Dissertations / Theses on the topic 'Näringsliv'

Syftet med arbetet är att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vårt teknikprograms inriktning mot design – främst inom området CAD/CAM och få fram förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i två delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkät till utvalda företag på orten med frågan om de var intresserade av ett samarbete med vårt program eller har intresse av att ingå i ett nätverk i området CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att få ett utbyte mellan näringsliv och skola att fungera. Förslagen på samarbetsmodeller är ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nämnda studiebesök, dels på ett annat teknikprogram och dels på byggprogrammet på samma gymnasium. Syftet med dessa samarbetsmodeller är att få ett diskussionsunderlag till ett framtida seminarium där vi ska dra upp riktlinjer och rutiner för hur ett samarbete mellan skolan och näringslivet skulle kunna se ut.Resultatet på enkäten var positiv. Jag har fått tio positiva svar och fyra var tveksamma till ett samarbete. Dessa tretton företag ger en bra grund att arbeta vidare med. Dessa kommer senare i vår att kallas till ovannämnda seminarium.
Network school-industryA study how to make a working collaboration between school and industry

Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden’s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies. The core business is to create better business conditions for companies as well as opinionbuilding, research and developing positions on expert issues.As a theoretical framework I have used Chun Choos theories and his model on The Information Management Cycle. In this casestudy I have conducted (four of seven steps of) an Information Audit and interviewed employees of The Confederation of Swedish Enterprise, both experts and personnel in charge of the information resources. My results show that there is multitude of information resources within the organization. The users make individual choices concerning which resources to use and how to use them. This reflects the environment in which the organization exists and operates in. In my study I also find that The Confederation of Swedish Enterprise has a strategic approach to information and the process of communication, which constitutes a favourable position for the organisation to work towards its goals.

Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten. Spänningar kan undvikas om kulturaktören känner till och värnar om sitt kapital, detta resulterar i bättre samarbeten för både näringslivet och kulturaktören.

Detta projektet handlar om att ge Lammhults Näringsliv en grafisk identitet och logotyp. Föreningen är startad av Möbelriket och fokuserar på att främja utvecklingen inom möbelbranschen samt företagsamheten mellan samarbetspartnerna som ingår i föreningen. Min roll och syftet med detta projekt har varit att analysera verksamheten och skapa en logotyp där företagets värderingarna visas och representeras på ett korrekt sätt. Detta är min process.

Our study is focused on how the public sector can collaborate with the private sector on a certain issue. The public sector wanted to create a project to increase bicycling in the municipality of Kalmar. Our problem was to develop a sustainable way to collaborate between the two parties. We managed to present a suggestion on how the public sector with communication could improve their Public Relations with the private sector and therefore letting the parties benefit from their differences, thus making it possible to release synergy.Using semi-structured interviews and a workshop, we could clarify the values and attitudes of the parties to bring forth the core values to develop a shared vision. Where the identified differences were found, we used a dialog strategy based on intercultural conflict management as a communication tool. The result was exemplified with things that were expressed in the interviews, and we presented a framework on how to think when choosing the right type of collaboration model for the specified activity.

Under lång tid har det diskuterats om staten är slösaktig och ineffektiv med skattepengar och om olika politiska beslut är bra för folket eller ej. Under 2007 lagstadgades det att varje region måste ha en policysatsning, där det ska ske satsningar inom många områden. Får att få en djupare förståelse för detta så undersöker denna studie vilka effekter, om några, de olika regionala satsningarna har på det Värmländska näringslivet. I den här uppsatsen gjordes det en fallstudie på Hållbar Värmländskt växtkraft som var en generell policysatsning i Värmland mellan 2004 och 2007 och det undersöktes om den hade någon positiv effekt på Värmland. Med hjälp av de verktyg som används i denna uppsats gick det inte att observera några positiva effekter på regionen. Dock innebär en undersökning av denna typ ett antal problem, framförallt att göra en kvalificerad uppskattning av hur Värmlands ekonomi skulle ha sett ut utan satsningen. För att undersöka effekten av policysatningen samlades sekundärdata in och jämfördes med de ekonomiska målen i Hållbar Värmländskt växtkraft. Det gjordes även jämförelse med liknande regioner för att se om Värmland gick bättre efter 2004 när satsningen genomfördes. Vi finner att Värmland utvecklas ungefär som andra regioner som är i ett liknande läge. En annan metod som kallas syntetiska kontrollmetoden används vid jämförelse med andra regioner. Metoden användes för att se om det går att se om Värmland visar på en bättre tillväxt än andra, jämförbara regioner åren efter satsningen, men resultatet från metoden visar att Värmland, i många fall, går sämre åren efter även fast satsningen genomfördes. Många satsningar i Värmland fokuserar på klusterinitiativ och klusterorganisationer. Det är ett verktyg för att skapa tillväxt och innovation i området. Satsningar i Värmland är framarbetade enligt triple-helix, en modell som beskriver hur tre viktiga pelare i en region samarbetar för att öka tillväxt och innovation. I Värmland är pelarna länsstyrelsen/region Värmland, universitetet och näringslivet. Trots det stora fokus i satsningarna; skapar kluster någon tillväxt i Värmland? Resultatet i uppsatsen är positiva och visar att det faktiskt finns viss signifikant effekt av kluster. Några rapporter som diskuteras i uppsatsen tyder på att kluster leder till tillväxt och att deltagande företag rapporterar förbättringar inom till exempel försäljning, kostnadsfördelar, humankapital och investeringar. Samtidigt går det dock att se ett tydligt glapp mellan vad företag förväntar sig av kluster och den verkliga effekten av medlemskap i klusterorganisationer. I den statistiska undersökningen av kluster som genomförs i denna studie visar resultatet på ett positivt och huvudsakligen signifikant samband mellan närvaron av kluster och ett antal olika ekonomiska mått som BRP och lönesummor. Dock visar resultaten på en positiv men icke-signifikant effekt på företagsvinster.

Denna rapport kommer behandla det projekt som en grupp på sju personer gjorde i kursen TDDD96 på Linköpings universitet våren 2020. Projektet var att utveckla en webbapplikation som kunde visualisera en översikt av data från olika källor, en så kallad dashboard, åt kunden Skira. Rapporten kommer beskriva hur utvecklingsarbetet utfördes samt försöka besvara de uppsatta frågeställningarna. Den huvudsakliga frågeställningen är hur webbapplikationen som tidigare beskrevs kan skapas för att tillföra värde till kunden. För att utveckla webbapplikationen användes ramverket React på klientsidan. Verktyget Node användes på serversidan. Gruppen adopterade ett agilt arbetssätt med iterativ utveckling. Övriga metoder för att utveckla webbapplikationen redovisas mer utförligt i metod-delen tillsammans med tillvägagångssätten för att besvara övriga frågeställningar. Sammantaget blev slutsatsen att den metod som valdes framgångsrikt kan användas för att utveckla en webbapplikation som tillför värde till kunden. Kravspecifikationen som skapades tillsammans med kunden uppfylldes. Varje medlem i gruppen har också bidragit med en individuell del om ett ämne relaterat till projektet. Dessa delar finns i slutet av rapporten.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.

Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ”Hör upp Stockholmare!”, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.

Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik. Den kunskapsmodell som använts har av den anledningen varit den abduktiva. Studien har resulterat i en modell över samarbeten mellan kultur och näringsliv, vilken kategoriserar samarbetsformerna efter varaktig och strategisk funktion. Samarbeten, vare sig det rör sig om kortsiktiga projekt eller långsiktiga relationer möjliggörs då ingå i ett samlat teoretiskt ramverk, vilket bidrar till ökad förståelse för samarbetena. Framförallt för de samarbeten som faller utanför sponsringsbegreppet

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen. (Rohrbeck & Heinrich 2006) I detta arbete studeras samverkan mellan högskola och näringsliv genom en kvalitativ studie. Skapandet och utvecklandet av framgångsrika relationer kräver förtroende och engagemang, vilket har gjort att vi i detta arbetetar upp teorier inom relationsmarknadsföring och samverkan.Med Högskolan Väst som fallstudie vill vi skapa förståelse för hur näringslivet ser på samarbetssituationen, vilket leder oss fram till vår forskningsfråga: Vad ser näringslivet för motiv och hinder vid samverkan med högskolor/ universitet? För att söka svaret på denna frågahar vi valt att fokusera på KMV modellen (KeyMediatingVariable). Denna modell tar upp de ingående faktorerna som påverkar en relation varav vi väljer att fokusera på tre av dem; kommunikation, förtroende och engagemang. Ytterligare teorier om uppbyggnaden av relationer, värdeskapande utbyten, lojalitet samt motiv och hinder för samverkan mellan högskola och näringsliv ligger till grund för vårt arbete. Samarbetet mellan Högskolan Väst och dess samarbetspartners ses ur näringslivets perspektiv fungera relativt väl. Värdet av samverkan är stort och det arbete som läggs ner anses betydelsefullt. Noterbart är att samtliga informanter anser att förbättringar rörande samarbetet kan göras och många av dem tror att det finns naturliga spänningar i luften då verksamheter från två skilda världar (akademi och praktik) samverkar. Hinder som uppstår beroende på att det råder bristande kunskap om varandra tros enligt informanterna kunna avhjälpas genom bättre organisation ochledning. Övriga hinder som språk och olika tidshorisonter var framhävande under intervjuerna. Motiven till att samverka med högskolan var ur näringslivet perspektiv främst student- och forskningsprojekt, kompetensutveckling för företaget, underlätta rekrytering samt hjälpa till i förbättring av högskolans konkurrenskraft, rykte och status. Genom att analysera KMV modellen om kommunikation, förtroende och engagemang har vi dragit slutsatsen att förtroende inte är direkt kopplat till engagemang som teorin konstaterar. I vårt arbete är snarare kommunikation direkt kopplat till engagemang vilket gör att vi bortser från förtroendets roll i KMV modellen. Alla informanter hade förtroende för Högskolan Väst samtidigt som de ansåg kommunikationen och engagemanget vara bristfälligt. Detta säger emot vår teori som hävdar att bra kommunikation bidrar till förtroende vilket i sin tur resulterar i ett starkt engagemang.

Den här studien ämnar försöka reda ut delar av konflikten mellan näringsliv och konsument när det kommer till kopieringsskydd av datorspel. I dagens samhälle så finns det stor debatt om olaglig fildelning och dess betydelse för näringslivet. Vi har tänkt oss att det måste finnas en bättre lösning på problemet än att utveckla bättre och bättre kopieringsskydd så vi tänkte försöka hitta skydd som skapar en balans mellan fördelar och nackdelar för näringsliv och konsument så att båda sidor gynnas ungefär lika mycket. Detta gör vi genom ett antal intervjuer med näringslivet och sedan ett antal intervjuer med konsumenter, vi kommer sedan att dra fram fördelar och nackdelar för båda parter för varje kopieringsskydd som vi har valt ut att testa. Vår huvudfokus ligger på balans och vi har använt oss av Grundad Teori för att få fram vår teori utifrån de intervjuer vi har haft. Studien slutar sedan i en genomgång för resultatet vi har kommit fram till.Resultatet för studien är att vi drog vissa slutsatser om olika kopieringsskydd och vi kom även fram till att det bra balanserat kopieringsskydd bör ha samma mängd fördelar och nackdelar för både konsumenter och utvecklare samtidigt som fördelarna ska vara så många som möjligt. Ett av de skydd som vi tittat på och vi sett att det passar bra in på detta är de skydd som presenteras som en tjänst för användaren som Steam.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala näringslivet utformas utifrån teorier kring governance, policynätverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrån en fallstudie av projektet ”Växtkraft och företagarutveckling” som är en del av den ekonomiska föreningen Växtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mål, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna är utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.

I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mål även om de till viss del varierar mellan aktörerna. De resurser som utbyts är förutom de ekonomiska även tid, kunskap, kontakter samt lokaler. Kommunens representanter menar att resursutbytet främst sker i informella miljöer medan näringslivsrepresentanterna anser att resursutbytet äger rum i formella miljöer. Tre av de fem intervjuade anser att det finns ett ömsesidigt beroende mellan kommun och näringsliv samt att det är en omständighet som verkar som en drivande- och positiv kraft i samarbetet. Samtliga intervjuade uppger att förtroende är en viktig komponent i projektet men förtroendet är något mindre bland näringslivsrepresentanterna. De intervjuade uppger även att det finns en viss konkurrens mellan aktörerna inom projektet men att samarbete dominerar. Det finns dock vissa skillnader mellan kommunens och det lokala näringslivets uppfattningar om samarbetet. Kommunens representanter beskriver samarbetet i formella termer medan näringslivsrepresentanterna anser att det skall betraktas som en formell organisation. Dessutom menar kommunen att aktörernas inflytande beror på engagemang och kompetens medan näringslivet anser att storlek och position är avgörande faktorer.

Bakgrund: Den svenska teaterscenen befinner sig i vad som tycks vara en ständig ekonomisk kris. De offentliga medlen räcker inte längre till, vilket har fått till följd att teaterinstitutionerna har blivit tvungna att söka sig nya inkomstkällor. Kultursponsring är en alternativ finansieringsform som har blivit allt vanligare. Vi vill undersöka kultursponsringens möjligheter för svensk teater.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna att gå bortom den traditionella definitionen av kultursponsring för att skapa ett helhetsperspektiv på utbyten mellan teater och näringsliv.

Avgränsningar: Vi utgår ifrån Sveriges teaterinstitutioner och de kulturpolitiska målen som är uppställda av Sveriges Riksdag.

Genomförande: Vår undersökning bygger på sju intervjuer med representanter från teatrar och företag.

Resultat: Idag ses kultursponsring främst som ett marknadsföringsverktyg, där det sker ett utbyte av image mot pengar. Vi anser att med denna begränsade definition förbises den största potentialen, vilken återfinns i själva mötet mellan teater- och affärsvärlden.

Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan användas somarbetsmetodik i näringslivet för att arbeta med självkänsla i en personalgrupp. Den frågeställningjag använt mig av är vilket värde en personalgrupp finner i att arbeta med självkänsla genompedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag använt mig av Mia Marie F. Sternuddspersonlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama där man fokuserar på individensutveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna.För att få svar på detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp på ett företag i Malmö där jagobserverat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med två av deltagarna. Efter att habearbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama är en utmärkt metod att användasig av i syfte att arbeta med självkänsla. Dock behöver man arbeta med det under en längreperiod.

– Det är självklart att det ska råda jämställdhet mellan kvinnor och män. Ingen ska behöva behandlas sämre på grund av vilket kön man tillhör. Men är det lika självklart att det alltid – och överallt – ska råda könsjämvikt? Frågan diskuteras av organisationen Svenskt Näringsliv som en del i deras opinionsbildande verksamhet. Jämställdhet framställs som en självklarhet men samtidigt förefaller det finnas vissa reservationer för vad som kan betraktas vara jämställdhetens mål. Könsjämvikt, det vill säga en jämställd fördelning mellan kvinnor och män, antas som exemplet visar inte vara helt självklart. Med hänvisningar till marknadsekonomi förklarar Svenskt Näringsliv att politiska initiativ för ökad jämställdhet inte kan utgöra grund för näringslivets jämställdhetsarbete. Det måste istället utgå från näringslivets egna behov för att inte riskera företagens roll som producenter och organisatörer av värde och välfärd. I den här avhandlingen undersöks vad som händer när marknadsekonomiska principer möter politiska krav på förändring. Hur begripliggörs krav på jämlikhet mellan könen i en nyliberal kontext? Med utgångspunkt i en närgången läsning av Svenskt Näringslivs opinionsbildande material om jämställdhet diskuteras hur kön diskursivt konstrueras. Studien visar hur kvinnor på olika sätt införlivas både i en föreställningsvärld om marknaden som alldeles nödvändig och i en värld som domineras av män och manliga normer.

Syfte: Syftet är öka förståelse för hur kommuner har valt att arbeta med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; invånare, näringsliv samt besökare. Vi kommer se till två medelstora kommuner inom Sverige för att kunna få ett tydligare fokus på regioner med liknande förutsättningar. I arbetet kommer vi även se till två aspekter av platsmarknadsföringslitteraturen: platsens varumärke och de tre olika målgrupperna, och undersöka vikten av dessa i arbetet med platsmarknadsföring.   Metod: Vi har valt att undersöka ämnet med en induktiv ansats genom kvalitativa intervjuer med sex olika intervjupersoner som arbetar med platsmarknadsföring. Målet är att ta reda på hur intervjupersonerna arbetar med ämnet för att sedan jämföra deras svar med teorierna för att finna de faktorer som är viktigast i arbetet med platsmarknadsföring.   Slutsats: Resultatet visar att platsmarknadsföring är en aktuell och viktig fråga att arbeta med. Det är av vikt att försöka förmedla ett starkt varumärke till alla målgrupper och att arbeta för att alla aktörer ska enas under samma varumärke. Vi fann att de tre olika målgrupperna hade en stark koppling till varandra och att det är viktigt för platsens utveckling.

Könsfördelningen om anställning mellan män och kvinnor är relativt jämn, dock mer uppdelad gällande vilka yrken män och kvinnor väljer samt att de högre chefstjänsterna är mansdominerade. En teori vilket kan förklara bristen på kvinnliga ledare är den om glastaket vilket innebär att kvinnor, av olika skäl, hindras från att avancera i karriären på grund av det fiktiva glastaket. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur kvinnliga toppchefer inom offentlig sektor beskrev att de tagit sig till den position de besitter i dagsläget. Med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga toppchefer inom offentlig verksamhet kunde fyra teman som var viktiga för karriärutvecklingen urskiljas; tillitsbaserad styrning, vikten av socialt stöd, strävan efter en chefsroll som drivkraft och motivation samt strävan efter att ständigt utvecklas som drivkraft och motivation. Slutsatsen i studien var att respondenterna kan ha tagit sig till de toppositioner de besitter i dagsläget med hjälp av tillitsbaserad styrning, socialt stöd, strävan efter en chefsroll samt strävan efter att ständigt utvecklas

Genom att studera statliga rapporter och andrahandslitteratur kartläggs översiktligt de forskningspolitiska led som föreligger och har format det svenska innovationssystemet och hur högskolor och universitet kommit att ses som en avgörande del av systemet som frambringar innovationer och stimulerar en alltmer kunskapsintensiv ekonomi. Genom en inblick i de innovationsstödjande verksamheter som sker vid ett innovationskontor, omständigheterna råder och eventuell problematik som uppstår undersöks dess medlande verksamhet i gränslandet mellan forskning, politik och näringslivet. I denna uppsats studeras Uppsalas innovationskontor UU Innovation och dess verksamhet som ett konkret fall.

Trots att tekniken för ett mer flexibelt arbetssätt funnits tillgänglig under lång tid har få arbetsgivare anammat ett virtuellt arbetssätt och dess möjligheter förrän det senaste året. I detta hänseende har Covid-19 pandemin medfört en kraftig acceleration av den digitala transformationen, innefattande att organisationer hanterar den dagliga verksamheten virtuellt på distans.  Följaktligen har vi kommit till en punkt där frågan för många företagsledare inte längre handlar om att ställa om digitalt eller inte, utan hur man ska optimera det virtuella teamet och det virtuella ledarskapet. Ett förändrat arbetssätt innebär nya utmaningar för både ledare och medarbetare i form av exempelvis nya rutiner och vägar för kommunikation, vilket i sin tur innebär såväl nya utmaningar som möjligheter. Tidigare studier har belyst ledarens roll för främjandet av motivation och effektivitet i virtuella teams, samtidigt som tidigare studier påvisat tudelade resultat av det virtuella arbetssättets inverkan på motivation och effektivitet. Denna studie syftade därmed att beskriva och analysera de möjligheter och utmaningar som uppstått efter omställningen från ett traditionellt till ett virtuellt arbetssätt, samt att undersöka framgångsrika lösningar i det virtuella ledarskapet för ökad motivation och effektivitet i virtuella team. Denna uppsats utfördes som en fallstudie på en svensk medlemsorganisation som under rådande omständigheter ställt om till ett virtuellt arbetssätt, utifrån ett tvåfaldigt perspektiv bestående av ledare och medarbetare. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som vidare analyserats i enlighet med den tematiska metoden.  Resultaten indikerade både möjligheter och utmaningar med det virtuella arbetssättet. Ökad flexibilitet och tidseffektivitet ansågs vara de främsta möjligheterna. Den största utmaningen utpekades vara avsaknaden av fysiska interaktioner, som resulterat i nedtonad kreativitet, kunskapsdelning och motivation, vilket inverkar negativt på effektiviteten på sikt. Vidare visade resultaten att visad omtanke och hänsyn, i kombination med ett individanpassat coachande förhållningssätt är en framgångsrik lösning i det virtuella ledarskapet för ökad motivation. Dessutom visar resultaten att det råder en ökad efterfrågan på individuella avstämningar, informationsdelning och sociala interaktioner i det virtuella arbetssättet. Slutligen visar resultaten av studien att teamklimatet lägger grunden för en fördelaktig virtuell kommunikation i termer av riktlinjer, kunskapsdelning och feedback. Därmed kan ledaren genom att främja ett gott teamklimat, bestående av social interaktion, relationsutveckling och tillit, öka medarbetarnas motivation såväl som effektivitet i en virtuell miljö.

Title: The beneficial link between students and industry? - A study of five student consulting companies Purpose: The study aims to create an understanding of student-consultancy companies' and their interaction with the environment. This purpose resulted in the following research questions: How does student-driven consulting companies’ function? o Which network-related connections do the companies have? o What are the critical factors for the companies? Methodology: A qualitative case study with an abductive approach has been used in this essay, in order to be interpretative. The empirical study is based on five studentconsulting companies where unstructured interviews were conducted with the eight informants who participated. Theoretical framework: The frameworks used to form the basis of the essay is the market mix that will provide an insight into the company, primarily the internal organization, and a stakeholder perspective that will create understanding of its environment. The theoretical models are described from a "consulting industry perspective". Empirical foundation: The empirical material is compiled based on the qualitative case study, where five different companies have been studied, Lunicore, Handels Consulting, Aurora, Gozinto and Linné Consulting. The results of the interviews follow the same structure as in the theoretical framework. Analysis: Based on the empirical material, the case companies have been compared with each other and and the theoretical base. Critical factors and network-related connections are identified and analyzed. Conclusions: The driven students are the most important connection in the network, which together converts knowledge to a value for the customer and then receives unique work experience. A student consulting company can be run as an association with a focus on community or as a profit-driven company with growth objectives. It is important to get legitimacy from the other parties in the network, which can create economic benefits. The student consulting companies can also help to reduce the knowledge drain by increasing the attractiveness of cities. The companies are considered relatively spared from competition, where, due to geographical reasons, they do not compete with each other and are considered inaccessible by senior companies. Critical factors for the companies to function are value words, structural capital, knowledge transfer, updated knowledge, flexibility, value-based pricing, positioning, succession order, adhocracy, commitment from the environment, network-related relationships and location. Key words: Student consulting companies, knowledge companies, social capital, network, competence, knowledge transfer, positioning, branding, relationships, community, commitment, location
Titel: Den gynnsamma länken mellan student och näringsliv? - En studie av fem studentkonsultföretag Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för studentkonsultföretags verksamhet samt deras samverkan med omgivningen. Detta syfte mynnade ut i följande forskningsfrågor: Hur fungerar studentdrivna konsultföretag? o Vilka nätverksrelaterade kopplingar har företagen? o Vilka kritiska faktorer föreligger för verksamheterna? Metod: En kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats har använts i denna tolkande studie. Den empiriska studien grundar sig på 5 studentkonsultföretag där ostrukturerade intervjuer genomfördes med studiens åtta medverkande informanter. Teoretisk referensram: De ramverk som legat till grund för uppsatsen är marknadsmixen för att ge en inblick i företaget, främst den interna organisationen, samt ett stakeholder-perspektiv för att skapa förståelse för dess omgivning. De teoretiska modellerna beskrivs ur ett “konsultbransch-perspektiv”. Empiri: Det empiriska materialet sammanställs utifrån den kvalitativa fallstudien, där fem olika fallföretag har studerats; Lunicore, Handels Consulting, Aurora, Gozinto och Linné Consulting. Resultaten av intervjuerna följer samma struktur som i teorikapitlet. Analys: Utifrån det empiriska materialet har fallföretagens verksamheter jämförts med varandra samt med det teoretiska underlaget. Kritiska faktorer och nätverksrelaterade kopplingar identifieras och analyseras. Slutsats: De drivna studenterna är den viktigaste noden i nätverket som tillsammans omvandlar kunskap till ett värde för kunden samtidigt som de själva erhåller unik arbetslivserfarenhet. Ett studentkonsultföretag kan drivas som förening med fokus på gemenskap eller som ett vinstdrivande bolag med olika tillväxtmål. Från de andra aktörerna i nätverket får studentkonsultföretagen ett förtroende vilket kan skapa ekonomisk nytta. De bidrar också med att minska kunskapsdränaget genom att öka respektive stads attraktivitet. Studentkonsultföretagen anses vara relativt skonade från konkurrens, där de till en följd av geografiska skäl inte konkurrerar med varandra. De anses också inkommensurabla med seniora bolag. Kritiska faktorer för att företagen ska fungera är värdeord, strukturkapital, kunskapsöverföring, uppdaterad kunskap, flexibilitet, värdebaserad prissättning, lokal förankring, positionering, successionsordning, adhokrati, engagemang från omgivning och nätverksrelaterade relationer

Vårt syfte med denna uppsats har varit att öka vår förståelse för om, och i så fall hur, ledarskap skiljer sig åt mellan idrottsorganisationer och näringsliv med fokus på ledare och spelare/medarbetare. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer, där både ledare och spelare/medarbetare från båda organisationer intervjuats. Ledarskapen har jämförts med hjälp av The Full Range of Leadership av Bass & Bass (2008) samt The Self- Determination Theory av Ryan & Deci (2000). Våra resultat visar att ledarskapet skiljer sig åt på flera punkter, däribland mål, konflikthantering, feedback och motivation. Vi fann även likheter som bestrider tidigare forskning.

As a result of today`s competitive situation, the demand on the rapid development of research has increased. Both universities and companies are realizing the importance of a functioning and well-developed cooperation. A close collaboration and communication between universities and the business community has in many studies been shown to be very important for business development and knowledge transfer. The purose was to examine how communication and collaboration between universities and industry can be developed and strenghthen on the basis of innovative thinking. In order to initially identify the perceived problems the authors studied how communication and cooperation manifests itslelf today between the two parties, what does not work and how the existing tools for communication and collaboration look like today. The study was conducted based on a qualitative approach and the empirical data have primarily been based on interviews with represantatives from both universities and industry, but also by a smaller invironmental scanning and the authors own experience. The results indicate that the perceived deficiencies concem the establishment of cooperation but also the communication quality, for instance the feedback on the performed. There also appears to be difficult to achieve a high degree of win-win situtation as a result of cooperation. The part that belives that it does not work is the students. None of the responding seems to see the full potential of interacting with each other; Although there are many reasons and much to gain from a partnership the empirical data shows that the parties focus on only two motives for cooperation. The students focus on the opportunity for jobs after graduation and the representatives from the companies see the universities as a recruitment channel. The existing tools for communcation seem to work in a very limited extent. The authors have as a result of this thesis generated a proposal of how communication could be improved in order to respond to the perceived problems. These ideas are presented in the section of suggestions for improvement.

I Kiruna pågår i detta nu en enorm stadsomvandling. Delar av staden, bland annat stadens centrum, ska flyttas cirka tre kilometer i östlig riktning. Anledningen till detta är att gruvbrytningen som pågår i Kiirunavaaragruvan, väster om staden, orsakar markdeformationer vilket gör att marken i de berörda delarna av staden snart inte längre kommer att vara beboeliga. Denna uppsats undersöker hur stadsomvandlingen påverkar Kiruna, samt hur staden arbetar för att den ska klara av en framtid där det inte längre finns någon gruvverksamhet i staden. Näringslivsfrågor är något som står i centrum för uppsatsen, framförallt vilka försök som görs för att kunna differentiera stadens näringsliv. Utöver hur en sådan näringslivsförändring kan gå till undersöker uppsatsen hur stadsomvandlingen kan bidra med andra saker till staden, hur Kiruna genom stadsomvandlingen ska kunna bli en bättre och attraktivare plats att bo på. För att få svar på uppsatsens frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med personer som arbetar med Kirunas stadsomvandling. Dessutom har litteraturstudier använts som ett komplement. Uppsatsen innehåller även en jämförande studie där Kirunas näringslivsförändring jämförs med två andra städers näringslivsförändringar, nämligen näringslivsförändringarna i Llanelli, Wales och i Barnsley, England. Resultatet lyfter fram två näringar fram inom vilka det finns förhoppningar att sysselsättningen ska öka inom. Dessa näringar är turistnäringen och rymdverksamheten, vilka redan är sysselsätter många kirunabor. Gällande hur Kiruna ska bli en attraktivare plats att bo på genom stadsomvandlingen lyfts flera aspekter fram. Bland annat bostadsbyggande, för att råda bot på den bostadsbrist som sedan länge funnits i staden. Dessutom lyfts det fram att staden vill förändra sin bild, från att ha varit en gruvstad med manliga yrken och manliga ideal till att bli en modern och jämställd stad där alla människor ska kunna känna sig hemma. Den jämförande studien visar på både likheter och skillnader mellan de olika städernas näringslivsförändringar. Något som alla tre städer har gemensamt är att när näringslivet har förändrats så har även en förändring av stadens utseende skett, det har skett stadsomvandlingar i alla tre städer, även om ingen givetvis kan mäta sig med omfattningen på Kirunas stadsomvandling. Den största skillnaden mellan jämförelsestäderna och Kiruna är att i jämförelsestäderna fanns det ingen förutbestämd strategi för hur de förlorade arbetstillfällena inom gruvnäringen skulle ersättas. Detta ledde till att städerna fick en stor arbetslöshet fram till ett sätt att ersätta de förlorade arbetstillfällena skapades. I och med att det i Kiruna redan finns en plan för hur dessa arbetstillfällen ska ersättas kommer Kiruna förhoppningsvis undvika att hamna i samma situation.

Offentlig projektägande är ett sätt att öka takten på miljöinnovationer och bidrar förutom till ett hållbarare samhälle även med tillväxt. Projektsamarbeten mellan näringsliv, offentlig aktör och högskola faller inom modellen Triple Helix och anses vara en effektiv form av samverkan där satsade resurser kan ge större avkastning. Deltagande i dessa projektsamarbeten kan stärka sin konkurrenskraft tack vare exempelvis genom tillgången till aktuell information och genom ett aktivt miljöarbete. Projektägarna upplever dock svårigheter att få deltagare till sina projektsamarbeten inom miljöutveckling. En ökad förståelse för företagens förväntningar kan bidra till en tydligare kommunikation kring de fördelar som kan uppstå. Kunskapen om vilka förväntningar som finns kan möjliggöra för projektägarna att tillföra ytterligare fördelar vilket gynnar företagen så väl som projektägarens möjlighet att värva framtida deltagare, och inte minst gynnar det miljöutvecklingen. Det finns en tydlig värderingsproblematik kring fördelar som kontaktskapande, "Grön Marknadsföring" och lärande vilket försvårar beslutsfattandet kring beslut som till stor del består av mer abstrakta fördelar än de som kan värderas i monetära termer. Det aktuella forskningsläget kartlägger upplevda fördelar efter att de uppstått och det finns därför en tydlig kunskapslucka kring hur företag resonerar när de ställs inför beslutet om deltagande i projektsamarbeten inom miljöutveckling. Studien har använt ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv och ett kvalitativt angreppssätt med en fallstudie som forskningsdesign. Fallstudien har genomförts i ett projektsamarbete där projektmålet är att ta fram ett verktyg för ledningsarbete med kontinuerliga energibesparingar. Sex företag deltar och semistrukturerade intervjuer har genomförts med alla sex verksamhetsledarna som representerar företagen i projektet. Studien visar att alla deltagande företag har mål som liknar projektsamarbetets och att företagsidentiteten påverkar beslutet att delta. Det fanns ekonomiska motiv för deltagandet men hälften av verksamhetsledarna angav dessa sekundära. Fördelar som att projektsamarbetet anses imageförstärkande, utbyte av erfarenheter och skapande av kontakter som förväntas kunna nyttjas även efter projektets slut värderades i dessa fall högre. Vi ser att projektägaren kan tillföra fler upplevda fördelar genom att synliggöra företagens aktiva miljöarbete på ett tydligare sätt och underlätta de sociala relationerna att formas. För att attrahera deltagare är det viktigt för företagen att andra företag vill delta och att de känner tillit till projektägaren.
Public project ownership is a way to speed up the environmental innovation and contributing with a more sustainable society and development. Project collaboration between business, public and college belongs to the Triple Helix model, which is considered to be an effective form of collaboration where invested resources can give greater returns. Companies participating in this kind of collaborative can improve their competitiveness, for example through the availability of new information and through active environmental work. Despite these benefits, project owners find it difficult to recruit participants to such projects in environmental development. Increased understanding of business expectations can give opportunities to a better communication from the project owner about the benefits that may arise. The knowledge about what expectations there is can enable for the project owners to add further benefits, which benefit the companies as well as the project owner's ability to recruit future participants, and not to forget increase the environmental development. However, there is a clear valuation issue about benefits such as contact creation, "Green Marketing" and learning. The valuation problem makes decision making difficult for decisions about abstract benefits, rather than those that can be clearly valued in monetary terms. The study has used a hermeneutic interpretation perspective and a qualitative approach with a case study that used research design. The case study has been carried out in a project collaboration, where the project objective is to develop a tool for management work with continuous energy savings. Six companies participated in the project and interviews have been conducted with all six business leaders. The study shows that all participating companies have goals similar to project collaboration and that corporate identity influences the decision to participate. There were economic motivations to participate but they prioritized differently. Advantages expected from project collaboration include image, sharing experience and new contacts to use in the future. We see that the project owner can provide more perceived benefits by making clearer business active environmental work more visible and facilitating social relations. To attract participants, it is important for companies that other companies want to participate as well and that they trust the project owner.

Samhällets styrformer har genomgått en förändring och kännetecknas idag av en komplexitet som innebär att flera olika aktörer är inblandade, där samarbeten över de privatoffentliga gränserna har blivit allt vanligare för att lösa samhällsproblem som traditionellt sett ålegat staten. År 2013 tog Kommunfullmäktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av satsningen ”100 nya Karlstadjobb”. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata näringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvärderades av en samordnare på kommunen. Utvärderingen visade att den interna satsningen uppnått ett bättre resultat än den externa, och det är mot bakgrund av resultatet i den genomförda utvärderingen som denna uppsats tar sitt avstamp. Syftet med studien har varit att förklara varför den interna satsningen uppnådde ett bättre resultat än vad som åstadkoms externt. För att besvara syftet har tre rimliga hypoteser med influenser från teorityperna governance, policyanalys och privatoffentliga partnerskap tagits fram. Det empiriska materialet har grundats ifrån intervjuer av respondentkaraktär med personer som har varit involverade i satsningen, och analysen av materialet har vidare realiserats utifrån de framtagna hypoteserna.  Analysen påvisade att båda satsningarna initialt präglats av otydliga riktlinjer, och inom den externa satsningen påverkades det fortlöpande arbetet negativt av det faktumet, vilket försvårade hela arbetsprocessen.  Den interna satsningen kunde däremot återhämta sig från de otydligheter som funnits inledningsvis genom bland annat kontinuerlig dialog samt god samverkan, vilket kan ses som en förklaring till den interna satsningens framgång. Nyckelord: governance, policyanalys, privatoffentliga partnerskap, kommun, näringsliv, samverkan.

Med bakgrund av de klimatförändringar som har observerats och klimatfrågans nära koppling till energisystemet är en omställning till ett hållbart energisystem av stor betydelse. Klimatförändringar sker på global nivå och det är därför viktigt att aktörer arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser och når politiska mål, så som Förenta Nationernas mål att den globala temperaturökningen ska hållas så långt under 2 grader Celsius som möjligt. Utifrån denna bakgrund har syftet med uppsatsen varit att undersöka vilken roll svenska kommuner har i omställningen till ett hållbart energisystem. Svenska kommuners möjlighet att påverka omställningen av energisystemet har delats in i den egna verksamheten, egna bolag, det lokala näringslivet, kommunens medborgare och genom samverkan. Rapporten har avgränsats till att undersöka det lokala näringslivet samt invånarna i kommunen. Även samverkan som är kopplad till dessa två områden har varit en del av uppsatsen. Inom arbetet har en litteratursökning och en intervjustudie genomförts. Litteratursökningen har använts för att skapa en vetenskaplig grund samt en kontext till ämnet. I intervjustudien har intervjuer genomförts med representanter från åtta svenska kommuner. Urvalet har varit strategiskt och baserats på Sveriges Kommuner och Landstings indelning av kommuner i tre huvudgrupper; A, B och C. De kommuner som har intervjuats är Stockholms stad och Malmö stad från grupp A, Linköpings kommun, Umeå kommun och Eskilstuna kommun från grupp B och Piteå kommun, Mora kommun och Markaryds kommun från grupp C. Intervjustudien har resulterat i en beskrivning av arbetet med omställningen av energisystemet i vardera kommun. Det har framkommit att kommuner har en viktig roll i Sveriges arbete med en omställning till ett hållbart energisystem och att aktörer på lokal och regional nivå, så som kommuner, har medverkat till minskade koldioxidutsläpp i Sverige. Kommuner har i sin roll möjlighet att påverka sin egen verksamhet och sina bolag såväl som andra aktörer som kommunens medborgare och näringsliv. De kan även påverka genom samverkan med andra aktörer. I arbetet riktat mot medborgare och näringsliv har kommuner möjlighet att använda sig av verktyg som strategiska dokument, ägardirektiv, planarbete, kommunal energi- och klimatrådgivning, medel och stöd samt samverkan. De kan även använda sig av styrmedel och nudging för att skapa incitament för medborgare och näringsliv att agera i en riktning som är önskvärd för kommunens mål och visioner. Analysen visar att de verktyg som kommuner främst lyfter i arbetet riktat mot medborgare och näringsliv är den kommunala energi- och klimatrådgivningen och näringslivsnätverk. Som framtida möjligheter och utmaningar ses bland annat kommuners uppmärksammande av medborgarnas och näringslivets roll samt inkluderandet av dem i energiomställningen. Det kommunala självstyret och balansen mellan lokal anpassning och samverkan är en annan viktig faktor för kommuners arbete. Det finns även möjligheter för kommuner inom nya områden som konsumtion och resurser samt nudging. Kommunerna ser själva utmaningar i brist på resurser och lokal anpassning utifrån nationell nivå. Det är även viktigt för kommuners arbete att dess förutsättningar behålls konsekventa över tid.
A transition towards a sustainable energy system is of great importance given the climate changes which have been observed and the close link between climate changes and the energy system. Climate change is affecting the planet on a global level and it is therefore of vital importance that actors work together to reduce greenhouse gas emissions and achieve political goals, such as the United Nations' goal which state that the global temperature increase should be kept well below 2 degrees Celsius.  Given this background, the aim of the thesis has been to analyse the role of Swedish municipalities in the transition towards a sustainable energy system. The ability for Swedish municipalities to influence the transition has been divided into five areas; their own operations, their own companies, the local business sector, citizens and through cooperation. This thesis has focused on municipalities’ work addressing citizens and the business sector. Cooperation associated with citizens and businesses has also been included in the thesis. A literature search and an interview study were used as methods for data collection. The literature search has been conducted to generate a scientific foundation and give a context to the thesis. In the interview study, interviews were held with representatives from eight Swedish municipalities. The selection of municipalities has been strategic and based on The Swedish Association of Local Authorities’ division of municipalities into three main groups; A, B and C. The municipalities that have been interviewed are the City of Stockholm and the City of Malmö from group A, Linköping Municipality, Umeå Municipality and Eskilstuna Municipality from group B and Piteå Municipality, Mora Municipality and Markaryd Municipality from group C. The interview study has resulted in a description of the work related to the transition of the energy system in each municipality. It has been concluded that municipalities have an important role in Sweden's transition to a sustainable energy system. Furthermore, it has been indicated that actors at a local and regional level, such as municipalities, have contributed to reduced carbon dioxide emissions in Sweden. In their role, municipalities have the opportunity to influence the energy system through their own operations and their companies as well as other actors such as the local citizens and business sector. They are also able to influence the energy system through cooperation with other actors. In the work addressed to citizens and the business sector, the municipalities are able to use tools such as strategic documents, owner directives, physical and economic planning, municipal energy and climate advisors, means and support, and collaboration. They can also use policy instruments and nudging to create incentives in line with municipal targets and visions. The analysis shows that the municipalities mainly emphasized municipal energy and climate advisors and business networks as the tools they use in their work addressed to citizens and the business sector. One of the future opportunities and challenges is the municipalities' consideration to the role of citizens and businesses and their inclusion in the energy transition. Municipal self-government and the balance between local adaptation and collaboration are other crucial factors. Opportunities have also been observed by exploring topical areas such as consumption, resources and nudging. The main challenges seen by the municipalities are lack of resources and local adaptation from a national level. It is also important that their prerequisites are maintained consistently over time.

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.

Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.

Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ’bioteknik’ valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning. Även arbetsgivarrepresentanters ståndpunkter kring högre utbildning inbegrips.

Högskolevärlden i Sverige och Europa tenderar att frångå Humboldts bildningsideal och konceptet om ”akademisk frihet” för att istället utöka kontakten med verkligheten i näringsliv och samhälle. Kraven från bland andra regering, arbetsgivare och studenter på att inbegripa omvärlden i utbildningar ger dock samtidigt upphov till intressekonflikter mellan akademi och näringsliv. Trots att de undersökta utbildningarna visar sig knytas till arbetsmarknaden på skilda sätt och i olika utsträckning förekommer brister i samverkan - dels beroende på kultur- och normskillnader mellan parterna. En för nära relation mellan universitet och näringsliv befaras leda till kortsiktighet samt till att den vetenskapliga utvecklingen fördröjs eller drivs in i alltför kommersiella utvecklingsfåror.

I undersökningen dras dessutom slutsatsen att utbildningspolitiken i respektive land hänger ihop med i vilken mån kopplingar till arbetsmarknaden byggs upp. Även lärosätenas traditionella ställning i samhället avgör hur och i vilken grad utbildningars förankring i näringslivet tillåts.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad som hänt efter framgångsåret 2005 när Sävsjö kommun blev vald till årets företagsvänligaste kommun av Veckans Affärer. Min utgångspunkt har varit en rapport jag skrev våren 2008, där syftet var att titta på orsakerna till kommunens framgång samt hur detta hade påverkat Arbetsförmedlingen lokalt. Svaren i det tidigare utförda arbete har legat till grund för frågeställningarna i detta arbete där kvalitativa intervjuer genomförts med företrädaren för Sävsjö Näringslivs AB, kommunstyrelsens ordförande, en person på Arbetsförmedlingen, verksamhetsledaren för Science Park systemet samt med två företagare. Resultatet i studien pekar på att samtliga frågeställningar som arbetats med varit viktiga i bevarandet och utvecklingen av ett gott företagsklimat inom Sävsjö kommun, men samtidigt finns tre ingredienser som varit avgörande. Två av orsakerna framkom redan i det tidigare utförda rapportarbetet, nämligen samverkan som lett fram till målmedvetet arbete. En annan orsak som framkommit i denna undersökning är tillgången till ett välutvecklat nätverk. Orsaken till det gynnsamma företagsklimatet ligger dock inte enbart i de åtgärder som vidtagits utan hänger ihop med de beslut som togs i början av 2000-talet när det rådande klimatet inom kommunen då befann sig i ett krisläge

En halv miljon svenskar i arbetsför ålder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmåga är nedsatt. Endast varannan person i denna grupp är sysselsatt. Trots att det årligen avsätts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsättningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärden är lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Målsättningen med lönebidraget är att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergå till osubventionerad anställning. Insatsen har under lång tid kritiserats för att övergången till osubventionerad anställning uteblir, att subventionen blir permanent och att personer som har behov av insatsen inte får del av den.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur representanter från stat, arbetsgivare och arbetstagare ser på lönebidraget och dess implementering. I undersökningen redovisas resultatet av tre intervjuer med representanter för de tre parter som implementeringen av lönebidraget bygger på: stat, arbetsgivare och arbetstagare. Staten representeras av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetsgivarna av Svenskt Näringsliv och arbetstagarna av handikappförbundens samarbetsorgan, Handikappförbunden. 

Resultatet visar att det finns betydande skillnader i parterna syn på insatsen. Från AMS beskrivs insatsen som helt normaliserande medan Svenskt Näringsliv talar om den som en social insats. Handikappförbunden menar att personer med funktionshinder inte ses som en resurs på arbetsmarknaden utan som mottagare av stöd. Skillnaderna mellan parternas syn på insatsen kan försvåra implementeringen och kan vara en förklarande orsak till att insatsen fortsättningsvis, trots en omfattande utredning, år 2003, utsätts för kritik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka karaktären och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och näringsliv samt andra utomstående aktörer på en gymnasieskola i Dalarna. Hur är sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna på sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras på intervjuer, innehållet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett väldigt positivt och öppet förhållningssätt till sponsring. Sponsringens omfattning är betydande och förekommer i form av läromedel, föreläsningar, material, stipendier, ekonomiska bidrag, praktikplatser samt avsatt tid för handledning m.m. Allt tyder på att sponsringen kommer att öka i framtiden. Det ökande antalet friskolor, samt marknadsanpassning och den ökande konkurrensen mellan skolorna, vilket accentueras av det minskande antalet av gymnasieelever bidrar starkt till denna utveckling. De intervjuade saknar kännedom om vilka regler som gäller på området och sponsringspolicy på skolan saknas. En övergripande och indirekt slutsats av min undersökning är också att de ekonomiska frågorna spelar an avgörande roll för diskussionen som förs på skolorna och på bildningsförvaltningen medan bildningsidealet lyser med sin frånvaro.

Globaliseringen har gjort att det är lättare att ta sig mellan platser än vad det tidigare varit. Det har resulterat i att platserna måste konkurrera om bland annat turister och företagsetablerare för att få tillväxt. Behovet av platsmarknadsföring och ett starkt varumärke har därav blivit större eftersom platsen måste uppfattas som den bästa i förhållande till andra platser. I studien analyseras ett antal kriterier som av flera platsmarknadsföringsexperter anses vara en grund för ett framgångsrikt platsmarknadsföringsarbete. Studien syftar till att undersöka huruvida en svensk stad kan använda marknadsföring som metod för att stärka dess varumärke, där Uppsala har valts ut som exempel, samt att se om marknadsföringsarbetet förhåller sig till de kriterier som analyserats. För att besvara studiens syfte används metoder i form av intervjuer, dokumentanalyser samt studie av relevant litteratur. Studien visar att en väl genomförd marknadsföringsprocess leder till ett starkare varumärke och att de kriterier som analyserats är centrala för att marknadsföringsarbetet ska bli framgångsrikt.

Studien syftade till att undersöka vilka nyckelfaktorer som behövs för att bedriva en elitverksamhet inom fotboll på en mindre ort samt granska hur en icke elitfotbollsförening i en mindre ort arbetar med dessa faktorer.   För att uppnå syftet användes metoden som Gratton och Jones (2010) beskriver som kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Som innebär att intervjuaren har en förberedd intervjuguide men ställer uppföljande frågor baserade på den dialog som intervjuaren och respondenten skapar genom nya frågor. De fyra föreningar som medverkade i studien var Degerfors IF, Vittsjö GIK, Mallbacken IF Sunne och IF Eksjö fotboll. Dessa föreningar valdes till studien på grund av hur stor befolkningsmängd föreningens geografiska ort har. Det som framkom i intervjuerna analyserades genom kategorisera den insamlade data utifrån de forskningsfrågor som ställdes i studien.   De tre faktorer studien undersökt är hur viktiga de statliga bidragen är för dessa föreningar, om föreningarna kunnat bedriva sina verksamheter utan stöd från det lokala näringslivet samt hur de byggt upp sina representationslag.   Studien visar vilka olikheter som finns i föreningarna med fokus på skillnaderna mellan de tre elitföreningarna och IF Eksjö fotboll, där studien visar de främsta skillnaderna mellan elit och icke elit föreningar byggt upp sina representationslag.     Nyckelord: Landsbygd, Bidrag, Näringsliv, Sponsring, Fotboll.

Non-compulsory schools in Sweden should make use of the knowledge and experience that is available in society according to the aims and objectives of the Curriculum for the Non-Compulsory School System - Lpf 94. There are however only a few studies which have focused on the contacts between non-compulsory schools and society as represented by the business world in Sweden.

The purpose of this study is to examine in what ways and to what extent non-compulsory schools are following the Curriculum by using the knowledge and experience of the business world. The perspectives have been: Which contacts in the business world and which working practices from the business world are implemented in teaching in non-compulsory schools? In what way do these contacts and working practices affect the teaching and learning of business administration? The purpose of this study is also to examine if the teachers in non-compulsory schools use business information and different kinds of business knowledge and experiences in order to keep themselves up-to-date regarding the business world. The perspectives have been: Are the teachers using up-to-date business information or business experience? Are the teachers applying a multicultural perspective in teaching business studies? In what way does this kind of information or first-hand experience affect the teaching and learning of business administration?

The method used in this study was to interview seven teachers from two non-compulsory schools in Stockholm. The research showed that both schools use different kinds of business contacts, business experience and up-to-date business information as input in their teaching. Both schools are also using mini enterprise and work experience in teaching the pupils business administration. Only a few of the teachers have applied a multicultural perspective in their teaching. The research also showed that it will take time, resources and coordination to increase contacts with the business world. These contacts are essential for helping the pupils to achieve a degree of practical learning and knowledge which is mentioned in the Curriculum for the Non-Compulsory School System as well as being in demand in working life.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med näringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att få ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslärare och resursöverföring inifrån näringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och många nya grepp ifrån näringslivet på hur vi kan öka samverkan.        Studien gjordes genom en enkätundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan.

Abstract   Change is an alteration from one state of being to another, brought by individuals or organisations as a result of different types of internal or external forces. The change phenomenon, when discussed in context of the organisation, is referred to as organisational change. Organisational change is all about restructuring and re-engineering business processes so as to assist organisations in the growth and development process. This research paper aims to gain further insight and knowledge about change and the change management process. The research paper focuses on understanding the concept of Enterprise Resource Planning (ERP) and its impact on organisations. The study also focuses on gaining insight in the change that is introduced when the ERP project is initiated in an organisation. Various change and change management models are explained and studied. Moreover, the case study method of research design was followed for further research and knowledge, and the empirical survey was conductedwithin the company of Siemens. The empirical survey was conducted with 20 respondents, and the results indicate that it is very important for a global industrial organisation to successfully implement the ERP system so as to survive and sustain in the global competitive environment. To achieve successful ERP implementation, the organisation must clearly understand the need for change and its implications. Changes need to be properly communicated to all affected employees of the organisation. In order to have successful implementation, it is important that employees do not fear and resist the change process. Proper support and training from the management need to be provided to the employees to increase their motivation for change. In conclusion, it was identified that in order to reach a successful outcome, an efficient change management process needs to be followed. To support this, a change management model was proposed with the intention of helping the organisation to successfully manage change during implementation of the ERP system.

The emergence of enhancement or depletion of subsidiary charters is driven by two different types of organizational units and the environment. (1) The parent is ultimately responsible for the establishment of subsidiaries and will greatly impact its evolution by involvement. (2) Evolution is also largely contingent on the subsidiary’s choice. (3) The environment is critical in the evolutionary process as changes in the environment will influence the parent and subsidiary in their choices (Birkinshaw, 1996; Birkinshaw and Hood, 1998; Cantwell and Mudambi, 2005). The thesis sets out to investigate the drivers and effects of mandating on subsidiary evolution within the MNE. The departure in this thesis from the literature is its specific focus on how mandates are lost in complex networked Multinational Enterprise’s (MNE) and the effect this has on subsidiary resources and relationship development. This thesis bases its empirical analysis on data collected from two qualitative rounds of interviews collected in two Swedish multinational enterprises, Alfa and Beta, and 36 of their foreign subsidiaries based in Europe, China, India and N. America. This yielded 112 interviews, the first round of interviews investigates the headquarters drivers of mandating and the network characteristics of mandated subsidiaries. It became apparent during this first round that mandates were lost by subsidiaries quite often and that they continued operating. These counterfactuals informed the second round of interviews, here the focus zooms in on the consequences of the loss of R&D mandates on subsidiary evolution. Specifically, the thesis examines the resource and relationship characteristics of the focal subsidiaries and the impact of mandate loss.  The study builds on four essays that taken together suggests if the MNE relocates mandates with the purpose of accessing resources, efficiency seeking, or as a response to endogenous and/or exogenous pressures, the process of mandating presents subsidiaries, that are not wound-down, spun-off or closed, with the opportunity and space to evolve its charter. This has far-reaching possible consequences for both the subsidiary and the MNE not least in resource and relationship combinations and orchestration and managing capabilities. Secondly, the thesis calls into question the importance of mandates and that researchers should pay more attention to the formal and informal tenets of mandates i.e. the combinations of mandate relationships and resources. The mandate is a well established indicator of the subsidiaries formal activities and responsibilities, however, it is not indicative of the informal behavior of a subsidiary which in this thesis is shown to be important in equal parts for the subsidiary’s evolution.

Tidigare har man identifierat två steg i processen att utfärda going concern-varningar. Det första steget innebär att revisorn blir övertygad om att bolaget förtjänar en varning och det andra steget innebär att revisorn beslutar sig för att faktiskt utfärda varningen (LaSalle et al., 1996; Ruiz-Barbadillo et al., 2004). Arnedo et al. (2008) anser att det är nödvändigt att lägga till ett tredje steg, nämligen med vilken tydlighet varningen formuleras. De menar att det finns en uppsjö av forskning som behandlar de två traditionella stegen, men att det i princip saknas empirisk forskning om hur revisorer formulerar varningarna. Vi har i vår studie kartlagt och analyserat going concern-varningarnas träffsäkerhet och tydlighet utifrån ett antal revisors- och klientfaktorer, i en population av svenska bolag som gick i konkurs under år 2010. Dessa faktorer är revisorns kön, kompetens, byråtillhörighet, tiden mellan revisionsberättelsens avlämnande och konkursbeslutet, klientens storlek och finansiell stress. Vårt resultat visar att revisorernas träffsäkerhet bland konkursbolagen är 22,7 procent, och att samtliga faktorer påverkar träffsäkerheten, utom byråtillhörigheten. Vidare finner vi att revisorerna formulerar tydliga going concern-varningar i 60,1 procent av fallen (i 26,3 procent av fallen formulerar revisorerna mellantydliga varningar och i 13,6 procent av fallen otydliga varningar). De revisorsfaktorer som påverkar varningarnas tydlighet är byråtillhörighet samt tiden mellan revisionsberättelse och konkursbeslut. De båda klientfaktorerna storlek och finansiell stress påverkar, utöver varningarnas träffsäkerhet, även tydligheten. Vår studie visar att revisorerna i vart tionde fall har valt att använda sig av två alternativa formuleringar. Av de undersökta faktorerna är det endast de två klientfaktorerna storlek och finansiell stress som påverkar förekomsten av kompletterande formuleringar i varningar. Ungefär hälften av kompletteringarna förstärker det som redan sagts, medan hälften förmildrar det som sagts. Ingen av faktorerna i studien påverkar hur kompletteringarna sammansätts.

2013-06-03

This dissertation examines the role and impact of the M&A’s created during the economic crisis in the tourism sector on the brand strategy, and their portfolio. We analyze different theories explaining brand concept, the advantages and disadvantages of building a new brand or buying an existing brand, how the portfolio can change after the merger and the concept of rebranding to draw conclusions thought the examination of a case study based on the biggest urban hotel chain in Spain: NH Hotels and its merger with Hesperia. This research has been made through secondary data regarding the hotels chains and all the theories studied during the study research and it has been completed through an in-depth interview made by telephonic and e-mail techniques, with the marketing department of NH Hoteles in Spain. The finding of this study provides useful information regarding brand strategies and portfolio strategies acquired during the economic crisis for many hotels and others industries.

The decision-making process (DMP) is based on two elements: Organizational and technical (Poleto et al., 2015). The organizational element is related to managers’ everyday decisionmaking based on the organization strategy (Poleto et al., 2015). Its aim is to set up specific actions for the planned objectives for the business (Rouse, 2018). The second element is the technical DMP. According to (Poleto et al., 2015), it is related the set of tools that are used as an aid in the DMP, which includes information technology and big data. Business intelligence (BI) is the decisionmaking helping system (Ali et al., 2017). Consequently, BI helps make better decisions, and it has become popular in many organizations. As a result, it is important to show BI’s power over DMPs and to show how the tools used in BI facilitate the DMP. “Higher education institutions worldwide are operating today in a very dynamic and complex environment” (Kabakchieva 2015, p. 104). As a result, universities that are within higher education are threatened because competition is serious (Barrett, 2010). Moreover, higher education is another area that will potentially impact big data research (Ong, 2016). Consequently, the application and use of big data in higher educational institutions may result in better quality education for students and a better experience for the university staff (Ong, 2016). As a result, HEI is adopting new technologies with the aim of sustaining its position on the market. DMPs at higher academic institutions require structured data from a sophisticated system, which can be only done through efficient and effective use of BI tools. This thesis will investigate how the BI system is used at Linkoping University (LIU) and how its benefits have changed DMPs. We studied the BI tool (Qlikview) that has been used at LIU for 10 years. 10 To answer the research question, a theoretical framework was developed that was based on two models: Simon’s (1997) and Huber’s (1980) DMP models. The two models were combined with the BI benefits that were based in El Bashir et al.’s (2008) model. The research is done through a qualitative method of data collection and data analysis. At LIU, seven interviews were conducted with BI users and with strategic decision-makers. The findings show that the BI system, alongside Qlikview, has a positive effect on DMPs at LIU as a public HEI. The factors affected are the information gathering time, the quality of data provided and the accessibility to information by all BI users.

This study will fill out the research gap that exists by conducting a study that investigates, based on the employees’ viewpoint, how the role of bank employee has been affected and how the digitization has affected the bank employee's job satisfaction. This, by doing a qualitative case study with semi-structured interviews where the researcher has interviewed 10 employees at Nordea. Bank employees are aware that the professional role has changed, as the increased digitalization in society has increased. The employer has been clear with the organization’s changes in digitalization, which has let to an approval and an acceptance by the employee. This study shows that the bank somehow needs to be adapted and also develop the digitization within the bank, by describing and explaining bank employees' views on the digital changes within the role of bank employee.

Authors have identified that there are a number of researches concerning on only individualdriving factor of the business network in the SME, mostly done in a single context. Apartfrom that, there is also a lack of researches focusing on the comparison of the businessnetwork‘s driving factors, especially for SMEs.The purpose of this study is to explore and investigate the driving factors that drive SMEsto engage with the business network by focusing on two different contexts, Cambodia andFinland.The thesis adopts the inductive approach and employs a quantitative research method. Inthis study, the survey questionnaire is chosen to obtain the relevant data. The authors alsoextend the method by including four interviews to have better understanding andinterpretation of the content of the collected data. The primary data are collected through asemi-structured interview with two Cambodian companies and two Finnish companies. Thesource of secondary data such as articles, textbooks, scientific journals and websites arealso used in this thesis.The thesis first concludes that the five chosen factors (obtaining resources, cooperation,internationalisation, cost reduction, and lobbying government policies) play an essentialrole in driving SMEs to take part in the business network. Secondly, the study alsoconfirms that there are some different perceptions on the level of importance of eachdriving factor which the SMEs in Cambodia and Finland conceive that drive them toengage with the business network. Cost reduction factor has been perceived more critical inFinnish context compared to the Cambodian; while in Cambodia SMEs discern thelobbying government policies factor has a higher degree of importance than that in Finland.Lastly, the study has identified the influential aspects of the differences such as the culturalaspect, the definition and size of SMEs, and the private sector development support in thesetwo contexts.For the managerial implications, first partaking in the business networks could providevarious benefits to firms rather than just single aspect. Second, management could decidein which direction they should drive their company by having a better understanding ofSMEs behaviour toward the participation in the business network. Last, different factorscan be crucial to a different kind of SMEs.

During the last decade, the role of supply chains has increasingly been articulated to be a key issue when it comes to universal health coverage. Humanitarian organization, donors and governments have started to realize that strong supply chains, in particular increased supply chain visibility, is imperative to ensuring proper availability of, and access to, health commodities in low- and middle-income countries (LMICs). Understanding the processes at every stage of the supply chain allows for mitigation of risks, forward optimization and identification of best practices. More importantly, it ensures the availability of commodities at the last mile of distribution. During the course of this study, it was shown that the notion of supply chain visibility is an ambiguous concept, which makes it challenging for organizations to know how and what to address when aiming to improve the level of supply chain visibility. The best way of measuring the level of supply chain visibility was considered as being through measuring the quantity, accuracy and freshness of the information (status information, transactional information and master data) that is shared throughout the supply chain. By assessing the three attributes of the information that is shared within a supply chain, organizations and governments in LMICs, in this case the national family planning supply chain of Zimbabwe, can assess the current level of supply chain visibility and understand what there is that affects its levels. The findings showed that there are many areas that can be addressed when aiming to improve the level of supply chain visibility - many of which are not related to sophisticated information technology (IT) solutions. However, people tend leap from supply chain visibility to sophisticated IT solutions, when discussing how the level of supply chain visibility can be improved. The belief that investments in IT solutions will increase the level of supply chain visibility has shown to be an error of perception. When framing a problem solely as a technological issue, the risk is that other critical factors that can improve the quantity, accuracy and freshness of the information, thus also the supply chain visibility, are overlooked. Instead, this study suggests that organizations and governments should address two parameters; system maturity and capacity. Together, they capture the full spectrum of factors that can be addressed when aiming to increase the level of supply chain visibility in LMICs. System maturity refers to the way in which the supply chain is designed to facilitate for superior information sharing, such as frequency of resupply intervals, choice of push- or pull-system, the number of tiers or design of the logistics management and information system. The capability refers to the aggregated of the system ability, including; workload, training, education, competence, experiences and will of individuals working within the supply chain. By using the two parameters as a guideline, the idea is that organizations and governments in LMICs will be able capture a broader spectrum of possible areas that can be addressed when aiming to improve the level of supply chain visibility.
Under det senaste årtiondet har leverantörskedjans roll blivit en nyckelfråga när det kommer till universell hälsodekning. Humanitära organisationer, donatorer och regeringar har börjat inse att starka logistikkedjor, i synnerhet ökad ”supply chain visibility”, är absolut nödvändiga för att säkerställa rätt tillgång till hälsoprodukter i låg- och medelinkomstländer (LMIL). Att förstå processerna i logistikkedjans samtliga led, gör att man kan identifiera flaskhalsar, riskminimera och optimera flödet av produkter. Framförallt så möjliggör ökad supply chain visibility att man kan säkerställa tillgången på livsnödvändiga hälsoprodukter vid logistikkedjans slutdestination. Under denna studie visade det sig att begreppet supply chain visibility är ett tvetydigt koncept som gör det svårt för organisationer att veta hur och vad de bör adressera när de eftersträvar en ökad nivå av synlighet i logistikkedjan. De parametrar som ansågs bäst beskriva nivån av supply chain visibility var genom att bedöma kvantiteten, noggrannheten och färskheten av informationen (statusinformation, transaktionsinformation och masterdata) som delas genom hela logistikkedjan. Genom att granska de tre attributen av den information som delas inom en logistikkedja så kan organisationer och regeringar i LMILs, i detta fall den nationella logistikkedjan i Zimbabwe, utvärdera den nuvarande nivå av supply chain visibility och förstå vad det är som påverkar dess nivå. Resultaten för denna studie visade att det finns många områden som kan åtgärdas när man syftar till att förbättra nivån av supply chain visibility - varav många inte alls är relaterade till sofistikerade IT-lösningar. Tyvärr, så har det visat sig att många individer ofta tror sofistikerade IT-lösningar är lösningen, när man vill öka graden av supply chain visibility. Med denna tro riskerar man att förbise andra kritiska faktorer som också kan förbättra informationens kvantitet, noggrannhet och färskhet, således även graden av supply chain visibility. Denna studie föreslår att organisationer och regeringar istället bör adressera två parametrar; systemmognad och kapacitet. Tillsammans fångar de två parametrarna hela spektret av faktorer som kan adresseras när man vill öka graden av supply chain visibility. Systemmognad avser utformandet logistikkedjans för att underlätta för bättre informationsutbyte, såsom leveransfrekvensen, val av push- eller pull-system, antal distributionsnivåer eller utformningen av i logistik- och informationshanteringssystemet. Kapaciteten avser den aggregerade förmågan av systemet, vilket bland annat inkluderar; utbildning, träning, kompetens, erfarenheter, arbetsbelastning, och vilja hos individer som arbetar inom logistikkedjan. Genom att använda de två parametrarna som en riktlinje, är tanken att organisationer och regeringar i LMILs kan fånga ett bredare spektrum av möjliga områden som kan adresseras när man syftar till att förbättra nivån på försörjningskedjans synlighet.

Dagens konsumentbeteende online skiljer sig åt från hur det såg ut för bara några år sedan, någotsom kan förklaras av att både e-handel och Internet ständigt utvecklas och vårt köpbeteende ochvåra preferenser tenderar att förändras över tid. Den tekniska utvecklingen gör attkonsumentbeteendet inom e-handel tenderar att växla snabbt vilket gör kontinuerlig analys avkonsumentbeteende till en nyckelfaktor för att lyckas inom e-handel.Studien syftar till att undersöka det något yngre kvinnliga segmentets, i åldern 25-34 år,konsumentbeteende inom e-handel idag. Flow är ett använt begrepp för analys avkonsumentbeteende och har visat sig påverka både attityder och avsikter avsevärt inom virtuellamiljöer som exempelvis e-handel. Flera definitioner på begreppet tyder på en viss komplexitetoch att tillståndet tenderar att förändras och växa i takt med utvecklingen. I studienkonceptualiseras flow i kategorierna koncentration, njutning och förvrängd tidsuppfattning, där viundersöker hur de påverkar webbsajters användarvänlighet och konsumentens upplevdabeteendekontroll, och vi fokuserar på konsumentbeteende online i form av impulsköp och avbrutna köp då vi önskar analysera om beteendena påverkas av ett flow-tillstånd Via en enkätundersökning med kvinnliga studenter från svenska universitet visar våra resultat attflow i form av njutning och förvrängd tidsuppfattning ökar impulsköp, medankoncentrationsnivån inte har någon påverkan på konsumentens impulsivitet. Våra analyser visarheller inget samband att upplevelsen av flow-tillståndet skulle leda till färre avbrutna köp. Vi kandra slutsatsen att flow-tillståndet varken påverkar om konsumenten upplever webbsajter somanvändarvänliga eller huruvida de upplever ökad beteendekontroll. Vi kan också konstatera attvarken upplevd användarvänlighet eller kontroll kan förklara orsaken till impulsköp och varför konsumenten tenderar att avbryta köp.En del av våra resultat strider mot tidigare forskning på området samtidigt som de bekräftar andratidigare forskningsresultat, vilket ytterligare förstärker ämnets komplexitet. Vi rekommenderarfortsatt forskning av främst koncentration och dess påverkan på konsumentbeteende. Mångakonsumenter tenderar enligt både vår undersökning och tidigare forskning att avbryta köp online,vilket inte är ett önskvärt beteende sett ur det säljande företagets perspektiv. Därför anser vi attvidare forskning gällande avbrutna köp vore intressant då vi tror att det kan hjälpa ehandelsföretagatt minska andelen av konsumenternas avbrutna köp.
Program: Textilekonomutbildningen