Academic literature on the topic 'Nåjd'

Akademia er langt fra å ha nådd kjønnsbalanse i alle organisatoriske ledd og på alle nivåer. Selv om andelen kvinnelige professorer ved UiT har økt betydelig og rekrutteringsgrunnlaget har blitt bedre, ser vi kjønnsforskjeller i mer prestisjefulle handlingsfelt ved institusjonen. Derfor skal Prestisje-prosjektet rette fokus mot kjønnsbalanse i ledelsen av toppforskningsmiljøer. Prosjektet har to hovedmål. Det første hovedmålet er å utvikle kunnskap om kvalitetsvurderinger i forskningsledelse. I hvilken grad finnes det bevisst eller ubevisst kjønnspartiskhet i vurderingen av potensielle forskningsgruppelederes kvalitet? Spørsmålet besvares gjennom analyser av fakultetenes arbeid med utvelgelse av forskningsgruppeledere til store forskningssatsninger. Parallelt med dette tar individuelle fagmiljøer fatt i egne fagspesifikke utfordringer med kjønnsbalanse. Ved å bygge kunnskap om hvor og i hvilken form (ubevisst) kjønnspartiskhet forekommer, blir det mulig aktivt å motarbeide slike mekanismer. Prosjektets andre hovedmål er å utvikle konkrete tiltak som kan skape en kultur der både faglige og administrative ledere aktivt reflekterer over og arbeider for kjønnsbalanse i ledelsen av forskningssatsninger. Kartleggings- og analysearbeidet danner grunnlag for utvikling av kurspakker som skal inngå i universitetets lederutviklingsprogram. Disse kurspakkene gir faglige og administrative ledere mulighet til å arbeide med lokale praksiser til hinder for kjønnsbalansen. Sentrale forskningsgruppeledere inviteres til en dialogrekke om kvalitet og kjønnsbalanse i forskning. Prestisje-prosjektet er forankret i UiTs toppledelse med pro-rektor for forskning som prosjektleder, mens prosjektet drives av universitetets Senter for kvinne- og kjønnsforskning. Avdeling for personal og organisasjon bidrar med implementering av kunnskap utviklet i prosjektet i universitetets administrative rutiner.

Studiens syfte är att undersöka hur tidigare religionsforskare har analyserat, tolkat och beskrivit fornskandinavisk völva respektive samisk nåjd, utifrån ett forskningshistoriskt respektive ett genusvetenskapligt perspektiv, med fokus på likheter och skillnader i deras religiösa verksamheter, om de baserat sina tolkningar vid låne- eller arvsteori, samt deras tolkningar av funktionärernas genusaspekter. Studien bygger på Håkan Rydvings framförda låne- och arvsteorier, och hur tidigare religionsforskning använt sig av dessa för att studera völvan och nåjden. Resultatet visar att de studerade religionsforskarna baserat sin respektive forskning på låneteorin, men skiljer sig åt i sin framställning av völvan och nåjdens likheter och skillnader, och dess genusaspekter. Den skillnad i hur funktionärerna framställs bygger på forskarnas skilda perspektiv, exempelvis Sundqvist vars analys bygger på samhällskontexter.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken. Forskningshistorisk översikt ges därmed av traditionernas relation och genusperspektiv, då egen uppfattning framträder nyanserat i ljuset av tidigare forskning.

De fornskandinaviska källor som används är tre skriftliga källor från 1200-talet. Uppsatsens samiska källmaterial består av skriftliga källor från 1600- och 1700-talet. Samtliga är författade av kristna. Således är det inte de praktiserandes syn som framträder. En litteraturstudie redovisar källmaterialets författare och kulturella kontext.

Uppsatsen visar utifrån ny forskning att fornskandinavisk sejd och samisk schamanism i förestående form kan ha utgjort enhetligt religiöst uttryck. Förhållandet innebär att traditionernas likheter härleds till gemensamt ursprung, medan skillnader förklaras med kulturell distinktion. I uppsatsen är den kulturella applicering genomgående. Min slutsats blir att traditionernas genusproblematik har sin förklaring i skillnad av agrar- och jägarfångstkultur.

Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan.

• Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?
• Vilken påverkan har kristendomen haft?
• Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen?
• Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?

Uppsatsförfattaren har senare bytt förnamn till Snow Feather.

Syfte: Mot bakgrund kring en ökad turism i europeiska storstäder (Statista, u.å.) har syftet med studien varit att studera Barcelona som exempel för att bidra med en djupare förståelse kring hur turister och lokalbefolkning uppfattar varandra i stadsmiljöer med högt turistantal. Samt undersöka hur turismen har förändrat stadens stadskärna och miljö (Duran, 2005). Metod: I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt applicerats i form av semistrukturerade intervjuer och insamling av vetenskapliga artiklar till empirin. Tolv personer som har intervjuats som har koppling till Barcelona och det sammanfattas i empirin, tillsammans med de vetenskapliga artiklarna. Slutsatser: Den här studie har undersökt Barcelona som exempel för att belysa massturism som är ett omfattande problem som även går att finna i andra europeiska storstäder. Genom de insamlade intervjuerna och de vetenskapliga artiklar påvisades det att Barcelona har fått både positiva och negativa effekter av den massiva turism som finns i staden. Utifrån de insamlade intervjusvaren kunde slutsatsen dras att den sociala aspekten har störst negativ inverkan på lokalbefolkningen i staden.
Purpose: Against the background of increased tourism in European metropolitan areas (Statista, u.o.), the purpose of the study has been to study Barcelona as an example to contribute a deeper understanding of how tourists and locals perceive each other in urban environments with a high tourist number. As well as investigating how tourism has changed the city's city center and environment (Duran, 2005). Methodology: In this study, a qualitative approach has been applied in the form of semi-structured interviews and the gathering of scientific articles of empirical data. Twelve people interviewed who are connected to Barcelona and this is summarized in empirical section, along with the scientific articles. Conclusions: This study has explored Barcelona as an example to illustrate mass tourism, which is a major problem that can be found in other European cities. Through the collected interviews and the scientific articles, it was demonstrated that Barcelona has had both positive and negative effects of the massive tourism that exists in the city. Based on the collected interview answers, it could be concluded that the social aspect has the most negative impact on local people in the city.

Syftet jag har med min uppsats är att ge fyra olika perspektiv på fenomenet shamanism för att komma närmare svaret på min fråga: Vad är shamanism för något?

Perspektiven jag ger är shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt.

En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap.

Svenska kyrkan befinner sig idag mitt i ett pulserande, modernt samhälle, där kyrkans position inte längre är så självskriven som den förut varit. Samtidigt som kyrkan ska följa med i tiden för att kunna erbjuda en verksamhet som passar dagens moderna sökare, är den också förvaltare av en tradition och ett budskap.

I denna uppsats har jag närmare undersökt, hur kyrkan idag presenterar det ofta laddade budskapet om synd, nåd, omvändelse och försoning. Forna dagars teologer var eniga om behovet av syndanöd, bekännelse, ånger och omvändelse, för att komma in i Guds förlåtelse. Detta budskap känns främmande för många idag, då flertalet av dåtidens ”synder”, tillhör ett normalt livsmönster.

I den inomkyrkliga diskussionen kring ämnet, är åsikterna spridda. Enligt en åsikt är dagens moderna människa mindre benägen att uppleva synd och skuld än tidigare generationer, och har därför svårare att komma nära det kristna budskapet och få Guds förlåtelse. Trots detta, fortsätter kyrkan att bemöta människors synd på samma sätt som under Luthers tid, istället för att försöka anpassa sig för att hjälpa dagens sökare att konfrontera sin synd, och få den sonad.

Andra menar att dagens stressade tillvaro gör att människor redan känner sig hårt ansatta av skuld och dåligt samvete, och att kyrkan ej bör belasta människor ytterligare med det traditionella syndabudskapet. Istället bör kyrkan gå in som en rogivande och läkande faktor i tillvaron.

De olika åsikterna i frågan faller tillbaka på olika inställningar till syndens ursprung och beskaffenhet, ett område som inleder denna uppsats i form av en historisk bakgrund; syndens historia. Diskussionen kan också speglas mot uppsatsens presentation av Svenska kyrkans ”marknadsföring” av budskapet; Lilla och Stora boken om kristen tro. Här finner vi ett budskap om synd och förlåtelse genom Jesus Kristus, även om behovet av ånger, syndanöd och omvändelse tonats ner jämfört med forna tiders budskap.

Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

This bachelor thesis engages in a quest to understand the concepts of necessity and grace in Simone Weils thinking. The question in play, in which many more questions lie hidden, reads as follows: How does Weil understand the operations of grace in relation to the ”blind necessity” of the natural world, and what are the philosophical implications of this concept of grace? What are, for instance, given her understanding of the world as God’s creation, the metaphysical grounds for a basic human activitiy such as thinking or reflexion? A reading of Simone Weils works on necessity, grace, affliction and attention is contrasted with her thoughts on science, method and truth. The concept of necessity is compared to the one of Spinoza, especially on the subject of how the good or the just relates to the true and the necessary: it shows there are interesting similarities and illuminating differences between the two philosophers’ lines of thought. Here, the concept of attention becomes central to the image: the idea of a cultivated mode of reception of the world and of the Other. Attention is analogously understood as a method of prayer and a cultivated ethical attitude towards other human beings – and an ideal scientific state of mind. In the final chapter of the analytic part of the composition, Weils concept of grace is investigated in regard to concepts of thinking and understanding. Here, Leibniz idea of the divine world and the divine mind plays a concise but important role on the matter of a tentative metaphysical grounding of thinking as such – how this can be thought and how it reflects and deepens Simone Weils metaphysics, especially her understanding of the highest states of insight into the nature of the world as partly a work of divine grace. In the last chapter Walter Benjamins vision of the coming philosophy as a consolidation between Immanuel Kants transcendental philosophy and religious experience – and religious thought – show the way for further investigation into the field, a field that the thesis has outlined at the same time as it has attempted to answer some specific questions that seems to be the most urgent ones.