Relevant bibliographies by topics / Naturvetenskapliga begrepp och begreppsbildning

Contents

  1. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Naturvetenskapliga begrepp och begreppsbildning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Naturvetenskapliga begrepp och begreppsbildning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Naturvetenskapliga begrepp och begreppsbildning"

1

Hyttinen, Ulla, and Ninni Eriksson. "Att lära naturvetenskap och naturvetenskapliga begrepp med yngre barn. : ­genom att använda sagan som ett pedagogiskt verktyg." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18241.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sarhan, Sinan. "Arbetssätt för att stödja begreppsförståelse och språklärande i NO : Vilka arbetssätt använder lärare för olika begrepp i naturvetenskapliga ämnen i grundskolan för årskurs 1-3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33171.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder för att utveckla elevernas begreppsförståelse i naturorienterande ämnen för elever i årskurs 1–3. Vidare har jag undersökt hur lärarna tillämpar dessa arbetssätt på lektionerna och vilka som de anser är mest lämpliga för att använda med eleverna som har lågspråknivå för att stödja lärandet i naturorienterande ämnen. För att kunna besvara undersökningens frågeställningar används två metoder, en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning. Resultatet som jag har kommit fram till i undersökningen visar att de flesta lärare integrerar olika arbetssätt för att tydliggöra och konkretisera begreppen för eleverna så gott som möjligt. Lärarna använder också flera arbetsmetoder för att kunna hjälpa elever som har lågspråknivå och andra modersmål än svenska att förstå centrala ord och begrepp i NO-undervisningen till exempel genom bildstöd, att använda alla sinnen, digitalisering, att analysera och tydliggöra begreppen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hårdén, Sara. "Naturvetenskapliga begrepp i vardagliga samtal : En observationsstudie med fokus på lärande samtal i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-12219.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ”lokal teori”, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen. Vissa begrepp har barnen till synes en lägre grad av förståelse för och vissa begrepp är de väl bekanta med men har inget specifikt ord för. Det finns också olika sätt att förklara naturvetenskapliga fakta, vilka inte alltid motsvarar frågeställarens, barnets och/eller pedagogens, förväntningar. De huvud­sakliga slutsatser som har dragits är följande: även om ett barns ordförråd för att beskriva naturvetenskapliga fenomen är rikt ger det inte automatiskt en god begreppsbildning, det informella samtalet är en viktig resurs i barnens lärande samt att det är viktigt att använda rätt förklaringsmodell vid varje tillfälle.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pålsson, Patricia, and Kim Wilhelmsson. "Drama och naturvetenskapliga begrepp : En litteraturstudie om dramats effekter på den naturvetenskapliga begreppsförmågan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38915.

Full text
Abstract:
Trots att estetiska uttrycksformer som drama ingår i rådande läroplan för grundskolan lämnar det sällan botten av hierarkin av skolämnen. Naturvetenskapen innehåller flera abstrakta begrepp som kan vara svåra att tillägna sig. Tidigare forskning visar att dramatisering av naturvetenskapliga begrepp kan hjälpa utvecklingen av elevernas begreppsförmåga. Forskningen i detta tvärvetenskapliga fältet är däremot väldigt begränsad. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om drama som pedagogiskt hjälpmedel inom NO-didaktiken för att utveckla grundskoleelevers naturvetenskapliga begreppsförmåga, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka effekter har NO-undervisning med inslag av drama på grundskoleelevers naturvetenskapliga begreppsförmåga? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om NO-undervisning, naturvetenskapliga begrepp och drama. Vårt resultat visar att NO-undervisning med inslag av drama både har en statistiskt signifikant och upplevd positiv effekt och är en fungerande undervisningsmetod för att förbättra elevernas begreppsmässiga förmåga för naturvetenskapliga begrepp. Många vetenskapliga studier hade en begränsande omfattning, både vad det gäller tid och population. Det vetenskapliga underlaget innehåller endast en svensk studie. Följaktligen behövs fler longitudinella studier för att säkerställa hållbarheten av effekterna och fler svenska studier för att öka den nationella relevansen. För ett lyckat införande av det pedagogiska hjälpmedlet krävs goda kunskaper både om drama och naturvetenskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Delic, Mimmie, and Jill Karlsson. "Matematik på lika villkor : – flerspråkighet, begrepp och kultur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31852.

Full text
Abstract:
I vår studie är syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning påverkas av språk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen syftar till att ta reda påvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda på vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i ämnetmatematik och svenska som andraspråk. I resultatet av vår undersökning har vi kommit fram till attspråket och kulturen har stor inverkan på begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andraspråk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Tardelius, Sabina, and Frida Walstedt. "Ämnesspråk och begreppsbildning i de samhällsorienterande ämnena." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35607.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare arbetar med utvecklingen av ämnesspråk. Studien baseras på fyra olika intervjuer utförda på fyra olika skolor med sex olika lärare, som alla undervisar i de samhällsorienterande ämnena, årskurserna 4-6. Materialet transkriberades för att kunna ligga till grund för den analys som återfinns i arbetet. Tidigare forskning på området ämnesspråk och språkinriktad undervisning belyser att skolspråket ofta är mer abstrakt och för att elever ska kunna gå från ett vardagsspråk till ämnesspråk måste de vara förtrogna med begreppen.Vi undersöker vad verksamma lärare har för erfarenheter av undervisning i ämnesspråk samt vilken problematik de möter i klassrummet. Vidare undersöker vi även vilka metoder som är gynnsamma samt hur de arbetar kring den problematik som finns.Vårt resultat visar att lärares erfarenheter påminner om varandras, att ämnesspråk är något alla elever ofta upplever som svårt. Resultatet visar även att utvecklingen av ämnesspråk är starkt sammankopplat med en elevs vardagsspråk samt att problematik grundar sig även till viss del i hur utvecklat språket är. Det framkommer även att de fyra olika ämnenas språk är mer eller mindre svåra beroende på elevernas erfarenheter. Lärarna uttryckte även att eleverna behöver arbeta med begrepp på olika sätt och behöver möta dem i olika sammanhang för att kunna bli förtrogna med dem. Hur de olika lärarna arbetar med ämnesspråk och begrepp skiljer sig åt men de lyfter att de måste anpassa sin undervisning helt och hållet till de olika nivåerna eleverna befinner sig på.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Brattlöf, Marie. "Matematisk begreppsbildning för elever med läs-och skrivsvårigheter." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7004.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lund, Maja, and Sanna Mattison. "Naturvetenskapliga begrepp, en språklig utmaning för NO-lärare? : En kvalitativ intervjustudie om hur språk påverkar förståelsen av naturvetenskapliga begrepp hos första- och andraspråkselever." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22088.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att synliggöra hur NO-lärare hanterar den språkliga utmaningen som finns med att lära ut naturvetenskapliga begrepp samt om lärarna uppfattar att det finns några likheter och skillnader i första- och andraspråkselevers förståelse av naturvetenskapliga begrepp. Vår kvalitativa studie tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, translanguaging och ett pragmatiskt perspektiv på lärande. I studiens resultat konstateras att lärare är medvetna om den språkliga utmaningen med att lära ut naturvetenskapliga begrepp men har otillräckliga redskap och resurser för att hantera den. Resultatet visar även att bristande kunskaper i vardagsspråket så som ord runt omkring de naturvetenskapliga begreppen är den främsta orsaken till andraspråkselevers svårigheter med förståelse. Vidare fastslås att andraspråkselever har större språkliga utmaningar på grund av färre erfarenheter om den naturvetenskapliga världen än vad förstaspråkselever har, eftersom den primära approprieringen skett på deras modersmål. Därför ska andraspråkselever få möjligheten att använda sitt förstaspråk i undervisningen genom translanguaging, i syfte att stärka deras språkutveckling och begreppsförståelse. För att hantera den språkliga utmaningen med naturvetenskapliga begrepp dras slutsatsen att NO-undervisningen ska möjliggöra interaktion, samspel samt en tydlig koppling mellan teori, praktik och elevernas erfarenheter, där begreppen placeras i sammanhang.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gustavsson, Amanda. "Språkets betydelse i naturvetenskaplig undervisning : En systematisk litteraturstudie om arbetsmetoder och betydelsen av att arbeta med det naturvetenskapliga språket." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21296.

Full text
Abstract:
Denna litteraturstudie undersöker hur lärare, enligt tidigare forskning, skulle kunna arbeta med naturvetenskapligt språk samt vilken betydelse ett arbetssätt som lyfter språket kan ha för elevers lärande av naturvetenskap. Detta är en systematisk litteraturstudie där relevant forskning har sökts via databaser och en tidsskrift för att noggrant dokumenteras. NorDiNa är den tidskrift som har bidragit med mest material till denna systematiska litteraturstudie, men även databasen ERIC och Högskolan Dalarnas databas Summon har genomsöks och bidragit med forskningsrapporter. Resultatet visar att det finns flera metoder som kan användas för att stödja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Läraren har en viktig roll i den naturvtenskapliga utbildningen och behöver vara ansvarstagande och förberedd inför de utmaningar som kan dyka upp, detta för att kunna bemöta och hjälpa elever på bästa sätt. Eleverna behöver stöttning i mötet med det naturvtenskapliga språket och hjälp för att lära sig och förstå det. Språket har visats i studien vara en viktig komponent för att förstå naturvetenskapen både i och utanför skolan. Sammanfattningsvis så behöver lärare arbeta med det naturvetenskapliga språket utifrån varierande arbetsmetoder som väcker intresse för elevernas fortsatta utveckling inom det naturvetenskapliga språket och ämnet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Östberg, Emma. "Naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet genom undersökande arbetssätt – lärares perspektiv : En kvalitativ intervjustudie om lärares syn på begreppsförtrogenhet och hur elever kan erhålla begreppsförtrogenhet genom undersökande arbete." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34529.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur NO-lärare i årskurs 4-6 ser på naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet och hur de beskriver att de arbetar med undersökande arbetssätt för att eleverna ska utveckla förtrogenhet för de naturvetenskapliga begreppen. Pragmatismen och det sociokulturella perspektivet på lärande ligger till grund för studien. För att söka svar på studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer med verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 genomförts. Resultatet visar att lärare ser användande av begrepp, att kombinera arbetssätt och att koppla begrepp till erfarenheter som det viktigaste i undervisningen för att möjliggöra för elevers naturvetenskapliga begreppsförtrogenhet. Studien visar även att lärare arbetar med elevers erfarenheter av naturvetenskapliga fenomen, gör kopplingar till elevernas vardag och låter eleverna själva söka efter begreppsförklaringar för att eleverna ska utveckla naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography