Dissertations / Theses on the topic 'Nedskrivningar av goodwill'

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation – ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS. Skälen som koncerner anger är i sin tur naturligtvis motiverade mer eller mindre väl med utgångspunkt i IFRS men dessa regler innehåller en betydande rymlighet som kan beskrivas i termer av godtycke. Den här uppsatsen undersöker denna rymlighet i termer av regleringen och skälen för nedskrivning som ingen undersökning hittills orienterat sig mot. Syfte: Den här undersökningen syftar till att förtydliga strukturer i skälen till goodwill-nedskivningar som ett exempel på strukturer mellan explicita skäl och regler och underliggande (implicita) tillämpningar och normer. Metod: Metoden som användes var facktextanalys. Företagen i studien är valda utifrån kriterier som är energi- och råvaruföretag, börsnoterade på stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic). Resultat: Resultaten redovisas i en tabell där man kan se tendenser. En tendens är att företagen har ett behov av att förklara och försvara sitt agerande. En annan är på normnivån, att man gärna vill vara rationell och ärlig. Det som vidare framträder är ett möjligt samband mellan den explicit formulerade regeln (IFRS) och de skäl som anges. Men detta samband är inte entydigt. Slutsats: Goodwillnedskrivningar förefaller vara svagt institutionaliserat. Godtycket (öppenheten) tycks vara det centrala som bäst förklarar det empirin visat. De skäl som koncernerna ger kopplar inte entydigt till reglerna, istället tycks det som om det finns ett betydande utrymme (godtycke) att utforma en praktisk redovisningsmodell när det gäller nedskrivningarna.
Background: The aim of accounting is to provide a historical view of an organization – a company or concern. The difference between the view that is based on accounting principles (and rules) and a view, any view, is comparability. Goodwill impairment causes a problem with precisely this comparability. The reasons given are based on rules stipulated in IFRS. The reasons that a concerns use are, in turn, motivated more or less well on the basis of IFRS but these rules contain a considerable spaciousness thus the use is arbitrary. This thesis examines the spaciousness in terms of regulation and the reasons for impairment as no study so far has studied this. Aim: This study aims to clarify the structures in the reasons for goodwill impairment as an example of the structures of explicit reasons and rules and implicit applications of standards Method: The method used was specialized text analysis. Concerns in the study are selected based on specific criteria. These concerns are selected based on the commodity and energy industries. The stocks of the concerns are listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX). Results: The results are presented in a table where one can see tendencies: one such tendency is that concerns have a need to explain and defend their impairments. Another tendency is on the normative level, that one wants to be rational and honest. What also emerges is a possible connection between the explicitly formulated rule (IFRS) and the reasons given. But this relationship is not unambiguous. Conclusion: Goodwill impairment appears to be only slightly institutionalized. The arbitrariness (spaciousness) appears to be the key element that explains what our empirical data has shown. The reasons that concerns provide does not clearly link to the regulations, instead it appears that there is a considerable spaciousness (arbitrariness) to the design of a practical accounting model in terms of impairment.

Vi har studerat svenska börsnoterade bolag på Stockholmsbörsens largecap-lista som omfattar de största börsnoterade bolagen i Sverige. Syftet med denna studie är att söka samband mellan bolagens nedskrivningar av goodwill och väsentliga händelser. Dessa väsentliga händelser utgörs av byte av revisor och verkställande direktör. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare teorier om företagsledningars olika sätt att subjektivt bedöma behovet av nedskrivningar. Det är inte alltid en ledning tar beslut som är för företagets bästa utan kan ha egna incitament för att maximera den egna nyttan. Metoden som vi utgått från i vår studie har varit en kvantitativ metod där vi samlat in data från bolagens årsredovisningar och kvantifierat det för att söka samband genom regressionsanalys. Vårt resultat ger inga indikationer på samband mellan nedskrivningar av goodwill och väsentliga händelser.
We have studied Swedish listed companies on the Stockholm Stock Exchange largecap list, which includes the largest listed companies in Sweden. The purpose of this study is to seek connection between the companies' impairment losses on goodwill and significant events. These significant events consist of a change of accountant and CEO. The theoretical frame of reference is based on previous theories on the different ways of management to subjectively assess the need for write-downs. It is not always a management decision that is for the good of the company but may have its own incentives to maximize its own benefit. The method we used in our study has been a quantitative method where we collected data from the companies´ annual reports and quantified it to seek connection through regression analysis. Our results do not give any indication of the relationship between impairment of goodwill and significant events.

The aim of this study is to investigate the relevance of goodwill impairment when predicting future cash flow regarding Swedish publicly listed companies on Nasdaq Stockholm. To investigate this, we serve to conclude the relationship between goodwill impairment and future cash flow and its incremental effect when predicting future cash flow.  To fulfill the purpose of the study we use an existing model developed by Bostwick, Krieger and Lambert (2016). The model is an expansion from an earlier model used for cash flow prediction, which was used before it was mandatory to do the annual goodwill impairment test. The model is used conducting a hierarchical regression and the data is mainly collected as secondary data from databases but also includes primary data from manually reviewing annual reports from the observed companies.  Due to the lack of significance we cannot conclude whether there is a positive or negative conjunction between Swedish publicly listed companies' goodwill impairments and future cash flow. Further there is no indication that goodwill impairment significantly aids in predicting future cash flow. We cannot conclude that goodwill impairment has neither a predictive value or confirmatory value, which implies that there is no relevance concerning Swedish publicly listed companies' goodwill impairments.
Syftet med studien är att undersöka relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöde. Detta eftersom det övergripande syftet med finansiell rapportering ska vara att förse befintliga och potentiella investerare samt långivare och andra kreditgivare med användbar finansiell information vilket ska tjäna som beslutsunderlag.  Det empiriska underlaget består dels av sekundärdata hämtad från databaserna Retriever Business och Thomson Reuters Eikon, samt av primärdata från manuellt granskade årsredovisningar. För att studera relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöden använder vi en regressionsmodell från en tidigare utförd studie på den amerikanska marknaden. Bostwick, Krieger och Lambert (2016) har utvecklat denna modell utifrån en studie gjord av Barth, Cram och Nelson (2001) där de expanderat den genom att inkludera goodwillnedskrivningar som en ytterligare variabel. Utifrån en multipel regressionsanalys ska det utläsas vilket prediktivt och bekräftande värde nedskrivningar av goodwill, tillsammans med övriga variabler, har vid prognostisering av framtida kassaflöde.  Genomförd regressionsanalys visar att nedskrivningar av goodwill inte har en stärkande effekt på förmågan att prognostisera framtida kassaflöde vid tillämpning av modellen framtagen av Bostwick et al. (2016). Studien kan inte visa att nedskrivningar av goodwill har ett prediktivt eller bekräftande värde vid prognostisering av framtida kassaflöde, således kan ingen relevans mellan dessa påvisas.

Background: Goodwill has always been frequently discussed and a lot of scientific research has been done regarding factors that affect companies’ impairment of goodwill. Previous research has concluded that companies reporting low results are more prone to do impairments of goodwill than companies reporting better results which possibly can be seen as a form of earnings management. Purpose: The purpose of this essay is to examine if goodwill impairments occur to a greater extent among Swedish listed companies when the companies are reporting lower earnings. A subsidiary purpose is to see if there has been an improvement since 2008 regarding the size of reported goodwill in comparison to equity in the years 2009-2011. And to analyze the development of the companies goodwill impairments in relation to reported goodwill. Methodology: Three quantitative studies have been performed for the years 2009-2011 where all the listed companies on NASDAQ OMX Stockholm have been included. Relevant information has been collected from the companies’ annual reports for further statistical testing of possible correlations. Results and conclusions: For the years 2009 and 2010 there was a significant negative correlation between listed companies’ reported earnings and goodwill impairments as well as between negative earnings and goodwill impairments. This means that the previous research suggesting that companies are more likely to use goodwill impairments when they report lower earnings holds. There was no significant relationship in the year 2011 regarding the listed companies earnings and goodwill impairments as well as between negative earnings and goodwill impairments. There have been no major changes in the relationship between goodwill impairments and reported goodwill for the years 2009-2011. Even with comparison to the result of 2008 there have not been any big changes. The ratio of the companies’ goodwill and their equity for the years 2009-2011 has been on a steady level. But compared to the situation in 2008 when the ratio was 30 percent, we conclude that an improvement has occurred. Suggestions for further research: Examine other variables impact on goodwill impairments.

Bakgrund: År 2005 infördes IFRS i EU:s medlemsländer och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen innebär att företag inte längre ska utföra avskrivningar på goodwill, utan de ska istället varje år, eller oftare om nödvändigt, genomföra ett nedskrivningstest mot verkligt värde. En av anledningarna till att IAS 36 infördes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillräckligt värderelevant. Forskningsfråga: Hade värderelevansen i svenska börsnoterade företags redovisning varit högre eller lägre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibehållits, och vilken avskrivningstid hade i så fall varit mest värderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar är det mest värderelevanta sättet att redovisa goodwill. Exempelvis anser Jenning et al (2001) och Moehrle et al (2001) att avskrivningar av goodwill inte är värderelevanta, medan Ojala (2007) anser att de är värderelevanta, och AbuGhazaleh et al (2012) och Lapointe-Antunes et al (2009)menar att nedskrivningar av goodwill är värderelevanta. Metod: Värderelevansen hos redovisningsmodeller med olika avskrivningstider och med eller utan nedskrivningar testas med regressioner och deras respektive förklaringsgrader analyseras. Grundurvalet består av företag från OMXS, First North och Aktietorget samt företag på dessa marknader som under perioden avnoterats. Resultat och slutsats: Värderelevansen minskar ju kortare avskrivningstider som används. Dagens modell med nedskrivningstest är mer värderelevant än alla de testade avskrivningsmodellerna, med undantag av den modell som skriver av goodwill på 100 år. Allra mest värderelevant är den modell som varken skriver av eller skriver ned goodwill. Varken avskrivningar eller nedskrivningar av goodwill är därmed värderelevanta.

Abstrakt Titel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRS Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Elmehagen och Tomas Friberg Handledare: Jan Svanberg Datum: 2014- maj Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar. Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text. Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer. Den första linjen anser att företagsledningen har ett opportunistiskt beteende vid goodwillnedskrivningar. Den andra linjen anser att värderingar av goodwill baserade på framtida kassaflöden är att föredra samt att IFRS bestämmelser om regelbundna prövningar av goodwillnedskrivning anses som god praxis jämfört med tidigare bestämmelser då avskrivningar skedde på årsbasis. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att se en liknande studier efter förändringarna i det nya reglementet som kommer att gälla från och med 2016. Dessa kommer ändra reglerna för hur goodwillnedskrivningar ska göras. Det vore också intressant att göra en mer kvalitativ undersökning på samma problemområde för att få fram en mer djupgående förståelse för revisorernas åsikter. Uppsatsens bidrag: Studien har identifierat vilka åsikter revisorer har angående goodwillredovisning enligt IFRS den resultatstyrning reglerna ger möjlighet till. Detta är intressant att studera för andra revisorer, standardsättare, företag och intressenter.  Nyckelord: Goodwill, Goodwillredovisning, IFRS, Nedskrivningar, IAS, Sverige
Abstract Title: Swedish auditors' perception of goodwill accounting under IFRS Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Elin Elmehagen and Tomas Friberg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2014 – May Aim: The purpose of this study is to investigate Swedish accountants perception of goodwill accounting in accordance with International Financial Reporting Standards, IFRS. More specifically, the study aims to investigate whether Swedish auditors believe that there exists a manipulative behavior in goodwill accounting under IFRS and the background factors that may explain the auditors' perception. Method: We have used an electronic survey. The questionnaire was sent to 732 Swedish approved and certified public accountants. We received 92 responses giving a response rate of 12,57 %. The results are reported by presenting tables with explanatory text. Result & Conclusions: Based on the study there has shown that there are two lines of thoughts regarding goodwill accounting under IFRS among Swedish auditors. The first line thinks that management behaves opportunistically in goodwill impairment. The second line believes that valuations of goodwill based on future cash flows are preferable and that the IFRS provisions on periodic tests of goodwill impairment is considered as a good practice compared to the precious rules when deprecations were done on an annual basis Suggestions for future research: It would be interesting to see a similar study after the changes that will take place 2016. These will change the rules for how goodwill impairment should be done. It would also be interesting to make a more qualitative survey on the same problem area in order to obtain a deeper understanding of auditors' opinions.  Contribution of the thesis: This study has identified the opinion of auditors regarding goodwill accounting under IFRS and the management earnings these rules allow for. This is interesting to study for other auditors, standard setters, companies and stakeholders. Key words: Goodwill, Goodwill Accounting, IFRS, Impairments, IAS, Sweden

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gång årligen. Det här regleras i IAS 36 där det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gå till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lämnas i anslutning till prövningarna inte är tillräcklig för att ge läsaren den användbarhet som bör finnas. Därför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur åtta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar. Syftet med uppsatsen var att studera hur åtta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS värderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten låg på de motiveringar som låg till grund för värderingarna. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där årsredovisningar för åtta företag har studerats. Urval av företag har skett bland de koncerner som redovisar enligt IAS/IFRS och finns börsnoterade på OMX Stockholm, Large Cap. Slutsatsen av fallstudien är att företagens årsredovisningar innehåller upplysningar av olika kvalitet och kvantitet rörande nedskrivningsprövningarna. De största skillnader som uppsatsen har uppmärksammat är företagens olika redogörelser av de variabler som påverkat värderingen av goodwillvärdena. Brister har främst rört avsaknaden av motiveringar i samband med företagens kassaflödesprognoser.
Since the year of 2005 companies must do annual impairment tests of goodwill. IAS 36 provides instructions and regulations for the impairment tests, but recent studies have shown that several companies lack of adequate information in their annual reports. By doing a case study of eight companies the writers of this essay had the purpose to investigate how the impairment tests were explained in the annual reports. The purpose of this study was to describe the way companies estimated goodwill during their impairment tests, according to IAS/IFRS. Most attention was paid on the explanations that the estimates were based on. To investigate the impairment tests a qualitative case study of eight companies ́ annual reports was applied. The selection of companies was restricted to the OMX Stockholm, Large Cap. The conclusion of the study is that the annual reports contains information of various quality and quantity regarding the impairment tests. Most variances is to be found in the reports of the variables that have lead up to the estimated values. Particularly, shortages in the explanations in connection with the cash flow forecasts have been recognized.

Uppsatsen syftar till att undersöka om redovisningsstandarden IAS 36 efterföljs i Sverige samt om det finns indikationer på att resultatmanipulering förekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att företag utnyttjar den subjektiva bedömningen av goodwill som standarden ger utrymme för, genom att antingen skriva ned för mycket eller avsiktlig fördröja och skriva ned för lite. Genom ett Mann-Whitney U-test påvisades att IAS 36 efterföljs av företag på Stockholmsbörsen. Vidare utfördes två multipla regressionsanalyser för att undersöka skuldsättningens påverkan på överdrivet stora goodwillnedskrivningar. Resultaten av regressionsanalyserna påvisar att skuldsättning inte har en signifikant påverkan på överdrivet stora nedskrivningar. Ett samband fanns dock mellan skuldsättning och samtliga goodwillnedskrivningar, vilket kan indikera att resultatmanipulering i form av för små nedskrivningar kan förekomma.

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat.

Baserat på ett agentteoretiskt perspektiv förväntas en verkställande direktör, under högt handlings- utrymme, agera opportunistiskt och inte dra sig för att fiffla med redovisningen. Tidigare forskning har studerat hur den verkställande direktörens egenskaper och karaktärsdrag påverkar redovisningsval med avseende på nedskrivningar av goodwill. Som en avgörande faktor för den verkställande direktörens förmåga att fatta beslut har handlingsutrymmet i tidigare studier visat sig vara av stor betydelse. Det finns välkända incidenter såsom Worldcomskandalen, där ledande befattningshavare missbrukat handlingsutrymmet och utformat redovisningen opportunistiskt på aktieägarnas bekostnad. Denna studie kombinerar den verkställande direktörens egenskaper och karaktärsdrag (Attribut) med kontextuellt- och organisatoriskt handlingsutrymme, i syfte att förklara hur den verkställande direktörens attribut påverkar ett bolags goodwillnedskrivningar. För att uppfylla syftet med studien används en deduktiv ansats med en kvantitativ forskningsdesign, baserad på arkivdata i form av årsredovisningar. Resultaten av studien indikerar på att den verkställande direktörens attribut påverkar storleken och frekvensen av företagets goodwillnedskrivningar. Närmare bestämt leder ett byte av verkställande direktör, hög bonus i förhållande till lön och hög medial uppmärksamhet till större och mer frekventa goodwillnedskrivningar. Vidare finns det indikationer på att det kontextuella handlingsutrymmet har en modererande effekt på styrkan av sambandet mellan den verkställande direktörens kompensation och nedskrivningar av goodwill. Till författarnas vetskap är detta den första studien, som i en svensk kontext analyserar påverkan av VD attribut på goodwillnedskrivningar, betingat av kontextuellt- och organisatoriskt handlingsutrymme. Studien bidrar således till att belysa vikten av att styrelsen och ägarna tillför rätt kontrollmekanismer för att begränsa den verkställande direktörens opportunistiska beteende.

Bakgrund och problem: Alla börsnoterade företag är, sedan år 2005, tvungna att följa IFRS/IASB riktlinjer för att sammanställa en årsredovisning. IFRS är ett regelverk som tillämpas i alla länder inom Europeiska Unionen. I dessa förpliktelser och riktlinjer finns det kryphål som ger företagen möjlighet till subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna ger företagen möjligheten att manipulera redovisningen, detta kallas för Earnings management. I samband med övergången till IFRS medförde det förändringar i hur företagen redovisade. En av förändringarna var att den årliga avskrivningen av goodwill inte längre skulle skrivas av, utan varje år skall företagen göra en prövning om det föreligger ett nedskrivningsbehov av goodwill. Prövningen ger företaget möjlighet att lägga in sina subjektiva bedömningar utifrån eget intresse och därmed kunna manipulera redovisningen. Ett annat sätt att manipulera redovisningen är att redovisa högre avsättningar då företagen förväntar sig ett sämre resultat, för att på så vis inte ha lika stora avsättningar åren därpå och därmed kunna redovisa ett bättre resultat nästkommande år. Studien kommer att undersöka ifall stora nedskrivningar och avsättningar förekommer i samband med att en ny VD träder fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera om Big Bath Accounting förekommer i företag registrerade på Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki. Studien fokuserar på att undersöka huruvida det råder ett samband mellan stora engångskostnader och VD-byten samt om det förekommer några skillnader mellan Sverige och Finland. Avgränsningar: Studien avgränsar sig till samtliga företag som är registrerade på Stockholmsbörsen och Helsinkibörsen Large Cap mellan åren 2005-2011. Metod: Undersökningsmetoden som har tillämpats för denna studie har en kvantitativ ansats och har använts sig av sekundär data i form av årsredovisningar. Studiens datainsamling sker med hjälp av tillgänglig information som redan finns elektroniskt på företagens hemsidor. Dessutom har en deduktiv undersökningsansats tillämpats, då studien utgår ifrån teorier som har formats till hypoteser som skall jämföras med data för att kunna komma fram till en slutsats. Ett t-test kommer att användas i studien för att testa hypoteserna som påstår att det finns ett samband mellan VD-byten och nedskrivningar av goodwill och avsättningar till långfristiga skulder. Resultat och slutsatser: T-testet visade att det inte råder ett statistiskt samband mellan VD-byten och nedskrivning av goodwill och avsättningar till långfristiga skulder. Då man bortser från t-testet och tittar närmare på vissa företag kan man se att det förekommer större engångskostnader vid VD-byten än år utan VD-byten, eftersom detta endast förekommer i vissa fall kan man inte dra en generell slutsats i frågan. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom den insamlade datan visade på vissa likheter mellan Sverige och Finland, båda länderna hade flest VD-byten år 2011 och högst KEK år 2007, skulle det vara intressant att studera om detta är en slump eller om det föreligger något intressant samband. Vidare kan man studera huruvida dessa likheter förekommer mellan alla nordiska länder. Stora nedskrivningar och avsättningar inträffade inte endast vid ett VD-byte utan i vissa fall förekom de även 1-2 år efter att ett VD-byte skett. Vi anser därför att det skulle vara intressant att föra vidare förslaget om att inte endast kolla på året då ett VD-byte skett utan under en längre period.

Since year 2005 all Nordic companies on a regulated stock market needs to present their accounts according to the IFRS-standards by IASB. This has affected the management of goodwill that now needs to be exposed for an impairment test every year.  This paper handles the impairment of goodwill in Nordic companies to test their ability to follow IAS 36 in the IFRS-standards and neutrality in The Conceptual Framework for Financial Reporting. Goodwill was earlier exposed to linear depreciation according to the national rules, while nowadays it needs to be impaired every time it’s warranted according to the calculated future cash flow. This creates an opportunity for companies to affect the accounts, an opportunity that can be explained by the Agent theory and Big Bath. How companies handle this change in accounting is tested to see if there is any relationship between goodwill impairments and future cash flow. Earlier studies have been made on the American market by Jarva (2009) and his model to calculate future cash flow is used in this paper.

Denna undersökning behandlar frågan om vilka faktorer som påverkar nedskrivningen av goodwill. Vi har valt tre faktorer utifrån redan existerande teorier och ställt upp hypoteser kring dessa med syfte till att kunna hitta samband mellan de och nedskrivning av goodwill. De undersökta faktorerna är lågkonjunktur, VD-byte och negativt resultat och urvalet av företag är hämtat från OMX Stockholm index för perioden 2006-2008. Företagens årsredovisningar har analyserats för att få fram nödvändig empiri och sedan har chi2- och Fisher-test utförts för att kunna testa trovärdigheten hos hypoteserna. Resultaten visar att goodwill endast skrivs ned vid negativt resultat.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.

Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.

Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas. Det kan finnas andra faktorer som påverkar nedskrivningsprövningen, denna uppsats begränsas till följande faktorer: regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte.

Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts. Empirin baseras på två huvudsakliga intervjuer med revisorer samt dokument från revisionsbyråer och Finansinspektionen.

Resultat och slutsatser: Det är i dagsläget möjligt att nyttja nedskrivningsprövningen för att styra resultatet i önskad riktning på grund av de subjektiva bedömningar som regelverket tillåter, det kräver dock ansträngning. På grund av det tolkningsutrymme som föreligger kommer företag att använda nedskrivningsprövningen för att maximera egen nytta, möjligheten begränsas dock av att omgivningen måste uppfatta företaget som legitimt. Företagets beroende av omgivningens godkännande verkar därför som en broms mot företagets nyttomaximering.

