Academic literature on the topic 'Nationella miljökvalitetsmålen'

Hållbar utveckling har sedan åtminstone 20 år tillbaka varit ett mål för miljöpolitiken i Sverige där begreppet ofta tolkats utifrån den ekologiskadimensionen. På nationell nivå bestämmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. På den regionala nivån svarar länsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning där arbetet anpassas efter länetsförutsättningar. På den lokala nivån ska kommuner översätta nationella mål till lokala mål och åtgärder. Det handlar alltså om att myndigheter pånationell, regional och lokal nivå ska implementera viktiga politiska beslut. Miljöpolitikens genomförande blir således ett samspel mellanmyndigheter på olika nivåer. Många aktörer är inblandade i och ska samverka inom implementeringen av miljöarbetet varför kommunikation bliren viktig faktor. Men eftersom kommunikation, liksom naturen, är komplex blir det svårt att uppnå en friktionsfri process från politik till praktik(Johansson, 2008). Det är också en utmaning och ett bekymmer för många regeringar att översätta politik till praktik varför det blir intressant attstudera implementeringsprocesser (Saetren, 2005). Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur övergången fungerar när nationellauppdrag ska implementeras och utföras på regional nivå genom att ta reda på vad som begränsar och möjliggör implementeringen enligt regionalaoch nationella aktörer. I studien framkommer att ett ökat deltagande i utformningen av uppdragen möjligen skulle kunna underlättaimplementeringen genom en ökad förståelse. Samma uppdrag kan också upplevas på olika sätt. Det som en nationell aktör upplever som frihetoch handlingsutrymme kan en regional uppleva som otydliga instruktioner och bristande vägledning. Förändringar i uppdrag sig innebär problemi arbetet eftersom så mycket tid och kraft måste läggas på att tolka och förstå det nya systemet att det konkreta åtgärdsarbetet blir lidande. Vidareverkar resursbrist vara en hindrande faktor i implementeringen av miljökvalitetsmålen men även att målen är ambitiösa innebär att de inte kanuppnås inom tidsramarna. När det istället gäller klimat- och energistrategin upplevs tillräckliga resurser finnas tillgängliga. Det krävs inom ramenför båda uppdragen en (politisk) vilja hos kommuner och andra aktörer att samarbeta och att arbeta med miljöfrågor regionalt för att samordningoch samverkan ska fungera.

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ”från vaggan till färdig produkt”, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen.

Resultatet av den genomförda livscykelanalysen resulterar i inventeringsdata för 1 ton premix. Denna typ av uppgifter kan användas som indata i andra livscykelanalyser. Vidare visar den genomförda LCA att den nuvarande konsumtionen av premixen inte är en betydande miljöaspekt i förhållande till den miljöpåverkan som en individ ger upphov till. Den tillämpade normaliseringsmetoden som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen i kombination med en individs årliga orsakade miljöpåverkan gör att denna typ av analyser kan användas för att bedöma om vi har en ekologisk hållbar livsstil. Den största delen av premixens miljöpåverkan utgörs av råvaruframställning och transporter som bidrar till klimatförändring, försurning och eutrofiering men även bildandet av marknära ozon. Det är framförallt användningen av fossila resurser som utgör denna miljöpåverkan. Slutsatsen av studien är att foderindustrin som är en del i livsmedelsektorn, kan minska sin miljöpåverkan genom att främst minska användningen av fossila resurser genom livscykelkedjan. Användningen av fossila bränslen kommer främst ifrån transporter och råvaruframställning.

Livscykelanalyser är ett verktyg som kan hjälpa företag och branscher att identifiera betydande miljöaspekter i livscykelkedjan. Genom att i livscykelanalysen använda en bedömningsmetod som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen kan miljömålsarbetet utvärderas och nya mål upprättas. Livscykelanalyser är därmed ett verktyg som kan komma att utgöra ett viktigt verktyg i arbetet att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte.

Vilka är:

- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?

-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner?

-Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna?

Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.

Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt.

Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål.

Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång.

ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

In January 2018, Sweden’s new Climate Act and long-term climate goal entered into force. The goal states that, by 2045, Sweden will reach net-zero emissions of greenhouse gases. The goal is ambitious and requires powerful climate change mitigations in a variety of sectors, which can lead to both positive synergies and negative tradeoffs with the 16 existing Environmental Quality Objectives. Examining and analyzing such interactions can accelerate the achievement of the goals and reduce the risk of unwanted complications.  The purpose of this study is to assess the central measures of achieving the climate goal, and to evaluate and clarify possible synergies and tradeoffs between the climate goal and Sweden’s Environmental Objectives. The applied methods include literature studies, expert assessments, Causal Loop Diagrams and a comparative analysis method, and a total of 160 interactions between the climate goal and the Environmental Objectives have been examined.  37% of the interactions show positive synergies, and 47% show no significant impact between the climate goal and the Environmental Objectives. Only 16% of the interactions are estimated to lead to possible negative tradeoffs. In many cases, type of used technology and the location of the measures play a decisive role; with careful planning and precautionary principles, synergies can be supported and tradeoffs avoided.
I samband med att den nya klimatlagen trädde i kraft i januari 2018 fick Sverige ett nytt långsiktigt klimatmål, som fastställer att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Målet är ambitiöst och kräver kraftfulla klimatförbättrande åtgärder inom en rad olika sektorer, något som kan leda både till positiva synergieffekter och negativa målkonflikter med de 16 befintliga miljökvalitetsmålen. Att undersöka och analysera dessa interaktioner kan påskynda måluppfyllelsen och minska risken för fallgropar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka klimatförbättrande åtgärder som är betydande för att nå klimatmålet, samt att kartlägga och tydliggöra potentiella synergier och konflikter mellan klimatmålet och de nationella miljökvalitetsmålen. Litteraturstudier, expertutlåtanden, analyser av orsakssamband samt en komparativ analysmetod har tillämpats, och totalt 160 interaktioner mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen har analyserats. 37% respektive 47% av interaktionerna visar positiva synergier eller ingen tydlig påverkan mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen, och endast 16% av interaktionerna bedöms leda till potentiella negativa målkonflikter. För flera av åtgärderna spelar teknik och placering en avgörande roll för de slutliga synergierna och målkonflikterna. Med noggrann planering och vidtagen försiktighetsprincip kan synergierna stärkas och potentiella målkonflikter undvikas.

I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer. Bakomliggande fakta till uppsatsen, att ta fram underlag och bakgrund till två lokala miljömål, utfördes i samråd och i diskussion med anställda på Kinda kommun som arbetar inom områdena. De skalproblem som verkar ha uppstått för kommunen är vilken nivå man ska utforma de lokala miljökvalitetsmålen på för att de ska vara realistiska och genomförbara men ändå något att sträva mot. Svårigheter med att utforma lokala miljömål är just att de måste läggas på rätt nivå för att vara fungerande för kommunen.