To see the other types of publications on this topic, follow the link: Nätmobbning.
Dissertations / Theses on the topic 'Nätmobbning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Nätmobbning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Andersson, Fredriksson Nathalie, and Angelica Sundén. "Nätmobbning : Skolpersonalens syn på nätmobbning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28340.
Full textAbstract:
I denna studie utgick vi från tre syften och det första syftet var att synliggöra hur skolpersonal i skolor arbetar med nätmobbning, studiens andra syfte var att se hur personalen kommunicerar med varandra angående arbetet med nätmobbning och studiens tredje syfte var att se vilka utmaningar respondenterna ser i arbetet kring nätmobbning. Tolv respondenter från olika delar av skolans verksamhet deltog i studien, de som deltog i studien var fritidspedagoger, grundskollärare, fältassistent, caféansvarig samt kurator. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer vid empiriinsamlingen då vi önskade få en övergripande bild av hur arbetet mot nätmobbning såg ut. I vår analys använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som vi sedan transkriberade med hjälp av inspelat material från intervjusamtalen, att använda sig av transkriberingar underlättade analysarbetet. Av studien framkom det att respondenterna anser att föräldrar har ett stort ansvar i det förebyggande arbetet, som ibland inte efterlevs och konflikter följde med in skolan och påverkade verksamhet. Studien visade också att majoriteten av respondenterna inte gör skillnad på traditionell mobbning och nätmobbning. Respondenterna berättade däremot att de jobbat mycket med värdegrundsfrågor och alltså inte med nätmobbning specifikt. Vår studie visar att samarbetet mellan skolpersonal och föräldrar behöver förbättras för att motverka och förebygga nätmobbning. Men även att ett förtydligande av skillnaden mellan traditionell- och nätmobbning är nödvändigt.<br><p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>
2
Greiff, Victoria, and Mahsa Edalat. "Nätmobbning : Skolkuratorernas kunskaper och handlingsutrymme gällande nätmobbning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31613.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to understand the knowledge of the school counselor and their room for manoeuvre regarding cyberbullying among students. We have used a qualitative method, which consists of eight semi-structured interviews with six middle school student counselors and two high school student counselors, in a middle-sized municipality in Sweden. Our study showed that the school counselors have limited knowledge about cyberbullying due to the fast development of the internet, and limited time in their work. The limited knowledge affects the school counselor’s way of work, and how they use their room for manoeuvre on cyberbullying. All the school counselors in this study make no difference in the way they work to identify traditional bullying versus cyberbullying. Today, bullying occurs in two arenas, the physical room and the virtual room. Due to the fact that bullying can occur any time of the day, the limits for responsibility of the school counselors and when the parent’s responsibility comes in, is unclear. This study shows that the school counselors have too much on their desk, which entails that they have limited knowledge on how to handle the problem of cyberbullying. The result of the study shows that the school counselors have various knowledge and they use their room for manoeuvre in different ways.
3
Arvidsson, Albin, and Ermin Begovic. "Nätmobbning : Hur nätmobbning påverkar den sociala miljön i skolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76518.
Full textAbstract:
Den här studien handlar om det mycket aktuella ämnet nätmobbning och specifikt hur nätmobbning påverkar elevers trivsel i skolan samt hur lärare och andra vuxna kan hjälpa till att hantera och stödja den som blir utsatt i skolan och hemmet. Litteraturstudien belyser vad nätmobbning innebär, olika konsekvenser, vilka konsekvenserna kan vara samt hur nätmobbning kan förhindras. Vuxnas syn på ämnet undersöktes genom intervjuer med fritidslärare medan elevernas syn undersöktes genom en enkätstudie. Den här studien visar vad som kan hända när en människa utsätts för nätmobbing, samt varför detta sker på nätet snarare än ansikte mot ansikte. Resultatet visar att elever mellan nio-tio år inte är speciellt utsatta för nätmobbning och att trivseln inte är påverkad i någon större utsträckning. Kunskapen kring ämnet är dock låg bland fritidslärarna som intervjuades och ses mer som en lillebror till den vanliga mobbningen. Resultatet visade också att nätmobbning ökar i de högre årskurserna, det visar också att tjejer är mer utsatta än killar.
4
Gyllenberg, Jessica, and Sofie Sandberg. "Niondeklassares upplevelser och påverkan av nätmobbning : En kvantitativ studie om niondeklassares påverkan av nätmobbning och könsskillnader med avseende på vad nätmobbningen innehåller samt dess påverkan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89180.
Full textAbstract:
Nätmobbning är ett relativt nytt fenomen och en typ av mobbning som är svår att undvika då många unga är internetuppkopplade dygnet runt. Nätmobbning har bidragit till att unga mår psykiskt dåligt och att deras vardag påverkas. Studiens primära syfte var att kartlägga hur nätmobbning ser ut bland niondeklassare. Det sekundära syftet var att se om det fanns några könsskillnader mellan flickor och pojkar med avseende på vad innehållet i nätmobbningen bestod av samt påverkan av den. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med totalt 161 respondenter från tre olika skolor i norra delen av Sverige. 19 % (17 stycken) pojkar respektive 21 % (13 stycken) flickor uppgav att de hade upplevt sig nätmobbade. Deras vardag hade påverkats genom att de hade isolerat sig från umgänge med andra samt försökt ändra på sig så mobbarna inte kunde mobba dem. Hälsan hade påverkats i form av att pojkar känt sig deprimerade och flickor hade fått försämrad självkänsla. Det var även ett högt antal som angav att hälsan inte påverkats. Både flest pojkar och flickor blev nätmobbade angående deras utseende.
5
Berta, Danka. "Nätmobbning- ur barns synvinkel." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31875.
Full textAbstract:
SammanfattningMitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv.Mina frågeställningar är:•Hur beskriver barnen nätmobbning?•Hur tror barnen att det känns för mobbaren och mobboffret vid nätmobbning?•Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning?Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter.Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om mobbarens/mobboffrets känslor. Om mobbarens samt mobboffrets känslor svarade majoriteten av barnen att mobbaren tror att han är cool och tuff men vissa skrev även att han/hon säkert mådde dåligt själv, och om mobboffret skrev majoriteten att han/hon är ledsen och tänker på vad denne gjort för fel. Undersökningar visar även att barnen vill att man ska prata om nätmobbning i skolan och att nätmobbning även ska hanteras genom att man pratar om det gemensamt i klassen.Nyckelord: arbeta mot mobbning, barns perspektiv, mobbaren, mobboffer, nätmobbning.
6
Sihlén, Sofia, and Josefin Eriksson. "Nätmobbning - en ny fråga : En studie om skolkuratorers kunskap och arbete med nätmobbning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28383.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to understand school counselors knowledge and work with cyber bullying among students. Our study is based on the result from eight qualitative semi-structured interviews. These interviews were conducted with school counselors working at elementary and high school in the state of Kronoberg, Sweden. Our theoretical base is human services organizations, street level bureaucrats and acting space. Our study shows that school counselors have adopted cyber bullying in various ways which has an impact on their knowledge and systematical work regarding this question. The study also shows that the interest of the individual affects how knowledge and work with cyber bullying looks. School counselors knowledge and work with cyber bullying is not only addressing how schools relate to this question but also how school counselors at the very last choose to use their speech of action.
7
Lundvist, Kajsa, and Sandra Elfgren. "Nätmobbning : Elevers erfarenheter och lärares kunskaper." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-220594.
Full text
8
Ojaniemi, Anette. "Nätmobbning : Fritidslärares förståelse och förebyggande arbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76654.
Full textAbstract:
Samhället ändras och så gör de arenor där barnens sociala liv äger rum. Istället för att träffas hemma, träffas de nu över nätet. Samtidigt sjunker internetanvändarnas ålder allt mer och nästan varje elev har en egen mobiltelefon. Därför vill denna studie undersöka fritidslärares förståelse för och arbete med nätmobbning och det är eleverna i de yngre åldrarna, på lågstadiet, som fokuseras. För att få reda på förekomsten, hur det förebyggande arbetet utformas samt om fritidslärarna anser att nätmobbning egentligen är ett problem för fritidshemmet, har åtta intervjuer genomförts. Resultatet är ganska nedslående, inte många fritidshem arbetar aktivt med nätmobbning och de som gör det har oftast nyligen börjat. På det sätt arbetet ändå utförs, eller på det vis som de skulle kunna tänka sig att arbeta med det, är via diskussioner om exempelvis nätetikett, sociala mediers uppbyggnad och olämpliga ord. Dilemmat ligger i om skolan har något ansvar för det som händer hemma eller om allt ansvar enbart ligger på vårdnadshavarna.
9
Magnusson, Sara. "Nätmobbning via sociala medier i skolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-320556.
Full textAbstract:
För att besvara mina frågeställningar om och i vilken omfattning kränkning via internet och sociala medier som verktyg förekommer i skolmiljö, gjorde jag en undersökning bland elever i mellan- och högstadiemiljö i form av en enkät. För att utveckla en förståelse för fenomenet har även intervjuer med skolpersonal genomförts. De flesta eleverna och deras lärare var eniga om att mobiltelefoner används som ett redskap vid kränkning, men var osäkra på hur pass utbrett detta är. Resultaten tyder dock på att många elever blir kränkta i skolan genom internet och sociala medier. I min studie hade 25 % av eleverna upplevt obehag till följd av någon annans användning av mobiltelefonen. Pojkarna i studien kränktes i högre utsträckning än flickorna, vilket är motstridigt med tidigare forskning. Pojkarna uppgav sig även publicera mer på internet och deras föräldrar visste i lägre grad vad de gjorde på internet. Idag är eleverna aldrig fredade från kränkningar och hot, få elever i min undersökning stängde av telefonen ens på natten. Anvarsfrågan är otydlig, ligger den hos hemmet eller skolan? Detta avspeglas i intervjuerna av skolpersonalen som upplever mobiltelefoner som ett problem i skolan och reglerna som luddiga. Dessutom upplever jag att skolpersonalen efterfrågar föräldrarnas ansvar i frågan då de flesta kränkningarna sker utanför skolan. Det finns inga tydliga gränser och det krävs att vuxna hänger med i den tekniska utvecklingen för att förstå och skydda dagens unga.
10
Almkrona, Ebba, and Josefine Björkman. "Den moderna mobbningen : Nätmobbning bland ungdomar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21932.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse om professionellas upplevelser av nätmobbning bland ungdomar 14-16 år. För att besvara syftet har sex halvstrukturerade intervjuer genomförts med professionella som arbetar i nära kontakt med ungdomar inom skolväsendet och socialt arbete. För att analysera resultatet har symbolisk interaktionism använts samt begreppen attityder och normer. Resultatet påvisade att ungdomar som utsätts för nätmobbning kan uppvisa depressiva symtom, självskadebeteende samt, i vissa fall, har självmordsförsök utförts. En bidragande faktor till varför nätmobbning förekommer i den utsträckning som det gör är att ungdomar kan vara anonyma på internet. Anonymiteten bidrar till att ungdomar kan vara elaka mot varandra utan att ta ansvar för sitt handlande. Genom att informera och upplysa ungdomar om följderna av att utsätta någon för nätmobbning ansågs vara det effektivaste verktyget för att förebygga att nätmobbning förekommer enligt intervjupersonerna.<br>The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the professionals experiences of cyber bullying among teenagers of the age 14-16. To answer the purpose of the study six semi-structured interviews were performed with professionals who work in close contact with teenagers within the school system and social work. To analyze the results symbolic interactionism is used as well as concepts of attitude and norms. The results demonstrated that teenagers that have experienced cyber bullying can exhibit symptom of depression, self harming behavior and in certain cases performed suicide attempts. One contributing factor to why cyber bullying present to the extent it does is because teenagers are able to be anonymous on the internet. Being anonymous contributes to teenagers being able to act cruel towards each other with little repercussion. By informing teenagers and drawing attention to the impact cyber bullying have on a person is considered the most effective way to prevent cyber bullying to present itself according to interviewed people.
11
Levander, Jacob, and Casandra Roupé. "Skolans roll vid nätmobbning : En kvalitativ studie om hur sju skolkuratorer beskriver samverkan och deras arbete mot nätmobbning." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51800.
Full textAbstract:
Cyberbullying is a phenomenon that has negative impact on children’s and adolescents’ mental health and can be categorized as a potential mental health issue. Research suggests that school climate, the school’s unity and collaboration between school counsellors and personnel and the work with students and guardians is of importance in preventing and acting against cyberbullying. The aim of this study is to investigate how school counsellors on lower secondary schools describe their work with cyberbullying and how they speak about the collaboration with other professions within the school in their work against cyberbullying. The study’s theoretical frame is based on Danermark’s (2005) collaboration model and the collected material consists of seven semi-structured qualitative interviews with school counsellors which have been analysed thematically. The results suggest that school personnel and guardians need to create knowledge and competence about social media and cyberbullying as it is a comprehensive problem that is constantly evolving. The importance of relationships with students is addressed for a successful work against cyberbullying where pedagogical staff are often described as having better relationships with students, which means that the school counsellors’ collaboration with other school personnel becomes important for detecting and resolving cyberbullying. The results of the study show that the school counsellors shed light on several factors that affect the collaborative work and how it takes place. The school counsellors emphasize the importance of collegial relationships to develop a favourable collaboration. Furthermore, school counsellors describe that different views in a pedagogically dominated school world creates challenges and make the collaboration work more complex. The results also show that the school as an organization should be characterized by an open discussion about cyberbullying.<br>Nätmobbning är ett fenomen som har en negativ inverkan på barn och ungdomars mentala hälsa och kan kategoriseras som en potentiell psykisk hälsofråga. Forskning visar att skolmiljö, skolans sammanhållning och samverkan mellan skolkuratorer och skolpersonal samt arbetet med elever och vårdnadshavare är av betydelse för att förebygga och åtgärda nätmobbning. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor beskriver deras arbete kring nätmobbning i skolan samt hur de talar om samverkan mellan andra professioner inom skolan i deras arbete mot nätmobbning. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Danermarks (2005) samverkansmodell och det insamlade materialet består av sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som har analyserats tematiskt. Studiens resultat synliggör att skolpersonal och vårdnadshavare behöver skapa kunskap och kompetens kring sociala medier och nätmobbningsproblematik då det är ett omfattade problem som ständigt utvecklas. Vikten av relationer till eleverna tas upp för ett lyckat arbete mot nätmobbning där pedagogisk personal ofta beskrivs ha godare relationer till eleverna vilket innebär att skolkuratorernas samverkan med annan skolpersonal blir betydelsefull för att upptäcka och åtgärda nätmobbning. I studiens resultat belyser skolkuratorerna flera faktorer hur samverkansarbetet mot nätmobbning påverkas och utspelar sig. Skolkuratorerna lyfter fram den kollegiala relationens betydelse för att utveckla en gynnsam samverkan. Vidare beskriver vissa skolkuratorer att skilda synsätt i en pedagogiskt dominerad skolvärld skapar utmaningar och gör samverkansarbetet mer komplext. Resultatet visar också att skolan som organisation bör präglas av en öppen diskussion kring nätmobbning.
12
Häggström, Linn. "Skolkuratorns upplevelse av att arbeta med nätmobbning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22329.
Full textAbstract:
Nätmobbning får idag ses som ett relativt nytt fenomen som vi ännu inte vet så mycket om. Rapporter från organisationerna Friends och Statens medieråd visar att problemet är vanligast bland ungdomar i åldrarna 13-16 år. Den tidigare forskningen inom området är begränsad och behandlar i huvudsak huruvida mobbning och nätmobbning skiljer sig åt eller inte. Denna studies huvudsakliga syfte var att belysa skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nätmobbning. Det genomfördes därför fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i sitt dagliga arbete möter ungdomar i åldrarna 13-16 år. Resultatet presenterades genom en tematisk analys som visade att skolkuratorerna ansåg sig ha god kompetens om problemområdet, men att det fanns områden där kunskapen kan utvecklas. Deras gemensamma uppfattning är att skolan och föräldrar måste arbeta tillsammans för att förebygga och motverka nätmobbningen. Det framkom under intervjuerna att det idag inte finns en specifik handlingsplan för att hantera nätmobbning. En sådan handlingsplan verkar inte heller saknas då uppfattningen tycks vara att nätmobbning inte skiljer sig mycket från traditionell mobbning.
13
Tjärnås, Josefine, and Evelina Hansson. "Arbetet med problematiken kring nätmobbning i skolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131737.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att ta reda på hur klasslärare och fritidslärare arbetar med att förebygga nätmobbning, men även hur dem samverkar för att arbeta med nätmobbning i de olika verksamheterna. Studien är en kvalitativ då studien innehåller semistrukturerade intervjuer. Antalet lärare som intervjuades var 10 stycken och intervjuerna bygger på den intervjuades erfarenheter kring nätmobbning. Resultaten har delats upp i fem olika teman, dessa är; utmaningar, upptäckten av nätmobbning, förebygga, kompetens och samverkan. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det är svårt att upptäcka nätmobbning då de flesta är anonyma på sociala medier. Lärarna har olika sätt att arbeta kring ämnet och samverkan ser olika ut på de olika skolorna som ingick i studien. Några av lärarna ansåg sig ha tillräckligt med kompetens för att arbeta med nätmobbning, medan ett fåtal sa att man aldrig kan bli fullärd. En av slutsatserna som kan dras utifrån studien är att lärare arbetar för lite kring ämnet nätmobbning i skolorna.
