Relevant bibliographies by topics / Namnforskning

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Namnforskning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 12 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Namnforskning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Namnforskning"

1

Quak, Arend. "Den nordiska namnforskningen." AMSTERDAMER BEITRÄGE ZUR ÄLTEREN GERMANISTIK 54, no. 1 (November 17, 2000): 222–23. http://dx.doi.org/10.1163/18756719-054-01-90000037.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rentenaar, Rob. "Probleme der Namenbildung. Rekonstruktion von Eigennamen und der ihnen zugrundeliegenden Appellative. Akten eines internationalen Symposiums in Uppsala 1.-4. September 1986. Herausgegeben von Thorsten Andersson (Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning 18). - Uppsala 1988. 200 S. ISBN 91-554-2141-5." Amsterdamer Beiträge zur älteren Germanistik 30, no. 1 (March 29, 1990): 200–202. http://dx.doi.org/10.1163/18756719-90000049.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Namnforskning"

1

Davidsson, Helén. "Människans bästa vän och dess namn : Språkvetenskaplig studie på samtida hundnamn." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33275.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks huruvida det är någon skillnad på namnen och namngivningen mellan fem olika hundraser. Metoden tillämpas via enkäter, vilka är delade på sociala media. 85 stycken namn från vardera ras studeras. Arbetet visar på att hundens egenskaper, mentalitet samt utseende spelar in på vilken typ av namn den får. Att mindre hundraser får annorlunda namn i jämförelse med större raser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Othén, Johanna. "Lisa och Linus, Lady och Lufsen : En studie av vårt samtida kynonomastikon." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8473.

Full text
Abstract:

I denna uppsats undersöks samtida svenska hundnamn, och syftet har varit att kartlägga och kategorisera de vanligaste namnen. Jag har använt försäkringbolaget Agrias namndatabas och undersökt de femtio vanligaste namnen hos nio raser. Det visar sig att namnbeståndet skiljer sig åt beroende av hundens kön och användningsområde. Sällskapshundar tenderar att få personnamn i högre grad än jakthundar, och de tikspecifika namnen utgörs av en mycket större andel personnamn än de hanhundsspecifika. Jakthundar har bevarat ett äldre namnskick i högre grad än sällskapshundar och brukshundar. Men personnamn har stark ställning hos alla de undersökta raserna, och i jämförelse med studier av tidigare perioder har den antroponymiska namngivningen ökat stort.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bergqvist, Amanda. "Regionala antroponomastikon under runsvensk tid." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167491.

Full text
Abstract:
I föreliggande arbete jämförs Nordupplands runsvenska antroponomastikon (personnamnsförråd) med Västergötlands med avseende på fördelningen av namnbildningstyper, vilka namn och namnleder som är mest frekventa och andelen unika namn. Det framkommer att Norduppland och Västergötland har i stort sett identisk fördelning av namnbildningstyper och andel unika namn men skiljer sig åt både gällande vilka namn och förleder som är mest frekventa och hur stor andel de frekventa namnen och förlederna utgör av respektive områdes totala material. Västergötland, vars frekventa namn utgör en större andel, förefaller ha ett mer homogent och mindre originellt antroponomastikon än Uppland. Den större variationen i det uppländska materialet kan eventuellt förklaras med att de uppländska runstenarna rests av och till minne av en socialt mer differentierad grupp. Den västgötska enheten speglar att de västgötska stenarna hört till en smalare samhällsklass. Att västgötska namn som antagits vara högstatusnamn inte förekommer i Norduppland, antas bero på regional variation i namnförrådet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mård, Birger. "Fornsvenska kroppsdelsrelaterade binamn : En kvantitativ undersökning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-420054.

Full text
Abstract:
Tidigare studier av fornsvenska binamn har för det mesta utgått från ett brett material innehål-lande binamn från alla sorters ord- och namnsemantiska kategorier. I denna undersökning har jag valt att studera en särskild kategori av binamn: de kroppsdelsrelaterade. Materialet bestårav 131 sådana binamn samt de namnbärare som finns belagda för binamnen. Jag genomförkvantitativa analyser av materialet, med syftet att undersöka de kroppsdelsrelaterade binamnensmorfologi, ord- och namnsemantik samt hur vanligt förekommande de är. Resultaten visar attmajoriteten av binamnen i materialet är primära bildningar, främst primära sammansättningar.Det framgår även att binamn som innehåller ord syftande på vissa delar av kroppen är mer talrika än andra, särskilt de som har med huvudet eller ansiktet att göra. De allra flesta av bi-namnen i materialet har någon yttre egenskap hos namnbäraren som namngivningsgrund, men andra namnsemantiska kategorier förekommer också. En annan tydlig slutsats är att majoritetenav alla binamn endast bärs av en person, men att vissa samtidigt kan vara långt mycket vanligareän så; ett binamn, Skalle, har hela 51 belagda namnbärare. Tre möjliga faktorer som förklararfördelningen i materialet identifieras: (1) hur vanligt förekommande namngivningsgrunden är, (2) hur morfologiskt och semantiskt specifik binamnets bildning är och (3) hur visuellt fram-trädande kroppsdelen som åsyftas i binamnet är.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Pihl, Elin. "Ägonamn : Namnstruktur och namnkontinuitet i två uppländska socknar." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Seminariet för nordisk namnforskning, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215460.

Full text
Abstract:
The purpose of this thesis is to present the general features of field names from the early 17th century to 2012, and to investigate the continuity of such names and attempt to understand what factors are of importance when it comes to their continuity and disappearance. A general survey is conducted in two parishes, Almunge and Väddö, in Uppland, Sweden, with more detailed investigations covering the hamlets of Söderby and Ösby, in Almunge, and Södra Fjäll and Norrbyle, in Väddö. The theoretical framework of the thesis is based in dialogical theory and the theory of an onomasticon. A total of 5,736 field names are examined and categorized in an onomastic analysis covering a number of angles: name elements, the semantics of generics and specifics, and name continuity. Field names exhibiting continuity, drawn from the four hamlets studied more closely, are also analysed in terms of non-onomastic factors: type of land, joint ownership, and location on the hamlet boundary. The study shows that a majority of field names are formed in the same way: with a specific denoting a natural or cultural feature and a generic indicating a type of farmland. Some variations over time may be noted: specifics describing location seem to be more common in the earlier periods, while those denoting settlements appear more often in later names. In general, it is not possible to speak of a strong continuity of field names. The names that do show continuity usually belong to the most general field-name types, although there is a tendency for names consisting of only one element or including a generic that does not denote land to have a better chance of surviving. The results of my study seem to indicate that both onomastic and non-onomastic factors are of importance when it comes to the survival of field names.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Langeblad, Michelle. "Elsa, William, Docka och Brunte : En studie av våra samtida hästnamn." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33109.

Full text
Abstract:
I denna uppsatsen studeras de svenska samtida hästnamnen som finns 2016 och syftet har varit att kategorisera namnen och jämföra utifrån ett könsperspektiv. Namnen hämtades från försäkringsbolaget Agria och utgjorde totalt 396 namn, således 198 namn per kön. Det visade sig att namnbeståndet skiljer sig åt mellan könen på hästarna vilket tyder på en könsskillnad. Det är vanligare att sto får personnamn medan valack/hingst har mer tendens att få ett fiktivt namn. Namnen i sig visar sig ha likheter i viss mån med det som tidigare studier har visat, men en viss förändring har skett. Det tyder på att en högre grad av en humanisering av hästarna har gjorts och samma könsmönster som är i människors namn finns även i deras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Karlin, Björk Simon. "Försvunna å- och sjönamn i Roslagen : Hydronymisk rekonstruktion på grundval av tre undersökta ortnamn i Norrtälje kommun." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-260193.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Folkesson, Magdalena. "Är alla nöjda? : En undersökning av effekterna av adressreformen i Norrtälje kommun." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-277122.

Full text
Abstract:
Denna undersöknings syfte är att ta reda på om alla är nöjda med adressreformen i Norrtälje kommun. Arbetet tog fem år och var färdigt 2013. Jag har varit i kontakt med några utvalda yrkesverksamheter samt privatpersoner för att ta reda på vad adressreformen inneburit för dem och vad de tycker om den. Det svar jag förväntade mig var att yrkesverksamma var nöjda och bara såg fördelar med reformen, medan privatpersoner inte var nöjda och inte heller har upplevt någon förbättring. Min undersökning visade emellertid att de allra flesta var nöjda med reformen. Den enda som uppgav att adressreformen inneburit krångel var en privatperson vars post hade uteblivit och dessutom fått en påminnelseavgift på en obetald räkning på grund av fel med adresseringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wiedenkeller, Johanna. "Namnets betydelse för den kulturella identiteten hos flerspråkiga gymnasieelever." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40424.

