sune Auken’s published doctoral thesis, Sagas spejl. Mytologi, historie og kristendom hos N. F. S. Grundtvig [Saga’s mirror. Mythology, history and Christianity in N. F. S. Grundtvig] in which he investigates Gr’s preoccupation with Norse mythology and its relationship to history and Christianity. In Auken’s view Norse mythology during the years 1806-10 became something like an actual religion for Gr, a basis for an entire concept of life. As he could not give up traditional Christianity, he was forced to try to harmonise it with Christianity. In this attempt he failed, which was the main reason of his mental breakdown in 1810. After 1815 he did not work theoretically with the myths, but in his poetry they still played an important role. Not until 1832 was a sort of harmony established between his theoretical and his poetic relationship to the myths.Furthermore, the article gives a short account of the public examination on 3 June 2005, when Auken defended his thesis. The contributions of the different opponents at this occasion are mentioned.Finally, the author elaborates his own contribution as the third opponent. Two points are discussed: (a) What did Gr mean by the expression “the image of God”? (b) Is Auken’s view of Norse mythology as an alternative religion justified? Would it not be better to characterize it as “quasi-religious” than to label it “a religion”?

Religion är inte ett fenomen som nyligen börjat gestaltas i film, detta har gjorts länge. Forskning gällande skärningspunkten mellan religion och film har också funnits i den akademiska världen länge. Det är dock inte lika vanligt att undersöka hur mytologi gestaltas i film. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur den grekiska mytologin gestaltas i filmerna Percy Jackson – Kampen om åskviggen, Percy Jackson – Monsterhavet, Clash of the Titans och Wrath of the Titans. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning på området visar att myterna som används i film ofta muteras eller modifieras för att passa film eller tv-serier. Man menar att myterna i filmerna kan förhålla sig indirekt eller direkt till de traditionella grekiska myterna. Resultatet av studien visar även detta. De traditionella grekiska myterna modifieras eller muteras för att passa i genren, och för att väcka spänning.

This thesis analyses how norse mythology is being used in modern videogames. This is done via a qualitative content analysis using grounded theory of the game God of War from 2018 by Santa Monica Studios, and comparing the games contents with literature regarding Norse mythology, the Prose Edda and the Poetic Edda, as well as studies done on similar games in fields closely related to the subject. The subjects that get compared in this thesis are the gods: Freyja, Mimir and Baldur, the places: Niflheim and Muspelheim, the events: Fimbulvinter and Ragnarök, and studies done on other games usage of norse mythology and -society, ehere the other games in question are: Jotun by Thunder Lotus Games, Hellblade: Senua’s Sacrifice by Ninja Theory, and The Elder Scrolls V: Skyrim by Bethesda Game Studios. The Thesis aims to identify the changes between the games representation of Norse mythology and the mythology itself, how the changes have been shaped by our contemporary society, how these changes can be explained, and finally if similar phenomenon can be observed in other games based on or using Norse mythology as inspiration. Some of these changes are for example how the Fimbulvinter and Ragnarök starts with Baldur’s death, the climate of places such as Niflheim and Muspelheim, the heavy usage of strong female characters, and the origins of certain gods, like Mimir for example. Hopefully, this thesis can be used as a basis and inspiration for thesis and studies done in this or closely related subjects in future studies. The rest of the thesis is written in Swedish.

Detta kandidatarbete handlar om hur ämnen som parodi, posthumanism och mytologi kan kombineras för att skapa en spelprototyp där dessa tre agerar som pelare, vare sig dessa manifesteras inom narrativet, estetiken eller mekaniken. Med hjälp av parodi som designperspektiv kan man granska ämnen som mytologi och posthumanism, för att skapa något som länkar samman dem. Denna text går igenom alla projektets utvecklingsfaser, hur själva arbetsprocessen har utvecklats och olika iterationer vi skapade för att ge en klar bild vilka tankebanor det var som ledde till vilka kreativa val och hur slutprototypen kom till. Synopsis: 300 år efter mänsklighetens förfall, världen är bebodd av monster, men en dag släpps de rastlösa själarna av mänskligheten lös, tar över monstren och gör dem mer mänskliga.
This bachelor thesis will cover how the subjects of parody, posthumanism and mythology can be combined to create a game prototype where these three serve as pillars, whether they take the form of design perspective, esthetics or mechanics. By using parody as a design perspective, one can examine subjects such as mythology and posthumanism in order to create something that connects them. This thesis will go through all the stages of development, how the working procedure has evolved and different iterations we created in order to give a clear image of which lines of thought it was that led to which creative choices and how it led to the creation of the final prototype.  Synopsis: 300 years after the fall of mankind, the world is inhabited by monsters, but one day the restless souls of humanity are unleashed, possess the monsters and make them more human.

Uppsatsen är en studie av det sätt på vilket författaren Johanne Hildebrandt har använts sig av den fornskandinaviska mytologin när hon skrivit sin trilogi om Freja och Valhalla. Hon har använt flera karaktärer, myter och beskrivningar från bronsålder, Skandinaviens i allmänhet och Sveriges i synnerhet, och lagt dem som grund för sina böcker. Hon väljer att vinkla boken ur ett feministiskt perspektiv och sätter stort fokus på matriarkatet. Ingen vet säkert hur samhället var uppbyggt för 2700 år sedan, och Hildebrandt såg sin chans att skriva boken ur ett perspektiv där kvinnan och Gudinnan stod i centrum.

Hon har onekligen använt mycket från mytologin. Ju mer påläst man är om fornskandinavisk religion desto mer kopplingar märker man. Hildebrandt har på ett mer eller mindre framträdande sätt lagt in olika likheter och olikheter. Jag har valt att lägga fokus på de tre kvinnorna som givit namn åt de olika böckerna, Freja, Idun och Saga. Freja och Saga är de gudinnor som likar sina förebilder, mytologins Freyja och Sága, mest. Fokus läggs på den starka kvinnan som klarar sig med hjälp av egen vilja och maskin. Hildebrandt har fokuserat på det passionerade och handlingskraftiga hos dessa kvinnor. Idun, som har mytologins Iðunn som grundare, har däremot getts en svagare roll. Idun är undfallande och är mycket osäker på sig själv. Hildebrandt väljer här att lägga fokus på Iduns moderlighet.

Karaktärerna i boken är lättare att översätta till dagens samhälle än hela den struktur samhället i Hildebrandts bok är uppbyggt på. Inget samhälle idag kretsar kring kvinnan vilket ter sig mer som ett önsketänkande från Hildebrandts sida. Böckernas syfte är trots allt att underhålla.

The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what.

The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education.

According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today. It also showed that the literature controls what in the mythology that is being presented to the students. What the school literature present is very basic and short, and probably has the goal to encourage the students to further research.

My essay reflects that northern mythology is an important part in the education, and the keyword for its existence in the education is history knowledge, cultural heritage and identity.

Arbetets syfte är att undersöka vilken roll och vilket utrymme fornnordisk mytologi får i historieundervisningen i dagens mellanstadieskolor. Den frågeställning jag använt mig av är: Hur ser förhållandet mellan historieämnet och den fornnordiska mytologin ut (vad är myt, vad är historia)? Vad är historieämnets roll och hur kan den fornnordiska mytologin kopplas till ämnet historia? Och hur är den praktiska användningen av fornnordisk mytologi utformad i dagens skola? Det vill säga hur gör läraren praktiskt i undervisningen av fornnordisk mytologi, och vad styr den praktiska utformningen av undervisningen? Den metod jag använt mig av är intervju, fallstudie och litteraturstudie baserade på de didaktiska frågorna vad, hur och varför.

Mytologin motiveras i historieundervisningen genom anvisningar i kurs- och läroplaner som syftar till att ge eleven historiemedvetande och därmed hjälpa till att bygga upp dess identitet, både individuellt och kollektivt. Den roll som den fornnordiska mytologin har är att understödja historieundervisningen

Det ska också ge kunskap om det svenska och nordiska kulturarvet. Enligt den intervju jag gjort får den fornnordiska mytologin en central roll i undervisningen i dagens mellanstadieskolor. Det visade sig också att det var litteraturens innehåll som styrde vad som tas upp. Det som tas upp i skolböckerna är mycket grundläggande och kortfattat, troligtvis med ambitionen att locka till fortsatt efterforskning.

Den fornnordiska mytologin visade sig vara en viktig del i undervisningen, och nyckelbegreppen för dess berättigande i undervisningen kan ses vara historiemedvetande, kulturarv och identitet.

Projektet Norse, som den här rapporten diskuterar, är en mod till spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Temat i Norse är nordisk mytologi med inslag av vikingatid. Den här rapporten beskriver arbetets tillvägagångssätt under utvecklingen av projektet Norse. Den tar upp fördelar och nackdelar med valet att mod:a spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Den tar upp de problem jag stött på under projektets gång, både med mjukvaran och skapandet av miljön, samt hur jag löst dem.Analysen av spelet kom fram till att majoriteten av speltestarna upplevde Norse natur som mysig och trevlig, samt att det var nordisk eller svensk skog spelaren rörde sig genom. De flesta fann spelmomenten under fas 1 ganska tråkiga, och naturen för enformig på de flesta ställen. Lösningen på dessa problem blev att balansera om Norse så spelaren möter fler men svagare fiender, en mer varierad miljö samt fler saker att interagera med. För att göra miljön i Norse bättre än vad den blev under fas 2 behöver vi lägga till mer interagerbart innehåll i miljön, nya modeller som föreställer varelser och föremål ur mytologin samt arkitektur av den typ som vikingarna använde. Spelet behöver också fler spännande och mystiska platser att utforska. Slutligen kan det konstateras att det var ett bra drag att utveckla Norse i två olika faser. Fas 2, den slutgiltiga versionen av Norse, bjuder nämligen spelaren på mycket högre kvalitet än vad fas 1 gör.

In this paper the author has read and compared The Poetical Edda, and Margaret Clunies-Ross' book, Prolonged echoes: Old norse myth in medieval northern society(1998). The aim of this paper is to offer alternative interpretations to the ones Clunies-Ross has made by drawing on The Poetical Edda and other sources. Margaret Clunies-Ross' interpretations left much unaccounted for by giving one-sided analyses of love, marriage, status and family relations. She simply focused on the female as the one who gets undermined in all of these categories. Modin finds that this is a very narrow perspective of the gender dynamics in Norse mythology, especially after reading The Poetical Edda. She is not alone in her opinion. There is much evidence that contradicts Clunies-Ross' theories which the author of this paper aims to clarify by offering new perspectives on these texts. She also gives the reader examples of parts in Norse mythology that are not only interpreted differently from Clunies-Ross, but also several other authors, such as Catharina Ingelman-Sundberg, Peter Andreas Munch, John Lindow et cetera.

Denna rapport avser verket Norse som jag – David Partorp – och min andra gruppmedlem – Jesper Flarup – har skapat. Norse är en modul till The Elder Scrolls IV: Oblivion (2006) med nordisk mytologi som tema. Norse följer en berättelse från mytologin vid namn Gudarnas skatter vars innehåll syftar till att två dvärgar ska tillverka tre skatter till gudarna. Berättelsen är hämtad från böckerna Nordens gudar och myter skriven av H R Ellis Davidson (1964/1984) samt Snorres Edda översatt av Björn Collinder (1970). Till detta huvuduppdrag tillkommer egenskrivna sidouppdrag.

 

Den frågeställning som ligger som grund för rapporten är:

 

• Hur kan jag förmedla en bild av den nordiska mytologin genom mitt spel?
  • Vilken händelse lämpar sig för att gestalta mytologin?
  • Hur ska händelsen gestaltas?

 

Den första delfrågan behandlar alltså vad som ska berättas och den andra hur händelsen ska berättas.

 

För att besvara dessa frågor så används dels andra liknande spel; Rune (2000), Age of Mythology (2002) och World of Warcraft: Wrath of the Lich King (2008). Den litteratur som används är Game Design - Theory & Practice (Rouse III, 2005), Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design (Rollings & Adams, 2003), Nordisk mytologisk kosmologi som spelvärld - Vilka källor bör användas i skapandet av en spelvärld baserad på nordisk mytologi? (Nilsson, 2006) samt Fruktan, medkänsla och kritisk distans (Tjäder, 2000).

 

Huvudsakligen i Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design (Rollings & Adams, 2003) används Christopher Voglers The Hero’s Journey (1993, i Rollings & Adams, 2003) som definierar hur en berättelse är uppbyggd utifrån tolv steg.

 

Svar på första frågeställningen blev således historien Gudarnas skatter som återfinns i boken Nordens gudar och myter (Davidson, 1964/1984). Valet av just denna historia har bl.a. sin bakgrund i Aristoteles definitioner av ett drama.

 

Svar på andra frågeställningen med användandet av Voglers The Hero’s Journey (1993, i Rollings & Adams, 2003) resulterade i ett icke-linjärt strukturerat uppdrag som följer nio av de tolv steg som beskrivs. De resterande tre stegen används först och främst till längre spel som har en djupare bakgrundshistoria (Rollings & Adams, 2003).

Norse

Syftet med denna undersökning är att genom en komparativ studie med utgångspunkt i teorier om dialogicitet, hyptertextualitet och transformation, analysera förekomsten av grekisk mytologi i The Lightning Thief (2005) – vilken påverkan dessa har och hur de tar sig uttryck i Riordans roman. De grekiska myterna i The Lightning Thief har jämförts med de som beskrivs i Grekisk Mytologi (1977) av Giovanni Caselli och Michael Gibson, En introduktion till grekisk mytologi (1989) av David Bellingham, samt Ovidius Metamorfoser (8 e.Kr.). Resultaten visar att de grekiska myterna har en förklarande funktion och agerar inspiration för Riordans egen berättelse. Likväl har författaren flyttat över de grekiska gudarna i myterna till The Lightning Thief och utgått från dem som modeller för framställningen av hans egna karaktärer. Dock har Riordan anpassat och moderniserat både myterna och gudarna för att de ska passa in i den värld som författaren själv har skapat.

Na osobnosť Tobiasa Gottfrieda Schröera sa sústreďuje naša pozornosť od roku 2015, kedy sme v rámci viacerých po sebe nasledujúcich projektov VEGA (2015, 2019, 2022) začali spoznávať tvorbu tohto prešporského učenca 19. storočia, jeho pedagogické pôsobenie a názory hlavne v oblasti výchovy a vzdelávania mládeže. V tomto príspevku sa bližšie venujeme inšpiračným zdrojom Schröerovej latinskej odbornej tvorby premietajúcim sa do nosných tém a do opakujúcich sa motívov v jeho textoch. Pracovali sme s latinskými dielami: Syntaxis latina (1829); De studio antiquitatis rite instituendo Oratio (1839); Isagoge in eruditionem aestheticam (1842); Institutiones pedagogicae (1848). Všetky uvedené diela súvisia s učiteľským povolaním Schröera. Nosnými inšpiračnými zdrojmi sú história; antika a antická mytológia; príroda, prírodné vedy; teológia a náboženské cítenie; etika, mravná výchova. V textoch identifikované témy netreba chápať izolovane, sú navzájom poprepájané, no hlavne sú v službách didaktických cieľov autora.

Príspevok si kladie za cieľ skúmať koncept cnosti trpezlivosti v Biblii, ako aj v textoch latinských klasických či patristických autorov s dôrazom na dielo a myslenie Aurelia Augustina. Kým grécka mytológia cnosti trpezlivosti nevenuje zvláštnu pozornosť, v Starom zákone je situácia odlišná. Patientia tu predstavuje cnosť, ktorou človek napodobňuje konanie Boha, ktorý je trpezlivý voči hriešnikovi a dáva mu čas na nápravu. Cnosť trpezlivosti vyzdvihujú aj latinskí, zvlášť stoickí filozofi. Termín patientia sa u týchto autorov neraz vyskytuje ako synonymum k iným pojmom, ktoré s ním úzko súvisia, najmä tolerantia, longanimitas, atď. Autorka príspevku poukazuje na ich významové odtienky a zamýšľa sa nad obsahom pojmu tolerantia, ktorý s termínom patientia úzko súvisí, ako to vidieť zvlášť v textoch sv. Augustína. Chápanie tohto pojmu u kresťanských autorov vychádza predovšetkým z Biblie a súvisí s longanimitas Dei, čiže so zhovievavosťou Boha, ktorý nezatracuje hriešneho človeka. V tejto súvislosti hovorí Augustín o tolerancii hriešnikov v cirkvi, ktorá však nemá nič spoločné s toleranciou v modernom zmysle slova.