14
Gillberg, Gabrielle, and Maria Gullberg. "Nätmobbning av unga tjejer : Ur professionellas perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24198.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to chart and analyze the level of knowledge among the professionals who in their line of work meet young girls who have been exposed for cyber bullying, also to identify what the consequences that cyber bullying has for young girls in the age of 13-15 years old, focusing on their wellbeing. In this study four semi-structured interviews were used. The theories chosen for the analysis of our results were symbolic interactionism and objectification theory. Results from this study showed that girls were mostly exposed to cyber bullying because of the way they look. That results in negative consequences for the young girls’ wellbeing, in terms of lower self-esteem, questioning of their self, unease and anxiety. All our participators in this study were unanimous that education within the subject was important, but that the education they currently had wasn’t good enough.<br>Denna studie syftade till att kartlägga och analysera hur kunskapsläget såg ut hos professionella som i sitt arbete kommer i kontakt med unga tjejer som blivit utsatta för nätmobbning, samt att utifrån de professionellas synvinkel se konsekvenser som nätmobbningen fått med avseende på välmående för unga tjejer i 13–15-årsåldern. I denna studie genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet använde vi oss av symbolisk interaktionism och objektifieringsteorin. Studien visade att unga tjejer mestadels blev utsatta för nätmobbning rörande deras utseende. Detta resulterade i negativa konsekvenser för de unga tjejernas välmående såsom en sämre självkänsla, ett ifrågasättande av sig själva, oros- och ångestproblematik. Samtliga informanter i studien var eniga om att utbildning inom ämnet var viktigt, men att den utbildning de hittills fått inte var tillräcklig.
15
Ljung, Heidi. "Nätmobbning : Anser barnen som är kamratstödjare i skolan att det förebyggande arbetet kring nätmobbning kan vara en uppgift för dem?" Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17797.
Full textAbstract:
Do children, who are supporter of comradeship, think that working to prevent cyber bullying may be a task for them? This study describes, from a child’s perspective, how a supporter of comradeship can be supportive in the preventive work against cyber bullying. This study will also define the phenomena bulling and cyber bullying, the difference between them and where they can be seen. I will also describe the supporters of comradeship are elected, the information they get from school and how adults at school help them to plan their work. The schoolconsider, of course, the Swedish school law towards (against) bulling and insulting behavior and the school is also visited by inspectors from the Swedish National Agency for Education. The idea to do this study came arise, from a lesson when we discussed, with the pupils, a problem that had happened the day before, after school. It was a problem that was difficult to solve and it was an interesting problem to discuss. I have been interviewing the supporters in group and in pairs. The supporters at the school think that cyber bullying might be a task for them to work with in a preventive way as well as the work to prevent bulling at the schoolyard still is important.
16
Southern, Sophie. "Nätmobbning - vem bär ansvaret? : En kvalitativ studie om lärares syn på ansvarsfördelningen mellan föräldrar och lärare vid förekomsten av nätmobbning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-20984.
Full textAbstract:
The phenomena of cyber bullying is relatively new, but it is now more prevalent than ever as children today have access to the internet on a daily basis, in school as well as at home. Although cyber bullying is an increasing problem in today’s society, there seem to be few guidelines for teachers to follow when using the internet with their students in school. The purpose of this study is to investigate who, according to six teachers, has the responsibilities revolving cyber bullying – teachers or parents. There has not been very much research done revolving the issue. The questions that are going to be raised in this study are who the six interviewed teachers think is responsible for taking actions revolving cyber bullying, if there are any guidelines about how to work with the problem, if teachers and parent work together to prevent and act against cyber bullying and what kind of education teachers and parents get to increase their awareness about bullying and cyber bullying. This study is built on interviews with six teachers from three different schools. Two of the schools work with a bullying program that is based on Olweus methods against bullying. The third school has a collaboration with the organisation Friends. This study has its theoretical outcome in Olweus’ methods against bullying in general and Campbell’s definition of what cyber bullying means. Regarding responsibility this study is built on the definition of two different kinds of responsibilities, the moral kind and the legal kind. The conclusions of this study are that the responsibility is not something you can put on either the parents or the teachers, it is a shared responsibility between both parts since the children have access to the internet almost anywhere. There is also a need of guidelines regarding how to act in a case of cyber bullying as there are no known guidelines to turn to today. Some schools seem to have a collaboration between parents and teachers to prevent and act against cyber bullying, where other schools do not. The same schools that have that collaboration also seem to educate both teachers and parents about cyber bullying.
17
Sjöberg, Sara. "Skolrelaterad nätmobbning : Vem har ansvar? Vem tar ansvar?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64387.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för ansvarstagande i relation till nätmobbning på högstadiet. Jag har studerat förväntningar på hur ansvaret för nätmobbning hanteras enligt den statliga nivån, det vill säga: skollagen, diskrimineringslagen, värdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ”Skolors arbete med plan mot kränkande behandling”. Hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den lokala nivån, det vill säga: tre skolors ”Plan mot kränkande behandling” eller ”Likabehandlingsplan”? Och hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den individuella nivån, det vill säga: vad har elever och lärare för erfarenheter och åsikter om ansvar för nätmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkätundersökningar med lärare och elever, analyserat de ovan nämnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som är ansvar och vad som är mobbning. Jag har kommit fram till att förväntningarna på ansvarstagande är höga, men kapaciteten för att ta ansvar är låg. Detta kan i sin tur relateras till bristande kunskap om gällande förordningar på den individuella nivån. I resultatet av min studie framkommer också brister i form av en otydlig fördelning mellan det rollansvar som beskrivs i de lokala dokumenten och det juridiska ansvar som är fastställt i de statliga dokumenten.
18
Virtanen, Helena. "I skydd av internets anonymitet : Nätmobbning och genusskillnader." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18633.
Full text
19
Tallvid, John, and Emil Lampret. "Nätmobbning: En studie om ansvar, utveckling och könsskillnader." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40559.
Full textAbstract:
Studien handlar om högstadiekurators subjektiva uppfattning när det kommer till ansvarsfördelning, utvecklingen av nätmobbning samt eventuella könsskillnader kopplat till nätmobbning. Studien har en ansats i tematisk analys och den utgjordes av temana utveckling, ansvar och könskillnader. Det blev även tydligt att högstadiekuratorerna oberoende av kön, ålder och erfarenhet hade likande uppfattning om fenomenet nätmobbning. Teorierna som används i denna studie är The online disinhibition effect och Social konstruktionism kopplat till genus och identitet.<br>Nej
20
Romhagen, Petter, and Catarina Madsen. "Designprinciper för att förebygga nätmobbning på sociala plattformar." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34780.
Full textAbstract:
Allt fler fysiska produkter och tjänster blir idag digitaliserade, likaså socialakonstellationer och sociala mötesplatser. Människor ägnar stor del av sin tid påsociala plattformar där det kan handla om att kommunicera med vänner, skapanya bekantskaper eller underhålla sig med filmklipp. I takt med att användandetav sociala plattformar har ökat har även mobbningen, som tidigare skett i fysiskmiljö, även förflyttat sig till sociala plattformar. Detta är ett samhällsproblem dånätmobbning kränker och påverkar individers psykiska välmående negativt, därungdomar är den mest utsatta gruppen. En av utmaningarna ligger i attindividerna som utför kränkningar inte är medvetna om sitt agerande och vilkakonsekvenser det leder till, då kommunikationen sker asynkront och socialasignaler som en ledsen blick inte är lika påtagliga genom en skärm.Genom en designorienterad studie ämnade vi undersöka hur nätmobbning kanförebyggas på sociala plattformar. Studien inleddes med en litteraturstudie därbefintliga designprinciper identifierades. Dessa designprinciper implementeradesi en prototyp för att testa hur väl de går att applicera på en existerande socialplattform, samt hur väl de fungerar i syfte att förebygga nätmobbning. Studiensresultat bidrar till utökad kunskap kring hur designprinciperna kan implementeraspå sociala plattformar samt hur de kan designas för att förebygga nätmobbning.
21
Johansson, Elisabet, and Ulrika Dahlin. "Nätmobbning : skolans föreställning om den nya problematiken via Internet." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2321.
Full textAbstract:
<p>Vårt syfte var att undersöka hur rektorer, fältkuratorer och mobbningsteam arbetar</p><p>för att stävja mobbning respektive nätmobbning bland barn och unga. Ämnet</p><p>intresserar oss båda för att det är högaktuellt i dagens skola. Vi anser att det är</p><p>viktigt att få förståelse för vad som kan vara orsaken till nätmobbning, men även</p><p>åtgärder och metoder skolan tillämpar.</p><p>Vårt metodval var semistrukturerade intervjuer och utvald litteratur som berör</p><p>ämnet. Vi genomförde intervjuer med rektorer och fältkuratorer som också</p><p>representerade skolornas mobbningsteam. Detta för att få klarhet om deras</p><p>föreställningar och arbetssätt angående mobbning respektive nätmobbning.</p><p>Resultatet visar att rektorer och fältkuratorer har metoder och åtgärder i sitt</p><p>förhållningssätt kring mobbning. Däremot anser intervjurepresentanterna att</p><p>nätmobbning är mer raffinerad och hemsk än den vanliga traditionella mobbningen.</p>
22
Lindberg, Jenna. "När mobbarna följer dig hem : En litteraturstudie om nätmobbning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15898.
Full textAbstract:
Mitt syfte med detta arbete är att undersöka hur nätmobbning definieras och skiljer sig från den traditionella mobbning som oftast sker på skolgården, samt undersöka vilka konsekvenser nätmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka åtgärdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har använt mig av en litteraturstudie där jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna på engelska, samt studerat några svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns både samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning samt att vi i Sverige har en hel del åtgärdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nätmobbning. Det visar sig även att det finns åtgärder och åtgärdsprogram som både har positiva och negativa effekter. Konsekvenserna kan bli stora och svåra för både de som utövar mobbning och de som blir mobbade och det är tydligt att vi i skolan behöver en djupare kunskap när det gäller barn och unga på Internet och hur vi bör hantera problematiken som kommer med nätmobbning och kränkningar på nätet.
23
Wikingsson, Jan, Damir Softic, and Ken Vu. "Att må bra på nätet : Ungdomars erfarenheter av nätmobbning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26454.
Full textAbstract:
Inledningsvis läggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsätt på fenomenet nätmobbning. Avsikten med studien är att få en förståelse för ungdomarnas erfarenheter av nätmobbning och framlägga empiri som kan användas vid upprättandet av handlingsplaner. De teoretiska utgångspunkter som används är symbolisk interaktionism, avhämmningseffekten, sociokulturellt perspektiv där situerat lärande, utveckling zon och praktikgemenskap ingår. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier används där 15 ungdomar intervjuas på två fritidsgårdar. Resultatet visar att nätmobbning sker i en offentlig arena där individer skriver kränkande uttalanden till varandra eller lägger upp kränkande bilder. Det är sällan en ensam mobbare som utför nätmobbning istället är det alltid en grupp som antingen direkt eller indirekt bidrar till nätmobbningen. Studien visar att nätmobbning är en del av en social kontext där ungdomar använder sociala medier som ett sätt att framhäva sig inom gruppen. Till sist läggs det fram fem olika lärstrategier som ungdomarna anser kan användas mot nätmobbning. Lärstrategierna är att stå emot, ignorera, att visa god inställning, visa respekt samt att ta stöd. Alla dessa lärstrategier kan vara till en hjälp för ungdomarna som befinner sig i svåra situationer på internet. I diskussionen beskrivs en handlingsplan utifrån ungdomars erfarenheter och dessa fem lärstrategier läggs fram tillsammans med andra lärstrategier från vetenskapliga studier. I diskussionen presenteras gemensamma mål som handlar om hur föräldrar, pedagoger och kamrater kan hjälpa och stötta ungdomarna som är utsatta i nätmobbningen. Handlingsplanen kan sedan användas mot nätmobbning i en praktik gemenskap.
24
Nilsson, Louise, and David Andersson. "The Power of Audio narrative : Ljudberättelse som belyser nätmobbning." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19951.
Full textAbstract:
I det här kandidatarbetet har vi genom enbart ljudberättande försökt ta reda på hur vi kan belysa det viktiga ämnet nätmobbning. Vi har genom ett antal källor om ljudberättande med och utan visuellt stöd, tagit med allt viktigt i berättande för att sedan skapa en egen historia som ska beröra. Viktigt att ljuden är igenkänningsbara, att lyssnaren vet vad som händer och att det inte får upplevas otydligt i sammanhanget. Vi vill genom den här undersökningen beröra människor till att våga prata om psykisk ohälsa. Vi valde därför att använda oss utav X for Change, ett designperspektiv som grundar sig inom spelvärlden, men dess tankar och riktlinjer går att anpassa inom ljud likaväl genom vår tolkning. För att genomföra kandidatarbetet har vi använt mindmapping och brainstorming för att ta fram ett manus och innehåll. Vi har genom intervjuer tagit del av människors egna upplevelser kring psykisk ohälsa och applicerat de känslor som återkom, nämligen ensamhet, rädsla och svartsjukan att ‘varför just jag, varför ingen annan’. Vikten för oss har varit att få med känslan, genom de ljudeffekter och ambienser vi spelat in genom med Foley. För att strukturera upp det här arbetet har vi använt agila projektmetoder. Designprocessen delas upp i fyra delar, design phase I-III samt färdig gestaltning, där vi går från idé till färdig gestaltning. Vi presenterar de val vi gjort, tekniker vi använt, specifika delar från forskningen som speglar det vi gjort samt varför vissa förändringar gav positivt resultat. Resultatet i sin tur presenterar åsikter om vi anser vi lyckats, vad vi mer fått fram från undersökningen samt relationen mellan gestaltningen och frågeställning samt syfte. Vi avslutar med diskussion där vi kritiskt granskar arbetet och diskuterar problematiken genom valda frågor.<br>In this Bachelor Thesis we have used sound narrative only, to investigate how to illuminate the important topic, cyber bullying. We have gone through several sources of Audio storytelling with and without anything visual to support. The sources included everything we find important in storytelling, to create our own history and hopefully affect people. It’s important that the listener will recognize the sounds, so they do know what is happening. The story will not be unclear in the context for the listeners. Through this study, we want to affect people, to dare to talk about mental illness, so we have chosen X for Change as our design perspective. X for Change is based in the gaming world, but its thoughts and guidelines can be adapted within sound, as well as in according to our interpretation. We´ve accomplished this Bachelor Thesis, by creating a script and content through mind mapping and brainstorming. We collect information about mental illness by interviewing people about their experiences. The results of most of the interviews applied the feeling that kept coming back, which was loneliness, fear and jealousy like ‘why me, why not someone else’. For us it has been important to get the feelings right, through the sound effects and ambiences we have recorded, are the most important in this project, thanks to the techniques of Foley. We have used agile project methods to structure our work process in this Bachelor Thesis. The design process we used is divided into four parts, design phase I-III and the finished design. We will go from idea to the finished design. We will also present the choices we faced and the techniques we decided to use, specific parts of research that reflect what we have done, and why some changes made a positive result in the end. The result will be presented and our opinions on whatever we succeed or do not succeed in the relationship between the design, our question and our purpose. At the end of this essay we will discuss our critical review on this work by asking selected questions that we have made ourselves.
25
Månsson, Linus, and Linus Lindh. "Hur resonerar elever och lärare om nätmobbning och tradtionell mobbning? : En studie kring hur nätmobbning och tradtionell mobbning ses utifrån ett lärare och elevperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38810.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer – nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter.
26
Collberg, Ulrika, and Annelie Ekman. "NÄTMOBBNING OCH DESS PÅVERKAN PÅ ELEVERS HÄLSA : -UR ETT SKOLSKÖTERSKEPERSPEKTIV." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8087.
Full textAbstract:
Bakgrund: Internetanvändandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebära en risk att bli utsatt för nätmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nätmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingår att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nätmobbning påverkar elevers hälsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor. Data analyserades med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I analysen framkom att nätmobbning på olika sätt bryter ner elevers välbefinnande. Detta genom att den tär på eleverna, påverkar självbilden, orsakar självdestruktivt beteende och skapar stress. Den kan även påverka utsatta elevers sociala relationer genom att den skapar bristande tillit, utanförskap och i att de uppvisar utåtagerande beteende. Slutsats: Skolsköterskornas erfarenheter stämmer väl överens med tidigare forskningsresultat där barn och ungdomar beskriver hur de påverkats av nätmobbning. Nätmobbning påverkar ibland inte bara den utsatta eleven utan kan även uppfattas som en kollektiv kränkning mot en hel grupp eller familj. Enligt författarna kan nätmobbning ses som en riskfaktor som kan påverka elevers känsla av sammanhang och därmed påverka deras hälsa negativt.<br>Background: The use of internet offers an arena for social interaction but can imply a risk of being subjected for cyberbullying. Several children and youth describe negative emotional and psychological effects as a cause of cyberbullying. It is a part of the school nurse responsibility to work proactive and health- promoting with physical, psychological and social environment in the school.Aim: The purpose of the study was to describe school nurses experience of how cyberbullying affects health of pupils in intermediate- and senior level.Method: Data collection was made by qualitative interviews with seven school nurses. Data was analyzed using an inductive approach to a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).Results: The analysis showed that cyberbullying has a deteriorating effect on pupil’s wellbeing in various ways. It drains the pupils mentally, affects the self-esteem, causes self destructive behavior and creates stress. It can also affect exposed pupils social relationship by the way it causes degraded self confidence, alienation and acting out behavior.Conclusion: The school nurses experience matches the results from earlier research studies where children and youth describe how they are affected by cyberbullying. Cyberbullying may sometimes affect not only the exposed pupil but also be regarded as a collective insult against a whole group or family. According to the authors, cyberbullying may be seen as a risk factor which can affect the pupil’s sense of coherence and thus affect their health in a negative way.
27
Selwan, Chimene, and Madeleine Lind. "Den digitala verkligheten : En studie om skolpersonals erfarenhet av nätmobbning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353673.
Full text
28
Eriksson, Karolina, and Annika Åström. "Det pedagogiska ansvaret kringnätmobbning : Tre pedagogers olika förhållningsätt till nätmobbning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51107.
Full text
29
Horneij, Åsa, and Jennifer Sjöblom. "Nätet, en ny arena för mobbning : en kvalitativ studie om rektorers upplevelse av nätmobbning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89056.
Full textAbstract:
Mobbning har länge varit ett problem bland barn och ungdomar och framförallt inom skolans verksamheter. I och med internets snabba utveckling har mobbningen börjat tas i uttryck på en ny arena, nämligen internet. Detta kallas ofta för nätmobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra olika grundskolor hanterar och förebygger nätmobbning med stöd av lagar och riktlinjer. Vidare är syftet att få en förståelse för hur nätmobbning kan förebyggas genom att undersöka några faktorer som gör att fenomenet uppstår. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra rektorer från grundskolans senare del. Resultaten som framkommit visar att det inte finns speciella lagar eller lokala riktlinjer mot nätmobbning vid de undersökta skolorna. Skolorna arbetar istället med nätmobbning på samma sätt som vid traditionell mobbning. Lagarna anses som hanterbara bland rektorerna och de anser att de kan leva upp till lagkraven som ställs på skolorna. Alla undersökta skolor har handlingsplaner för hur de ska hantera och förebygga all form av kränkande behandling och handlingsplanen ses som den viktigaste förebyggande åtgärden mot nätmobbning. Makt, roller, identitet och skolan som organisation är faktorer som kan påverka att nätmobbning uppstår.
30
Likeric, Hanka, and Andersson Therese. "Avsändare Anonym : en kvalitativ undersökning om fenomenet nätmobbning ur skolpersonalens perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8225.
Full textAbstract:
This study attempts to explore how schools’ handles and prevents cyber-bullying among pupils. The purpose in this study was to investigate how the school staffs work in secondary schools with grades sixth to ninth. How do the schools discover, prevent and stop cyber-bullying? Do the schools’ have any experiences of cyber-bullying? How do the schools work with anti-bullying concepts – have the new phenomenon cyber-bullying affected and changed the schools´ anti-bullying work in connection with the guidelines and in relation to the "new technology"? This study attempts to examine how this is handled within several secondary schools with three different municipalities. The theoretical starting-points have been an inductive theory which later has resulted in four other theoretical models, Meyrowitz two media-models which are describing social environments and several knowledge theories with a sociology perspective. In this study, the methods have been: conversational interviews with school staff –teachers and counselors. The analysis of the empirical material has been primarily content analysis with categorization of sentences which was mainly guided by empirics. The results shows that the schools does not have much experiences of cyber-bullying, they discovers, prevents and stops the phenomenon with same guidelines like the "regular" bullying. The major obstacle in the study showed a lack of resources, mainly among the teachers, such as time pressure and insufficient education on the subject. There also seems to be a lack of collaboration with agents outside the schools, primarily the social services, because the school does not feel that this type of cooperation works. The study provides several issues and several perspectives as a starting point for further research, such as experiences of cyber-bullying at school among pupils and parents.
31
Theander, Mats, and Petersson Tobias Holm. "Lärares uppfattningar om nätmobbning : en kvalitativ intervjustudie med lärare i fritidshem." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Fritidshem, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27237.
Full text
32
Persson, Emil. "Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska gymnasieelever : Könsskillnader och psykosomatiska symtom." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60141.
Full text
33
Wadlund, Malin, and Ann Thorslund. "Skolors förebyggande arbete mot kränkningar på nätet och nätmobbning : En semistrukturerad intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-387315.
Full textAbstract:
Den snabba tekniska utvecklingen i samhället och ett internetanvändande som gått ner i åldrarna gör att det är svårt för skolor att följa med i utvecklingen. Även om kränkningar på nätet och nätmobbning är ett allvarligt problem så erbjuder internet också otroliga möjligheter för sådant som lärande och identitetsskapande.Syftet med denna studie var att undersöka lärare och elevers uppfattningar om kränkningar på nätet och nätmobbning, samt hur dessa skiljer sig åt. Syftet var även att studera hur lärare och representanter från elevhälsan ville utveckla det förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet och nätmobbning samt hur elever uppfattade detta arbete. Sex semistrukturerade intervjuer med två lärare, två representanter från elevhälsan och två mindre elevgrupper har genomförts på två olika skolor. Databearbetningen har skett genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet ses att lärare och elever uppfattade begreppet kränkningar på nätet och nätmobbning på skilda sätt.Studien visade även att lärarna såg anonymiteten som det stora problemet medan eleverna lyfte fram kamraters brist på nätetikett som ett stort bekymmer. Det blev tydligt att lärarna och eleverna inte hade samma uppfattning om det förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet och nätmobbning. Även om lärarna inte ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att på ett effektivt sätt arbeta förebyggande, upplevde de ändå att ett förebyggande arbete förekom. Eleverna uppfattade dock inte att det förekom något förebyggande arbete. För att kunna säkerställa ett effektivt förebyggande arbete mot kränkningar på nätet och nätmobbning ansåg respondenterna att utbildning var centralt och något som behövs i stor utsträckning. Mer forskning behövs inom ämnet förebyggande arbete mot kränkningar på nätet och nätmobbning.
34
Jensen, Axel, and Alexander Lonnakko. "Den nya skolkorridoren : En kvalitativ studie om preventivt arbete mot nätmobbning i skolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122039.
Full textAbstract:
Denna studie ämnar utforska hur professionella som jobbar på svenska högstadieskolor definierar nätmobbning som fenomen och hur de jobbar preventivt emot det. På detta sätt kan potentiella utvecklingsområden upptäckas och utvärderas, där målet är att utveckla de metoder skolpersonalen jobbar med. Studien är kvalitativ där det genomförts semistrukturerade intervjuer med professioner som ofta går att återfinna i antimobbningsteam; en skolkurator, en lärare, en skolsköterska och en fritidsledare. De blev frågade ett antal semi-öppna frågor (se bilaga 1) som fokuserar på deras syn på faktorer som är relaterade till mobbning, och mer specifikt, nätmobbning. Resultatet visar på att preventiva metoder är dåligt utvecklade gällande nätmobbning, detta trots att tidigare studier visat att nätmobbning är unikt och resulterar ofta i allvarligare konsekvenser än vad traditionell mobbning gör. Intervjupersonerna menar också att de idag har svårt att avgöra vad som är deras ansvarsområde när det gäller nätmobbning eftersom det ofta sträcker sig bortom skolans fysiska rum. I intervjuerna uttrycks en vilja att inkludera och ge mer ansvar åt föräldrarna och andra sociala institutioner, detta för att avlasta skolan och för att lättare definiera ansvaret. Det framkommer även att intervjupersonerna vill ha mer formell utbildning för att bättre kunna hålla sig uppdaterade på den ständigt förändrande ungdoms- och internetkulturen. Detta då de som intervjuats känner sig självlärda i stor utsträckning när det gäller arbete med nätmobbning. Förhoppningsvis hjälper denna studie skolorna att se nätmobbning som ett unikt fenomen som behöver skräddarsydda preventiva metoder. Studien kan även fungera som en fingervisning för framtida studier.
35
Thuresson, Strömberg Markus. "Jag får kommentarer, alltså är jag : En studie i bloggkommentarers betydelse och bloggskapande med skrivprocessen som utgångspunkt." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85824.
Full textAbstract:
In 2012 blogging reached an all time high in Sweden. Around 400,000 people made blog posts at least one time during this year. Blogs have publishing as a main purpose and can after publication be read by anyone with a computer, smartphone or tablet with an Internet connection. This makes the blogger open to response through comments that can be either constructive or destructive. No research has been made regarding blog comments and their effect on bloggers and their writing process. The aim of this study was to investigate: 1) what inspires bloggers to write and publish, 2) how the study population create their blog entries seen through the writing process, 3) why the study population choose to continue their blogging despite the risk of being subject to offensive comments. The examined population is 15 women between the ages of 15 to 28. This study was conducted through an online-based survey software containing 44 questions where 18 of these were closed-form. The findings show that the main reason bloggers write is for the response. This comes mainly in the form acknowledging comments. Furthermore, the results show a clear connection between blog writing and the writing process, where one is able to clearly follow the text production through the different stages. Response in the form of comments is predominantly positive and offensive comments seem to be a by-product of the freedom of speech on the Internet.
36
Engström, Veronica, and Caroline Forsberg. "”Det blir som en helt annan värld på internet” : En kvalitativ studie om ungdomars syn på och erfarenheter av fenomenet nätmobbning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89605.
Full textAbstract:
Nätmobbning är ett allt mer uppmärksammat och vanligt förekommande fenomen främst bland ungdomar, vilket framgår av den tidigare forskning som finns på området. Syftet med denna studie var att får en förståelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nätmobbning som sker på sociala medier samt hur de ser på problemet och vad man kan göra åt det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nätmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det är så pass vanligt förekommande att det knappast tas på allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det språk som används på internet och menade att fenomenet är en del i en social hierarki. Att komma med förslag på vad man kan göra åt problemet menade ungdomarna kan vara mycket komplext, då det finns ett flertal faktorer som påverkar nätmobbningens förekomst. En faktor som berörts mer än andra i denna studie är den möjlighet som finns till att vara anonym på internet.
37
Ingesson, Johanna. "Nätmobbning : om pressens bild av nätmobbning i relation till högstadie- och gymnasieungdomars erfarenheter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-87570.
Full textAbstract:
This paper is about cyber-bullying, the youth’s experience and how the papers image of cyber- bullying looks. The relevance of this essay be to be found in the aim of the research of the cyber bullying today. By examining how the youth’s usage and experience’s - and the papers image of cyber-bullying in the social media, it will be possible to create an understanding for how the social media is represented today. And in the next stage having the ability to work against the cyber bullying. Two methods is used in the studie, a text analysis and a survey. The text analysis is based on a total of 257 articles from two of the biggest tabloids in Sweden, Aftonbladet and Expressen, and the biggest daily news papers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. All the articles has been publicized between 2010-01-01 to 2013-12-31. The aim of the text analysis was to collect the papers picture of cyber bullying. A survey was created to corral information about the youth’s experience. The survey was sent to two schools in Stockholm, the junior high school Rålambshovsskolan and the high school Thorildsplans gymnasium. The survey resulted in 68 answers where the experience of the youth summarized. The result of the text analysis showed that cyber bullying in the news papers makes up a picture of that the woman is the victim of the bullying, Facebook and Instagram is the most popular social medias, and that Facebook is the most common to be bullied on. But it also showed that the writer of the articles is using metaphors to tone up an feeling. The writer can decide what credibility different statements will have depending on with which words the writer describe the statements. The result of the survey showed that Kik, Facebook, Instagram and Snapchat was the most used social media. And that a majority of 54 of 68, had read something mean about someone they know on social media. 42 persons had not been exposed to cyber bullying, but 13 said that they had been, and the same number said that they didn’t know if they hade been cyber bullied. Facebook was mentioned as the most common social media to be exposed to cyber bullying on.
The author of the articles has the power to influence the persons that have pronounced in the articles credibility. This factors will in the end influence on the public, which will create their opinions based on what they read. This showed that the concept cyber bullying is obscure, the youth has to know if they are cyber bullied or not, and they have to know if they are cyber bullying someone or not.
38
Andersson, Lina, and Malin Lorenzon. "Livet bakom skärmen : En kvantitativ studie om nätmobbning och nätkränkningar bland unga vuxna." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35644.
Full textAbstract:
Numera utgör Internet en självklar del i svenskarnas dagliga rutiner. Användandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av Internetanvändandet har en ny arena för kränkningar och mobbning uppstått. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nätmobbning och nätkränkningar bland barn och ungdo-mar varpå föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nätkränkningar och/eller nätmobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta både ur ett förövar- och offerperspektiv. Vidare syftar studien till att studera hur offren reagerar emotionellt. För att erhålla data genomfördes en kvantitativ studie med webbaserade enkäter vilka skickades till samtliga socionomstudenter vid ett medelstort uni-versitet i Sverige. 210 av 570 studenter besvarade enkäten. Resultatet analyserades mot bakgrund av relevanta teorier och begrepp; ritualer, fasad, främre och bakre region, genusperspektiv samt teorier som specifikt belyser traditionell/a mobbning och kränkningar, nätmobbning och nät-kränkningar. Resultatet visade att en man (4,8 % av 21 män) och åtta kvinnor (4,3 procent av 184 kvinnor), under de senaste sex månaderna, blivit utsatta för nätkränkning. Resultatet visade även att en rad olika emotionella konsekvenser uppstått till följd av nätkränkningarna. Förövarnas vanligaste uppsåt med handlingen var att skoja. Avslutningsvis förs en diskussion om slutsatser-na som också jämförs med tidigare studiers resultat.
39
Fredriksson, Hampus, and Daniel Chamoun. "Nätmobbningsdilemmat: en studie om hur nätmobbning kan hämmas med design på sociala plattformar." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45381.
Full textAbstract:
Nätmobbning är ett stort samhällsproblem som är svårt att eliminera. Vi har dedikerat studien till att ta reda på hur nätmobbning kan hämmas med hjälp av design av kommentarsfunktionen. Till skillnad från mobbning som sker på fysiska platser tar nätmobbning plats när som helst på dygnet. Sociala medier har lockat till miljontals användare vilket har förändrat människors beteenden, detta har fört med sig konsekvenser som nätmobbning, där ungdomar är de mest utsatta. Nätmobbning kan få förödande effekter på individers mentala hälsa och kan leda till bl.a. depression, ångest, sämre självförtroende och kan i vissa fall leda till självmord. Därför är det viktigt att hitta lösningar till detta samhällsproblem. Dagligen delar ett stort antal sociala plattformsanvändare aggressiva kommentarer. Med trakasserier och språk som kan uppfattas negativt kan informationen upplevas hatiskt, stötande och potentiellt skadlig. Genom en litteraturstudie identifierades fyra designprinciper; Designa för självbestämmande, Designa för empati, Designa för reflektion och Designa för helheten. Dessa designprinciper är framtagna för att hämma nätmobbning på sociala plattformar. Litteraturstudien identifierade även hur tidigare funktioner och tillvägagångssätt används för att förebygga nätmobbning. För att möjliggöra studien användes en kvalitativ designforskningsansats. Vid framtagandet av sex designförslag användes designprinciperna, tidigare funktioner och tillvägagångssätt som inspiration. Detta skapade möjligheten att utvärdera hur design kan hämma nätmobbning på sociala plattformar. Studien visar på att designen behöver konstrueras så att designen ger användarna utrymme för (a) reflektion över användarens handlingar, (b) emotionell koppling och (c) beteendeförändring. Med detta kan design skapas för att potentiellt hämma nätmobbning på social plattformar.<br>Cyberbullying is a major societal problem that is difficult to eliminate. We have dedicated the study to finding out how cyberbullying can be inhibited using the design of the comment function. Unlike bullying that takes place in physical places, cyberbullying takes place at any time of the day. Social media has attracted millions of users, which has changed people's behavior. This has brought consequences such as cyberbullying, where young people are the most vulnerable. Cyberbullying can have devastating effects on individuals' mental health and can lead to e.g. depression, anxiety, low self-esteem and can in some cases lead to suicide. Therefore, it is important to find solutions to this societal problem. On a daily basis, a large number of social platform users share aggressive comments. With harassment and language that can be seen negatively, the information can be perceived as hateful, offensive and potentially harmful. Through a literature study, four design principles were identified; Design for self-determination, Design for empathy, Design for reflection and Design for the whole. These design principles are developed to inhibit cyberbullying on social platforms. The literature study also identified how previous functions and means are used to prevent cyberbullying. To enable the study, a qualitative design research approach was used. In the development of six design proposals, the design principles, previous functions and approaches were used as inspiration. This created the opportunity to evaluate how design can inhibit cyberbullying on social platforms. The study shows that the design needs to be constructed so that the design gives users space for (a) reflection on the user's actions, (b) emotional connection and (b) behavior change. With this, designs can be created to potentially inhibit cyberbullying on social platforms.
40
Svedberg, Emma, and Veronika Estebanez. "Skolpersonalens syn på skolans ansvar gällande nätmobbning : Hur skolpersonal talar om ansvar samt skyldigheter." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118087.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur skolpersonal talar om skolans ansvar och skyldigheter gällande nätmobbning bland elever. För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat personal på skolor i Stockholmsområdet. Det insamlade materialet av intervjuerna har vi analyserat med hjälp av diskurspsykologi, med fokus på tolkningsrepertoarer samt subjektspositioner och stake för att få en klarhet över de frågor som har utförts. Den forskning som tidigare utförts, påvisar att skolor inte har vetskap eller kunskap om nätmobbning, att det är något som sker på fritiden och att personalen på skolan har svårt att upptäcka problemet. Även våra informanter tar upp samma problematik, de bekräftar den tidigare forskningen som gjorts gällande bland annat att det inte finns kunskap eller forskning kring yngre åldrar när det kommer till nätmobbning och inte heller ett tydligt förebyggande arbete. Där av kopplas nätmobbning i samband med traditionell mobbning för att få något underlag till ett arbete kring nätmobbningen.
41
Lindberg, Viktoria. "Internetmobbning och självkänsla : En kvantitativ studie om sambandet kring erfarenheter av internetmobbning och grad av självkänsla." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14131.
Full text
42
Jonasson, Dagher Lovisa, and Emma Wiksten. ""Det är så stort och okontrollerbart" : En kvalitativ studie om nätmobbvning ur föräldrarnas perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22124.
Full textAbstract:
I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varit att undersöka vad föräldrar har för kunskaper om deras barns användning av Internet och om fenomenet nätmobbning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med nio informanter. Urvalet har varit föräldrar till barn i åldrarna 13-18 år. För analysen har symbolisk interaktionism använts. Resultatet visade att flera av föräldrarna hade bristande vetskap om deras barns användande av Internet. Flera beskrev Internet som okontrollerbart och upplevde en känsla av maktlöshet och att det var svårt att hänga med i utvecklingen som sker på Internet. Nätmobbning beskrevs som något som var enkelt genom att det går att vara anonym. Verktyg som föräldrarna upplevde sig behöva var mer information om nätmobbning och vad som finns på Internet för att få en bättre förståelse om ungas vardag på nätet
43
Hoelgaard, Sofia, and Gabriela Hyll. "Mobbning IRL och online : En studie om mobbning i det verkliga livet och online." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24638.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan få utlopp både i hemmet och i skolan, både via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, så kallad nätmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkäter i två årskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, även om många också stött på nätmobbning. Vi har även sett att de redan vid ung ålder stött på både mobbning och kränkningar både i det verkliga livet och online.
44
Burman, Susanne. "När mobbningen följer med hem : En kvalitativ studie om skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31742.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är det ska ge en fördjupad förståelse för skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Jag ska också studera hur utvalda pedagoger definierar dessa begrepp och hur de ser på skillnaden mellan dem. Jag ska även undersöka hur utvalda skolor arbetar förebyggande mot traditionell mobbning respektive nätmobbning och om det görs på olika sätt. Metoden i examensarbetet är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och urvalet består av sex kvinnliga verksamma pedagoger. Resultatet visar att intervjupersonerna i min undersökning har en klar definition av vad traditionell mobbning innebär men den skiljer sig dock åt mellan dem. Deras definition av nätmobbning är dock mer diffus och de är mindre preciserade i sina svar. Det finns främst två aspekter som pedagogerna framhåller som de största skillnaderna mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Dessa är: var mobbningen utspelar sig samt innehållet i den. Traditionell mobbning menar de utspelar sig främst i skolan och kan vara av både fysisk och psykisk karaktär medan nätmobbning istället utspelar sig i hemmet och att den fysiska delen inte existerar. Utifrån resultatet kan man utläsa att skolornas förebyggande arbete mot mobbning främst riktar sig mot traditionell mobbning som sker på skolan. Arbetet mot nätmobbning tar betydligt mindre plats och är inte lika genomarbetad och rutinmässig. Detta tror intervjupersonerna beror främst på den bristande kunskapen om ämnet i fråga. Pedagogerna anser dock att mycket av arbetet om värdegrund och respekt även är förebyggande mot nätmobbning.
45
Jansson, Rebecca, and Malin Nordin. "Det som inte löst sig på fritiden kommer tillbaka in i skolan : En studie om fritidshemspersonals attityder och uppfattningar om arbete mot kränkande behandling på nätet." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31852.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens attityder och uppfattningar om kränkande behandling på nätet, samt deras uppfattning om verktyg för att motverka mobbning som sker på nätet. Detta har studerats genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät som besvarats av personal arbetande på fritidshem i Sverige, samt genom två halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade fritidslärare arbetande i olika verksamheter i samma kommun. Utifrån studiens syfte har datamaterialet analyserats och presenteras under resultatdelen. Enkätstudien och intervjustudien presenteras enskilt under resultatdelen. I resultatet fann vi samband mellan enkätstudien och intervjustudien som därefter diskuteras under följande rubriker; En otrygg arena; där informanternas uppfattning är att internet inte är en trygg plats för barn att vistas på. Hur kommer man åt problemet; där resultatet visar att större delen av informanterna inte tror att ett barn som kränks på internet berättar det för en vuxen. Att finna intresse; som visar att det kan vara en svårighet att växa upp under olika tidsperioder, då barnens internetvanor har förändrats, samt Skolans ansvar; där det menas att det bör finnas utbildning från skolans håll som ger personalen verktyg för hur ett arbete mot kränkande behandling på internet kan se ut.<br><p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>
46
Hussein, Mohamed Yasra, and Paulina Mäyrä. "“KVINNOR ÄR I EN UNDERLÄGSEN POSITION” : -En kvalitativ studie om unga kvinnors erfarenheter av fenomenet nätmobbning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54868.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka 18–25 åriga kvinnors erfarenheter av nätmobbning samt om normbrytande faktorer bidrar till deras utsatthet. Studien utgick från kvalitativ grund med fem semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta analyserades intervjuerna med hjälp av de teoretiska ramverken, genusteori och socialkonstruktivismen. En tematisk analysmetod genomfördes, vilket resulterade i tre huvudteman erfarenheter, kvinnors utsatthet på internet och könsnormer. Studiens resultat visade att unga kvinnor har erfarenheter av nätmobbning, antingen genom att de själva blivit utsatta eller att de bevittnat någon annans utsatthet på internet. En central aspekt som intervjupersonerna belyste i studien, var de bidragande faktorer till deras utsatthet, det framkom att normbrytande beteenden och normbrytande utseenden ökade risken för utsatthet på internet. Sammanfattningsvis betonades förebyggande och åtgärdande socialt arbete i relation till studiens resultat. För att arbeta förebyggande på mikro-, makro- och mesonivå krävs det en kartläggning av risk och skyddsfaktorer, resurser samt omfattande kunskap om ämnet nätmobbning.<br>The purpose of this study was to investigate 18–25 year-old women's experiences of cyberbullying and whether norm-breaking factors are contributing to it. The study was based on a qualitative basis with five semi-structured interviews. Based on this, the interviews were analyzed with the help of the theoretical frameworks, gender theory and social constructivism. A thematic analysis method was implemented, which resulted in three main themes of experience, women's susceptibility on the internet and gender norms. The results of the study showed that young women have experience of cyberbullying, either by being subjected themselves or by having witnessed someone else be subjected to cyberbullying. A key aspect that the interviewees highlighted in the study was the contributing factors to their susceptibility on the internet, it emerged that norm-breaking behaviors and norm-breaking appearances increased the risk of being subjected to cyberbullying. In summary, proactive and remedial social work in relation to the results of the study was emphasized. To work proactively on micro-, macro- and meso, it requires an analysis of risk and protective factors, resources, and extensive knowledge of the subject cyberbullying.
47
Nordahl, Emma. "Skolans roll vid kränkande behandling på nätet : En studie om arbetet mot nätmobbning på en skola." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32400.