Full text
Abstract:
Individuals or families migrating between countries and starting a new life abroad has been a constant throughout human history. Sometimes, the migrants have children in the new host country; usually these children are then raised bilingually. Earlier studies show that in these cases, the children usually receive names common either in the country where they were raised, or the one(s) their parents migrated from. However, these studies typically do not analyse how this naming choice would affect second-generation individuals later in life, despite names being one of the earliest ways for individuals to form a cultural identity. The study aims to determine how the names of bilingual high school students tie together with which names they would give their hypothetical children, using a survey aimed at such students living in Halmstad, Sweden. The names of both students and their hypothetical children were categorised as “marked” or “unmarked”, judging by how many by similar names were born in Sweden, both during the years 1998-2000 and 2016-18. Out of the students that answered the survey, 45 of them were bilingual; out of them, 80% had “marked” first names, i.e. names which would be seen as unusual/foreign in Sweden. However, they suggested a total of 79 names for their future children, and out of those suggestions, 70% would be considered “marked” – a decrease of 10 percent, despite the larger name pool involved. There was also a notable difference in naming habits based on gender: very few of the students with “unmarked” names were male, but the surveyed group suggested a balanced amount of female and male unmarked names for their own children.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Petrulevich, Aleksandra. "At Jómi och Jómsborg: slaviska namn i fornnordiska källor? : En etymologisk undersökning." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126636.

Full text
Abstract:

I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska källor och betecknar ett och samma ställe, nämligen staden Wolin belägen på sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet är dels att fastställa etymologin av två av Wolin-namnen, at Jómi och Jómsborg, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hänger ihop och bestämma vilka faktorer som orsakade en sådan namnmångfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska källorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen at Jómi sannolikt härstammar från det pommerska naturnamnet *Jǫma (˂ jǫma f. ’grop; dike’) som betecknade Stora bukten, en del av Szczecinbukten. Sammansättningen Jómsborg är en sekundär form som bildats från at Jómi enligt standardmodellen: dat. (at) Jómi > gen. Jóms + efterleden -borg. Alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin i primära källor är relaterade till varandra: vissa av dem är etymologiskt besläktade, vissa endast ”referentiellt”, dvs. de betecknar ett och samma ställe. Uppkomsten av ett så stort antal Wolin-ortnamnsformer kan i första hand förklaras genom att formerna i fråga har olika ursprung, att det fanns olika namnbrukarkretsar som använde olika former för att hänvisa till samma stad och att det uppstod olika stavningsvarianter och sammansatta namn under de primära formernas senare utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Namnforskning"

1

namnforskning, Nordiska samarbetskommittén för. Nordisk namnforskning 1986. Uppsala: NORNA-förlaget, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

namnforskning, Nordiska samarbetskommittén för. Nordisk namnforskning 1985. Uppsala: NORNA-förlaget, 1986., 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Leila, Mattfolk, Ainiala Terhi, and Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, eds. Namn och kulturella kontakter: Handlingar från NORNA:s 37 symposium i Hapsal den 22-25 maj 2008. Helsingfors: Forskningscentralen för de inhemska språken, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Helsinki), NORNA-symposium (42nd 2011. Namn i stadsmiljö: Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10-12 november 2011. Helsingfors: Institutet för de inhemska språken, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

International Congress of Onomastic Sciences (15th 1984 Leipzig, Germany). Egennamn i språk och samhälle: Nordiska föredrag på femtonde Internationella kongressen för namnforskning i Leipzig 13-17 augusti 1984. Uppsala: Uppsala universitet, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nordiska samarbetskommittén för namnforskning. Symposium (25 : 1997 : Uppsala). Den nordiska namnforskningen: I går, i dag, i morgen : handlingar från NORNA:s 25:e symposium i Uppsala 7-9 februari 1997. Uppsala: NORNA-förlaget, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

NORNA-symposium (25nd 1997 Uppsala, Sweden). Den nordiska namnforskningen: I går, i dag, i morgon : handlingar från NORNA:s 25:e symposium i Uppsala 7-9 februari 1997. Upsala: NORNA-förlaget, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Egennamn i sprak och samhalle: Nordiska foredrag pa femtonde Internationella kongressen for namnforskning i Leipzig 13-17 augusti 1984 (Ortnamn och samhalle). Uppsala universitet, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography