Dissertations / Theses: 'Närbyråkrati'

1

Pjanic, Sara. "Det (o)rättvisa betyget : En kvalitativ studie om implementering av det nya betygsystemet i samband med Gy11." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34803.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om politiska mål och implementeringen av det nya betygsystemet utifrån lärares perspektiv. Den 1 juni 2011 började den nya gymnasiereformen att gälla i alla svenska gymnasieskolor. Gymnasiereformen innebar en rad olika ändringar för både lärare och gymnasielever som började arbeta utifrån reformen under terminsstarten 2011. En av de större ändringarna var det nya betygsystemet, vars syfte var att genom ett sexskaligt betyg ge mer rättvisa, hårdare, motiverande och informationsgivande betyg till elever. Genom en kvalitativ metod har tio gymnasielärare intervjuats där de har fått berätta om sina erfarenheter av arbetet med det nya betygsystemet. Deras svar har analyserats och jämförts i en fallstudie. Analysen av det insamlande materialet visar på att det utifrån lärares erfarenheter inte har uppnått de politiska målen med betygsystemet. Betygen uppfattas inte som informationsgivande, motiverade eller rättvisa. Betygen uppfattas dock som hårda men det innebär i sin tur inte att det är motiverande. Anledningen till att de politiska målen med nya betygsystemet inte uppnåtts beror utifrån lärares erfarenheter på att implementeringsproblem uppstår på grund av bland annat otydliga styrdokument från beslutsfattare och närbyråkrater obegränsade handlingsfrihet.

2018-06-07.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Sundell, Ebba. "Klimatanpassning i fysisk planering : Tillämpningsbar policy ur planerares perspektiv." Thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166063.

Full text

Abstract:

Studien analyserar planerares arbete med klimatanpassningspolicy, i en svensk kommunkontext, genom undersökning av planerares resonemang om policyutformning, vilket handlingsutrymme det ger planerare samt utmaningar som påverkar kommunalt klimatanpassningsarbete. Med avstamp i planerarnas resonemang, som framgått under intervjustudier, tidigare forskning samt vetenskaplig teoretisk förankring genom policyanalys och närbyråkratiskt teori, identifieras tillämpningsbar policy. Tillämpningsbar policy vägleder planerare i deras arbetsutövning. Den bör bestå av flera olika dokument, vilka behandlar olika detaljerade nivåer av klimatanpassning i fysisk planering. Detta då planerarna resonerar att både tydliga övergripande riktlinjer och stödjande kunskapsunderlag krävs. Tillämpningsbar policy utformar således ett styrande ramverk vilket möjliggör ytterligare hantering av klimatanpassning i fysisk planering samtidigt som policyn, i den grad den hanterar riktlinjer och kunskapsunderlag, medför minskat handlingsutrymme för planerare att agera på eget bevåg vid hantering av klimatanpassningsfrågor.
The study analyses planners’ work on climate adaptation policy, in a Swedish municipal context, by examining planners’ arguments on policy formulation, which operating space it gives planners and challenges that affect municipal climate adaptation work. Based on the planners’ reasoning, which emerged during interview studies, previous research and scientific theoretical anchoring through policy analysis and street-level bureaucracy could applicable policy be identified. Applicable policy guides planners and should consist of several different documents, dealing with different detailed levels of climate adaptation. This since the planners requested both guidelines and supporting knowledge bases to further handle the subject in their work. Applicable policy can be seen as a governing framework which enables planners to involve climate adaption in planning, as well as it reduces their space of operating among climate adaptation issues.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Karic, Alma. "Skolfrånvaro i Halmstad kommun : En kvalitativ studie om hur rektorer för högstadiet uppfattar och hanterar skolfrånvaro." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32580.

Full text

Abstract:

I Sverige gäller skolplikt för alla barn från sex år upp till 18 år. Trots skolplikten är det ändå en betydande del av barn och unga 6-17 år som är frånvarande från skolan i större eller mindre omfattning. I Skollagen inklusive skolplikten finns en inbyggd strävan efter likvärdig utbildning för samtliga barn i Sverige. Utifrån problematiken med andelen frånvarande elever trots skolplikt och strävan efter likvärdig utbildning för alla barn syftar denna studie till att öka kunskapen om och en förståelse för hur rektorer i högstadieskolor hanterar skolfrånvaron samt utforska hur rektorerna förhåller sig till sitt handlingsutrymme mellan statens riktlinjer och lagar, deras egen uppfattning, skolans organisation och elevsammansättningen. För att uppnå syftet ställdes en huvudfråga och tre underfrågor: Hur uppfattar sex rektorer på högstadieskolor i Halmstad kommun skolfrånvaro och hur hanteras frånvaron i det dagliga arbetet? Hur förhåller de sig till de överordnade direktiven i Halmstad kommun? Vilka orsaker ligger enligt rektorerna i studien till grund för skolfrånvaro? Hur bedrivs ett förebyggande och åtgärdande arbete för att minska skolfrånvaro? Resultatet baseras på sex intervjuer med rektorer samt två intervjuer med nyckelpersoner för problemområdet. Som teoretisk referensram har Organisationssociologi, Implementeringsteori och begreppet skolkultur valts ut för att kunna analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att frånvaro i skolan kan uppkomma på olika sätt. Frånvaron kan bero på olika orsaker. Möjliga orsaker är att elever är sjuka i cykler, elever är omotiverade och att de har en negativ attityd till skolan. Resultatet visar att rektorernas uppfattning och hantering av frånvarande elever skiljer sig åt. Rektorerna använder olika rutiner för att rapportera in, det finns inte en tydlig gräns för när närvaro övergår till frånvaro eller vilka åtgärder som är mest lämpliga, vilket bidrar till att rektorernas egna tolkningar avgör vilka insatser som ska sättas in för att minska frånvaron på den enskilda skolan. Studien visar att det finns ett samband mellan rektorernas handlingsutrymme och den kultur som kännetecknar skolan. Hur rektorer utnyttjar sitt handlingsutrymme påverkar hur skolans verksamhet organiseras samtidigt som handlingsutrymmet ser olika ut beroende på den härskande skolkulturen. Studien visar även att frånvaro är mer omfattande i skolor som kännetecknas av en tvångskultur.
In Sweden, school attendance is compulsory for all children from six years up to 18 years. Although school attendance is still a significant proportion of children and young people 6-17 years who are absent from school to a greater or lesser extent. In the Education Law including school attendance is an inherent quest for equal education for all children in Sweden. Based on the problems of the proportion of pupils absent despite compulsory schooling and the quest for equal education for all children this study aims to increase the knowledge and understanding of the principals of secondary schools deal with school absence and to explore how principals relate to their discretion between the state guidelines and laws, their own perception, organization of the school and the students composition. The study is based on a major question and three sub-headings: How do six principals of secondary schools in Halmstad perceive school absence and how is the school absence handled in their daily work? How do they relate to the overarching directives in Halmstad? What are the reasons according to principals in this study as the basis for school absences? How pursued a proactive and reactive work to reduce school absenteeism? The result is based on six interviews principals with school principals and two interviews with important people in the problem area. As a theoretical framework has Organizational Sociology, Implementation Theory and the concept of school culture selected to analyze the empirical material. The result shows that the absence of the school may arise in different ways. The absence may be due to various causes. Possible reasons are that the pupils are sick in cycles, pupils are unjustified and that they have a negative attitude to school. The result shows that principal’s view and handling absent pupils are different. Principals use different procedures for reporting, there is not a clear line for when the presence passes to absence or what measures are most appropriate, which contributes to the principals ‘own interpretations determines what solution should be taken to reduce absenteeism at the individual school. The study shows that there is a correlation between the principals´ discretion and the culture that characterizes the school. How principals utilize its discretion affect how the school is organized, while the discretion differs depending on the prevailing school culture. The study also shows that the absence is more extensive in schools characterized by a compulsion culture.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jansson, Tone, and Emma Snejder. "Miljötillsynsförordning 2011:13– vad hände sen? : En kvalitativ stud ie om miljö- ochhälsoskyddsinspektörers upplevelse avtolkningsutrymmet i miljöbalken i relation tillnärbyråkratiteorin." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för tema, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-87393.

Full text

Abstract:

Miljöbalken är en svensk ramlag som syftar till att skydda människors hälsa och miljön på ett hållbart sätt, men i och med att balken är en ramlag kanden också ge upphov till tolkning. Förordningar och föreskrifter tillsätts för att tydliggöra miljöbalkens regler och minska detta tolkningsutrymme. Enyrkesverksam grupp som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med miljöbalken är miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Denna kvalitativa intervjustudiesyftar till att undersöka hur inspektörers arbete och upplevelse av tolkningsutrymmet har förändrats sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trädde ikraft, då förordningens syfte är att tydliggöra ansvarsfördelningen av kemikalietillsynen. Inspektörernas upplevelser av tolkningsutrymmet analyserasmed hjälp av Michael Lipskys teori om närbyråkrati. Studien visar på att majoriteten av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna upplever ett tolkningsutrymme i miljöbalken, och att inspektörerna kandefinieras som närbyråkrater då de har ett stort inflytande på hur lagen implementeras. Resultatet visar även att det inte har skett någon förändring iinspektörernas arbete sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trädde i kraft, vilket kan bero på en tröghet i implementeringsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Fallde, Magdalena. "Neutrala verkställare eller inflytelserika närbyråkrater? : Asylhandläggares roll och handlingsutrymme i ärenden med humanitära grunder." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-3043.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur asylhandläggare på Migrationsverket uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme. Därtill hör även att utifrån den teoretiska ansatsen problematisera uppfattningarna för att undersöka om handläggarna kan förstås som neutrala verkställare enligt ett Weberianskt idealbyråkratiskt perspektiv eller snarare som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Michael Lipskys teori. Därutöver utgör en viktig del av syftet att problematisera utfallet av handläggarnas roll och handlingsutrymme för att belysa detta utifrån demokrati-, legitimitets- och rättssäkerhetsaspekter.

Uppsatsen kan förstås som en fallstudie där metoden för undersökningen utgjorts av samtalsintervjuer. Det empiriska materialet utgörs således av intervjuer med sex asylhandläggare från två olika asylenheter i landet. Samtliga respondenter har erfarenhet av att handlägga ärenden med humanitära grunder.

I uppsatsen har jag kommit fram till att sättet på vilket asylhandläggarna själva uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme främst kan relateras till en neutral verkställarroll enligt en Weberiansk modell. Den här uppfattningen är dock inte helt entydig, vilket exempelvis framkommer då vissa respondenter uppfattar att det faktiskt finns ett visst handlingsutrymme i utredningsarbetet. Det innebär att uppfattningen om rollen som neutral verkställare kan ifrågasättas. Trots att ett visst handlingsutrymme förekommer i utredningsarbetet, finns det dock en mycket tydlig juridisk styrning och därtill ett flertal olika kontrollmekanismer som sammantaget innebär att jag inte anser att asylhandläggarna bör förstås som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Lipskys teori. Kontrollmekanismerna och den tydliga styrningen som föreligger innebär också en ökad tilltro till möjligheterna att upprätthålla rättssäkerhet i myndighetsutövandet. Samtidigt pågår också arbetet med att öka insynen i Migrationsverket exempelvis genom att förtydliga bestämmelsen om humanitära skäl, vilket kan bidra till en ökad legitimitet. Vikten av den egna rollen och dess betydelse i ett vidare perspektiv är också något som markerats av flera respondenter. Asylhandläggarna uppfattar därmed att den egna rollen inte enbart syftar till att utreda och ge förslag till beslut i asylärenden; det handlar också om en roll i vilken strävan efter att bidra till upprätthållandet av legitimitet, demokrati och rättssäkerhet har en stor betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Svensson, Kristoffer. "Att vilja implementera läroplanen utan att kunna. : En studie på skolans implementering av läroplanensriktlinjer för kontakt med arbetsliv och högre utbildning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27944.

Full text

Abstract:

Implementering av politiska beslut är någonting som det forskats mycket om under en lång tid både på nationell och internationell nivå. Den forskning som finns om implementering går att applicera på alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebär att någon blir styrd. Denna styrning och påförande av politiska beslut är vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir då också intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den nya läroplanen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” med fokus på kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval – arbete och samhällsliv har lyckats på gymnasieskolan i en svensk kommun. Implementeringen undersöks med hjälp av Lundqvists tre egenskaper som han menar varje tjänsteman besitter – förstår, kan och vill. Sett utifrån detta teoretiska ramverk kommer uppsatsen fram till att implementeringen är misslyckad tack vare att tjänstemännen inte till fullo förstår eller kan implementera riktlinjerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Päivärinta, Johan, and Morgan Colliander. "”Med lite lock och pock” en kriminalvårdares beskrivning av hur arbetet med implementering av FN:s mänskliga rättigheter sker : En undersökning av hur kriminalvårdare implementerar FN:s mänskliga rättigheter på svenska häkten." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27799.

Full text

Abstract:

Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag. Den uppdelning som framkommer är att kriminalvårdare dels motiveras av att följa regler och rutiner och dels av att självtillfredsställelse genom att hjälpa andra. Anmärkningsvärt är att kriminalvårdarna menar att de bättre skulle kunna ta hänsyn till FN:s mänskliga rättigheter om mer resurser i form av ökad bemanning fanns tillgängligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Fritzell, Marie. "Implementeringens medspelare, motståndare och deras resurser : En blick in i implementeringsarbetet av summativ bedömning av skriftliga elevarbeten i engelska utifrån ett närbyråkratiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31916.

Full text

Abstract:

Denna studie är ett resultat av att utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv studeralärares arbete med summativ bedömning när det gäller skriftliga elevarbeten i engelska,årskurs 7-9, och undersöka i vilken utsträckning Skolverkets riktlinjer gällande summativ bedömning följs. Genom att utgå från Lipskys (2010) teori om närbyråkrater avser studien att tydliggöra bedömningsuppdraget samt påvisa möjliga problem i implementeringen av Skolverkets riktlinjer. Implementeringen undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer av sex lärare i engelska utifrån Lundquists (1992) tre villkor för en lyckad implementering:vilja, kunna och förstå. Resultatet visar att implementering är möjlig i de flesta fall men resurser som schemalagd tid för bedömning, organisation för kollegialt samarbete,kompletterande material till kunskapskraven samt kompetensutveckling behöver tillsättas för att bedömningsuppdraget ska kunna utföras enligt riktlinjerna och implementeringen lyckas.Det stora antalet elever och mängden undervisningstimmar anser lärarna direkt hindrande föratt utföra en professionell bedömning. Sammanfattningsvis finns inte tillräckliga resurser för lärare i engelska att bedöma skriftliga elevarbeten så som Skolverket kräver och verktygen är få. Skolverkets bedömningsmaterial är användbart men otillräckligt. Kunskapskraven används i hög utsträckning men det finns en fara att lokala matriser kommer att ha en framträdanderoll i framtiden. Uppdraget må ha blivit tydligare för vissa men styrningen når inte ända fram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Hansson, Daniel, and Gazmend Hysejni. "Estetiska uttryckssätt i samhällskap på högstadiet utifrån implementeringsteorin." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29057.

Full text

Abstract:

Fokus för denna studie är estetiska uttryckssätt. Forskningen kring implementering av skolans riktlinjer visar att det uppstår en problenatik vid implementering. Även begreppet estetiska uttrycksätt upplevs som vagt och svårdefinerat. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap arbetar med estetiska uttryckssätt i undervisningen. För att undersöka detta har vi använt oss av implementeringsteorin, som gör det möjligt att studera i vilken utsträckning lärare implementerar esteiska uttrycksätt utifrån riktlinjer, ur skolans uppdrag. Vid genomförandet av undersökningen har vi utifrån implementeringsteorin undersökt hur lärare förstår, vill och kan arbeta med estetiska uttryckssätt. Resultatet i vår undersökning baseras på intervjuer och visar att lärarna har bristfällig förståelse kring esteiska riktlinjer. Utifrån begreppet vill visar undersökningen att lärarna ser de estetiska riktlinjerna som betydelsefulla, men dessa prioriteras i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att lärarna nämner resurser i frågan om tid som en begränsning samt som en viktig del av implementeringen av estetiska riktlinjerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Kalén, Anna, and Katarina Håkansson. "”Alltså tid finns ju aldrig i samhällskunskapskurserna” : En intervjustudie kring hur samhällskunskapslärare implementerar ekonomiundervisningen i samhällskunskap 1a1 och 1b." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34167.

Full text

Abstract:

This qualitative interview study is examining how five teachers of social studies implement formal instruction in economics for the Swedish school courses of social studies 1a1 and 1b. The results of the study account for the process of implementation based on interview questions which have their basis in three different stages of planning: preactive, interactive and postactive. The implementation itself stems from the view of teacher as a bureaucrat. Our analysis yields positive aspects but also a certain degree of implementation difficulties. The positive aspects are related to the bureaucrat’s access to teaching material, which facilitates the said implementation when teaching economics. Further education, while offered at the respondents’ workplaces, was not considered a priority amongst the subjects of this study. In spite of this, various implementation difficulties could be observed that stem from a lack of resources having to do with time at one’s disposal to plan lessons and the fact that the syllabus was perceived as too heavy given the limited period of time for the given course. Aside from this problem, one could also detect another difficulty encountered by the bureaucrat with regard to the interpretation of the syllabus, which states that course objectives are identical in both courses whereas the modules differ.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Nordmark, Alina. "Läroplanens styrande effekt : En studie om Lgr11 och dess styrande effekt över lärarkåren." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75828.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka vilken styrande effekt Lgr11 har i lärares yrkesutövande, meningen med undersökningen är att få en insyn i om hur de professionella lärarna upplever att de är påverkade av läroplanen i deras yrkesutövning. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Michael Lipskys teori om närbyråkrater och deras handlingsutrymme samt Lennart Lundquist´s teori som handlar om hur närbyråkraterna förstår, kan och vill i en implementeringsprocess av exempelvis en läroplan. Huruvida närbyråkraterna- i detta fall lärarna- förstår, kan och vill är viktigt att studera eftersom att det är avgörande för om styrningen lyckas eller inte. En analysmodell har utformats utifrån Lundquist´s teori och de tre centrala begreppen. Den metod som använts är samtalsintervjuer med fyra grundskollärare från två olika skolor i Luleå kommun. Detta dokumenterades med ljudinspelning som sedan transkriberades kontinuerligt efter varje intervju. Analysmodellen användes när intervjuerna sammanställdes och resultatet som visas är att det finns många olika åsikter bland lärarna gällande exempelvis Lgr11:s formulering. Resurser och Lgr:11s mål och värderingar är däremot saker som alla lärare var överens om. Intervjuerna och studien har lett till en djupare förståelse för lärarnas syn på läroplanens styrning på de skolorna som är med i undersökningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lundgren, Oskar, and Tobias Steen. "Makten över styrningen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27521.

Full text

Abstract:

Den svenska lärarkåren har under en längre period brottats med problem relaterade till yrkets status. Vad som ger ett yrke status och hur läraryrket kan återfå en hög status i samhället har varit ett återkommande problemområde inom framför allt professionsforskningen. En bidragande faktor som har nämnts i samband med diskussioner kring läraryrkets sjunkande status är lärares allt snävare handlingsutrymme. Studier som har fokuserat på detta begrepp i en svensk kontext har ofta haft stora strukturella frågeställningar kring yrkeskårens status som helhet som utgångspunkt, i denna studie är det istället det upplevda handlingsutrymmet hos den individuelle läraren som är av intresse. Michael Lipskys teorier kring närbyråkrater samt Gunnar Bergs frirumsteori ligger till grund för studien och därmed blir olika former av maktutövande också relevant för studiens innehåll. Makten över frirummet och maktförhållandet mellan närbyråkraten (läraren) och dess ledning studeras och här framkommer en komplex bild av läraren som både autonom och byråkrat. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet söker denna studie ge svar på hur dessa lärare upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till framför allt nuvarande läroplan (Lgy11) och skolledning. Skolledning och läroplan är exempel på faktorer som i hög grad påverkar skolans styrning och därför är viktiga att studera utifrån lärarens upplevda förståelser. I studien framkommer det att även elev- och föräldrainflytande är något som lärarna upplever påverkar deras handlingsutrymme och framför allt är något som förändrats över tid. Handlingsutrymmet upplevs, bland de intervjuade lärarna, överlag som stort och de flesta är tämligen överens om att ett ökat handlingsutrymmet inte har en direkt påverkan på yrkets status även om det här samtidigt råder viss ambivalens.
The Swedish teachers have for a long period been struggling with problems related to the profession’s status. Therefore, recurring problem areas in many research papers include how a profession actually gains status and how the teaching profession can regain a high status in society. One of the contributing factors mentioned in discussions regarding declining status is the importance of discretionary power. Most studies conducted within the field of professional studies in a Swedish context have focused on major structural issues regarding the status of the profession as a whole. In this study, however, it is instead individual teachers’ perceived discretionary power that is of interest. Michael Lipsky’s theories regarding street-level bureaucrats and Gunnar Berg’s curriculum space theory are fundamental to this study and thus different aspects of power and power relationships are of importance. Spatial power and power between street-level bureaucrats (teachers) and the school board are studied and it reveals a complex picture of the teacher and the teaching profession as both autonomous and bureaucratic. The method can be described as qualitative with semi-structured interviews. Five currently active teachers in civics in Swedish upper secondary education have been interviewed to find out how they regard their discretionary power in relation to current curriculum (Lgy11) and school management. School management and curriculum are examples of factors that have a direct impact on school governance and are therefore important to study through teacher's perceived understandings. The study also shows that students and their parents are influential actors and their ability to exercise power over school is something that teachers experience affects their discretional power. More importantly, this influence is something that has increased over time. Nevertheless, the teachers’ discretionary power is perceived as vast and many are reluctant to connect discretionary power with their professional status although there also seems to be some ambiguity to these answers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ekenvärn, Martin. "Konspirationsteorierna och samhällskunskapen : En undersökning om hur gymnasielärare tolkar och använder styrdokumenten i bemötandet av elevers konspirationsteorier." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29258.

Full text

Abstract:

Hur bör gymnasielärare i samhällskunskap bemöta konspirationsteorier? Gymnasieskolans styrdokument ger ett flertal generella riktlinjer för hur en lärare ska bedriva sitt arbete. En lärare förväntas bland annat bedriva sin undervisning med utgångspunkt i såväl vetenskaplighet, som i demokrati och värdegrund. När en elev i en klassrumssituation argumenterar för en konspirationsteori kan det innebära en utmaning för läraren på alla dessa punkter. I den här studien undersöks hur sex lärare på gymnasienivå resonerar kring bemötandet av konspirationsteorier och styrdokumenten. Studien innefattar intervjuer med lärare från både yrkesförberedande och studieförberedande gymnasier, samt från vuxenutbildningen på gymnasienivå. Studien jämför också lärarnas känslor och strategier med aktuell forskning om konspirationsteorier. De två teoretiska utgångspunkterna för studien är det fenomenografiska perspektivet samt det närbyråkratiska perspektivet på implementering av styrdokument. Därmed är lärarnas friutrymme på många sätt i centrum. Resultatet visar att lärarna ser konspirationsteorier som ett pedagogiskt verktyg, som ett hot, som en positiv skepticism, som en del av yttrandefriheten och som ett ansvar att bemöta. Utifrån en diskussion om resultatet i relation till styrdokumenten och aktuell forskning presenteras en sammanfattning och slutsats där lämpliga sätt att bemöta konspirationsteorier i en klassrumssituation lyfts fram. Resultatet befäster också tidigare studier som visat att lärare i sin roll som tjänstemän med friutrymme agerar på ett tämligen snarlikt vis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Henningsson, Oliver. "Tjänstemännens roll i bostadsproduktionen : En studie av tjänstemännens påverkan på utgivning av bygglov." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-87263.

Full text

Abstract:

This study concerns street-level bureaucrats influence on the approbation of building permits, specifically if private developers is affected equally as public developers when applying for building permits in relation to discretion for street-level bureaucrats. Discretion has as a theoretical subject been utilized by multiple researchers, which have both developed the subject and included new concepts.In this study the following concepts were used• Policy understanding• Work situation• PolicybeliefsThese concepts were operationalized in the study by that the concepts were structured within an interview template, which were utilized during six interviews with street-level bureaucrats on three municipalities within the Stockholm area. To complement the interview material for the study were statistics over approved building permits divided on public developers and private developers also utilized. Based upon the analysis of the gathered material it was clear that the concept policy understanding and experienced discretion correlated with the statistics. Concerning policy understanding it became clear that several street-level bureaucrats in two of the municipalitieshad a different understanding of what the policy was. Concerning experienced discretion it became clear that there are indications on that experienced discretion for street-level bureaucrats brings more imbalance between private- and public developers.
Denna studie behandlar tjänstemännens påverkan på utgivningen av bygglov, specifikt ifall privata exploatörer påverkas ojämlikt i relation till allmännyttan vid ansökningar av bygglov med avsikt på handlingsutrymme hos tjänstemannen som agerar utredare i ärenden. Handlingsutrymme som teoriområde har använts av flertalet forskare som utvecklat och byggt på området, varvid nya begrepp har tillkommit. I denna studie användes tillhörande begreppen • Policyförståelse• Arbetssituation• PolicybeliefsDessa begrepp operationaliserades i studien genom att begreppen strukturerades in i en intervjumall som användes under sex samtalsintervjuer med tjänstemän på tre kommuner i Stockholmsområdet. Till intervjumaterialet användes även statistik över bygglovsbeviljande uppdelat på allmännyttan och privata aktörer i de tre kommunerna. Utifrån analysen av insamlat material framkom att begreppet policyförståelse och upplevt handlingsutrymme korrelerade med statistiken. Gällande policyförståelse framkom det att ett antal tjänstemän i två av kommunerna hade en annan uppfattning om vad policyn var än tjänstemän i den tredje kommunen. Gällande upplevt handlingsutrymme framkom det indikationer på att mer upplevt handlingsutrymme för tjänstemän medförde mer obalans mellan allmännyttan och privata aktörer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Thunholm, Patrik. "Lag om omhändertagande av berusade (LOB) : En vårdlag eller ett maktmedel?" Thesis, Avdelningen för rättsvetenskap vid Karlstads universitet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7816.

Full text

Abstract:

Under 2009 uppgick antalet omhändertaganden med stöd av Lag 1976:511 om omhändertagande av berusade personer mm (LOB) till cirka 62 000, varav ungefär 87 procent tillbringade tiden för tillnyktring i polisarrest. Arbetet med att omhänderta berusade tillhör inte kärnan i de polisiära uppgifterna varför det av somliga betraktas som ”ett skitjobb”. Genom LOB följer en befogenhet för polisen att omhänderta den som är så berusad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, utgör en fara för sig själv, eller en fara för annan. Klart står att rekvisiten ensamma är otydliga och att Rikspolisstyrelsen genom förordning givits uppgiften om att utarbeta närmare föreskrifter för hur LOB ska tillämpas i praktiken. Föreskrifterna ger dock ingen närmare vägledning i hur rekvisiten ska tolkas. Syftet med arbetet har varit att genom en teoretisk bearbetning av den rättsliga regleringen och en systematisk analys av empiriskt material närmare studera dels hur LOB kommit att tillämpas, dels huruvida tillämpningen står i överensstämmelse med lagen och grundläggande krav på den enskilde individens rättssäkerhet. Den huvudsakliga frågeställningen i detta arbete är om lagkonstruktionen erbjuder den rättssäkerhet som lagstiftaren sökte värna. Lagstiftarens intentioner vid LOB:s tillkomst och fylleriets avkriminalisering går inte att ta miste på. Vårdaspekten, restriktivitet vid tillämpningen och att omtanken om den enskilde ska vara rådande. Det har visat sig att lagstiftarens intentioner inte alltid får avsedd effekt ute bland rättstillämparna, utan att de skapar en autonom förståelse för hur omhändertaganderekvisiten ska tolkas. Det är med andra ord i huvudsak i kontakten mellan kollegorna som det uppkommer en förståelse för hur texterna ska tolkas. Omhändertagandet ska prövas av en förman, som liksom den ingripande polismannen, också är polis. Den starka kåranda och kollegialitet som är rådande inom poliskåren riskerar att påverka den omhändertagne personens möjligheter att få objektiv överprövning av beslutet. Det finns vidare inget effektivt övervaknings- och sanktionssystem för att uppmärksamma och beivra felaktigheter i tillämpningen av LOB. I Sverige, till skillnad från i Danmark finns inte någon uttrycklig rätt att få lagligheten av ett omhändertagande prövat i domstol. Att införa en sådan rätt diskuterades vid tillkomsten av LOB men infördes aldrig. Utöver frihetsberövandet som sådant kan omhändertagandet också få rättsliga konsekvenser för den enskilde såsom prövning av körkortsinnehav och två års väntan på att få sökt vapenlicens. I det fallet att rättstillämpningen inte sker på ett korrekt sätt drabbas också de felaktigt omhändertagna av dessa konsekvenser. Förutsättningen för att drabbas är att den omhändertagne kan identifieras. Polisen har idag inget uttryckligt lagstöd för att identifiera omhändertagna varför ca en tiondel förblir oidentifierade och således undkommer konsekvenser. Av arbetet följer en slutsats om att LOB och hur den tillämpas är förenad med en bristande rättssäkerhet. Poliserna utgör lagstiftarens förlängda arm och satta att verka i en textstyrd organisation, såsom närbyråkrater i en direkt kontakt med medborgarna, varför de slits mellan olika intressen. Svårigheterna i att kontrollera den praktiska tillämpningen gör att polisen därför tillåts att tolka och tillämpa LOB på ett sätt som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. De brister som finns i övervaknings- och sanktionssystemet är några av anledningarna till att så kan ske.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Camo, Alma, and Engstrand Louise Bonthron. "Naturvetenskap i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30194.

Full text

Abstract:

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare.Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt. I samband med läroplanens revidering kom ämnesdidaktik att få en större roll. Detta har inneburit ett förändrat uppdrag för förskolläraren och ställer allt högre krav på dennes kompetens (Persson, 2014). Vissa förskollärare kan vara mer positiva, andra mer negativa till implementeringen, det vill säga genomförandet av nya politiska beslut. En implementeringsprocess kan ta tid i förhållande till den komplexa yrkesroll som är förskollärarens (Sheridan, 2015).Vi hade en föreställning om att det är svårt att arbeta med naturvetenskap i förskolan, vilket vår studie bekräftade. Vidare visar vår studie att processen med att verkställa de nya målen i naturvetenskap fortfarande pågår samt att det inte är endast förskollärarnas fel att implementeringen av den reviderade läroplanen går trögt. Andra faktorer som också påverkar är exempelvis begränsade resurser och hur målen är formulerade i läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Sauma, Viktoria. "Tjänstemannarollen i migrationspolitikens implementering : En kvalitativ studie av ett nedifrånperspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28595.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Forss, Linda. "Engagemang, oro och påverkan : En studie om närbyråkratens roll på Migrationsverket." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12311.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis is to examine how personnel working with asylum cases at the Swedish Migration Board handle their role as administrators of asylum. For the study 7 asylum administrators were interviewed and the analysis was made with influence from the method critical discourse analysis. To understand the themes in the analysis I have used Michael Lipskys theory about street-level bureaucrats. Main results from the analysis of the interviews were that the street-level bureaucrats had certain strategies for managing the difficult aspects of the job. The interviews also showed that the participating informants had difficulties with different identity positions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Christiansson, Sofia, and Maria Stenholm. ""Ingen lag eller förordning är mäktigare än förståelsen"." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34466.

Full text

Abstract:

Ökat valutbud och komplexa valsituationer gör att ungdomar behöver utveckla valkompetens för att ha beredskap att möta ett framtida yrkesliv och en arbetsmarknad i ständig förändring. En kompetens vilken kräver färdigheter som skapas genom process över tid och innefattar förmågan att utifrån självkännedom samt vetskap om utbud kunna fatta och genomföra beslut och som är ett studie- och yrkesvägledande uppdrag som vilar på hela skolans ansvar, men där flertalet granskningar visat på brister i kontinuitet och kvalité. Studiens syfte varit att analysera mellanstadielärares förutsättningar för arbete med studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Sex lärare har intervjuats för att undersöka hur deras förståelse, kunnande och vilja ser ut, i förhållande till uppdraget. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, på bristande medvetenhet om ansvar och innebörden av uppdraget. Lärare likställer studie- och yrkesvägledning främst med den informativa delen inför gymnasiet, så som behörighetskrav, regelverk samt programutbud och ser studie- och yrkesvägledaren som ansvarig. Denna förståelse kan antas vara en förklaring till utebliven förändring trots påvisade brister över tid, då förståelse, kunnande och vilja i växelverkan är betydande förutsättningar för förändring i enlighet med implementeringsteori.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bajraktarevic, Lejla. "Lean-styrning och demokrativäktare; medarbetare eller anställd? : Granskning av Lean-effekten i offentlig förvaltning;effektivisering och målstyrning i relation till demokrativärden." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52964.

Full text

Abstract:

The Public Administration in Sweden has been adaptning to the market during the past 20 years. In the last years the Toyota production philosophy or more known as Lean-philosophy, has been introduced in the Swedish public sector. The Lean-philosophy is the idea of maximizing the profit through constant improvement of the production and by minimizing waste of resources. The reason for this measure was to lower expenses of the public sector and makes it more effective. The Swedish Migration Agency is one of the agencies which have been implemented the Lean-philosophy. This paper will investigate if the role of the agency officials changed with Lean-philosophy, during the past years, when the large amount of migrants applied for asylum in Sweden. This study will inquire the requirement that the Public Administration has by the Swedish Constitutional Law to preserve and protect democracy and through looking at the impact that Lean-philosophy have on the public sector. The question is if the Lean-philopsohy is compatible with the Swedish Public Administration?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Grügiel, Magdalena. "Skolans demokratiska uppdrag : och gymnasieelevers demokratiska kompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13110.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Tvingsjö, Annika. "Gatubyråkrater i skolan : - En gymnasieskolas implementeringsprocess." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1923.

Full text

Abstract:

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län?

Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället.

Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Svensson, Tobias, and Magdalena Rääf. "”Ni kommer ofta hamna i konflikt medstyrdokumenten, det kan jag säga, för de är intejättebra.” : – En implementeringsstudie i hur samhällskunskapslärare implementerar kunskapskravet om de mänskliga rättigheterna i samhällskunskap 1a1 och 1b." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34168.

Full text

Abstract:

Denna undersökningen ämnar besvara hur gymnasielärare i samhällskunskap implementerar kunskapskravet om de mänskliga rättigheterna, som alla elever ska ha kunskap om efter avslutade kurser i samhällskunskap. Undersökningen grundar sig i kvalitativa intervjuer, där fem lärare besvarar frågor kring i vilken utsträckning de implementerar kunskapskravet och vilken relation de har till olika perspektiv på mänskliga rättigheter. För att analysera resultatet har en implementeringsteori använts, med ett fokus på läraren som närbyråkrat, alltså en person som ansvarar för implementeringen av politiska beslut i vardagen. Undersökningen visar att det finns en implementeringsproblematik som lärarna i viss mån var medvetna om, men detuppdagades även problematik vid implementeringen som lärarna gav uttryck för, för att inte veta. Resultatet visar att problematiken uppstår då läraren inte har de resurser,främst i form av tid för att implementera kunskapskravet om de mänskliga rättigheterna. Ytterligare aspekter som påverkar är lärarens perspektiv på mänskliga rättigheter, eller snarare vilka perspektiv de inte har, men även lärarens stora tolkningsutrymme av styrdokumenten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Ekman, Mattias, and Niklas Strömberg. "Bedömningsgrunder för boendestöd : en intervjustudie med biståndshandläggare i Uppsala kommun." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192327.

Full text

Abstract:

This bachelor thesis aims to investigate how social workers in Uppsala describe their procedure when investigating applications for housing assistance (i.e. boendestöd). Boendestöd is a specific type of services for people with disabilities, which aim to assist them in their lives. This welfare service is one of many regulated by the framework legislation that is the social services act (SoL 2001:453). Previous research indicates that civil servants who make decisions based on goal-oriented framework legislations like SoL, have a great freedom to act when they make judgments and decisions. A consequence of this can be that they make judgments and decisions largely based on their own personal interpretations of this legislation. The previous research points to the fact that the individual civil servants freedom to act can be viewed as an infringement of individual rights, but also that this freedom is necessary when it comes to assessing the needs of help seeking persons in the context of social work. We have carried out six interviews with social workers in Uppsala. These social workers primarily investigate the needs of persons with mental disabilities who apply for different forms of assistance from the city. The analysis suggests that the social workers interviewed are relatively unanimous when it comes to which grounds for judgment or criteria they use when investigating applications for boendestöd. This in spite of the fact that their judgments are based on individual cases as well as their own personal assessments of them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Eriksson, Camilla. "När demokratifostran tas i egna händer : En kvalitativ intervjustudie om lärares inställning till elevers deltagande i proteströrelser under skoltid." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403057.

Full text

Abstract:

Contributing to the discussion of different groups’ attitudes towards protest movements, this essay aims to examine and describe Swedish teachers’ attitudes towards students’ participation in protest movements during the school day. The topic is relevant since teachers can play a significant role in the political socialisation of the citizens, decision makers and legislators of tomorrow. It is nevertheless a neglected topic; little research has been done on teachers’ attitudes towards protest movements, and even less so on teachers’ attitudes towards students leaving the classroom in order to participate in them. Attitudes towards student participation in the protest movement Fridays for Future are examined and the selection of respondents is based on the least-likely logic; the respondents are teachers that are certified to teach the subject civics in the non-compulsory Swedish school form gymnasium (upper secondary school). The method used to collect data is semi-structured interviews and the framework of analysis is built on models developed in the research fields of didactics and political science. The results show a variety of attitudes among teachers, defined as how teachers value student participation in protest movements during the school day and to what extent teachers accept student participation in protest movements during the school day. No firm conclusions can be drawn from this study, but the results show that all of the respondents value and accept student participation in the protests organised by Fridays for Future during the school day to some extent, but that none of the respondents has an attitude towards the phenomenon that is undividedly positive.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Andersson, Oscar, and Caroline Kettunen. "Hot mot handläggare på Försäkringskassan : En kvalitativ studie om Försäkringskassan i Borås och Värnamo." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23173.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att förstå hur handläggarna på Försäkringskassan upplever sin arbetssituation. Undersöka varför hot riktade mot handläggarna på Försäkringskassan förekommer. Förstå vilka konsekvenser hot riktade mot handläggare på Försäkringskassan har på myndighetens verksamhet. Samt ta reda på hur Försäkringskassan hanterar hoten som uppkommer. Vi kommer undersöka Försäkringskassan i två olika städer för att se om hanteringen av hoten skiljer sig åt. Studiens teoretiska utgångspunkter är den byråkratiska organisationsformen, teori om närbyråkraten och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier samt Robert D. Putnams teori om medborgaranda. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat och analys belyser handläggarnas arbetssituation, förekomsten av hot, konsekvenser för verksamheten och hanteringen av hot. Slutsatsen för studien är att handläggarna på Försäkringskassan befinner sig i en klämd sits, får ta emot hot från medborgare på grund av sin tjänstemannaroll, Försäkringskassan påverkas negativt av hoten samt att sammanhållning på kontoret är ett sätt att hantera hoten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Hussain, Treska. "REPRESENTATIV BYRÅKRATI : En kvalitativ studie om tjänstepersoners upplevelser av representation vid yrkesutövning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48976.

Full text

Abstract:

Utifrån lagen ska en tjänsteperson vara saklig och opartisk i sin bedömning och utredning av ärenden. Samtidigt som det är viktigt med mångfald och representation i offentlig förvaltning för demokratin enligt forskare. Detta för att klienter ska känna en samhörighet med tjänstepersonerna. Mot bakgrund av detta är det av intresse att undersöka den spänning roll som uppstår för tjänstepersonerna. Det övergivande syftet i den här studien är att öka förståelsen om tjänstepersoners upplevelser av dessa två roller som förväntas av dem. För att uppnå syftet har studien byggt på en huvudfrågeställning och två underfrågeställningar som stöd för att inhämta empiri. Frågeställningarna har besvarat genom kvalitativa intervjuer med fem tjänstepersoner runt om i landet. Den empiriska analysen har resulterat i att tjänstepersoner med en invandrarbakgrund inte gör ett aktiv val att vara representanter för sina klienter. Dessutom får dessa tjänstepersoner ta emot en del otrevligheter från både klienter med en invandrarbakgrund och svenska klienter. Med det sagt är studiens slutsats att tjänstepersoner är utsatts på grund av deras bakgrund, men också för deras opartiskhet.
According to the law, a public official must be objective and impartial in his assessment and investigation of cases. At the same time, it is important to have diversity and representation in public administration for democracy, according to researchers. This is for clients to feel and bond with the service providers. Because of this, it is of interest to investigate the tension role that arises for the public officia. The overarching purpose of this study is to increase the understanding of officials' experiences of these two roles expected of them. To achieve the aim, the study has one main question and two sub-questions as support for obtaining empirical data. The questions have been answered through qualitative interviews with five officials around the country. The empirical analysis has obtained results in in-service staff with an immigrant background and not actively being representative of their clients. Also, these employees receive as emotional and participative from clients with an immigrant background and Swedish clients. The study concludes that public officials are exposed because of their background, but also for their impartiality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Lindo, William, and Josefin Skugge. "Finns det mål och mening med vår färd? : Hur lärare i grundskolan kan beskriva och resonera kring studie- och yrkesvägledning som ett ansvar för hela skolan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104200.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i grundskolan tänker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvägledning inom ramarna för det som i läroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta lärare på sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms län. Resultatet visade att flera av lärarna likställde studie- och yrkesvägledning med studie- och yrkesvägledaren. De flesta av lärarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, utifrån rådande styrdokument. Det kunde sägas att lärarna ansåg att syftet med studie- och yrkesvägledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, även om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebära. Tidsbristen uppgavs vara ett hinder och de flesta hade svårt att knyta an studie- och yrkesvägledning till sitt eget ämne. Lärarna var främst präglade av sin egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning, snarare än att deras uppfattningar om området kunde härledas till styrdokumenten, information från rektor eller utbildning. Resultatet analyserades utifrån teorin om närbyråkrater i relation till begreppen förstå, kunna och vilja. Det konstaterades att det fanns en väldig variation lärarna emellan både vad gäller tankar kring innebörd och det praktiska arbetet. Studien visade sig kunna bekräfta en del av de resultat som Henryssons avhandling om syo-kulturer i skolan visat (Henrysson, 1994). Detta skulle kunna tyda på att mycket litet har utvecklats på 20 år vad gäller lärares förhållningssätt gentemot studie- och yrkesvägledning som ett ansvar för hela skolan.
The purpose of the study was to examine how teachers in elementary school think about, and describe how they work with, guidance and counselling within the confines of what the curriculum (Lgr 11) describes as a responsibility of the whole school. The study had a qualitative approach, where interviews with eight teachers in four schools within the county were conducted. The results showed that several of the teachers equated the guidance and counselling with the guidance counselor. Most of the teachers were not aware that they had a responsibility to the school's guidance and counselling, based on current policy documents. It could be said that the teachers felt that the purpose of guidance and counselling was to prepare students for future academic and career choices, although there were differences in how this was expressed and what the work could entail. Lack of time was reported to be an obstacle, and most found it hard to implement guidance and counselling to their subjects. The teachers were mainly influenced by their own experience of guidance and counselling, rather than their perceptions of the area could be attributed to the policy documents, information from the principal or education. The results were analyzed based on the theory of street-level bureaucracy in relation to the concepts of understanding, able and willing. It was found that there was a tremendous variation between teachers in terms of both ideas about the meaning and practical work. The results of the study in conjunction with a twenty year old PhD thesis may indicate that very little may have evolved in terms of teachers' attitude towards guidance and counselling as a whole school approach or responsibility.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Ideström, Einar, and Andreas Visén. "Vem sätter betyg - Läraren eller Skolverket? : Elever och lärares syn på implementeringen av kursplanen för Samhällskunskap A i gymnasieskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19529.

Full text

Abstract:

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "Samhällskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "Samhällskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps). To see the teacher’s knowledge andopinions about the implementation, we used a shorter version of the survey that the studentsgot. We also complemented the survey with interviews to get the chance to ask more openquestions about the positive and negative aspects of the implementation. Our theory is basedon Lundquist (1992) about implementation, Rothstein (red. 2008 & 2010) about legitimacyand Lipsky (2010) about teachers as Street level bureaucrats. The conclusions of the study arethat the implementation, with some exceptions, works well from the top (parliament and government) to the bottom (the students). Some of the teachers also pointed out that thecourse plan "Samhällskunskap A" is formed in a bad way.
Uppsatsen har som syfte att undersöka hur välimplementerad skolverkets riktlinjer för kursenSamhällskunskap A samt betygsättning i denna kurs är hos lärare och elever igymnasieskolan. Som teoretisk grund för denna studie utgår vi dels från Lundquist (1992)som på ett för skolverksamheten mycket applicerbart sätt beskriver implementeringen somprocess samt förutsättningar för denna. Dels från Rothstein (red. 2008 & 2010) som beskriverregeringens behov av likvärdig och effektiv implementering för att bibehålla legitimitet. Dettaantagande att toppen av implementeringskedjan det vill säga riksdag och regering har etttydligt intresse av att implementeringen ska vara effektiv och likvärdig har varitgrundläggande för studien då samtliga tecken på brister i implementeringen bör tolkas som ettmisslyckande av dessa. Slutligen består studiens teoretiska beskrivning av Lipsky (2010) sombeskriver närbyråkraternas (lärarna) roll för implementeringen i verksamheten och derasbehov av frihet.Studieobjekt för studien har 40 elever ur den svenska gymnasieskolan bestående av tvåklasser från två olika skolor varit. Även tre lärare från två olika skolor har deltagit i studien.Som metod för att studera eleverna användes enkäter som även i en något nerbantad formbesvarades av lärarna för att utgöra en jämförelse. Lärarna i studien intervjuades i enhalvstrukturerad intervju som spelades in och återfinns som transkriberad bilaga tilluppsatsen.Förutom en öppen fråga ställd till eleverna via enkäten, samt de frågor rörandeimplementering samt förutsättningar för denna som ställdes till lärarna i intervjuerna utgårstudien från de så kallade nyckelord som beskriver efterfrågad kunskap för de olikabetygsstegen i Samhällskunskap A. I studien görs en oförberedd kontroll på hur väl lärare ochelever känner till dessa nyckelord och kan placera in dessa i korrekt betygssteg.Slutsatserna som studien visade på är bland annat att implementeringskedjan löpte hela vägenfrån toppen (riksdag och regering) till botten (eleverna). Denna slutsats var möjlig att dra dåeleverna visade på tydliga kunskaper om betygskriterierna i Samhällskunskap A. Övrigaslutsatser vi kunde dra utifrån det insamlade materialet pekade på olika typer av brister, varoch en i olika delar av implementeringskedjan. Vi vågar även påstå att det tolkade materialetkan tolkas som så att den absolut övervägande delen av implementeringskedjan har gjort deansträngningar som förväntas av dem för att åstadkomma en effektiv implementering. Vimenar att de brister som vi trots detta har lokaliserat beror på den enligt studien stora frihetsom lärare åtnjuter och att implementeringen inte låter sig tas längre med bibehållen frihet förlärarna. I studien har det även framkommit tecken på att brister i implementeringen beror påatt det material som ska implementeras (kursplanen) är dåligt anpassat till den verklighet somär reell i skolan. Felet återfinns i detta fall i toppen av implementeringskedjan då man harförsökt att implementera något som är bristfälligt anpassat till den verklighet som det syftartill att reglera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Jacobsson, Daniel. "Från Rosenbad till Afghanistan : Soldaten och implementeringen av den svenska målsättningen i Afghanistan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37659.

Full text

Abstract:

In all times soldiers have fought wars with orders from the political ruling power. Therefore the soldier becomes the utmost instrument for implementing the political objective in conflicts. In modern conflicts, the soldier is a frontline bureaucrat. If the soldier does not understand, can, or will act in agreement with the political objective, the soldier's actions is not based on legitimacy. The polical objective with the intervention will not be accomplished. Swedish soldiers who participated in the international forces in Afghanistan have not fully understood their government’s goals, and what the efforts aimed at resolving. Soldiers have not fully been given the practical or theoretical ability required to work with the goals of the intervention. Soldiers also showed a willingness to participate in the conflict which can not be fully regarded as being in line with the goals they are supposed to resolve. The soldier’s willingness to reach the goals has been influenced by the reality of the conflict in which the soldiers participate in. The soldier also experienced a disengagement in relation to what the political will wants to achieve, and the physical reality the soldier has been working in.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hulth, Maria, and Madeleine Stigar. "En steril reproduktion? : en analys av normerna kring adoptivföräldraskapet." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1152.

Full text

Abstract:

Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal.

Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Skanser, Cecilia, and Adla Rabia. "Förstår och vill, men kan inte : En studie av arbetsförmedlares upplevelser av förändringsarbetet med digitalisering." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48775.

Full text

Abstract:

Arbetsförmedlingen genomgår en omfattande digitalisering och är mitt i ett stort förändringsarbete, kallat förnyelseresan, där syftet är att modernisera myndigheten. Tidigare forskning visar att olika faktorer påverkar en implementeringsprocess och belyser också hur den politiskt styrda offentliga förvaltningens tjänstemän har en speciell roll. Studiens huvudteori är baserad på implementeringsstyrning utifrån Lennart Lundquists styrningsmodell och tre egenskaper hos anställda, förstår, vill och kan, som påverkar om implementeringen får önskat utfall. Syftet med studien är att nå en förståelse för hur arbetsförmedlare upplever implementeringsprocessen kring förändringsarbetet och digitaliseringen som pågår vid myndigheten, och hur förändringarna hanteras. För att få en förståelse för deras upplevelser används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet visar att arbetsförmedlarna upplever omfattande problem med tekniken och många upplever även en stor personal- och tidsbrist. Arbetsförmedlarna visar sig dock ändå vara motiverade och ha en i grunden positiv inställning till förändringar. Chefer och ledning upplevs ha varit tydliga i hur de har informerat om förändringarna men förtroendet för dem, och förståelsen från dem, varierar stort. Resultaten visar tydligt att arbetsförmedlare främst har kundens bästa i fokus. Studiens slutsats är att arbetsförmedlarna förstår och vill implementera förändringarna men inte riktigt kan, till följd av teknikproblem och resursbrist.
The Swedish public employment service is under an extensive process of digitalization as well as a big organizational change called ”förnyelseresan”, which purpose is to modernize the authority. Previous research has found different factors affecting the implementation process and also illustrates the special features of public administration employees. The main theory of this study is based upon implementation steering and three employee characteristics, which a Swedish professor of political science, Lennart Lundquist, highlights: understand, will and can. They are said to determine whether or not the implementation will lead to desired outcome. The purpose of this study is to reach an understanding of how the employees at the Swedish public employment service experience the implementation process regarding the ongoing organizational change, and how these changes are handled, with a main focus on digitalization. Qualitative interviews with the employees have been constructed in order to reach an understanding of their experiences. The study shows extensive problems with technology and many of the employees also experience a great lack of resources, such as time and staff. But still their motivation seems to be high and they seem to have a positive attitude regarding changes in general. The received information from management has been clear and sufficient but the confidence towards management, and perceived understanding from them, varies greatly. The study also shows that the employees seem to have their clients best interests in mind. The conclusion is that the employees understand and are willing to implement the changes but that they not quite can, due to technical problems and lack of resources.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lindvall, Veronica. "Förvaltningsstyrning och dess implementering : En studie om Karlskrona kommuns äldreomsorg." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79654.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine the management of Karlskrona municipality's elderly care. The aim is to examine how the management is related to the theory of New Public Management. In addition, the study will investigate how the administration's employees, in this case the caregiver, respond to the management. In order to investigate this, the steering characteristics that are described by Lennart Lundquist in his theory of implementation, can, wants and understand will play a central part in the study. The essay is a case study based on a qualitative method and semi-structured interviews were made with employees in Karlskrona municipality's home care. The analysis reveals that there were several ideas in the management of the municipality's elderly care that can be seen in relation to the theory of New public management. In addition, the analysis reveals that the caregivers to a certain extent can and wants to comply with the current management, but lacks regarding their understanding of the steering can be identified, which can be seen as a negative effect to the steering overall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Närbyråkrati'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles