Academic literature on the topic 'Nedskrivningar av goodwill'

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation – ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS. Skälen som koncerner anger är i sin tur naturligtvis motiverade mer eller mindre väl med utgångspunkt i IFRS men dessa regler innehåller en betydande rymlighet som kan beskrivas i termer av godtycke. Den här uppsatsen undersöker denna rymlighet i termer av regleringen och skälen för nedskrivning som ingen undersökning hittills orienterat sig mot. Syfte: Den här undersökningen syftar till att förtydliga strukturer i skälen till goodwill-nedskivningar som ett exempel på strukturer mellan explicita skäl och regler och underliggande (implicita) tillämpningar och normer. Metod: Metoden som användes var facktextanalys. Företagen i studien är valda utifrån kriterier som är energi- och råvaruföretag, börsnoterade på stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic). Resultat: Resultaten redovisas i en tabell där man kan se tendenser. En tendens är att företagen har ett behov av att förklara och försvara sitt agerande. En annan är på normnivån, att man gärna vill vara rationell och ärlig. Det som vidare framträder är ett möjligt samband mellan den explicit formulerade regeln (IFRS) och de skäl som anges. Men detta samband är inte entydigt. Slutsats: Goodwillnedskrivningar förefaller vara svagt institutionaliserat. Godtycket (öppenheten) tycks vara det centrala som bäst förklarar det empirin visat. De skäl som koncernerna ger kopplar inte entydigt till reglerna, istället tycks det som om det finns ett betydande utrymme (godtycke) att utforma en praktisk redovisningsmodell när det gäller nedskrivningarna.
Background: The aim of accounting is to provide a historical view of an organization – a company or concern. The difference between the view that is based on accounting principles (and rules) and a view, any view, is comparability. Goodwill impairment causes a problem with precisely this comparability. The reasons given are based on rules stipulated in IFRS. The reasons that a concerns use are, in turn, motivated more or less well on the basis of IFRS but these rules contain a considerable spaciousness thus the use is arbitrary. This thesis examines the spaciousness in terms of regulation and the reasons for impairment as no study so far has studied this. Aim: This study aims to clarify the structures in the reasons for goodwill impairment as an example of the structures of explicit reasons and rules and implicit applications of standards Method: The method used was specialized text analysis. Concerns in the study are selected based on specific criteria. These concerns are selected based on the commodity and energy industries. The stocks of the concerns are listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX). Results: The results are presented in a table where one can see tendencies: one such tendency is that concerns have a need to explain and defend their impairments. Another tendency is on the normative level, that one wants to be rational and honest. What also emerges is a possible connection between the explicitly formulated rule (IFRS) and the reasons given. But this relationship is not unambiguous. Conclusion: Goodwill impairment appears to be only slightly institutionalized. The arbitrariness (spaciousness) appears to be the key element that explains what our empirical data has shown. The reasons that concerns provide does not clearly link to the regulations, instead it appears that there is a considerable spaciousness (arbitrariness) to the design of a practical accounting model in terms of impairment.

Vi har studerat svenska börsnoterade bolag på Stockholmsbörsens largecap-lista som omfattar de största börsnoterade bolagen i Sverige. Syftet med denna studie är att söka samband mellan bolagens nedskrivningar av goodwill och väsentliga händelser. Dessa väsentliga händelser utgörs av byte av revisor och verkställande direktör. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare teorier om företagsledningars olika sätt att subjektivt bedöma behovet av nedskrivningar. Det är inte alltid en ledning tar beslut som är för företagets bästa utan kan ha egna incitament för att maximera den egna nyttan. Metoden som vi utgått från i vår studie har varit en kvantitativ metod där vi samlat in data från bolagens årsredovisningar och kvantifierat det för att söka samband genom regressionsanalys. Vårt resultat ger inga indikationer på samband mellan nedskrivningar av goodwill och väsentliga händelser.
We have studied Swedish listed companies on the Stockholm Stock Exchange largecap list, which includes the largest listed companies in Sweden. The purpose of this study is to seek connection between the companies' impairment losses on goodwill and significant events. These significant events consist of a change of accountant and CEO. The theoretical frame of reference is based on previous theories on the different ways of management to subjectively assess the need for write-downs. It is not always a management decision that is for the good of the company but may have its own incentives to maximize its own benefit. The method we used in our study has been a quantitative method where we collected data from the companies´ annual reports and quantified it to seek connection through regression analysis. Our results do not give any indication of the relationship between impairment of goodwill and significant events.

The aim of this study is to investigate the relevance of goodwill impairment when predicting future cash flow regarding Swedish publicly listed companies on Nasdaq Stockholm. To investigate this, we serve to conclude the relationship between goodwill impairment and future cash flow and its incremental effect when predicting future cash flow.  To fulfill the purpose of the study we use an existing model developed by Bostwick, Krieger and Lambert (2016). The model is an expansion from an earlier model used for cash flow prediction, which was used before it was mandatory to do the annual goodwill impairment test. The model is used conducting a hierarchical regression and the data is mainly collected as secondary data from databases but also includes primary data from manually reviewing annual reports from the observed companies.  Due to the lack of significance we cannot conclude whether there is a positive or negative conjunction between Swedish publicly listed companies' goodwill impairments and future cash flow. Further there is no indication that goodwill impairment significantly aids in predicting future cash flow. We cannot conclude that goodwill impairment has neither a predictive value or confirmatory value, which implies that there is no relevance concerning Swedish publicly listed companies' goodwill impairments.
Syftet med studien är att undersöka relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöde. Detta eftersom det övergripande syftet med finansiell rapportering ska vara att förse befintliga och potentiella investerare samt långivare och andra kreditgivare med användbar finansiell information vilket ska tjäna som beslutsunderlag.  Det empiriska underlaget består dels av sekundärdata hämtad från databaserna Retriever Business och Thomson Reuters Eikon, samt av primärdata från manuellt granskade årsredovisningar. För att studera relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöden använder vi en regressionsmodell från en tidigare utförd studie på den amerikanska marknaden. Bostwick, Krieger och Lambert (2016) har utvecklat denna modell utifrån en studie gjord av Barth, Cram och Nelson (2001) där de expanderat den genom att inkludera goodwillnedskrivningar som en ytterligare variabel. Utifrån en multipel regressionsanalys ska det utläsas vilket prediktivt och bekräftande värde nedskrivningar av goodwill, tillsammans med övriga variabler, har vid prognostisering av framtida kassaflöde.  Genomförd regressionsanalys visar att nedskrivningar av goodwill inte har en stärkande effekt på förmågan att prognostisera framtida kassaflöde vid tillämpning av modellen framtagen av Bostwick et al. (2016). Studien kan inte visa att nedskrivningar av goodwill har ett prediktivt eller bekräftande värde vid prognostisering av framtida kassaflöde, således kan ingen relevans mellan dessa påvisas.

Background: Goodwill has always been frequently discussed and a lot of scientific research has been done regarding factors that affect companies’ impairment of goodwill. Previous research has concluded that companies reporting low results are more prone to do impairments of goodwill than companies reporting better results which possibly can be seen as a form of earnings management. Purpose: The purpose of this essay is to examine if goodwill impairments occur to a greater extent among Swedish listed companies when the companies are reporting lower earnings. A subsidiary purpose is to see if there has been an improvement since 2008 regarding the size of reported goodwill in comparison to equity in the years 2009-2011. And to analyze the development of the companies goodwill impairments in relation to reported goodwill. Methodology: Three quantitative studies have been performed for the years 2009-2011 where all the listed companies on NASDAQ OMX Stockholm have been included. Relevant information has been collected from the companies’ annual reports for further statistical testing of possible correlations. Results and conclusions: For the years 2009 and 2010 there was a significant negative correlation between listed companies’ reported earnings and goodwill impairments as well as between negative earnings and goodwill impairments. This means that the previous research suggesting that companies are more likely to use goodwill impairments when they report lower earnings holds. There was no significant relationship in the year 2011 regarding the listed companies earnings and goodwill impairments as well as between negative earnings and goodwill impairments. There have been no major changes in the relationship between goodwill impairments and reported goodwill for the years 2009-2011. Even with comparison to the result of 2008 there have not been any big changes. The ratio of the companies’ goodwill and their equity for the years 2009-2011 has been on a steady level. But compared to the situation in 2008 when the ratio was 30 percent, we conclude that an improvement has occurred. Suggestions for further research: Examine other variables impact on goodwill impairments.

