To see the other types of publications on this topic, follow the link: Näringsidkare.
Dissertations / Theses on the topic 'Näringsidkare'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 27 dissertations / theses for your research on the topic 'Näringsidkare.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Åberg, Sebastian. "Tjänstlag för näringsidkare." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-131638.
Full text
2
Karlsson, Helena. "Skydd för näringsidkare : inom avtalsrätten." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11054.
Full textAbstract:
<p>I avtalsförhållanden mellan näringsidkare råder det inte alltid jämlikhet utan den ena parten kan på grund av olika omständigheter inta en underlägsen ställning. Även om näringsidkare ofta har möjlighet att själva ta tillvara på sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd är och mot vilka missförhållanden näringsidkare skall skyddas ämnar denna uppsats utreda.</p><p>Huvudprincipen i avtalsrätten är att avtal skall hållas och att parterna fritt får avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlägsen ställning har dessa principer lättats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen när behov föreligger. Ett rättsskydd kan antingen ges preventivt genom att förebygga att skada sker, eller repressivt genom gottgörelse när skada skett.</p><p>Inom avtalsrättens område finns det ett antal lagar vars regler syftar till att skydda näringsidkare som intar en underlägsen ställning. Det finns ett antal principer i både lag och doktrin som ger uttryck för ett skyddssyfte. Inom avtalsrättens område kan tre typer av skydd utläsas. Rättviseskydd är det tydligaste skyddet, vars syfte är att skapa en balans mellan parterna och hindra att den ena parten kan erhålla oskäliga fördelar. Ett rättviseskydd finns uttryckt i de lagar som anger att hänsyn skall tas till part som intar en underlägsen ställning och i de lagar som anger att villkor som är till nackdel för en viss part är ogiltiga eller skall jämkas. Dessa skydd återfinns främst i 36 § AvtL och AVLN, men även bland annat i transportlagarna, räntelagen och lag om handelsagentur. Ett ekonomiskt skydd bygger på att skydda part mot förluster. Ekonomiskt skydd finns uttryckt i de lagar som ger part rätt till ersättning för uppkommen skada. Det återfinns bland annat i 36 § AvtL, lag om avtalningsköp och KL med flera. Ändamålet med det sociala skyddet är att ge part en trygghet. Genom det sociala skyddet skall part skyddas mot oförutsedda händelser. Det sociala skyddet ges repressivt, efter att en avtalsstörning har skett. De lagar som innehar ett socialt skydd förstärker parts trygghet. Detta syns bland annat i JB, räntelagen och lag om avbetalning.</p><p>AVLN är en av de tydligaste skyddslagstiftningarna. Dess syfte är att skydda part som intar en underlägsen ställning mot oskäliga avtalsvillkor. AVLN ger främst ett rättviseskydd genom sitt ändamål att förhindra orättvisa avtalsvillkor. Men genom att skapa rättvisa och förhindra tillämpningen av oskäliga avtalsvillkor ges även ett ekonomiskt skydd.</p><p>De missförhållanden lagstiftaren vill skydda näringsidkare från och förebygga genom skydd i form av rättsregler är ekonomiskt förlust, onödigt betungande åtgärder, oskäliga avtalsvillkor och förhindra att andra sociala missförhållanden uppstår. De tre skydden går in i varandra och det är inte möjligt att klart skilja dem åt.</p>
3
Thelander, Andreas. "Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101672.
Full text
4
Sämgård, Maria. "Utökad möjlighet till skuldsanering för näringsidkare : En diskussion om näringsidkarens skyddsvärde med hänsyn till lagförslagets konsekvenser." Thesis, Linköpings universitet, Rätt och rättsfilosofi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-65358.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser lagförslaget kan medföra genom att även näringsidkare kan använda sig av alternativet skuldsanering. Jag vill kritiskt granska huruvida den nya skuldsaneringslagen kan medföra en konkurrensrättslig snedvridning i förhållande till de näringsverksamheter som inte ges möjlighet till skuldsanering. Även om lagförslaget kommer att medföra sådana konsekvenser kan det ändock vara motiverat. Därför måste dessa aspekter vägas mot lagförslaget och dess motiv. Aspekter såsom näringsidkarens skyddsvärde och effekter på samhället samt dess ekonomi och vilken praktisk betydelse lagen kan komma att få. En diskussion kommer därmed föras kring huruvida en eventuell snedvridning är försvarbar och om den nya lagen borde träda i kraft eller inte. Jag kommer vidare föra ett de lege ferenda-resonemang.
5
von, Ekensteen Oskar. "Kommunalt stöd till enskilda näringsidkare : Begreppet synnerliga skäl." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-61208.
Full text
6
Lindell, Reid. "Produktansvarsrättsliga direktkrav : Utomobligatoriskt tillverkaransvar för produktskador som drabbar näringsidkare." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-368465.
Full textAbstract:
I denna uppsats tar jag mig an problemet med produktskadekrav i situationer där produktskadan har drabbat egendom som tillhör en näringsidkare, och där näringsidkaren inte står i avtalsförhållande till tillverkaren av produkten. I sådana situationer gäller inte produktansvarslagen, vilket medför att frågan måste lösas med hjälp av den praxis som växte fram innan den lagens ikraftträdande. Praxis i denna fråga är splittrad, men visar sammantaget att produktansvaret i dessa förhållanden är en form av utomobligatoriskt skadeståndsansvar som kan göras gällande utanför kontraktsförhållanden. Detta väcker frågan om den praxis som på senare tid bildats angående så kallade utomobligatoriska direktkrav påverkar möjligheten att få sådana produktskador ersatta av tillverkaren. Om det skulle vara fallet så innebär det stora materiella förändringar på produktansvarsområdet utanför produktansvarslagen. Det finns därmed ett behov av att utreda vilka följder utvecklingen beträffande utomobligatoriska direktkrav medför för att avgöra vilka möjligheter den skadelidande har att kräva en tillverkare som den skadelidande inte har ett avtal med på ersättning för en produktskada. Framställningen leder fram till slutsatsen att det i princip inte finns några hinder för att reglerna om utomobligatoriska direktkrav även får verkningar när ett utomobligatoriskt skadeståndskrav görs gällande på produktskaderättslig grund. Tillämpningen av reglerna medför emellertid i de flesta fall inte att skadeståndskravet hindras. I vissa speciella situationer medför dock regleringen för utomobligatoriska direktkrav att produktskadekrav hindras.<br>In this paper I examine the problem of liability for injury caused by faulty products in situations where the injury has been suffered by a commercial actor, and when this actor is not in a contractual relationship with the manufacturer ofthe product. In these situations, the Product Liability Act is not applicable, which means that the problem must be solved using the case law that was developed before that act came into force. Case law on the matter is fragmented but shows that product liability in Swedish law is a form of tort that can be called upon outside of contractual situations. This issue raises the question of whether the case law that has been forming during recent years concerning direct action for non-contractual torts has bearing on the field of product liability. If this were to be the case it would entail substantial material alterations to the part of the field of product liability that is not regulated by the aforementioned act. Evidently there is a need to examine how the evolution in the field of direct action may alter the possibility for an injured party to pursue a manufacturer with whom the injured party does not have a contract, for reparations for an injury caused by a faulty product. The following presentation arrives at the conclusion that current case law does not hinder an application of the rules of direct action for non-contractual torts when the injury is caused by a faulty product. An application of the rules concerning direct action does not however typically deny the injured party the possibility of pursuing the manufacturer. In certain situations, however, these rules will hinder a tort claim based on injury caused by a faulty product.
7
Olsson, Kent. "Skuldsanering för aktiva näringsidkare : En jobbskapare eller en papperstiger?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-306657.
Full text
8
Aronsson, Johan. "Mäklaren, en förmedlande näringsidkare - En studie av ansvaret vid marknadsföring." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för Urbana Studier (US), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36917.
Full textAbstract:
Den svenska fastighetsmäklaren är en näringsidkare som förmedlar en uppdragsgivares fastighet eller bostadsrätt. Till skillnad från andra näringsidkare marknadsför han inte sina egna produkter utan uppdragsgivarens privatbostad. Syftet med denna studie är att undersöka vilket ansvar mäklaren då kan ha sin marknadsföring. Ansvaret kan följa av regler i marknadsföringslagen men också av fastighetsmäklarlagen. Den förra är en allmän lagstiftning och den senare en speciallagstiftning. Arbetet undersöker i vilken omfattning det ena eller andra regelverket lämpligen kan tillämpas. Det undersöks också i vilken utsträckningen mäklaren möjligen kan bära ett strikt ansvar för sin marknadsföring. Undersökning kommer från de många intressanta frågeställningarna som bygger på en dom av förvaltningsrätten i Karlstad. Domstolen har fält en mäklare till ansvar med domskäl som antyder att frågan om mäklarens oaktsamhet inte tillmäts någon betydelse. Domstolen gick nämligen inte in på någon prövning av det besvärande eller friande omständigheterna som hade anförts av parterna.
9
Wadman, Ann-Mari. "Kvinnlig näringsverksamhet i Strängnäs Stad, 1870-1919." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14589.
Full text
10
Jonsson, Eric, and Jonas Eriksson. "Enskilda näringsidkares attityder -gentemot skatteregler och Skatteverket." Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1310.
Full textAbstract:
<p>Många småföretagare har svårt att hänga med i skattereglernas snåriga värld. Vilka regler gäller för mitt företag, vilka förändringar har skett i år och vad gäller vid anställning är några av de frågeställningar som småföretagare måste ställa sig. Skattereglerna förändras ständigt. Det ska bli lättare att starta företag, lättare att driva och utveckla företag. Ändå upplever många företagare att reglerna blivit mindre lätthanterliga under de senaste åren.</p><p>Uppsatsen kommer att beröra enskilda näringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva omfattningen av de skatteregler som gäller i Sverige för enskilda näringsidkare. Uppsatsen skall ge en uppfattning om företagares attityder gentemot dagens skatteregler och hur företagares relation till Skatteverket ser ut. Uppsatsen skall även undersöka om det finns några åsikter om lämpliga förändringar som skulle kunna underlätta företagandet på dessa punkter.</p><p>För att uppnå uppsatsens syfte har författarna intervjuat fem enskilda näringsidkare och sedan ställt de erhållna svaren gentemot tidigare gjorda undersökningar och teori inom ämnet.</p><p>Författarna kunde i arbetet dra slutsatserna att trots ett digert reformförsök från regeringen är företagarna långt ifrån helt nöjda. Företagarna, tillsammans med bland annat Svenskt näringsliv, efterlyser större förändringar vad gäller den administrativa bördan. Tydligare regler, mer branschanpassade blanketter och utbildningar är några av de åtgärder som efterlyses.</p>
11
Kollback, Gunnar, and Malin Rosendahl. "Den ensidiga ändringsrätten som avtalsvillkor mellan näringsidkare : - under vilka omständigheter är det skäligt?" Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-122296.
Full textAbstract:
Genom ett avtal regleras avtalsparternas inbördes skyldigheter och rättigheter. Det är inte ovanligt, att det i standardavtal finns klausuler, vilka förskjuter parternas rättigheter och skyldigheter. Ett exempel på sådana klausuler är en ensidig ändringsrätt, vilken kan vara utformad på följande sätt: "Vi förbehåller oss rätten att ändra avtalsvillkoren". Genom villkorets utformning, blir det en förskjutning av parternas inbördes rättigheter och skyldigheter till fördel för endast en av parterna. Som skydd för bl.a. detta ger 36§ lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL), en möjlighet för den underlägsna parten att jämka eller helt bortse från oskäliga avtalsvillkor. Inom svenskt näringsliv, finns det en stor variation på styrkeförhållandet mellan näringsidkare. Det finns allt från internationella företag med tusentals anställda, till små fåmansbolag med endast ett fåtal anställda. Enligt gällande rätt är båda parterna jämlika i avtalsförhållanden, oavsett hur företagskonstellationen ser ut. Som skydd för en underlägsen part kan Marknadsdomstolen förbjuda en näringsidkare, att använda sig utav oskäliga avtalsvillkor,1 såsom t.ex. ensidiga ändringsrätter. Detta är ett sätt att skydda framtida nya avtalsparter gentemot dessa typer av oskäliga avtalsvillkor, när avtal ingås på liknande sätt och av liknande art. Hur tillämpningen av ändringsrätten ska komma till motpartens kännedom, är sällan förtydligat i avtalet. Följaktligen är det i många situationer oklart, huruvida ändringsrätten medför en ren ändringsrätt av avtalet, d.v.s. att det ej krävs en accept från motparten för att ändringen skall verka, eller om ändringen är att anse som ett anbud och därmed kräver en accept, för att ändringen ska träda i kraft. Följden av att ena avtalsparten tillåts inneha en ensidig ändringsrätt, är att det skapas en obalans i avtalsförhållandet, eftersom endast en av avtalsparterna tillåts ändra avtalets innehåll. Därmed leder utnyttjandet av den ensidiga ändringsrätten till konsekvensen att den underlägsna parten blir bunden av ändringar i avtalet, vilka kan vara mot dennes egentliga vilja. Är det rättssäkert att en av parterna, och i de flesta fall den starkare, tillåts ha en ändringsrätt som kan medverka till att väsentliga avtalsvillkor kan ändras? Är det skäligt att ensidiga ändringsrätter tillåts som avtalsvillkor, när en part är underlägsen? I Sverige råder avtalsfrihet, vilket innebär att parterna får avtala om vad de vill, och att avtalsvillkoren utformas därefter. En annan utgångspunkt för avtal är pacta sunt servanda, att avtal ska hållas, som kan bli motpolen till avtalsfriheten i fråga om ensidig ändringsrätt. Principen om avtalsfriheten tillåter avtalsvillkor om en ensidig ändringsrätt, såvitt båda parterna har kommit överens om det. Genom användandet av den ensidiga ändringsrätten, uppstår ett nytt avtal mellan parterna, vilket innehåller den gjorda ändringen istället för avtalets ursprungliga lydelse. Principen om pacta sunt servanda har som utgångspunkt att endast det ursprungliga avtalet är giltigt, på grund av att det ursprungliga avtalet är det avtal vars innehåll som de kommit överens om. Således är det andra avtalet, enligt pacta sunt servanda, inte giltigt mellan parterna. Eftersom principerna motsäger varandra, leder detta till en problematik, om vilket avtal som är gällande mellan parterna.
12
Kohlin, Sandra, and Lina Lindberg. "Utökad möjlighet till skuldsanering för enskilda näringsidkare – Effekterna av lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548)." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12439.
Full textAbstract:
Sammanfattning Titel: Utökad möjlighet till skuldsanering för enskilda näringsidkare – Effekterna av lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) Datum: 2011-06-09 Lärosäte: Mälardalens Högskola, Västerås Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Sandra Kohlin och Lina Lindberg Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: Kommer lagändringen i skuldsaneringslagen att uppfylla sitt syfte? Vilka effekter kommer förändringen i skuldsaneringslagen att medföra för enskilda näringsidkare? Syfte: Syftet med magisteruppsatsen är att beskriva den kommande lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) rörande näringsidkare. Syftet är vidare att undersöka om lagändringen kommer att uppfylla sitt syfte samt att belysa och undersöka de troliga effekterna av dessa förändringar. Metod: En kvalitativ metod valdes till uppsatsen för att få en mer djupgående förståelse av ämnesområdet. Personliga intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet. För att komma fram till uppsatsens slutsats har referensramen och empirin jämförts med varandra. Slutsats: Syftet med lagändringen är att utöka möjligheten för näringsidkare att antingen starta upp igen efter ett misslyckande eller att fortsätta bedriva verksamhet. Den första delen av lagändringens syfte kommer att uppfyllas i och med att det kommer bli lättare för en näringsidkare att starta om efter ett misslyckat företagande. Den andra delen av syftet kommer inte att uppfyllas helt då endast ett fåtal aktiva näringsidkare kommer bli beviljade skuldsanering. Effekter som lagändringen kan medföra är att ansökningar om skuldsanering ökar, aktiva näringsidkare kan beviljas skuldsanering, fler överklagar skuldsaneringsbeslut, kostnaden för olika instanser ökar, trycket på kommunernas budget- och skuldrådgivare kan öka, fordringsägare kan erhålla mer betalt vid en skuldsanering än vid en konkurs och osunda företag kan lämna marknaden fortare. Nyckelord: Insolvenslagstiftning, risker och företagande, skuldsaneringslag, enskilda näringsidkare.
13
Warensjö, Malin, and Sara Thor. "Nya redovisningsregler : En studie om hur enskilda näringsidkare har påverkats av de nya redovisningsreglerna." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3847.
Full textAbstract:
<p>År 2002 tog EU och International Accounting Standard Board (IASB) beslutet att alla noterade företag ska följa de internationella reglerna International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde dock att regelverket för de mindre noterade företagen blev alltför komplicerat. Därför beslutade Bokföringsnämnden år 2004, att ändra inriktningen på normgivningen och började arbetet med K-projektet. Här delas företagen in i fyra olika kategorier (K1-K4) beroende på storlek och företagsform. Företagen kan till dess att alla de viktigaste delarna i lagstiftningen trätt i kraft, välja att tillämpa reglerna inom sin aktuella kategori eller fortsätta med nuvarande regler.</p><p> </p><p>Denna uppsats inriktar sig på enskilda näringsidkare som tillhör Kategori 1 och har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Den 1 januari 2007 började nya redovisningsregler gälla för dessa. De nya reglerna innebar bland annat att enskilda näringsidkare kan välja att upprätta ett så kallat förenklat årsbokslut.</p><p> </p><p>Vi har intervjuat en revisor och fem redovisningskonsulter för att undersöka vad de nya reglerna har haft för inverkan på företagarnas redovisning och om det verkligen blivit en förenkling för dem. Resultatet av vår undersökning och respondenternas uppfattning om utvecklingen på detta visar att reglerna inte haft så stor genomslagskraft. Möjligtvis kommer reglerna att användas för nystartade verksamheter. Företag som varit verksamma under en längre period och dessutom inte sköter sin redovisning själva, kommer förmodligen inte använda förenklat årsbokslut i någon större utsträckning då man vill ha en rättvisande bild av företaget och då behöver något att jämföra med från föregående år.</p><p> </p><p>De nya reglerna uppfattas som en försvåring, i synnerhet för de allra minsta företagen som inte förut behövt upprätta ett årsbokslut. Vi tror att anledningen till denna inställning är en kombination av okunskap, attityd, bekvämlighet och i vissa fall svårigheter att tolka regelverket. Det uppfattas också som krångligt att byta regelverk om ett redan väl fungerande system finns verksamheten.</p><p> </p>
14
Lind, Charlotta. "Kniven mot strupen- : En undersökning om bankernas rätt att säga upp näringsidkares kreditavtal." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126314.
Full textAbstract:
<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Uppsatsen behandlar svenska bankers möjlighet att säga upp en näringsidkares kreditsavtal till förtidig betalning och vid en tidpunkt som bestäms av banken. Uppsatsen behandlar utifrån Storbankens kreditavtal samt rättspraxis, på vilka grunder en bank kan säga upp ett kreditavtal samt vilka konsekvenser som kan uppstå för ett företag som får sina krediter uppsagda.</p><p>En banks rätt att säga upp ett kreditavtal motiveras ofta med att, en bank ska hålla nere kreditrisker för att skydda sina och kundernas pengar. Detta är förståligt och bra för de som investerar i bankens olika placerings alternativ eller endast har pengar på ett sparkonto, men det kan inte anses vara lika bra för de som har lån i samma bank. En näringsidkare som hamnat i en svår ekonomisk situation och kan ha svårt att komma ut ur den blir lätt en kreditrisk för banken. Skulle följden bli att företagets krediter blir uppsagda till full betalning kan en av konsekvenserna bli att företaget även kommer hamnar på obestånd. Sett till den avtalspunkt som har varit förmål för denna undersökning är det viktigt att företaget betalar sina räkningar till banken, ser till att värdet på säkerheten inte minskar allt för drastigt samt försöker att inte få ett allt för negativt kassaflöde genom att till exempel minska kostnader.</p><p>Att gå till en domstol för att hävda avtalasbrott resulterar, sett till rättsfallen i uppsatsen, endast i ökade kostnader i form av av rättegångskostnader för företaget och ytterligare en seger till banken. Eftersom banken anses ha agerat rätt då uppsägningen genomfördes sett till det kreditavtal som är bindande mellan parternaI början av uppsatsen nämdes det att en bank inte behöver ha en sakligt grund för en uppsägning utan att det räcker med en skälig misstanke att låntagaren inte kommer att fullgöra sina förpliktelser eller att säkerheten inte längre är betryggande. Av undersökningen kan slutsatsen dras att en bank inte behöver ha ett stark bevis för att säga upp ett kreditavtal, då det enligt rättspraxis till exempel räcker med en misstanke om ett minskat värde på en säkerhet.</p>
15
Carlsson, Agnes. "Beviskrav för konsumenter och näringsidkare i försäkringstvister : Särskilt om tillämpning av generella och flexibla bevislättnadsprinciper." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-361586.
Full text
16
Holmqvist, Emma, and Viktoria Nilsson. "Entreprenörer och ekonomiskt kunniga? Enskilda näringsidkares kännedom och beslutfattande om periodiseringsfond." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-246415.
Full textAbstract:
I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ”Financial Literacy” nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade. Genom intervjuer med enskilda näringsidkare och redovisningskonsulter undersöktes de ekonomiska kunskaperna och den ekonomiska förståelsen hos enskilda näringsidkare i termer av näringsidkarnas kännedom och beslutsfattande om den skattemässiga avsättningsmöjligheten periodiseringsfond. Resultatet visade att kännedomen om periodiseringsfond och förståelsen för avsättningens för- och nackdelar varierade. Den ekonomiska kunskapsnivån om periodiseringsfond kan förstås av näringsidkarnas olika ekonomiska intresse och varierade ekonomiska läskunnighet (Financial Literacy). Däremot kan andra faktorer såsom alltför komplicerade skatteregler även förklara kunskapsnivån.
17
Lindholm, Malin. "Dolda fel försäkring för näringsidkare vid försäljning av häst : Konsumnetköplagen i förhållande till försäljning av häst." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-195496.
Full text
18
Erni, Jonas, and Kåre Smedberg. "2011 års uppdatering av Skuldsaneringslagen (2006:548) : En granskning av hur uppdateringen påverkat enskilda näringsidkare och borgenärer." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-103983.
Full textAbstract:
Bakgrund Regeringen ansåg trots införandet av 1994 års Skuldsaneringslag (1994:334) att man behövde en lösning på problemet att enskilda näringsidkare varken kunde bli beviljade skuldsanering eller företagsrekonstruktion för att på så sätt ha möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet om de hamnat i ekonomiskt obestånd. 2007 tillsattes därför en särskild utredare som skulle utreda och lämna förslag om skuldnedsättning för enskilda näringsidkare. Denna utredning låg till grund för regeringens proposition som riksdagen oktober 2010 fattade beslut om. Problemformulering Vilka effekter har den nya Skuldsaneringslagen medfört för näringsidkare såväl som borgenärer? Syfte Vårt syfte med kandidatuppsatsen är att undersöka om införandet av den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) gjort att de förväntade effekterna uppnåtts, samt om det inneburit att andra effekter uppstått. Metod Studiens syfte besvaras genom en personlig intervju samt flertalet enkäteter som har samlats in för det empiriska materialet. Bearbetningen av det empiriska materialet gjordes med en kvalitativ metod. Även remisser och propositioner har används för att hjälpa till att besvara kandidatuppsatsens syfte då referensramen och slutsatsen ställts mot varandra. Slutsats De faktiska effekter som den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) inneburit är att enskilda näringsidkare kan skuldsanera om obeståndet beror på att denne inte kunnat arbeta under en längre period och därför hamnat i ekonomiskt trångmål. Vid ett ekonomiskt trångmål beaktas inte skuldernas ålder på samma sätt som tidigare vilket gjort att en gäldenär kan ansöka om skuldsanering i ett tidigare stadie. Att detta skulle bidra till försämrad betalningsmoral och förhöjda räntor visar sig oförändrad. Vid förändring av rekvisit såsom skuldernas ålder syns en tydlig effekt på antalet skuldsaneringsärenden.<br>Background The Government considered despite the introduction of the 1994 debt rescheduling act (1994:334) that a solution was needed to the problem that individual traders neither could be granted debt relief or corporate restructuring to thus be able to continue operations if they got into financial insolvency. Therefore in 2007 a special investigator was added to investigate and make proposals for debt relief for individual traders. This study was the basis for the Government bill that the Parliament in October 2010 decided upon. The main issue What impact has the new debt rescheduling act meant for traders as well as creditors? Purpose Our purpose of the bachelor thesis is to explore if the new debt rescheduling act (2006:548) has achieved the expected goals, the study will also investigate if the new debt rescheduling act has resulted in any other effects. Method The study's purpose is answered by a personal interview and several questionnaires that have been collected for the empirical material. The processing of the empirical material was made by a qualitative method. Referrals and propositions have also been used to help answer the bachelor thesis purpose, when the reference frame and the conclusion were set against each other. Conclusion The actual impact of the new debt rescheduling act (2006:548) is that individual traders can get debt relief if the insolvency was because the trader could not work for a long period of time and therefore ended up in financial trouble. In an insolvency situation the age of the debts are not considered in the same way as before, which meant that a debtor can apply for debt relief in an earlier stage. That this would contribute to deterioration in payment behavior and elevated interest rates appears unchanged. At the change of a criterion such as the age of the debt, a clear effect on the number of debt applications can be seen.
19
Hammarstedt, Ulrika. "Automatisk avtalsförlängning : vad innebär den nya lagen om konsumentskydd vid automatisk avtalsförlängning för näringsidkare i allmänhet och elhandelsbolag i synnerhet?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-120786.
Full text
20
Strömberg, Julius. "Upplevda effekter av idrottsevenemang : En studie om upplevda effekter hos lokala näringsidkare i Vänersborgs kommun till följd av bandy-VM 2019." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30431.
Full textAbstract:
Events have, over the last few decades, grown both in number and size, and its importance as a societal phenomenon is thus becoming increasingly essential to review and evaluate, for the effects it has on social life and the local economy. The attractiveness and impact of events create effects that increase awareness and enhance the destination’s brand, which has made it an important place marketing tool for cities, regions and countries. The major national and international mega-events are well-researched, while the minor, local events still require more research. Based on that background, this study has been designed on the event of the 2019 Bandy World Championship in Vänersborg, Sweden. The main focus is on investigating how the local business and commerce community experience event effects. Data collection is made up by a questionnaire that was answered by 43 respondents, all of whom are responsible for or conduct business activities in Vänersborg. The result that emerged from the survey indicates that there is no connection between the respondents’ experience and feelings associated with the event and the economic effects that the event has on their businesses. These results corresponds to similar studies that has been made on event visitors and participants. The respondents holds in general a positive attitude towards the event and they deem that the municipality’s brand has been strengthened. However, the majority believes that they did not experience increased sales, and in some cases even reduced sales, during the period of the event. This majority consists of respondents represented in a number of different trades and industries that both had, and did not have, a direct connection to the event, which must be taken into consideration. The conclusion that is made on the analysis of the results of the study is that, the event did not give the, ex-ante stated, event effects on the the local business and commerce community, since the answers of the respondents indicate, ex-post, on few perceived and experienced event effects. However, the results of the study indicate that the respondents deem that the socio-economic effects of the event have benefited the municipality in the form of a strengthened brand and possibly more visitors in the long term.<br>Evenemang har under de senaste årtionden kommit att öka i antal och växa i storlek, och dess betydelse som samhällsfenomen blir således allt viktigare att granska och utvärdera, just för de effekter som det har på samhällslivet och den lokala ekonomin. Evenemangs attraktionskraft och inverkan skapar effekter som ökar medvetenheten och förstärker platsens varumärke, vilket har gjort det till ett väsentligt platsmarknadsföringsverktyg för städer, regioner och länder. De stora nationella och internationella evenemangen är välutforskade, medan de mindre, lokala evenemangen fortfarande kräver mer forskning. Utifrån den bakgrunden har denna studie formats, vilken utgår från evenemanget kring bandy-VM 2019 i Vänersborgs kommun. Huvudfokus har varit att undersöka hur näringsidkare i kommunen upplever evenemangseffekter. Datainsamling utgöras av en enkätundersökning som besvarats av 43 respondenter, som samtliga ansvarar för eller bedriver näringsverksamhet i Vänersborgs kommun. Det resultat som framkommit av undersökningen indikerar på att det inte föreligger ett samband mellan näringsidkarnas upplevelse och känslor kopplade till evenemanget och de ekonomiska effekter som evenemanget har inbringat på deras verksamheter. Detta liknar resultat från tidigare studier riktade mot evenemangsbesökare- och deltagare. Respondenterna är generellt positivt inställda till evenemanget och menar att kommunens varumärke har förstärkts. Däremot menar majoriteten att de inte upplevde en ökad omsättning, och i vissa fall en minskad omsättning, under evenemangsperioden. Denna majoritet består av respondenter representerade inom en rad olika branscher som både hade, och inte hade, en direkt koppling till evenemanget, vilket måste tas i beaktande. Den slutsats som gjorts utifrån analysen av studieresultatet är att evenemanget inte gett de, på förhand påstådda, evenemangseffekter på näringslivet i kommunen, då näringsidkarna indikerar på få upplevda evenemangseffekter. Däremot indikerar studiens resultat på att respondenterna menar att de mer samhällsekonomiska effekterna av evenemanget har gynnat kommunen i form av ett förstärkt varumärke och möjligtvis fler besökare på sikt.
21
Sten, Lilly-Mari. "Vilken påverkan har makroekonomiska faktorer på antal registrerade företag? : En kvantitativ studie av makroekonomiska faktorers påverkan på antal registrerade aktiebolag och enskilda näringsidkare." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30182.
Full textAbstract:
Jag har i denna uppsats studerat makroekonomiska faktorers påverkan på antal registrerade aktiebolag och enskilda näringsidkare i Sverige. Syftet har varit att bidra med variabler som ska kunna användas vid prognostisering av antal nyregistreringar av företag. Jag har valt ut de makroekonomiska faktorer som enligt tidigare forskning inom området, visat sig vara de vanligast förekommande. Studien har gjorts med multipel regressionsanalys med kontroll för multikollinearitet, autokorrelation och heteroskedasticitet. Resultatet tyder på att makroekonomiska faktorer som BNP, arbetslöshet och arbetslöshet inklusive fördröjd effekt samt inflation kan ha ett signifikant samband med antal registrerade aktiebolag. Analysen tyder även på att BNP har ett negativt samband med antal registrerade enskilda näringsidkare. Slutsatsen från detta är att det finns en skillnad mellan vad som påverkar antal registrerade aktiebolag och antal registrerade enskilda näringsidkare. Vidare studier behöver göras för att identifiera fler variabler som kan ha ett samband med antal nyregistreringar och då främst registreringar av enskilda näringsidkare.<br>This study investigates the influence of macroeconomic factors on the number of newly registered limited companies and sole traders in Sweden. The aim has been to contribute with variables that can be used in forecasting the number of new company registrations. I have chosen the macroeconomic factors which, according to previous research in this area, have proved to be the most common. The study has been done with multiple regression analysis and checked for multicollinearity, autocorrelation and heteroscedasticity. The result suggests that macroeconomic factors such as GDP, unemployment, unemployment including delayed effects and inflation can have a significant effect on the number of new registrations for limited companies. The analysis also suggests that GDP has a negative effect on the number of new sole traders. The conclusion of the study is that the factors affecting the number of new limited companies differ from those affecting the number of new sole traders. Further studies are needed in order to establish other variables that can influence the number of new registrations and in particular new registrations for sole traders.<br><p>Betyg 170115</p>
22
Hult, Amanda, and Cassandra Schönberg. "Kommunala friskrivningar : En studie om hur kommunerna hanterar jordabalken 4 kap. 19 d §." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9883.
Full textAbstract:
En fastighetsaffär är en av de allra största och viktigaste investeringarna som kan ske i en människas liv. Det är därför viktigt att aktuell lagstiftning följs när dessa affärer genomförs. Efter att en fastighet har sålts är det inte ovanligt att det uppstår tvister och oklarheter kring vem som ansvarar för så kallade dolda fel i fastigheten. Dolda fel är något som kan uppmärksammas efter köpet. Enligt jordabalken gäller i normalfallet att säljaren ansvarar för dessa fel i 10 år från det att köpet gjordes. Säljaren kan undvika detta ansvar genom att friskriva sig från fel i fastigheten. Enligt jordabalken är sådana friskrivningar ogiltiga i de fall då en näringsidkare säljer en fastighet till en konsument. Enligt vår tolkning av lagen och dess förarbeten gäller detta även när kommuner säljer fastigheter till privatpersoner. I denna studie ska det undersökas hur väl kommunerna är medvetna om att denna begränsning i lagen finns och hur de såväl i praktiken som i teorin förhåller sig till den, vid fastighetsförsäljningar till privatpersoner. För att söka svar på frågorna ska en kombination av en juridisk och en kvalitativ metod använts. Totalt ska det under studiens gång granskas 46 stycken kontrakt från 10 olika kommuner. Studien baseras på en granskning av 46 stycken kontrakt, varav 52 % visade sig vara ogiltiga enligt JB 4 kap. 19 d. Vidare visade granskningen att majoriteten av dessa är utformade på ett av tre alternativa sätt, där samtliga innehöll minst en friskrivning från fel och brister i fastigheten. Studien visar även att stor okunskap råder i kommunerna angående hur regeln ska tolkas och hur denna typ av friskrivning därför bör hanteras i de kommunala kontrakten. Dessutom visar studien på att de ansvariga i kommunerna inte heller verkar vara medvetna om att samma syfte som de vill uppnå genom en friskrivning kan åstadkommas genom en grundlig förklarande beskrivning av köpeobjektet.<br>Buying a property is one of the biggest and most important investments in a person´s life. When this kind of purchase is being performed it´s important that the Swedish legislation is being considered and followed correctly by both parties when writing the contract. After a property is sold it's not unusual that some disputes and uncertainties rises about who´s responsible for the so called "hidden defects" on the property, which can be found after the purchase has become final. According to Swedish law the seller is responsible for these defects for the following 10 years after the purchase is completed. However there is one way for the seller to avoid this kind of responsibility - by using a disclaimer from these hidden defects. When a trader is selling a property to a consumer, this kind of disclaimers, according to jordabalken (JB) 4 cap. 19 d §, is invalid. According to what the writers can interpret by reading the text of law and the legislative history, JB 4 cap. 19 d § also should be applied in those cases where a municipality is selling a property to a private individual. The purpose of this study is to map the municipalities awareness of the existence of the law and how they consider that the law should be handled when selling a property to a private individual. To seek the answers to these questions a combination of a juridical and a qualitative method have been used. During the study a total of 46 contracts from 10 different municipalities have been examined. The study came across a total of 46 disclaimers, which a percantage of 52 % according to JB 4 cap 19 d § considers as invalid. The majority of these disclaimers was proved to be designed as one of three alternative ways, where every one of them contained some kind of disclaimer from hidden defects and flaws in the property. The study proves that there is big ignorance and lack of knowledge at the municipalities about how the law in JB 4 cap. 19 d § should be interpreted and how this kind of disclaimer therefore should be treated in the contracts. Also, the study shows that the municipalities doesn't seem to be aware that the same purpose that they want to achieve by using the disclaimer, can be accomplished by a detailed description of the property.
23
Deibl, Hind, Minos Papadogiannakis, and Sandra Wilkon. "Överturism som ett fenomen: Fallet Gamla Stan : En kvalitativ undersökning av fenomenet överturism." Thesis, Södertörns högskola, Turismvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-42078.
Full textAbstract:
Syftet och målet med denna studie var dels att undersöka fenomenet överturism genom att titta närmare på större europeiska städer såsom Barcelona och Venedig. Men även gå på djupet med hur detta fenomen har uppstått och ifall det kan appliceras på vår egen hemstad Stockholm, och specifikt Gamla Stan. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med både näringsidkare och lokalbefolkning hoppas vi få en bättre förståelse för hur avtrycket av turister manifesterar sig i överturism och ifall det finns en generell attityd gentemot detta. Vi bör ha i åtanke att, generellt sett så kommer turister till Gamla stan (som är en huvudattraktion för de miljoner besökare Sverige årligen tar emot) med all säkerhet att spendera tid på ön, på grund av dess centrala läge och möjligheten att gå igenom stan på så pass kort tid. Utöver det ekonomiska avtryck som detta medför har det också en påverkan på lokalbefolkningen, som möts av ett ökande antal besökare för varje år, särskilt under de tre sommarmånaderna. Medan fler ur lokalbefolkningen ser turisterna som orörliga objekt och i vissa fall störningsmoment så erkänner näringsidkare turisternas betydelse för deras verksamhet, och att affärsrörelser på något sätt är beroende av turister då de säkrar deras överlevnad.<br>The purpose and aim of this study is to through carefully examining the phenomenon of overtourism by looking closely at other major European destinations such as Barcelona, Venice, Dubrovnik and Santorini, go in depth with how this phenomenonhas appeared and perhaps if it can be applied to our home city of Stockholm, and specifically the Old Town, “Gamla Stan”. By conducting qualitative interviews with both business owners and residents we hope to get a better understanding of how the impact of tourists applies itself and if there is a certain attitude towards this. Not only is it clear that this phenomenonhas brought changes to many destinations over the last few years. In Barcelona the attitude towards tourist has reached almost violent levels, with some cases of locals attacking tourists and targeting traveling group with slogans etc, We have to consider that in general, people that visit Gamla Stan, which is a major attraction for the millions of tourists that travel to Stockholm every year, almost certainly will spend at least some time on this island because of its central location and convenient walk-through possibilities. Besides the economic imprint this also affects the local residents, who are faced with a growing number of visitors, especiallyin the three summer months.
24
Sjöström, Diana, and Ann Widerberg. "Näringsidkares och ålkonsumenters förhållningssätt till ål." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4737.
Full textAbstract:
<p>I detta arbete har vi valt att fördjupa oss kring ålen med anledning av det utrotningshot som råder. Syftet var att undersöka förhållningssätt till ål bland konsumenter och näringsidkare inom ålfiskeindustrin, samt deras konsumtionsvanor av ål. En kvalitativ intervjustudie enligt fenomenografisk ansats genomfördes. De elva intervjupersoner som valdes ut och som deltog i undersökningen var bosatta och/eller verkade i Hanöbukten, där ålnäringen är betydande. Av intervjupersonerna var fem personer näringsidkare inom ålfiskeindustrin och sex konsumenter. Ål konsumerades oftare av näringsidkarna än av konsumenterna i denna studie och favoriträtten hos flertalet intervjupersoner var rökt ål. Samtliga näringsidkare dementerade alternativt var osäkra på att ålen skulle vara utrotningshotad, medan majoriteten av konsumenterna istället trodde att ålen är utrotningshotad. Slutsatsen vi kom fram till var att det finns stora brister i kommunikationen mellan Fiskeriverket och näringsidkare inom ålfiskeindustrin. Det finns även stora brister i näringsidkarnas kunskap om ålens utrotningshot, vilket kan åtgärdas genom kommunikation mellan parterna.</p>
25
Landin, Andreas. "Harmlös hantering– En studie i svenska näringsidkares personuppgiftshantering." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351234.
Full text
26
Jarlsdotter, Martina, Johan Lindberg, and Daniel Ljunggren. "Näringsidkarens ansvar - för finansiell rådgivning till konsumenter." Thesis, Kristianstad University College, Department of Business Administration, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3847.
Full textAbstract:
<p>Efter en sammanfattning av rättsläget angående näringsidkarens skyldigheter vid finansiell rådgivning till konsumenter har vi kunnat konstatera att god rådgivningssed är det som ytterst skall tillämpas. För att komma fram till innebörden av god rådgivningssed har vi tittat på olika moment som enligt oss bör ingå i begreppet. Omsorgsplikten innebär att konsumenten skall kunna lita på att rådgivaren ställer all sin kunskap till förfogande och att rådet är tillförlitligt. Lämnar rådgivaren trots tillräcklig kompetens oriktiga råd bryter det mot omsorgsplikten och då blir näringsidkaren skadeståndsskyldig. Vi har dock kommit fram till att om rådgivaren innehar en licens samt har erforderlig erfarenhet kan näringsidkaren inte drabbas av skadestånd på grund av otillräcklig kompetens. Då det gäller kravet om dokumentationsplikt anser vi att om dokumentationen inte utförs enligt föreskrifterna eller om den saknas helt torde rådgivaren åsidosatt god rådgivningssed samt påvisat oaktsamhet och därmed bli skadeståndsskyldig. Gällande avrådningsplikten har vi dragit slutsatsen med hjälp av praxis att oaktsamhet på grund av utebliven avrådning endast kan föreligga när konsumenten inte kan anses ha tillräcklig kompetens och erfarenhet. Enligt lagen skall konsumentens önskemål och behov ligga till grund för rådgivningen. Detta torde enligt oss innebära att om inte rådgivaren skräddarsyr sina råd torde detta leda till oaktsamhet och därmed skadestånd för näringsidkaren. Informationsplikten som inte direkt nämns i lagen har ändå en stark innebörd för rådgivares skyldighet att informera konsumenten om innebörden samt riskerna med en placering. Vi anser att den torde ingå i lagtexten och dessutom att lagtexten blir extra tydlig för konsumenterna.</p><p> </p>
27
Bäckström, Annie, Filippa Lövmo, and Magnus Pettersson. "En privatrådgivares arbete : Hur påverkas det av lagen om finansiell rådgivning?" Thesis, University of Kalmar, Baltic Business School, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-434.
Full textAbstract:
<p>Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.</p><p>Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.</p><p>Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.</p><p>Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete. Det ger sig främst uttryck i att uttryck i olika regleringar beträffande hur en rådgivare skall utföra sitt arbete. Vi kan fastslå att dokumentations och kompetenskrav idag har störst påverkan på rådgivares arbete.</p>