Academic literature on the topic 'Narrativa datorspel'

This study has investigated what affects players' experience of different methods of narrative delivery in computer games. Different methods for narrative delivery are discussed as well as findings on similarities between these methods. The players experience of methods for narrative delivery was studied, as well as research on affect and how affect impacts the experience of methods for narrative delivery in computer games. The analysis resulted in: sound, unexpected event, game character behavior, action and excitement, interaction, comedy, many events at once, backstory as well as visual elements, that are nine factors that affect a player's experience of different methods for narrative delivery in computer games. A model for sorting and structuring the factors was then discussed in the discussion chapter. The nine factors identified in the analysis have strong links to affect-inducing elements previously identified by De Byl (2015), Freeman (2004) and Hudlicka (2008). These elements are: Events in the game, Game interaction, Game sound, Game characters. Using these, game designers can utilize traditional narrative techniques, as well as game-specific techniques, to create stories that make players experience affect. A connection was also identified which shows that the number of factors that affect the affective experience varies depending on which narrative delivery method is used.
Denna uppsats har undersökt vad som påverkar spelares upplevelse av olika metoder för att förmedla narrativ i datorspel. Olika metoder för att förmedla narrativ tas upp och fynd kring likheter mellan olika metoder diskuteras. Upplevelsen av metoderna för att förmedla narrativ studerades samt forskning om affekt och vad affekt har för betydelse för upplevelsen av metoder för att förmedla narrativ i datorspel. Ur analysen framkom: ljud, oväntad händelse, spelkaraktärers beteende, action och spänning, interaktion, komedi, många händelser samtidigt, spelkaraktärers bakgrundsberättelse samt visuella element, som nio faktorer som påverkar en spelares upplevelse av olika metoder för att förmedla narrativ i datorspel. En modell för att sortera och strukturera faktorerna diskuterades sedan fram i diskussionskapitlet. De nio faktorer som identifierats i analysen har starka kopplingar till de affektskapande element som tidigare identifierats av De Byl (2015), Freeman (2004) och Hudlicka (2008). Det som överensstämmer med tidigare forskning är att genom: Händelser i spelet, Spelinteraktion, Spelets ljud, Spelets karaktärer, kan speldesigners med hjälp av traditionella berättartekniker, samt spelspecifika tekniker, skapa berättelser som får spelare att uppleva affekt. Ett samband identifierades också som visar att mängden faktorer som påverkar den affektiva upplevelsen varierar beroende på vilken narrativ förmedlingsmetod som används.

The Rhizo-narrative är en undersökning som handlar om att kombinera rhizomatik med narrativa strukturer inom datorspel. Vi vill veta hur rhizomatik som verktyg för narrativ påverkar datorspel. Detta uppnår vi genom lekfulla experiment och koncept. Denna text går igenom vårt syfte med arbetet, varför vi har valt att jobba med dessa begrepp, hur vi jobbar med dessa begrepp och vilka resultat vi har fått av arbetet samt en utförlig diskussion kring våra resultat, problem och framtida tankar kring rhizmatiska narrativ för datorspel.
The Rhizo-narrative is an investigation about what happens when you combine rhizomes with video game narrative structures that researches and documents the process. We want to know how rhizomes affects video game narratives when used as a tool for developing the narrative itself. We achieve this through creative experiments and concepts.   Within this text we go through the purpose of our project, why we chose to work with the terms we worked with, what those terms mean, the results we achieved as well as a detailed discussion about said results, problems and challenges we faced during the projects lifetime. We end with our future thoughts about rhizome based narratives within video games.

Vår utforskning av fiktionens världar kan fördjupa vår förståelse för oss själva, varandra och vår omvärld. Syftet för denna litteraturstudie är att nå en förståelse för hur narrativa datorspel kan ge upphov till dessa identitetsutvecklande insikter och hur litteraturundervisningen kan stödja elevernas vägar till att nå fram till dem. För att illustrera textgenrens lärandepotential används det narrativa datorspelet The Last of Us (2013) som ett studieobjekt. Med basis i kognitiv litteraturteori kring termerna immersion och narrativ experientialitet kan man utifrån denna litteraturstudie uttyda att de narrativa datorspelens upphov till identitetsutvecklande insikter bygger på ett slags fiktivt experientiellt lärande. Det inledande steget i detta lärande är spelarens inlevelse i spelets berättelse, den så kallade narrativa immersionen. Då datorspelsnarrativet etablerar ett känslomässigt engagemang gentemot spelarkaraktären möjliggörs ett delat erfarande inom fiktionsvärlden. Detta interaktiva och förkroppsligade tillstånd stimulerar spelaren att projicera sina egna kunskaper och erfarenheter för att förstå sina intryck av sin inlevelse i fiktionsvärlden. I en kognitiv simulation tillåts spelare reflektera hur de skulle reagera om de vore i samma situation. De kulturellt medierade erfarenheter spelare således tar till sig har potentialen att expandera deras befintliga förståelsebakgrund. De litteraturdidaktiska överväganden som nödvändiggörs för att stödja detta lärande bygger på att främja elevernas inträde i fiktionsvärlden och uppmuntra dem att knyta an sina individuella bakgrunder till sitt fiktiva erfarande.
Our explorations of the possible worlds of fiction help increase our understanding of each other, the world around us, and ourselves. The purpose of this study is to examine how narrative computer games may provide identity-defining insights and which literary teaching methods are beneficial to facilitate students’ access to them. To illustrate the learning potential of the genre this study examines the narrative computer game The Last of Us (2013). On the basis of cognitive literary theories relating to the concepts of immersion and narrative experientiality this study finds that the identity developmental potential of narrative computer games relies on a sense of fictional experiential learning. The inaugurating move in this learning is the player’s immersion in the story of the game, the so-called narrative immersion. As the players therein become emotionally involved in the player-characters’ lives they are exposed to a sense of shared experience with said characters. As this shared embodied experience within the storyworld is accompanied by the medium-specific interactive nature of computer games, players are also stimulated to project their own prior knowledge and experiences as they form assessments based on their subjective impressions of the storyworld. In a cognitive simulation, this interaction between the players’ prior experiential background and the experiences of the protagonists provides an avenue for players to reflect on how they would react if they were faced with a similar situation. The culturally mediated experiences the players thus gather may influence, redefine and expand the players’ current world of knowledge. In order to pave the students’ way to acquire these identity-defining insights, this study finds that pedagogical practices that favour a climate where students are encouraged to immerse themselves in the storyworld and attribute their prior experiential backgrounds to their fictive experiences therein are key factors that help unlock the full learning potential of narrative computer games.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken påverkan dynamisk musik har på narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jämförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har på spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fått spelat två spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser på att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika händelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en händelse i ett specifikt ögonblick vilket inte är möjligt med statisk musik. Undersökningen gav spridda svar i frågan vilken koppling den dynamiska musiken har till spelarens handlingar. Denna del av dynamisk musiks koppling till narrativ skulle i framtiden kunna undersökas med en kvantitativ undersökning.

This essay is a narrative analyze of the computer game Halo. The purpose of the essay is to see what function the narrative elements have in a computer game of the action genre. The analyze is done with a neo-formalistic approach according to the theory of David Bordwell and Kristin Thompson. The choice of game was based on it's positive reviews mentioning the story. The essay tries to give a picture of research in the field and researchers views on narratives and computer games.

The conclusion is that this particular game uses the narrative to motivate progress through the game and give the player a goal to play towards. It's also been used to enhance the players experience.

Uppsatsen gör en analys av de narrativa delarna i datorspelet Halo. Syftet med uppsatsen är att se vilken funktion de narrativa elementen fyller i ett datorspel i actiongenren. Analysen har gjort utifrån neoformalistisk teori enligt David Bordwell och Kristin Thompson. Valet av spel gjordes utifrån de positiva recensioner spelet fått som nämner historien i spelet. Uppsatsen försöker ge en bild av dagens forskning inom datorspel och narrativ och den bild framstående forskare har.

Slutsatsen är att spelet har använt narrativ för att fungera som drivkraft genom spelet och att ge spelaren det mål som man ska spela mot för att vinna. Det har också använts för att förhöja spelarens upplevelse.

Datorspel idag utvecklas oftast av män för män. Detta leder till att utbudet av spelhjältar är väldigt snävt, nästan alla spelhjältar är män. Detta examensarbete handlar om hur kvinnliga hjältar framställs i datorspel och hur de uppfattas av spelare. Arbetet fokuserar på spelarens vy och vilka drag de helst ser hos kvinnliga hjältar. Undersökningen handlar om de narratologiska aspekterna hos en karaktär, och den är gjord i samarbete med en systerundersökning som fokuserar på de visuella aspekterna hos den samma. Det har framställt ett antal kvinnliga hjältar baserade på två olika förundersökningar. Karaktärerna har sedan utvärderats med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tar reda på hur åsikter om kvinnliga hjältar skiljer sig mellan män och kvinnor. Resultatet visar att det inte är någon skillnad på vilken karaktär de väljer, men skillnad i vilka saker de baserar sina val på. Ett framtida arbete skulle kunna vara en liknande undersökning som fokuserar på manliga karaktärer.

I detta arbete har det undersökts huruvida ett narrativ som berättas endast genom dieges ger samma resultat som om berättelsen skulle förmedlas med hjälp av icke-dieges. Detta arbete fokuserade på den verbala berättartekninken och genom en undersökning där sex vana spelare av narrativa spel intervjuades. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där informanterna fick spela två artefakter, en diegetisk och en icke-diegetisk. Artefakterna var utformade att leverera narrativet genom tal och språk och skapades efter Walter Murch teori om kodat och inbäddat ljud. Utvärderingen visade att alla sex deltagare kunde skapa sig en viss uppfattning om narrativet men att det med icke-dieges blev tydligare vad den exakta berättelsen var.

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen. I detta kandidatarbete är huvuddiskussionen hur man designar ett spel innehållande både spelfrihet och en färdig berättelse, vilket är en konflikt i sig. Vi försöker identifiera kärnan av ett spels design genom att samarbeta med både användare och designers av digital underhållning och sätta detta i relation till de studier av spel vi gjort. Resultatet av vår studie är tre kritiska begrepp för design av datorspel med en färdig berättelse. Vi ser vårt arbete som ett avstamp för vidare forskning och produktion. Tiden har kommit för att ta datorspel på allvar!
Daniel Lyrstedt Fridhemsgatan 6 37441 Karlshamn tele: 0454-10704 Fredrik Gustavsson tele: 070-3654333

Denna studie handlar om ett datorspels potentiella narrativitet och har som mål att undersöka skillnader och likheter i narrativiteten mellan datorspelet och en klassisk roman. Detta har analyserats utifrån Vladimir Propps strukturalistiska analysmodell som innehåller 31 funktioner. Resultatet av denna studie visar att datorspelet som undersöktes har en narrativ funktion och att det fanns stora likheter i funktionerna hos datorspelet och romanen.

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer. Åldern tycks enligt studien inte spela någon roll i hur man uppfattar datorspel.