Bakgrund: År 2005 infördes IFRS i EU:s medlemsländer och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen innebär att företag inte längre ska utföra avskrivningar på goodwill, utan de ska istället varje år, eller oftare om nödvändigt, genomföra ett nedskrivningstest mot verkligt värde. En av anledningarna till att IAS 36 infördes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillräckligt värderelevant. Forskningsfråga: Hade värderelevansen i svenska börsnoterade företags redovisning varit högre eller lägre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibehållits, och vilken avskrivningstid hade i så fall varit mest värderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar är det mest värderelevanta sättet att redovisa goodwill. Exempelvis anser Jenning et al (2001) och Moehrle et al (2001) att avskrivningar av goodwill inte är värderelevanta, medan Ojala (2007) anser att de är värderelevanta, och AbuGhazaleh et al (2012) och Lapointe-Antunes et al (2009)menar att nedskrivningar av goodwill är värderelevanta. Metod: Värderelevansen hos redovisningsmodeller med olika avskrivningstider och med eller utan nedskrivningar testas med regressioner och deras respektive förklaringsgrader analyseras. Grundurvalet består av företag från OMXS, First North och Aktietorget samt företag på dessa marknader som under perioden avnoterats. Resultat och slutsats: Värderelevansen minskar ju kortare avskrivningstider som används. Dagens modell med nedskrivningstest är mer värderelevant än alla de testade avskrivningsmodellerna, med undantag av den modell som skriver av goodwill på 100 år. Allra mest värderelevant är den modell som varken skriver av eller skriver ned goodwill. Varken avskrivningar eller nedskrivningar av goodwill är därmed värderelevanta.

Abstrakt Titel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRS Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Elmehagen och Tomas Friberg Handledare: Jan Svanberg Datum: 2014- maj Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar. Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text. Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer. Den första linjen anser att företagsledningen har ett opportunistiskt beteende vid goodwillnedskrivningar. Den andra linjen anser att värderingar av goodwill baserade på framtida kassaflöden är att föredra samt att IFRS bestämmelser om regelbundna prövningar av goodwillnedskrivning anses som god praxis jämfört med tidigare bestämmelser då avskrivningar skedde på årsbasis. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att se en liknande studier efter förändringarna i det nya reglementet som kommer att gälla från och med 2016. Dessa kommer ändra reglerna för hur goodwillnedskrivningar ska göras. Det vore också intressant att göra en mer kvalitativ undersökning på samma problemområde för att få fram en mer djupgående förståelse för revisorernas åsikter. Uppsatsens bidrag: Studien har identifierat vilka åsikter revisorer har angående goodwillredovisning enligt IFRS den resultatstyrning reglerna ger möjlighet till. Detta är intressant att studera för andra revisorer, standardsättare, företag och intressenter.  Nyckelord: Goodwill, Goodwillredovisning, IFRS, Nedskrivningar, IAS, Sverige
Abstract Title: Swedish auditors' perception of goodwill accounting under IFRS Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Elin Elmehagen and Tomas Friberg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2014 – May Aim: The purpose of this study is to investigate Swedish accountants perception of goodwill accounting in accordance with International Financial Reporting Standards, IFRS. More specifically, the study aims to investigate whether Swedish auditors believe that there exists a manipulative behavior in goodwill accounting under IFRS and the background factors that may explain the auditors' perception. Method: We have used an electronic survey. The questionnaire was sent to 732 Swedish approved and certified public accountants. We received 92 responses giving a response rate of 12,57 %. The results are reported by presenting tables with explanatory text. Result & Conclusions: Based on the study there has shown that there are two lines of thoughts regarding goodwill accounting under IFRS among Swedish auditors. The first line thinks that management behaves opportunistically in goodwill impairment. The second line believes that valuations of goodwill based on future cash flows are preferable and that the IFRS provisions on periodic tests of goodwill impairment is considered as a good practice compared to the precious rules when deprecations were done on an annual basis Suggestions for future research: It would be interesting to see a similar study after the changes that will take place 2016. These will change the rules for how goodwill impairment should be done. It would also be interesting to make a more qualitative survey on the same problem area in order to obtain a deeper understanding of auditors' opinions.  Contribution of the thesis: This study has identified the opinion of auditors regarding goodwill accounting under IFRS and the management earnings these rules allow for. This is interesting to study for other auditors, standard setters, companies and stakeholders. Key words: Goodwill, Goodwill Accounting, IFRS, Impairments, IAS, Sweden