Relevant bibliographies by topics / Näringsliv

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Näringsliv'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 30 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Näringsliv.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Näringsliv"

1

Nicoletta, Gerardo Costabile, and Nico Carpentier. "Shades of technocratic solutionism: A discursive-material political ecology approach to the analysis of the Swedish TV series Hållbart näringsliv (‘Sustainable business’)." Empedocles: European Journal for the Philosophy of Communication 13, no. 2 (December 1, 2022): 117–34. http://dx.doi.org/10.1386/ejpc_00045_1.

Full text
Abstract:
This article analyses the Swedish TV series Hållbart näringsliv (HN) to study hegemonic discursive formations over the meaning of the climate crisis. Combining new materialist approaches in discourse studies with a political ecology understanding of the socio-ecological entanglement, we propose the concept of technocratic solutionism to understand how the neo-liberal green economy secures instrumentalist discourses on nature in the Swedish context. The discourse-theoretical analysis of nine HN episodes identifies four nodal points which articulate the technocratic solutionist discourse: capital’s leading role, Nordic exceptionalism, substitutionalism and long-termism. We argue that the climate crisis can be understood as a materiality that dislocates capitalist assemblages, which then, in response, deploy a techno-solutionism discourse to protect the core principles of economic growth and profitability while marginalizing potential radical alternatives.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Johansson, Jesper. "Preferenser och intressen hos Svenskt Näringsliv och Landsorganisationen om arbetskraftsinvandring under 2000-talets inledning." Sociologisk Forskning 53, no. 1 (February 23, 2016): 5–30. http://dx.doi.org/10.37062/sf.53.18244.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Dahlstedt, Magnus, Aleksandra Ålund, and Anna Ålund. "Villkorat partnerskap: Demokrati och social inkludering i relationer mellan bildningsförbund och föreningar bildade på etnisk grund." Dansk Sociologi 21, no. 4 (December 22, 2010): 75–94. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v21i4.3411.

Full text
Abstract:
Artikeln belyser samverkan mellan sammanslutningar bildade på etnisk grund och folkbildningens studieförbund i Sverige. Engagemang för social inkludering har fått en ökad betydelse för ”invandrarföreningar”. Samtidigt är dessa föreningar inte sällan utsatta för stigmatisering och försatta i en underordnad position. Med utgångspunkt i fältarbete i det mångetniska Stockholm pekar författarna på hur ”invandrarföreningar” har blivit till institutionaliserade samverkansaktörer i nya former av partnerskap (mellan till exempel stat och kommun, frivilligorganisationer och näringsliv) där de har tagit över en rad servicefunktioner i och med välfärdsstatens pågående omvandling. Exemplet samverkan kring folkbildning visar på ett starkt ojämlikt partnerskap mellan ”invandrarföreningar” och studieförbund. Några av de omständigheter som lyfts fram som problematiska är brist på dialog, kulturellt definierade hierarkier mellan ”svenskar” och ”invandrare” och en allt starkare anpassning i förhållande till marknadens krav och förväntningar. Sökord: Folkbildning, invandrarföreningar, partnerskap, inkludering, exkludering. ENGELSK ABSTRACT: Magnus Dahlstedt, Aleksandra Ålund, and Anna Ålund: Conditional Partnership: Democracy and Social Inclusion in Relations Between Institutions of Adult Education and Immigrant Associations The authors discuss the cooperation between immigrant associations and public institutions for adult education in Sweden. They emphasize the growing importance of activism for social inclusion among immigrant associations and the stigmatization and subordinate position of these same organizations. Based on empirical case studies from metropolitan Stockholm, the authors argue that these associations have become more or less institutionalized in terms of new partnerships (between state, municipality and volunteer organizations) and have taken over a number of service functions from the retreating welfare state. The authors argue that the partnership in the area of adult education is unequal. They examine problems of this partnership both in terms of lack of dialogue and culturally defi ned hierarchy and in terms of adjustment to market exigency. They do this on the backdrop of the changing institutional system of adult education and its role in the social inclusion of migrants. Key words: Adult education, immigrant organisations, partnership, inclusion, exclusion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Axelsson, Thom. "Vad händer inom utbildningshistoria – några nedslag." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 1 (March 14, 2019): 1–17. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2019.1.1.

Full text
Abstract:
Utbildning brukar ses som lösningen på en rad olika problem i samhället, allt från sociala orättvisor till att servera näringslivet med adekvat arbetskraft. Få ämnen i den samhälleliga debatten väcker så starka känslor som utbildning gör. Inte sällan diskuteras utbildningen och dess roll med överhettade politiska och ideologiska tongångar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Rimm, Anna-Maria. "Litteraturvetenskapen och näringslivet - en nödvändig tredje uppgift?" Tidskrift för litteraturvetenskap 44, no. 3-4 (January 1, 2014): 63–67. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v44i3-4.9361.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Halldin, Jan. "Insiktsfullt och rakryggat om marknadsekonomins intrång i vården." Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 1 (March 27, 2023): 241–45. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i1.22354.

Full text
Abstract:
Bengt Järhult, med 40-årig erfarenhet som distriktsläkare, har skrivit boken Distriktsläkaren. En bok om vårdens marknadsomvandling (2022). Delar av boken bygger på artiklar tidigare publicerade i allmänläkarnas tidskrift AllmänMedicin och i Läkartidningen. Boken är angelägen då den tar ett samlat grepp om marknadsekonomins konsekvenser för styrningen av svensk sjukvård. Bokens syfte är att uppmärksamma den omställning som pågått och pågår i sjukvården under påtryckning av ekonomiska idéer hämtade från näringslivet. Vårdens ledning har gått från läkarledd utveckling till byråkratisk ekonomistyrning vilket påverkat arbetsklimatet för all personal. Detta synsätt på vården står allt som oftast i konflikt med människors vårdbehov vid sjukdom och oro för sjukdom. Synsättet strider också mot hälso- och sjukvårdslagstiftningens krav på vård på lika villkor för hela befolkningen och att den med störst behov skall ges företräde till vården.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

"Ylva Hasselberg & Tom Petersson (eds),‘Bäste broder!’ Nätverk, entreprenörskap och innovation i svenskt näringsliv." Scandinavian Economic History Review 56, no. 2 (June 2008): 167–69. http://dx.doi.org/10.1080/03585520802069363.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hasselgren, Björn. "Stjernsunds slott i Närke och Göta kanal. Samband och växelvis påverkan." Uppsala Papers in Economic History 2 (December 21, 2023). http://dx.doi.org/10.33063/upeh.v2i.575.

Full text
Abstract:
Den här studien syftar till att belysa ett antal aspekter på egendomen Stjernsund (i Närke) med herrgård och bruksrörelse och den till egendomen anknutna järnbruksrörelsen som en plats där olika händelser i relation till Göta kanal-projektet utspelats. Det finns flera källor som kan bekräfta att Göta kanal under den tid som studeras här, 1800 – inledningen av 1830-talet, kom att beröra Stjernsund, men också att några av de centrala aktörerna i skeendena kring Göta kanal var knutna till, eller hade relationer till herrgården på olika sätt. Göta kanal var ett stort infrastrukturprojekt som påverkade förutsättningarna för att bedriva annan industriell verksamhet och handel. Projektet tillkom som en följd av övergripande politiska överväganden i tiden efter 1809, mot bakgrund av förlusten av Finland och tillkomsten av den nya grundlagen, och därpå installationen av Karl Johan som tronarvinge, med sin prioritering på bland annat den fortsatta utvecklingen av Sveriges näringsliv. Olof Burenstam, som ägare av Stjernsund under merparten av den studerade perioden, var del av denna utveckling, både industriellt och politiskt, även om hans perspektiv främst förefaller ha varit bruksägarens mer än politikerns.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Roos, Gunilla, Gunnar Grepperud, and Ådne Danielsen. "”Levende studie-og læringssentra?" Rapport nr. 2: Kompetensutmaningar i tre rurala regioner." Septentrio Reports, no. 3 (March 24, 2015). http://dx.doi.org/10.7557/7.3408.

Full text
Abstract:
<p>I den här rapporten presenteras delstudie två av tre i forskningsprojektet ”Utdanning for utvikling - studie- og læringssentrenes rolle og funksjon”. I projektet har vi studerat verksamheten i studie- och lärcentra i två rurala regioner i Norge och en i Sverige i ljuset av en samhällelig, regional och lokal kontext. En viktig utgångspunkt för vårt arbete är att för att förstå skeenden på lokal nivå måste vi ha kunskap om den samhälleliga och regionala kontext som studie- och lärcentra är inbäddade i.</p><p>Huvudfokus i den här rapporten är på utbildning i allmänhet och på högre utbildning i synnerhet i 21 kommuner, 12 i Sverige och nio i Norge. Med hjälp av tillgänglig statistik ges i den här rapporten en bild av den lokala kontext som studie- och lärcentra verkar i, i form utvecklingen av befolkningsantal, näringsliv, arbetsliv och högre utbildning. Här läggs stor vikt vid att om möjligt fånga de längre utvecklingslinjerna.</p><p>Tre centrala resultat framträder i analysen av det statistiska materialet. För det första har det skett en <em>centralisering och en regional stratifiering</em> vad gäller såväl befolkningsmässigt som andelen invånare med eller som söker sig till högre (eftergymnasial) utbildning. Vinnare är främst regioncentra och högskole- och universitetskommunerna. Sett i ett längre tidsperspektiv har centraliseringstendenserna accentuerats då ökningen av invånare med eftergymnasial utbildning samt av dem som påbörjar högre utbildning inte motsvarat den ökning som skett på riksnivå eller vid högskole- och universitetskommunerna.</p><p>För det andra framträder stora skillnader mellan män och kvinnor vad gäller såväl formell utbildningsnivå som andel högskolenybörjare i samtliga tre regioner, till kvinnornas fördel. Den positiva utveckling som skett står i stort sett kvinnorna för. Skillnaderna mellan könen har blivit större sett i ett längre tidsperspektiv.</p><p>För det tredje visar analysen att de yngre invånarna i åldern 18-24 år i en majoritet av kommunerna påbörjar högre utbildning i betydligt mindre omfattning än genomsnittet för riket. </p><p>Avslutningsvis visar analysen att de interkommunala skillnaderna sannolikt är mer uttalade än de interregionala.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Korsell, Lars Emanuelsson. "Straff och sjåalvreglering mot brott i näringslivet." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 91, no. 5 (November 29, 2004). http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v91i5.71606.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Näringsliv"

1

Virsand, Susanne. "Nätverk skola - näringsliv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28282.

Full text
Abstract:
Syftet med arbetet är att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vårt teknikprograms inriktning mot design – främst inom området CAD/CAM och få fram förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i två delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkät till utvalda företag på orten med frågan om de var intresserade av ett samarbete med vårt program eller har intresse av att ingå i ett nätverk i området CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att få ett utbyte mellan näringsliv och skola att fungera. Förslagen på samarbetsmodeller är ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nämnda studiebesök, dels på ett annat teknikprogram och dels på byggprogrammet på samma gymnasium. Syftet med dessa samarbetsmodeller är att få ett diskussionsunderlag till ett framtida seminarium där vi ska dra upp riktlinjer och rutiner för hur ett samarbete mellan skolan och näringslivet skulle kunna se ut.Resultatet på enkäten var positiv. Jag har fått tio positiva svar och fyra var tveksamma till ett samarbete. Dessa tretton företag ger en bra grund att arbeta vidare med. Dessa kommer senare i vår att kallas till ovannämnda seminarium.
Network school-industryA study how to make a working collaboration between school and industry
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Signäs, Gabriella. "Information Audit inom Svenskt Näringsliv : en fallstudie av hur organisationen Svenskt Näringsliv hanterar sina informationsresurser." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101896.

Full text
Abstract:

Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden’s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies. The core business is to create better business conditions for companies as well as opinionbuilding, research and developing positions on expert issues.As a theoretical framework I have used Chun Choos theories and his model on The Information Management Cycle. In this casestudy I have conducted (four of seven steps of) an Information Audit and interviewed employees of The Confederation of Swedish Enterprise, both experts and personnel in charge of the information resources. My results show that there is multitude of information resources within the organization. The users make individual choices concerning which resources to use and how to use them. This reflects the environment in which the organization exists and operates in. In my study I also find that The Confederation of Swedish Enterprise has a strategic approach to information and the process of communication, which constitutes a favourable position for the organisation to work towards its goals.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Balassa, Andrea, and Marika Johansson. "Kultur & Näringsliv : Samarbeten mellan fälten." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-11970.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten. Spänningar kan undvikas om kulturaktören känner till och värnar om sitt kapital, detta resulterar i bättre samarbeten för både näringslivet och kulturaktören.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Capra, Goran. "Lammhults Näringsliv : Framtagning av organisationens logotype." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65540.

Full text
Abstract:
Detta projektet handlar om att ge Lammhults Näringsliv en grafisk identitet och logotyp. Föreningen är startad av Möbelriket och fokuserar på att främja utvecklingen inom möbelbranschen samt företagsamheten mellan samarbetspartnerna som ingår i föreningen. Min roll och syftet med detta projekt har varit att analysera verksamheten och skapa en logotyp där företagets värderingarna visas och representeras på ett korrekt sätt. Detta är min process.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Alm, Tracy, and Emil Andersson. "Win-win : Samarbete mellan kommun och näringsliv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20509.

Full text
Abstract:
Our study is focused on how the public sector can collaborate with the private sector on a certain issue. The public sector wanted to create a project to increase bicycling in the municipality of Kalmar. Our problem was to develop a sustainable way to collaborate between the two parties. We managed to present a suggestion on how the public sector with communication could improve their Public Relations with the private sector and therefore letting the parties benefit from their differences, thus making it possible to release synergy.Using semi-structured interviews and a workshop, we could clarify the values and attitudes of the parties to bring forth the core values to develop a shared vision. Where the identified differences were found, we used a dialog strategy based on intercultural conflict management as a communication tool. The result was exemplified with things that were expressed in the interviews, and we presented a framework on how to think when choosing the right type of collaboration model for the specified activity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Torstensson, Simon, and Silfors Fredric. "Värmländskt näringsliv : Effekten av policysatsningar och kluster." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-57088.

Full text
Abstract:
Under lång tid har det diskuterats om staten är slösaktig och ineffektiv med skattepengar och om olika politiska beslut är bra för folket eller ej. Under 2007 lagstadgades det att varje region måste ha en policysatsning, där det ska ske satsningar inom många områden. Får att få en djupare förståelse för detta så undersöker denna studie vilka effekter, om några, de olika regionala satsningarna har på det Värmländska näringslivet. I den här uppsatsen gjordes det en fallstudie på Hållbar Värmländskt växtkraft som var en generell policysatsning i Värmland mellan 2004 och 2007 och det undersöktes om den hade någon positiv effekt på Värmland. Med hjälp av de verktyg som används i denna uppsats gick det inte att observera några positiva effekter på regionen. Dock innebär en undersökning av denna typ ett antal problem, framförallt att göra en kvalificerad uppskattning av hur Värmlands ekonomi skulle ha sett ut utan satsningen. För att undersöka effekten av policysatningen samlades sekundärdata in och jämfördes med de ekonomiska målen i Hållbar Värmländskt växtkraft. Det gjordes även jämförelse med liknande regioner för att se om Värmland gick bättre efter 2004 när satsningen genomfördes. Vi finner att Värmland utvecklas ungefär som andra regioner som är i ett liknande läge. En annan metod som kallas syntetiska kontrollmetoden används vid jämförelse med andra regioner. Metoden användes för att se om det går att se om Värmland visar på en bättre tillväxt än andra, jämförbara regioner åren efter satsningen, men resultatet från metoden visar att Värmland, i många fall, går sämre åren efter även fast satsningen genomfördes. Många satsningar i Värmland fokuserar på klusterinitiativ och klusterorganisationer. Det är ett verktyg för att skapa tillväxt och innovation i området. Satsningar i Värmland är framarbetade enligt triple-helix, en modell som beskriver hur tre viktiga pelare i en region samarbetar för att öka tillväxt och innovation. I Värmland är pelarna länsstyrelsen/region Värmland, universitetet och näringslivet. Trots det stora fokus i satsningarna; skapar kluster någon tillväxt i Värmland? Resultatet i uppsatsen är positiva och visar att det faktiskt finns viss signifikant effekt av kluster. Några rapporter som diskuteras i uppsatsen tyder på att kluster leder till tillväxt och att deltagande företag rapporterar förbättringar inom till exempel försäljning, kostnadsfördelar, humankapital och investeringar. Samtidigt går det dock att se ett tydligt glapp mellan vad företag förväntar sig av kluster och den verkliga effekten av medlemskap i klusterorganisationer. I den statistiska undersökningen av kluster som genomförs i denna studie visar resultatet på ett positivt och huvudsakligen signifikant samband mellan närvaron av kluster och ett antal olika ekonomiska mått som BRP och lönesummor. Dock visar resultaten på en positiv men icke-signifikant effekt på företagsvinster.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Vikström, Johansson Edwin, Dylan Mäenpää, Justus Karlsson, Oscar Sandberg, Adam Segerros, Johannes Hägerlind, and Carl Davidsson. "Nästa generations dashboard för denna generations näringsliv." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166731.

Full text
Abstract:
Denna rapport kommer behandla det projekt som en grupp på sju personer gjorde i kursen TDDD96 på Linköpings universitet våren 2020. Projektet var att utveckla en webbapplikation som kunde visualisera en översikt av data från olika källor, en så kallad dashboard, åt kunden Skira. Rapporten kommer beskriva hur utvecklingsarbetet utfördes samt försöka besvara de uppsatta frågeställningarna. Den huvudsakliga frågeställningen är hur webbapplikationen som tidigare beskrevs kan skapas för att tillföra värde till kunden. För att utveckla webbapplikationen användes ramverket React på klientsidan. Verktyget Node användes på serversidan. Gruppen adopterade ett agilt arbetssätt med iterativ utveckling. Övriga metoder för att utveckla webbapplikationen redovisas mer utförligt i metod-delen tillsammans med tillvägagångssätten för att besvara övriga frågeställningar. Sammantaget blev slutsatsen att den metod som valdes framgångsrikt kan användas för att utveckla en webbapplikation som tillför värde till kunden. Kravspecifikationen som skapades tillsammans med kunden uppfylldes. Varje medlem i gruppen har också bidragit med en individuell del om ett ämne relaterat till projektet. Dessa delar finns i slutet av rapporten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Petersson, Tobias, and Cathrine Setterberg. "Samarbeten mellan kultur och näringsliv : interaktion bortom sponsringsbegreppet." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-791.

Full text
Abstract:

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.

Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ”Hör upp Stockholmare!”, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.

Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik. Den kunskapsmodell som använts har av den anledningen varit den abduktiva. Studien har resulterat i en modell över samarbeten mellan kultur och näringsliv, vilken kategoriserar samarbetsformerna efter varaktig och strategisk funktion. Samarbeten, vare sig det rör sig om kortsiktiga projekt eller långsiktiga relationer möjliggörs då ingå i ett samlat teoretiskt ramverk, vilket bidrar till ökad förståelse för samarbetena. Framförallt för de samarbeten som faller utanför sponsringsbegreppet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sundqvist, Britt. "Samarbete skola - Näringsliv : -en studie av en Gymnasieskolas fordonsutbildning." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8396.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Johansson, Sanna, and Jennie Säverhag. "Motiv och hinder för samarbete mellan näringsliv och högskola." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3428.

Full text
Abstract:
I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen. (Rohrbeck & Heinrich 2006) I detta arbete studeras samverkan mellan högskola och näringsliv genom en kvalitativ studie. Skapandet och utvecklandet av framgångsrika relationer kräver förtroende och engagemang, vilket har gjort att vi i detta arbetetar upp teorier inom relationsmarknadsföring och samverkan.Med Högskolan Väst som fallstudie vill vi skapa förståelse för hur näringslivet ser på samarbetssituationen, vilket leder oss fram till vår forskningsfråga: Vad ser näringslivet för motiv och hinder vid samverkan med högskolor/ universitet? För att söka svaret på denna frågahar vi valt att fokusera på KMV modellen (KeyMediatingVariable). Denna modell tar upp de ingående faktorerna som påverkar en relation varav vi väljer att fokusera på tre av dem; kommunikation, förtroende och engagemang. Ytterligare teorier om uppbyggnaden av relationer, värdeskapande utbyten, lojalitet samt motiv och hinder för samverkan mellan högskola och näringsliv ligger till grund för vårt arbete. Samarbetet mellan Högskolan Väst och dess samarbetspartners ses ur näringslivets perspektiv fungera relativt väl. Värdet av samverkan är stort och det arbete som läggs ner anses betydelsefullt. Noterbart är att samtliga informanter anser att förbättringar rörande samarbetet kan göras och många av dem tror att det finns naturliga spänningar i luften då verksamheter från två skilda världar (akademi och praktik) samverkar. Hinder som uppstår beroende på att det råder bristande kunskap om varandra tros enligt informanterna kunna avhjälpas genom bättre organisation ochledning. Övriga hinder som språk och olika tidshorisonter var framhävande under intervjuerna. Motiven till att samverka med högskolan var ur näringslivet perspektiv främst student- och forskningsprojekt, kompetensutveckling för företaget, underlätta rekrytering samt hjälpa till i förbättring av högskolans konkurrenskraft, rykte och status. Genom att analysera KMV modellen om kommunikation, förtroende och engagemang har vi dragit slutsatsen att förtroende inte är direkt kopplat till engagemang som teorin konstaterar. I vårt arbete är snarare kommunikation direkt kopplat till engagemang vilket gör att vi bortser från förtroendets roll i KMV modellen. Alla informanter hade förtroende för Högskolan Väst samtidigt som de ansåg kommunikationen och engagemanget vara bristfälligt. Detta säger emot vår teori som hävdar att bra kommunikation bidrar till förtroende vilket i sin tur resulterar i ett starkt engagemang.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Näringsliv"

1

samhälle, Studieförbundet Näringsliv och, ed. Sveriges näringsliv/ c Ronald Fagerfjäll. Stockholm: SNS förlag, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Seth, Carl Johan von. Näringslivet i globaliseringsdebatten. Stockholm]: Timbro, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nordlund, Therese. En osynlig företagshistoria: Direktörshustrun i svenskt näringsliv. Lund: Sekel, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gullberg, Ingvar E. Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning. 3rd ed. Stockholm, Sweden: Norstedt, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bensow, Wilhelm. Affärs- och industrimannen Wilhelm Bensow: Nydanare av Finlands näringsliv. [Helsinki]: Söderström, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

dagbladet/Ekonomijournalisterna, Svenska. Vem gör vad i svenskt näringsliv: De 8000 viktigaste beslutsfattarna. Stockholm]: Svenska dagbladet/Ekonomijournalisterna, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hayen, Mats. Stadens puls: En tidsgeografisk studie av hushåll och vardagsliv i Stockholm, 1760-1830. Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

1952-, Wright Mike, ed. Academic entrepreneurship in Europe. Northampton, Me: Edward Elgar, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Affärer som vanligt: Ariseringen i Sverige 1933-1945. Lund: Sekel, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Broderskap i näringslivet: En studie om homosocialitet i Kung Orres Jaktklubb 1890-1960. Lund: Sekel, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Näringsliv"

1

"Svenska Folkpartiet—see Swedish People’s Party, Finland Svenskt Näringsliv—see Confederation of Swedish Enterprise Sveriges Akademikers Centralorganisation—see Swedish Confederation of Professional Associations Sweden." In A Political and Economic Dictionary of Western Europe, 326–30. Routledge, 2013. http://dx.doi.org/10.4324/9780203403419-112.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Näringsliv"

1

Johansson, Björn, and Peter Berggren. "Komplexa händelseutvecklingar - Att vända strömmen." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.617.

Full text
Abstract:
Till viss del kommer framtidens kriser, och därmed skadeplatser, karakteriseras av den långsamma förändring som pågår i och med de klimatförändringar som pågår. Hur dessa kommer att se ut, vilka samhällsaktörer som påverkas och medverkar och vilka som drabbas kommer att ske genom komplexa orsakssamband. Ett sätt att visualisera och skapa förståelse för denna typ av händelser är att använda megaspel, storskaliga sociala spel där deltagarna agerar utifrån givna roller och på så sätt kan utforska olika perspektiv och händelseutvecklingar. Megaspel låter brädspel, simulering och rollspel mötas i ett format där stora mängder deltagare involveras, ofta mellan 30 och 500 personer. Megaspel kan använda som lärspel, här för att skapa en bättre förståelse för hur energisystemet påverkar förutsättningarna för en hållbar framtid och hur olika aktörer påverkar varandra, direkt och indirekt. Spelet omfattar produktion, distribution, och konsumtion av energi tillsammans med politik, näringsliv och medborgare som ska försöka skapa en hållbar utveckling i förhållande till Agenda 2030-målen. Spelarna hanterar tre faser: teamfas (aktörsintern planeringstid), orderfas (förhandling med andra aktörsgrupper) och uppsamlingsfas (då rundan sammanfattas). En runda motsvarar fem år, således kan en uppsnabbad tidsutvecklig visa på konsekvenser av handlingsval som annars kan ta årtionden innan de blir reella. Deltagarnas intressen och målsättningar omsätts i spelhandlingar, vilka testas mot en simulering av klimatpåverkan som återkopplas till deltagarna. Interaktion som uppstår mellan deltagarna analyseras och långsiktiga effekter utvärderas, som till exempel attityder och föreställningar om energisystemet i förhållande till samhälle, miljö och klimat. En konkret upplevelse av komplexiteten i systemet tillsammans med att deltagarna får en ökad förståelse för hur de påverkar varandra bidrar till en insikt om vad som behöver göras för att energisystemet drastiskt ska kunna minska sitt koldioxidutsläpp. En iakttagelse från de första genomförda spelen är att megaspelsformatet bidrar till en ökad förståelse för de beroenden som finns mellan olika aktörer. Vidare kan megaspelet fungera som ett krisövningsformat för att inte bara hantera konsekvenser av klimatförändringar såsom naturkatastrofer, utan även bidra till att förstå och hantera orsakerna till dessa. Projektet finansieras av Energimyndigheten och är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Högskolan i Skövde och Jönköpings Universitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Näringsliv"

1

Neset, Tina-Simone, Lotta Andersson, Magnus Matteo Edström, Katerina Vrotsou, Clara Greve Vilaro, Carlo Navarra, Kostiantyn Kucher, et al. AI för klimatanpassning : Hur kan nya digitala teknologier stödja klimatanpassning? Linköping University Electronic Press, May 2024. http://dx.doi.org/10.3384/brief-203955.

Full text
Abstract:
Tillgång till vädervarningar med information om förväntade konsekvenser av vädret är nödvändigt för god krisberedskap hos myndigheter, kommuner, näringsliv och privatpersoner. Vidareutveckling av varningssystem som fokuserar på förväntade störningar (konsekvensbaserade varningssystem) är därför en viktig komponent i samhällets hantering av klimatförändringar. Forskningsprojektet AI för klimatanpassning (AI4CA) har analyserat möjligheter och hinder med att inkludera AI-baserad text- och bildanalys som stöd till SMHI:s konsekvensbaserade vädervarningssystem och på sikt även stödja långsiktig klimatanpassning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Näringsliv' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography