Academic literature on the topic 'Nationella jämförelser'

Social barnavårdsforskning utgår i betydande utsträckning från ett behandlingsperspektiv. I denna artikel, däremot, rapporteras olika aspekter av placerade ungdomars välfärd. Genom att replikera nationella levnadsnivåundersökningar har vi undersökt välfärdsfaktorer bland ungdomar i familjehem och vid institutioner och gör jämförelser med ungdomar i normalpopulationer.

Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.

Svenska elever visar över tid i internationella jämförelser försämrade resultat i matematik (TIMSS, 2008; PISA, 2009; PISA, 2003). Detta har lett till att ledarskapet i lärarens pedagogiska utövning fått en ökad uppmärksamhet (Granström, 2007; Skolverket, 2009; Skolverket, 2010). Dessutom har regeringen gjort en särskild satsning i det så kallade matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare med start hösten år 2012 (U2012/2103/GV). Forskning har visat ett positivt samband mellan elevens självuppfattning eller självbild och elevens skolprestationer i ämnet matematik (Linnanmäki, 2002; Tapia & Moldavan, 2007). Däremot är det inte lika lätt att hitta forskning som handlar om hur ett ledarskap i matematikundervisning på klassrumsnivå utövas som bidrar till att stärka elevens självbild. Frågeställningen i artikeln handlar om hur berättelsen som redskap i matematikundervisningen kan bidra till att stärka elevens självbild och därmed förändra elevens negativa attityder till ämnet. En studie, mattitydprojektet, har genomförts tillsammans med fyra matematiklärare som undervisar sex klasser i årskurs 1 på gymnasiet. Under ett läsår samarbetar forskare och lärare utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Som komplement till lärarens genomgångar och elevers räkneövningar ger läraren under matematiklektionen utrymme för berättelser i klassen utifrån en modell som presenteras i artikeln. Resultatet av projektet visar att lärarna i sitt pedagogiska ledarskap blivit mer medvetna om sammanhangets betydelse för att motivera eleverna att arbeta med matematik. De upplevde eleverna mer positiva på matematiklektionen. En attitydundersökning visar att eleverna generellt sett upplever matematikämnet som mer intressant efter projektet i jämförelse med innan. Antalet icke godkända betyg har minskat betydligt i jämförelse med motsvarande elevgrupp under tidigare läsår.

The aim of this thesis is to describe Political Science students’ experiences of studies and work life. Students’ reflections on their study situation as well as their envisaged and later experienced work life have been analysed through cross-sectional as well as longitudinal data. Central research questions are how students at the beginning and the end of their studies perceive their study program, how the communication patterns between teacher and students are negotiated, and what discourses of knowledge and competence operate in the program and in work life as well as how students of Political Science experience the transition from higher education to working life at two Euro-pean universities, and how Political science students and students in two professional programmes experience the transition from higher education to work life. The empiri-cal studies are presented in four articles. Ethnography, phenomenography and dis-course analysis have been applied. The results show that students embark on the pro-gram with dreams of being in the halls of power in Brussels or becoming famous by appearing in the media. They are, however, also driven by a Bildung incentive. Towards the end of their studies, more down-to-earth visions of the future as investigators have replaced their previous dreams. Another result is the ongoing negotiations about their role and the purpose of e.g. seminars, which convey double messages about what to say and when to contribute. They also report a rational and generic relationship between their studies and the work tasks, indicating that they have acquired a set of general skills that are helpful for them in their work. When moving from studies into work life, they report having a feeling of being squeezed between the politicians and the general public. Surprisingly, few of them regard themselves as having power in the decision-making arena. Keywords: Higher education, Work life, Trajectories of learning, National comparisons,
Syftet med avhandlingen är att beskriva studenter inom statsvetenskap och deras resa genom akademin ut i arbetslivet. Genom att undersöka studenternas reflektioner och tankar kring sin studiesituation och hur de ser på sitt kommande arbete genom att an-vända en undersökningsdesign som består av en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie. Med utgångspunkt i syftet har ett antal forskningsfrågor formulerats; Hur upp-fattas utbildningen av studenter i början och slutet av sina studier? Vilka diskurser kring kunskap och kompetens återfinns i studieprogrammen? Vilka diskurser kring kunskap och kompetens återfinns i arbetslivet? Hur upplever studenter i statsveten-skap vid två europeiska universitet övergången mellan akademi och arbetsliv? Hur upp-lever studenter i statsvetenskap och studenter från två professionsutbildningar över-gången mellan akademi och arbetsliv? De empiriska studierna rapporteras i fyra upp-satser. Etnografi, fenomenografi och diskursanalys är de metoder som använts vid ana-lyserna av empiriska data. Många studenter väljer att läsa statsvetenskap på grund av ett allmän- bildningsin-tresse, de uttrycker också drömmen om att få arbeta i maktens korridorer eller bli kän-da som experter i media. I slutet av sin utbildning infinner sig snarare en bild av en framtida roll som utredare. Eftersom studier i statsvetenskap har en rationell karaktär med fokus på generiska färdigheter är detta inte särskilt förvånande. En grupp studen-ter som följdes under sina första fem veckor i en seminarieserie fick dubbla signaler rörande sin roll vid seminarier. Relationen mellan utbildning och arbete beskrivs som i första hand rationell och generisk, dvs de har förvärvat allmänna färdigheter som är dem till stor hjälp i arbetet. När de som nya på arbetsmarknaden talar om sin identitet, framgår att de beskriver sig som klämda från två håll i sin roll som förmedlare mellan allmänheten och makthavarna. Förvånansvärt få anser att de har någon reell makt när det gäller beslutsfattande. Nyckelord: Högre utbildning, arbetsliv, lärande, identitet, nationella jämförelser, inter-nationella jämförelser, nybörjare, erfarna studenter, professionella noviser.

Masonite Beams AB är ett företag som är väl etablerat i Sverige men har för avsikt att expandera till främst Norge, men även till de andra Nordiska länderna. Masonite Beams behöver därför skapa nya spännviddstabeller för sina I-balkar med hänsyn till de olika nationella bestämmelserna i respektive land. Detta examensarbete behandlar de olika nationella kraven för Sverige, Norge, Danmark och Finland för bostadsbjälklag. Arbetet omfattar en dimensionering i respektive land för ett HI300 bjälklag. Samtliga aktuella länder baserar sin dimensionering på Eurokod med nationella bilagor. De olika nationella valen till Eurokod resulterade i stora skillnader i den maximala spännvidden för ett HI300 bjälklag. Beräkningar gjordes med hänsyn till samverkan eller utan samverkan mellan balk och golvskiva. Det dimensionerande kriteriet varierade mellan länderna. Se Tabell 0.1 för maximal spännvidd för respektive land. Vidare beräkningar för de norska förhållandena behöver göras för att optimera spännviddstabeller med hänsyn till delvis samverkan mellan balk och golvskiva.
Masonite Beams AB is a company that is well established in Sweden but intends to expand mainly to Norway, but also to the other Nordic countries. Masonite Beams therefore need to create new span tables for their I-beams with respect to the various national regulations in each country. This thesis deals with the various national requirements for Sweden, Norway, Denmark and Finland for residential floors. The work includes a design in each country for a HI300 floor. All the relevant countries base their design on Eurocode with national annexes. The different national selection to Eurocode resulted in large differences in the maximum span for a HI300 floor. Calculations were made with regard to interaction and without interaction between the beam and the floor panel. The design criteria varied between countries. See Table 0.2 for maximum span length for each country. Further calculations for Norwegian conditions need to be done to optimize the span tables with respect to the partial interaction between the beam and the floor panel.

I den här studien kommer jag att jämföra läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet ochförskoleklassen i Sverige och Grekland. Valet av länderna förefaller naturligt eftersom jag är engrekiska som lever i Sverige. Intresset väcktes av diskussioner om en gemensam europeiskarbetsmarknad, vilket var resultat av EU:s intentioner som vi har sett via bland annatbolognaprocessen. Syftet är att kartlägga de lik- och olikheterna som finns mellan de tvåläroplanerna. Fokus läggs på värdegrund och demokrati. Undersökningen är menad att besvarafrågan om huruvida det finns möjlighet för förskollärares mobilitet mellan de två länderna.Utfallet av undersökningen – hur lika och/eller olika läroplanerna är - kan vara avgörande för enförskollärares beslut att söka arbete i det andra landet. Metoden som används är dokumentanalys.Komparationen är tredelad. Först ges en allmän och kortfattad beskrivning av de två ländernasutbildningssystem där även läroplanernas struktur jämförs. Dessutom förklaras ett antal viktigabegrepp. Andra delen består av själva dokumentanalysen med vilken ett antal punkter från bådaläroplanerna jämförs genom att kopplas till kategorier som har den gemensamma nämnaresfunktion. Tredje och sista delen behandlar ett specifikt perspektiv, nämligen värdegrund ochdemokrati. Slutsatsen som har kommit fram visar att likheterna mellan de två läroplanerna är flerän olikheterna. Det kan innebära att de två länderna är ganska nära varandra i frågan om hurförskoleklassen bör fungera.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det finns någon relevans i påståendet att ungdomar är sämre på att skriva idag jämfört med för tjugofem år sedan. I studien analyseras och jämförs uppsatser ur nationella provet från 1988, 1989, 2010 och 2015 ur ett språkriktighetsperspektiv. Därutöver görs jämförelser såväl mellan könen som mellan skolor för att synliggöra eventuella skillnader samt diskutera orsaker bakom dessa. Materialet består av 40 uppsatser, 10 från varje år, som noggrant närlästs i avseende att upptäcka eventuella förekomster av stavfel, särskrivningar, talspråkliga inslag, talspråksformen dom eller felaktigt bruk av de och/eller dem. Under uppsatsläsningen fördes statistik över antalet funna normavvikelser. Resultaten visar att det är typen av fel snarare än mängden som förändrats över tid. Stavfelen har minskat markant medan såväl talspråkliga inslag som felaktig användning av de och/eller dem ökat. Vidare visar undersökningen att det finns skillnader mellan flickors och pojkars språkbruk och att dessa varierar över åren. En framträdande orsak till förändringarna tros vara att eleverna numera skriver på datorer med tillgång till stavnings- och grammatikkontroll. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ungdomars skrivförmåga inte försämrats utan förhåller sig relativt konstant.

In the last few years there have been many reports on students lack of reading comprehension in Sweden. Reading comprehension is crucial in today’s society. It is as central for school as it is for being able to be a part of society and work. The aim of the study is to compare and examine whether there is correspondence between two reading comprehension text books and the national test of reading comprehension in 2012. Through text analysis and theories of readability, question types and reading strategies the comparison was made. The text analysis is performed in accordance with Hellspong (2001) and Hellspong och Ledin (1997) model for text analysis, where the language formation is studied. The following research questions are answered: Which similarities and differences are found regarding the readability of the narrative texts and the factual texts? Which similarities and differences are found regarding the type of questions that are asked in relation to the narrative texts and to the factual texts? Which reading strategies are tested in the national test and which reading strategies are practiced through the teaching materials? The results of the analysis show both similarities and differences between the national test and the textbooks. The texts in the national test are less easily read while the textbooks consist of more types of questions and enables practice of more reading strategies. In the textbooks multiple reading strategies was found to be required in order to answer the questions, whilst the national test generally only needed one strategy for most questions. In this way partial correspondence is found between the textbooks and the national test. However, the textbooks are useful for practicing reading comprehension since they have a lot more type of questions and reading strategies, than the national test. A conclusion up for discussion is that the textbooks leave it to the teacher to provide practice of more complicated and longer texts since the texts in the national tests has shown to be more complicated to read.

I föreliggande undersökning studeras och jämförs elevtexter skrivna i samband med storskaliga prov i de två EU-länderna Sverige och Frankrike. Detta övergripande syfte koncentreras till en jämförelse med avseende på det innehållsliga djupet i texterna. Materialet består av tre svenska och tre franska elevtexter vilkas innehåll studeras med hjälp av en metod för mikro- och makroanalys av texter. För att åskådliggöra de innehållsliga nivåerna i respektive text används en grafisk representation i form av tankekartor. Ytterligare en frågeställning som utreds i denna uppsats är huruvida själva metoden att studera innehållsliga nivåer i texter via studium av mikro- och makrotema kan anses fruktbar. Resultatet visar att såväl de svenska som de franska elevtexterna har ett jämförbart innehållsligt djup men det är tydligt att eleverna i de två länderna går tillväga på olika sätt när det formulerar sitt innehåll. De franska elevernas texter är nära kopplade till källtexterna och följer en mer likartad mall vad gäller uppbyggnad. De svenska elevernas texter är även de kopplade till källorna men är friare i sitt förhållande till dessa. De svenska eleverna uttrycker även i viss mån personliga åsikter på övergripande nivå vilket inte sker i de franska elevernas texter. Frågan om huruvida metoden att undersöka innehållsligt djup med hjälp av mikro- och makroanalys besvaras med att metoden fungerar då den förtydligar de innehållsliga delarna i texter. Vid en bedömning av textens innehåll måste metoden dock kompletteras av en sammanfattande värdering av innehållet som helhet.

Studien syftar till att undersöka hur socioekonomisk segregation behandlas och kommuniceras inom olika instanser. Studien undersöker om kommuner och nationella organ arbetar utifrån samma mål och strategier rörande socioekonomisk segregation. Studien har en lokal avgränsning till det nyexploaterade området Gävle strand i Gävle. Segregationen mellan olika socioekonomiska samhällsgrupper har ökat under de senaste årtiondena. Höga bostadspriser och uppsatta hyreskrav gör det svårt för samhällsklasser med lägre inkomst att etablera sig på bostadsmarknaden. Detta leder till att socioekonomiskt starka grupper har större möjlighet att följa utvecklingen på bostadsmarknaden. Studien har genomfört en kvalitativ innehållsanalys samt en kvalitativt jämförande analys, där en jämförelse har gjorts mellan den kommunala stadsplaneringen och nationellt uppsatta mål och strategier som berör ämnet socioekonomisk segregation. Ämnet tystnad i text har också behandlats. Studiens resultat visar att det finns tydliga likheter och skillnader i hur ämnet socioekonomisk segregation behandlas i de olika dokumenten. För att säkra mångfalden i bostadsområden anses i majoriteten av dokumenten att blandade upplåtelseformer är viktigt. Samtidigt beskrivs det i dokumenten om problematiken med att nyproduktion är för dyrt och leder till homogenitet. En stor skillnad i denna studies resultat är hur i de nationella dokumenten lyfts fram vikten av att ställa mer krav i den kommunala planeringen. Samtidigt som det i de kommunala dokumenten redogörs att kommunen inte vill begränsa byggherrarnas byggkoncept. Det finns även skillnader internt hur kommunala och lokala plandokument behandlar socioekonomisk segregation. Studien har skapat en ökad förståelse för hur arbetet kring socioekonomisk segregation behandlas och genomförs genom att påvisa vilka skillnader och likheter som finns mellan olika styr- och plandokument. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå dessa likheter och skillnader i syfte att kunna säkerställa att arbetet på kommunal och nationell nivå i större utsträckning behandlar socioekonomisk segregation likvärdigt i framtiden.
This study aims to investigate how socio-economic segregation is treated and communicated within different instances. The study examines whether municipalities and national agencies work on the same goals and strategies regarding socio-economic segregation. The study has a local delimitation to the newly developed area of Gävle Strand in Gävle. Segregation between different socioeconomic social groups has increased in recent decades. High housing prices and rental requirements make it difficult for social classes with lower incomes to establish themselves in the housing market. This leads to socio-economically strong groups having a greater opportunity to follow developments in the housing market. The studies have conducted a qualitative content analysis as well as a qualitative comparative analysis, where a comparison has been made between the municipal urban planning and national targets and strategies related to socio-economic segregation. Silence has also been addressed in the text. The results of the study show that there are similarities and differences in how the subject socio-economic segregation is addressed in the documents. In order to ensure the diversity of residential areas, most of the documents considered mixed forms of tenure to be important. At the same time, the documents describe the problems of new production being too expensive and leading to homogeneity. A big difference in this study's results is how the national documents emphasize the importance of placing more demands on municipal planning, while the municipal documents explain that they do not want to limit the building concepts of the building developers. There are also differences internally between municipal and local plan documents that deal with socio-economic segregation. The study has created an increased understanding of how the work on socio-economic segregation is treated and implemented, by demonstrating what differences and similarities exist between different control and planning documents. The study's results can be used to better understand these similarities and differences in order to ensure that work at the different levels to a greater extent deals with socio-economic segregation in the same way in the future.

Ett flerårigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingår ett kommunikativt förhållningssätt. Det består av två delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som påverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sätt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiär kontext. Vi presenterar två alternativa kommunikationsmodeller som främst handlar om hur man bemöter personer i stressiga situationer. Skillnaden mellan den nationella bastaktikens kommunikativa del och de alternativa kommunikationsmodellerna är främst att bastaktiken ger ramarna för hur en polisman kan hantera konfliktfyllda situationer medan de alternativa modellerna är detaljerad och situationsspecifik i sina handlingsförslag.

The purpose of this paper is to compare two invitations for pap test by using text analysis. The study is comparing Region Kronoberg with the national invitation for pap test. Region Kronoberg has with their own invitation one of the lower participation rates in the country, hence the reason for this study. The study aims to see if the invitation for pap test has an impact on the participation rate. The result of the study shows that the invitation does have an impact on the participation rate. The national invitation has higher components of relationship building traits than Region Kronoberg which can explain the higher participation rate in the comparing regions.