Academic literature on the topic 'Naturligt tal'

[Enhjørningen] skulle lige til at gå videre, da den fik øje på Alice. Den vendte sig straks om og stod lidt og kiggede på hende - med et meget hånligt udtryk i ansigtet. „Hvad -er- det dér - for noget? “ spurgte den omsider. „Det er et barn!" svarede Haigha ivrigt og skyndte sig derhen for at præsentere Alice. Samtidig rakte han begge hænderne ud mod hende - på sin angelsaksiske manér. „ Vi har først fundet det i dag. Det er lige så stort som selve livet og dobbelt så naturligt! “ „Jeg har altid troet, at børn kun var noget, der fandtes i eventyrene!" sagde enhjørningen. „Er det levende?" „Det kan tale," sagde Haigha højtideligt. Enhjørningen kiggede drømmende på Alice og sagde: „ Tal, barn!" (Lewis Carroll: Bag spejlet. 1871 (da. 1947)).

Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television.

Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt.

Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord.

Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig.

The aim of the thesis is to gain knowledge concerning what pupils aged 8 and 9 need to learn to become familiar with negative numbers. The framework used in this research, variation theory, impliesthat students' problems in learning what was intended may have to do with the fact that some critical aspects of the studied object have not yet been discerned by the student. To get the pupils to understand the idea behind each critical aspect, carefully constructed examples were used. According to variation theory it is necessary to experience differences before you experience similarities. To answer the research question data was collected by using the learning study model. It is characterized by an iterative design where I as a researcher collaborate with teachers to try to find and orchestrate the critical aspects. The method is interventionist, which means that interventions are done in teaching. In the learning study I have cooperated with two primary school teachers and 64 pupils in four different classes. The data consists of video-recordings of lessons, pre- and posttests, interviews with pupils and notes from the meetings of the learning study group. When planning lessons as well as analyzing data, concepts relating to the theory of variation have been used as analytical tools. This thesis contributes to research by investigating in detail what aspects students need to differentiate in order to become familiar with negative numbers. The results show that the pupils needed not only to discern, but also to differentiate three different critical aspects: To differentiate the values of two negative numbers. To differentiate the function of the minuend versus the function of the subtrahend in a subtraction. To differentiate the minus sign for negative numbers versus the minus sign for subtraction.

Föryngringen av skog på Gotland har historiskt sett varit problematisk under lång tid och i dagsläget används främst markberedning följt av plantering av tall. Förutsättningen för föryngring under skärm samt naturlig föryngring under fröträd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport då det råder brist på skriftliga sammanfattningar om dessa båda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fältstudier på 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen på Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgång på norra Gotland samt fungera väl på nordöstra Fårö. Förutom på Fårö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bäst resultat. Plantering under skärm och självföryngring under skärm verkade fungera på norra Gotland på jordar av grus och sand. Att resultatet skiljer sig åt beror sannolikt på olika markstrukturer för de olika delarna av ön där vissa av norra Gotlands jordar med sand, grus och mindre stenstruktur har större nytta av en högskärm samt lämpar sig bättre för naturlig föryngring.

I min studie har jag valt att undersöka elevers förståelse och svårigheter om talomvandling mellan olika former (bråk, decimal och procent). Syftet med detta arbete är att ta reda på elevernas förståelse för och svårigheter med att omvandla tal mellan bråkform, decimalform och procentform. Dessutom ville jag ta reda på om det skiljer i svårighet mellan benämnda uppgifter och rutinuppgifter när det gäller talomvandling. Med rutinuppgifter avser jag uppgifter utan text. Rutinuppgifternas syfte är att utveckla procedurförmåga medan de benämnda uppgifterna också utvecklar problemlösningsförmåga. Undersökningen i denna studie bygger på ett skriftligt test. Totalt deltog 243 elever i årskurs 7–9. Resultatet visar att eleverna har förståelse för talomvandling när det gäller • Möjligheten att skriva ett tal på olika form. • Relativ storlek på tal i bråkform, decimalform och procentform. Dock visar det sig att cirka 45 % av eleverna har svårigheter med talomvandling när det gäller • Sambandet mellan del av helhet i en delvis skuggad figur och tal i bråkform, decimalform och procentformSamt visar att cirka 71 % av eleverna har svårigheter med talomvandling när det gäller • Utbytbara uttryck för tal mellan bråkform, decimalform och procentformVidare visar resultaten på att det är svårare att lösa benämnda uppgifter än rutinuppgifter. Resultaten visar att cirka 55 % av eleverna klarade rätt svar när det gäller rutinuppgifter medan bara 34 % av eleverna klarade rätt svar när det gäller benämnda uppgifter. Min undersöknings resultat visar att en stor del av eleverna har brister i uppmärksamhet så att matematik lärare måste betona att eleverna måste förbättra sig genom att läsa frågan och förstår vilka svar vi fråga efter. Ett laborativt arbete är viktigt med en god kommunikation och lärarna måste försäkra sig om att det laborativa arbetet är relevant som kan utveckla elevernas förståelse om talomvandling. Lärarna måste använda matematiskt språk på lektionerna så att eleverna vänjer sig uttrycka sig med matematikspråk. Grupparbete är bra metod så att eleverna ska kunna använda matematikspråk och tala med både klasskamrater och läraren. Jag tror att lärarna bör ta mer genomgångar på tavla och visa eleverna steg för steg hur lösningsprocesser måste vara samt träna mer med benämnda uppgifter. Lärare ska arbeta mer med ordkunskap. Matematikläraren bör samarbeta med modersmålslärare ger matematiklärare en viktig kunskap om hur barnet förstår och uttrycker sig på sitt modersmål och kan tillsammans vidta lämpliga åtgärder.

Research has shown mathematics education is highly dependent on teaching materials. Here mathematics textbooks have a dominant role in Swedish schools. When curriculum determines the content of textbooks, it promotes confidence in both schools and teachers. The purpose of this study is to analyze and compare textbooks using Basil Bernstein’s theoretical concepts of classification, frames and sequencing to investigate how content and structure are connected to the calculation methods of addition and subtraction. The following questions are posed: In what way have the calculation methods of addition and subtraction of the natural and rational numbers been presented in four selected textbooks for grade 4 in Swedish public schools? What are the similarities and differences in content and structure in these teaching materials? The study finds a variety and selection of material presented in the selected textbooks. Consequently, it is important for teachers to take in to consideration the content and structure of a textbook in mathematics to realize its potential in the classroom.

Formålet med studien er å undersøke ulike norske interessentgruppers etterspørsel etter og bruk av foretaks miljørapportering.1 På grunn av de miljøutfordringer samfunnet står overfor, er slik kunnskap viktig i seg selv. Generelt kan studier av etterspørsel etter miljørapportering si noe om i hvilken grad dagens miljørapporteringspraksis blir oppfattet å være vesentlig og nyttig. Dette er ekstra relevant siden det er dokumentert at den generelle kvaliteten på foretaks miljørapportering er svært lav. På sikt kan kunnskap om etterspørsel og bruk bidra til å identifisere og eventuelt tette forventningsgap mellom tilbud og etterspørsel etter foretaks miljørapportering.2 De tradisjonelle formålene med regnskap blir benyttet som rammeverk for å analysere bruken av rapporteringen. Miljørapportering har imidlertid noen naturlige særtrekk som utvider grensene sammenlignet med finansregnskapet, slik som eksterne effekter og ikke-finansielle målsettinger. Det er derfor utviklet et rammeverk som spesifiserer fire typer bruk av (og etterspørsel etter) informasjon. Ressursallokeringsformålet deles i verdsettingsformål og andre ressursallokeringsformål. Kontrollformålet deles i bruk av informasjon ex-ante og ex-post. Feltstudiens empiri stammer fra intervjuer med og/eller dokumentstudier knyttet til 23 interessenter fra ulike interessentgrupper (investorer, kreditorer, kunder/innkjøpere, NGO-er, og ulike myndigheter). Både privat og offentlig sektor og enheter med profitt- og ideelt/sektorpolitisk formål er inkludert.