Dissertations / Theses on the topic 'Natuer'

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar. Vi är också inspirerade av fenomenografin när vi söker förskolebarnens beskrivningar av naturbegreppet.Resultatet av vår studie visar många olika beskrivningar av vad natur är för förskolebarn, samt att de har varierade kunskaper om naturen. Förskolebarnen har också olika upplevelser av naturen där de upplevde utevistelser utan mål eller syfte som mindre roliga. Erfarenheterna beskriver barnen utifrån sig själva, familjen och förskolan.

QC 20171102

The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, Västernorrland, Jämtland and Örebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure. This study takes its basis in a bottom-up approach which focuses on value conflicts that have emerged regionally and how different fundamental attitudes brings forward different aspects of sustainable development. Interviews with County Administration officials show that there are differences in the approach and different key factors that have affected the selection of sites and the work with area protection. One approach starts from an ecological point of view while the other takes the socio-economic aspect more into consideration during the selection process. Two main factors that have emerged are also the importance of the regional landowner-structure and the evident time- and staff shortage that has been experienced in all four counties. The results also show that the nature reserve form is the most common area protection for Natura 2000-sites with forest habitats in the four examined counties.

Natura 2000-nätverket är ett av EU:s många verktyg och i särklass det främsta bidraget till att hejda förlusten av den biologiska mångfalden. Denna uppsats är en fallstudie för att se hur det regionala arbetet med Natura 2000-nätverket sett ut i fyra olika län. Dessa län är Södermanland, Västernorrland, Jämtland och Örebro län. De har jämförts utifrån det teoretiska begreppet hållbar utveckling. Uppsatsen beskriver hur tjänstemän på länsstyrelserna ser på den regionala implementering av Natura 2000-nätverket när det gäller urval av Natura 2000-område med skogshabitat och tillblivelsen av ett ytterliggare områdesskydd.

Studien utgår från ett underifrånperspektiv som fokuserar på de värdekonflikter som uppstått regionalt och hur olika grundinställningar lyfter fram olika aspekter av hållbar utveckling. Intervjuer med länsstyrelsens aktörer visar att det finns skillnader i tillvägagångssättet och olika nyckelfaktorer som påverkat urvalet av område och arbetet med områdesskyddet. Det ena tillvägagångssättet tar sin grund i ett mer ekologiskt synsätt medan det andra tar större hänsyn till de socioekonomiska aspekterna i urvalsprocessen. Två huvudfaktorer som framkommit är även betydelsen av den regionala markägarstrukturen och den upplevda personal - och tidsbrist som tydligt framgår i alla de fyra undersökta länen. Resultatet visar även att naturreservatsformen är det vanligaste områdesskyddet för Natura 2000-områden med skogshabitat i de fyra studerade länen

The Convention on Biological Diversity (CBD) promotes the Ecosystem Approach (EA). In this thesis it is analyzed how the EA approach could be applied to regional management of coastal areas in Sweden. The aim of this report is to compare management for preserving biodiversity on a landscape level in two regional coastal areas in Uppsala and Västra Götaland respectively. In Uppsala, one of the plans consists of a previous nature reserve and in Västra Götaland, a Regional landscape strategy has been established. The ecosystem approach is used as a theoretical framework in this thesis. More precisely, five EA operational guidelines have been used as analytical tools in the comparative approach adopted.

The results show that the Västra Götaland Regional landscape strategy has been most consistent with the EA framework, since it fulfills three of the five operational guidelines while Gårdsskärskusten only accomplish two of the criteria. The social aspects are more central in the landscape strategy than in Gårdskärskusten, which is the main difference between the two plans. One area of inadequacy detected in the landscape strategy was the few identified aspects on maintenance of landscape connectivity features. The Regional landscape strategy could, if established in every county in Sweden, be a way to prevent the loss of biodiversity. However the plan needs to be supported by actions where preservation and utilization are integrated in an economic context. By considering nature protection as a development opportunity in strategic planning rather than as only a cost, important steps towards a sustainable future can be taken.

För att implementera målsättningarna i FN:s Konvention om Biologisk Mångfald har en ekosystemansats (EA) antagits och en viktig ekosystemtyp i Sverige där EA kan appliceras är kuster. Syftet med examensarbetet är att, med ekosystemansatsen som analysverktyg, studera hur och varför två planer för att bevara biologisk mångfald på landskapsnivå i två regionala kustområden i Uppsala län respektive Västra Götalands län skiljer sig åt. Planen består i Uppsala län av ett tilltänkt naturreservat och i Västra Götalands län av en Regional landskapsstrategi. Uppsatsens teoretiska förankring sker i ekosystemansatsen, med fokus på dess fem vägledande punkter och metodvalet är en jämförande design. Inom ramen för den jämförande designen har sedan en innehållsanalys samt kompletterande semistrukturerade intervjuer utförts.

Resultatet visar att den Regionala landskapsstrategin i dagsläget är mer i linje med ekosystemansatsen, eftersom den uppfyller tre av fem vägledande punkter medan processen med Gårdsskärskusten enbart uppfyller två av fem vägledande punkter. I landskapsstrategin är sociala aspekter centrala och det är en förklaring till varför de olika planerna skiljer sig åt. Intressant är dock att betoningen på aktörsinvolvering verkar leda till att vissa ekologiska grundprinciper som konnektivitet i landskapet tonas ned, vilka är framträdande i processen med Gårdskärskusten. Regionala landskapsstrategier kan enligt min mening innebära ett stort steg mot att hindra förlusten av biologisk mångfald i Sverige om de uppförs i varje län. Inom landskapsstrategierna är det vidare essentiellt att skyddade områden, som exempelvis Gårdsskärskusten, också inkorporerar ett landskapsstrategitänk och i många fall innebär det att skötselåtgärder fortsätter att utföras. Svårigheten kan dock vara hur finansieringen av skötseln skall ske men där finns alternativa inkomstmöjligheter, från exempelvis naturturism och stresshantering på företag, som behöver utvecklas ytterligare.

Sammanfattning

Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats. Deras svar har jag sedan jämfört med mina skriftliga källor. Resultaten från enkäterna överensstämmer mestadels med de fakta som jag har fått från litteratur och internetkällor. Lärarna uttrycker dock fler problem med utomhuspedagogiken vilket är naturligt eftersom de verkar i verkligheten, medan skriftliga källor i första hand vill inspirera till utomhuspedagogik. Sammanfattningsvis kan svaren utläsas som att man bör använda sig av utomhuspedagogik inom NO-ämnena. Man kan använda sig av utomhuspedagogik i samtliga ämnen, det är bara fantasin och möjligtvis gruppstorleken som sätter gränser. Att säga att utomhuspedagogiken är ett måste, är väl lite att ta i, men rätt använt är utomhuspedagogiken betydligt mer än bara utelek. Utomhuspedagogiken är ett bra komplement till undervisningen i klassrummet som ger möjligheter till att arbeta med skolans alla kursplaner och socialt samspel, samtidigt som eleverna får frisk luft, motion och tränas i att själva söka sin kunskap.

Nyckelord: Utomhuspedagogik, undervisning, skola, natur

Abstract

Nowadays there is a lot of talk about outdoor education. Outdoor education means to move the education out of the classroom, to let the pupils learn from, and in, their surroundings. My question is if outdoor education is an important methodology when you work with pupils 9-11 years old, or is it only outdoor playtime? To answer that, I have sent questionnaires to teachers who work in year 3-5 over most parts of Sweden. I sent out 105 questionnaires, and got 40 answers. Afterwards I have compared the teachers’ answers with my written sources. The outcome of the questionnaire corresponds in most cases with the facts that I got from literature and internet sources, even if the teachers can see more problems with outdoor education. This seems naturally as they work in the real world, and books mostly want to inspire teachers to work with outdoor education. In summary the result shows that you ought to use outdoor education in science subjects. You can use outdoor education in all subjects, only your imagination and maybe the size of your group will set the limits. You cannot say that you have to use outdoor education, but correctly used the outdoor education is much more than just outdoor playtime. Outdoor education is a good complement to the education within the classroom. It provides opportunities to work with all the curriculums and with social teamwork. In addition the pupils get fresh air, exercise and learn how to search their own knowledge.

Keywords: Outdoor education, teaching, school, nature

I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.

Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex. vad gäller besökarstudier och hur djurlivet påverkas. Den forskning som bedrivits och den litteratur som finns tillgänglig härstammar huvudsakligen från Nordamerika och saknas i stor utsträckning från svensk sida. När det gäller den faktiska förvaltningen, av såväl naturreservat som nationalparker, så är denna likartad och bygger huvudsakligen på en kombination av en grundläggande direkt styrning genom föreskrifter och mera allmänna indirekta metoder, i form av bland annat information och anlagda leder, vilka ofta syftar till att kanalisera och koncentrera besökarna. Skötselplanerna fyller i stort sin grundläggande funktion men är idag något eftersatta och i behov av en revidering där åtgärder som rör friluftslivet och dess påverkan ges större utrymme och där man så långt som möjligt söker använda sig av nyare kunskap inom området. En något förändrad attityd till naturvård och friluftsliv kan dock skönjas och planer för framtida åtgärder håller för närvarande på att utvecklas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur. Deltagarna upplever att stadsmiljön är en plats där stress och buller från trafik är framträdande men trots det ser många staden som sin naturliga miljö. Flertalet av respondenterna framhåller ett lugn i naturen och en möjlighet att koppla av samt en tystnad som inte finns i samma utsträckning som i staden. Det är inte ansträngande att vistas i naturen och där det finns möjlighet att hämta kraft för att klara av vardagen.

The purpose with this paper is to examine the view of nature and the urban environment from a health point of view, from ten individuals in a rehabilitation Program, with focus on nature. Interview was chosen as method due to it was considered to be the most appropriate method to respond to the purpose of the paper. Using interview as method made it possible to understand the insights and thoughts of the individuals about the nature. The interviews where analyzed with inspiration from Steinar Kvale and his “meningskategorisering”. The result showed that the majority of the individuals experienced wellbeing when visiting the nature and its environment among plants and animals. The individuals experienced that the urban environment is a place where stress and noise from traffic is frequent. Despite that, many individuals feel that the natural environment for them is the urban environment. Most of the individuals points out that there is calm in the nature and a possibility for relaxation that does not exist in the urban environment in the same extent. The individuals describe the possibility to cope with the everyday life through the strength they receive from the nature.