Full textAbstract:
Syftet med denna empiriska studie är att synliggöra en grundskolas tolkning och förebyggande arbete mot kränkande behandling på internet. Genom att svara på vilken syn de olika professionerna i skolan har, från rektor till klasslärare, om skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling på internet kommer syftet besvaras. Tillvägagångssättet för att besvara frågeställningarna i studien har varit kvalitativa intervjuer där informanternas svar står för studiens resultat. Till studien har fyra professioner som är verksamma på samma skola bidragit med sina uppfattningar och svar på intervjufrågorna. Studiens resultat synliggör att skolan saknar ett tydligt förebyggande arbete och att det främst är upp till undervisande lärare att jobba med frågorna som rör kränkande behandling på internet. Studien visar vilken brist som finns i det förebyggande arbetet och vad verksamma lärare tycker krävs för att det förebyggande arbetet ska bli bättre. Således kan denna studie vara intressant för skolor att ta del av för att själva veta vad som krävs och vad verksamma lärare önskar rent kunskapsmässigt för att på lång sikt minska den kränkande behandlingen på internet hos eleverna.
48
Eriksson, Emma, and Gisela Jägebratt. "Nätmobbning – Bör det bekämpas på samma sätt som mobbning? : En fallstudie utifrån fyra olika kommunala högstadieskolor." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12040.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka om det bör finnas skillnader i skolornas arbete med att motverka mobbning och nätmobbning. Den empiriska data samlades in genom intervjuer med de fyra olika kommunala högstadieskolors personal och genom en enkätstudie med skolornas elever. Personalen som intervjuades var antingen en rektor eller en biträdande rektor tillsammans med en kurator eller en elevassistent. Eleverna som deltog i undersökningen var från årskurs sju eller åtta från varje skola. Enligt svensk lag måste skolor arbeta mot mobbning i alla dess former. Mobbning kan resultera till negativa effekter och bör därför motverkas. Teorin definierar mobbning med tre kriterier: upprepande, avsiktlighet och obalans i maktförhållande. De här kriterierna uttrycks annorlunda för nätmobbning. Förutom teorier om mobbning och nätmobbning innehåller uppsatsen teorier om mobbningsorsaker och förebyggande åtgärder. Enligt respondenterna är det ingen skillnad mellan mobbning och nätmobbning. Genom det här tycker de att det inte bör vara någon skillnad i det motverkande arbetet. Resultatet från enkätstudien visade att fler elever tycker att deras skola hade ett mer framgångsrikt förebyggande arbete mot mobbning än mot nätmobbning. Slutsatsen som vi drar i diskussionen är att skolorna gör skillnad i processen när mobbning eller nätmobbning har uppstått, i form av bevissamlande. Vi skulle däremot vilja se att det främjande arbetet i framtiden bör involvera information om konsekvenserna av nätmobbning, till exempel påföljderna för den som mobbar och utsattheten för den mobbade.<br>The purpose of this essay is to research if there should be any difference between how schools prevent bullying and cyberbullying. The empirical data was gathered through interviews with four different public secondary school staff and through surveys with each schools’ pupils. The staff that were interviewed were either a principal or a vice principal together with either a school counsellor or a teaching assistant. The students that participated in the survey were from seventh or eighth grade of each school. According to Swedish law, schools have to work against bullying in all their forms. Bullying can eventuate to negative effects and should therefore be prevented. Theories define bullying with three criteria: repeating, intentionality and an imbalance of power. These criteria are different when it comes to cyberbullying. Besides the theories about bullying and cyberbullying, this essay also includes theories about bullying causes and preventions of it. According to the respondents, there is no difference between bullying and cyberbullying. Due to this, they mean that there should not be any difference in the schools’ preventive work either. The results from the survey showed that more students think their school has a more successful preventive work against bullying than cyberbullying. The conclusion that we draw in the discussion is that the schools make a difference in the process when bullying or cyberbullying has occurred, in sense of evidence gathering. We would, however, like to see that the supportive work in the future will involve information about the consequences of cyberbullying, for example the penalties for the bully and how the victim is affected.
49
Bohm, Charlotte, and Amel Bukaric. "Nätrelaterad brottslighet kopplat till unga vuxna på sociala medier. Erfarenheter, upplevelser och åsikter om nätkränkningar och nätmobbning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26398.
Full textAbstract:
Näthat på sociala medier är ett socialt fenomen som blivit aktuellt med den globala digitaliseringen. Forskning generellt beskriver näthat som ett samlingsbegrepp av olika beteenden såsom kränkningar eller mobbning som sker online. Definitionen av näthat är avgörande för att kunna studera ämnesområdet och att urskilja traditionell mobbning från nätmobbning. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka unga vuxnas erfarenheter, upplevelser och åsikter om nätkränkningar och nätmobbning på sociala medier med hjälp av semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Genom de bedrivna kvalitativa intervjuerna kan det fastställas att “traditionell” mobbning och mobbning som sker över nätet har likvärdiga konsekvenser gällande personers mående. Offer uppger konsekvenser av psykosomatiska symptom såsom ångest och depression. Resultatet påvisade även en allmän attityd mot nätkränkningar och nätmobbning som inte stämmer överens med konsekvenserna. På sociala medier förekommer det en ständig risk för användare att bli utsatta för näthat, oavsett tid och rum vilket gör personerna till lättillgängliga offer. Genom intervjuerna framgick det att marginaliserade grupper inom samhället exempelvis personer med funktionsvariationer, HBTQ-personer och personer med utländsk etnicitet, löper hög risk för att utsättas för nätkränkning och nätmobbning. Förutom ytterligare forskning krävs det att samhället tar fenomenet på allvar. I framtiden måste sociala aktörer samarbeta för att öka den allmänna förståelsen över hur användare ska kunna behandla varandra med respekt på sociala medier.<br>Cyberagression on social media has become an issue over the world, since the technological revolution in the modern society. Research on the field describes cyberagression as a generic term of online behaviors like harassment or bullying on the Internet. The definition of cyberagression is essential to do research in the subject and to distinguish “traditional” bullying from cyberbullying. The aim of this study is to investigate young adults’ experiences and opinions to cyberharassment and cyberbullying on social media by using semi- structured qualitative interviews. According to the conducted interviews it can be confirmed that traditional bullying and bullying online has comparable consequences to the overall health of the individuals. Victims of cyberagression report negative effects on their well-being of psychosomatic difficulties, for instance anxiety and depression. The results of the study approved that the general attitude to cyberharassments and cyberbullying did not correspond with the consequenses of cyberaggression. On social media the online-users can be exposed to cyberhate regardless of time or space and it brings the opportunity for being easy-target victims. Due to the interviews it appeared that marginalized groups for example persons with various disabilities, part of the LGBTQ- community and persons with foreign origin had a substantial risk to be victimized of cyberharassment and cyberbullying. In addition to further research in the field, society has to take the phenomenon more seriously. In the future social actors need to collaborate as the understanding can increase about how the Internet users can treat each other more respectfully on social media.
50
Backlund, Sanna. "#Ständigtuppkopplad : Hur påverkar de sociala medierna unga barns hälsa ochmående?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36051.
Full textAbstract:
Detta arbete har som syftet att ta reda på hur barn i åldrarna 7-11 år använder sig av de sociala medierna, i hur stor utsträckning och vad de har för erfarenheter av detta. Förutom det vill jag ta reda på hur de sociala medierna påverkar elevernas hälsa och mående i åldrarna som jag har valt att fokusera på. Jag är även intresserad av att ta reda på hur man arbetar och talar om de sociala medierna i skolan. Vad man ska tänka på och vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med dessa. Det empiriska materialet består av en kvantitativ enkätundersökning med elever i en årskurs 3 samt 4 kvalitativa intervjuer med både lärare och kuratorer. Utifrån det resultatet som jag fått genom tidigare forskning, enkätundersökningen och intervjuerna så har jag kunnat se ett samband mellan användandet av sociala medier och barnens hälsa och mående. Barn är idag uppkopplade ca 2-3 timmar per dag och kan där ta del av otroligt mycket information. När det handlar om barn i de yngre åldrarna och utsatthet och nätmobbning så handlar det oftast om att det sker via spel, att barn får utstå elaka kommentarer från en motspelare. Det är också vanligare med enstaka, enskilda kommentarer istället för en långdragen, ständigt pågående nätmobbning. Lärare behöver bli mer uppdaterade om hur eleverna använder de sociala medierna och hur de kan arbeta med det i skolan. Sommaren 2018 träder en ny, uppdaterad läroplan i kraft och förhoppningsvis leder den till att ämnet tar mer plats i undervisningen och att lärare får möjligheten attutveckla sina kunskaper om detta.