Background: Sweden and the rest of the world went through the biggest financial crisis at the end of 2008 since the 1930s. The major Swedish banks have goodwill related to their acquisitions inside and outside Scandinavia. Swedbank, SEB and Nordea has acquired in the Baltic countries and Russia, however Handelsbanken has established itself in Great Britain. The crisis in the Baltic countries led that real wages fell, unemployment rose, real estate prices collapsed and the number of borrowers who had trouble repaying their loans increased rapidly. All this led to the problem of impairment of goodwill in the Swedish banks that had expanded rapidly in the Baltic countries. Aim: The aim of this study is to investigate the application of IFRS 3 in Swedish banks before, during and after the financial crisis, and to investigate the low-downs in the four majorSwedish banks in 2006-2010. Completion: The study is primarily based on the case studies by the examination of the annual reports from all banks as well as evaluation of the interviews.The authors have chosen to makea strategic choice of a small number of cases through the concentration on the impairment of goodwill in the bank sector of Sweden. Results: The result of this study is that there are problems for banks in implementation of IFRS 3 in practice because of insufficient information in the banks' financial statements.Generous estimates used in the calculation of impairment testing. All these led the banks tothe situation that they did not obtain the requirement of the new framework. The authors determine that the banks would have done more substantial work in calculating of the goodwill value than before. The authors also noted that the Swedish banks did not affected as hard by the financial crisis as the banks in the U.S., which led to the low impairment charges in Sweden.

Bakgrund Sedan IFRS infördes 2005 skall goodwill inte lägre skivas av utan istället testas för nedskrivning minst en gång per år. Nedskrivningsprövningen har sedan dess kritiserats av flertalet forskare och ansetts vara ett ämne för earnings management (EM). Eftersom goodwill skall värderas till verkligt värde följer viss problematik, särskilt under lågkonjunkturer då det är svårt att förutspå hur långvarig den ekonomiska nedgången förväntas bli. Cykliska branscher, såsom bankbranschen, är känsliga för förändringar i konjunkturen och således borde sådana förändringar avspeglas i bankernas goodwillpost. Syfte Studien har två övergripande syften, dels att kartlägga nedskrivningar av goodwill i nordiska storbanker och dels att testa samband mellan dessa och olika konjunkturlägen, Big Bath Accounting och Income Smoothing. Målet med studien är att komplettera det redan befintliga forskningsområdet gällande EM vid nedskrivning av goodwill. Detta genom att ta konjunkturens påverkan i beaktning samt inkludering av nordiska storbanker.   Metod Då tidigare studier inom området har exkluderat bankbranschen, var det just av denna anledning som banker valdes ut för studien. För att besvara studiens syfte och frågeställning föll sig en kvantitativ metod mest lämplig. Insamlad data från årsredovisningar perioden mellan 2006–2017 sammanställdes i statistiska modeller och tester och därmed kunde studiens resultat erhållas. Resultat & Slutsats Studiens resultat visar att varken konjunktur, utövande av Big Bath Accounting eller Income Smoothing signifikant påverkar nedskrivning av goodwill i nordiska storbanker. Studien kan därmed inte påvisa förekomsten av någon av dessa två strategier för EM, vilket motsäger tidigare forskning. Gällande konjunkturens påverkan på nedskrivning av goodwill föreligger en negativ korrelation där nedskrivningar tenderar att vara som störst under en lågkonjunktur. Dock har inget tydligt mönster för när nedskrivningar har gjorts kunnat urskiljas.
Background Since IFRS was introduced in 2005, goodwill should no longer be amortized but instead be tested for impairment at least once a year. The impairment test has been criticized by most researchers and blamed to be a topic for earnings management (EM). Because goodwill is measured at fair value, certain problems follow. Especially during recession, when it is hard to predict how long the economic downturn is expected. The banking industry are particularly sensitive to changes in the business cycle. Therefore, should these changes should be reflected in their goodwill. Purpose This study has two main purposes, partly to identify impairments of goodwill in major Nordic banks and partly to test the statistical relationship between these and different economics conditions, Big Bath Accounting and Income Smoothing. The aim of the study is to supplement the existing research regarding earnings management and impairment of goodwill. This by taking different economic conditions in account and including Nordic major banks. Method Previous studies in the research area has excluded the banking industry, for this reason, banks were selected for our study. To answer the study's purpose and issue, a quantitative method fell most suitably. To be able to perform statistical models and tests to obtain a result, data was collected from each bank annual reports during 2006–2017. Results and conclusion The result of the study shows that neither the economic conditions, Big Bath Accounting or Income Smoothing has a significant impact on the impairment of goodwill in banks Nordic Large Cap. The study could not demonstrate the presence of any of these two strategies for earnings management, which contradicts previous research. Regarding the impact of economic conditions of goodwill impairment, there is a negative correlation where write-downs tend to be greater during a recession. Thus, no pattern for when write-downs of goodwill have been made.

Immateriella tillgångar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgång som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stått i centrum av denna debatt är goodwill. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag som är i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvärde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin årsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats där företag noterade på Stockholmsbörsen åren 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts på urvalet. Vi förväntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sämre på att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 än företag som inte är i ett nedskrivningsbehov. Vår undersökning finner att företag som är i ett nedskrivningsbehov av goodwill men som inte gjort denna nedskrivning i stort inte skiljer sig, vad det gäller att lämna upplysningar om goodwill, från företag som inte är i ett nedskrivningsbehov, om än att vissa mindre skillnader konstateras.

Bakgrund och problem: Goodwill är en immateriell tillgång som uppkommer bland annat vid förvärv av ett annat företag. Tillgången har varit och är än idag omdebatterad i omvärlden på grund av värderingssvårigheter. Standarden ändrades från årliga avskrivningar till en årlig nedskrivningsprövning eftersom goodwill i dagens ekonomi inte kan tillräknas en bestämd nyttjandeperiod. Svårigheter och komplikationer återfinns i de årliga nedskrivningsprövningarna på grund av det utrymme som ges för subjektiva bedömningar från företagen sida. Tidigare studier bekräftar att företag har haft svårigheter vad gäller implementeringen av nedskrivningsprövningar i redovisningen. Det är därmed intressant att ge en mer aktuell bild av hur redovisningen ser ut för de olika företag som innehar tillgången goodwill i sin balansräkning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida börsnoterade företag listade på den nordiska Large Cap-listan följer de gällande rekommendationerna vid redovisningen av nedskrivningsprövningar på goodwill. Vidare utforskas skiljaktigheterna mellan de listade nordiska länderna i denna aspekt. Metod: Företagen som omfattas av undersökning är listade på den nordiska Large Cap-listan för året 2011. Efter tillämpningen av en urvalsprocess återstod 80 företag som insamlingen av data kommer att baseras på. Metoden är av kvantitativ karaktär, vilket innebär att data samlas in utifrån indikatorer med sitt ursprung i teorin för att sedan kvantifieras. Därmed uppnås en jämförelse mellan empiri och teori genom analysen och slutsatserna. Slutsatser: Generellt kan det sägas att företagen på nordiska Large Cap-listan inte fullt ut följer rekommendationerna som utfästes av IFRS. Redovisningen är fortfarande bristfällig och även om det finns tecken på förbättring vid en jämförelse med tidigare studier har företagen mycket att lära samt ändra på. En aspekt som lyfts upp är att dessa bristfälligheter kan bero på att rekommendationen inte är av tvingande karaktär för bolagen. Jämförelsen mellan de nordiska länderna som undersöktes visar att Finland är relativt bättre vad gäller enigheten gentemot rekommendationen.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.

Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden.

 

Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009.

 

Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vi samlade in data från respektive bolags hemsida och sammanställde dessa rådata i statistiska diagram. Dessa diagram blev sedan en grund för vår analys.

 

Resultat & Slutsatser: Resultatet för undersökningen visade på att vi inte kunde se någon större ökning i nedskrivningar av koncernmässig goodwill som direkt kunde förknippas med den finansiella krisen. En möjlig orsak kan vara att effekterna av krisen ej visat sig fullt ut ännu, en annan kan vara att det finns andra orsaker till att bolagsledningen väljer att inte göra nedskrivning av koncernmässig goodwill.

 

Förslag på vidare forskning: Att undersöka samma urval när konjunkturen börjar vända uppåt igen eller att genom en kvalitativ undersökning studera de exakta orsakerna bakom bolagens agerande i frågan om nedskrivning av koncernmässig goodwill. En annan intressant aspekt är att undersöka revisorernas roll i detta informationsflöde.

Bakgrund: 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att många företag skulle redovisa enligt goodwill i enlighet med IAS36 och därmed utföra en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Denna nedgångsprövning av goodwill öppnar upp för subjektiva antagande och bidrar till att företagsledare får en möjlighet att agera opportunistiskt. Tidigare studier pekar på att nedskrivningen av goodwill bland annat kan påverkas av faktorerna big bath, resultatutjämning samt VD-byten, vilket bidrar till frågeställningen: Kan intressenter lita på redovisningen av goodwill? Syfte: Syftet med denna studie är att genom att undersöka faktorer som kan påverka nedskrivning av goodwill förklarar huruvida intressenter kan lita på företag på Stockholmsbörsens redovisning av goodwill. Syftet är även att förklara huruvida redovisning av goodwillnedskrivning på Stockholmsbörsen uppfyller IASB:s krav på neutralitet. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod med abduktiv ansats. För att uppfylla syftet samlades data in från 90 slumpmässigt utvalda bolag. För att analysera detta användes multivariata regressioner i form av tobit regressionsanalys samt logistisk regressionsanalys. Analyserna utfördes både på urvalet som helhet och då urvalet var indelade utifrån vilken lista på Stockholmsbörsen de tillhört aktuellt år. Detta för att även kunna klargöra huruvida resultatet skiljer sig baserat på vilken lista företagen tillhör. Resultat och slutsatser: Vår studie visar att nedskrivning av goodwill i större utsträckning sker när resultatet är onormalt högt samt då bolag bytt VD under de två senaste räkenskapsåren. Detta betyder att intressenter inte fullt ut kan lita på företagens redovisning av goodwill. Resultatet visar även att ett VD-byte endast påverkar nedskrivning av goodwill bland urvalets minsta företag samt att resultatutjämning förekommer bland urvalets största och minsta företag men inte bland urvalets mellanstora företag. Detta indikerar att stora och små företag kan ha olika incitament att utöva resultatmanipulering.
Background: In 2005, international accounting standards were introduced, which meant that many companies would report goodwill in accordance with IAS36 and thereby perform an annual impairment test of goodwill. This impairment test of goodwill opens for subjective assumptions and contributes to business leaders being able to act opportunistically. Previous studies indicate that the impairment of goodwill can, among other things, be affected by factors like big bath, income smoothing and change of CEO. This contributes to the question: Can stakeholders trust the reporting of goodwill? Purpose: The purpose of this study is to, by examining factors that may affect the impairment of goodwill, explain whether stakeholders can trust companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s reporting of goodwill. The purpose is also to explain whether the reporting of goodwill impairment on Nasdaq OMX Stockholm meets IASB:s requirements for neutrality. Methodology: The study includes a quantitative method with an abductive approach. To fulfill the purpose, data was collected from 90 randomly selected companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. To analyze this, multivariate regressions were used in the form of tobit regression analysis and logistic regression analysis. These analyzes were performed both on the sample but also when the sample was divided based on which list on Nasdaq OMX Stockholm they belonged to in the current year. This was done so that it could also be clarified whether the result differs based on which list the companies belong to. Results and conclusion: Our study shows that goodwill impairment occurs in bigger extent when the results are abnormally high and when companies have changed CEO during the last 2 years. This means that stakeholders cannot fully trust the companies’ reporting of goodwill. The result also show that a change of CEO only affects the impairment of goodwill among the sample’s smallest companies and that income smoothing occurs among the largest and smallest companies in the sample but not among the middle-sized companies in the sample. This indicate that large and small companies may have different incentives to exercise earnings management.

Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och investmentbolag. Vår studie grundade sig på två huvudområden; regelverket kring goodwill samt relationen mellan företag och intressenter, och dessa områden var sedan stöd till vår analys. Vår studie visar att företagen inte har varit konsekventa med att redovisa information  om goodwill i årsredovisningarna. Det leder till att informationen som delges intressenterna otydlig då de skiftande resultaten  försvårar jämförelser och prognoser mellan åren. Vi har i vår studie kunnat konstatera att flera företag haft möjlighet att redovisa mer information och antaganden än vad de valt att göra. Vi ser även att nuvarande regler kan ge företagsledningar möjlighet att agera opportunistiskt genom de tolkningsmöjligheter  som nuvarande regelverk gällande goodwill ger utrymme för.  Lundbergs är det företag som  varit minst benäget  att delge  information till intressenter. Det medför  att dessa inte erhållit  ett lika bra och rättvist informationsunderlag som intressenter till företag med en tydligare information om goodwill. Ratos är det företag som vi anser har den bästa redovisningen av goodwill i sin årsredovisning sett ur ett intressentperspektiv.

Sammanfattning

Den internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv. Möjligheterna för företag att använda sig av olika redovisningsmetoder skapade enligt vissa forskare incitament att anordna transaktioner endast för att dra fördelar av skillnaderna som uppstod i de olika redovisningsmetoderna.

Vid redovisning av goodwill ska företagen testa om ett nedskrivningsbehov föreligger. För att testa detta måste företagen använda sig av flera subjektiva uppskattningar och antaganden. Dessa antaganden kan öppna dörrarna för kreativ bokföring, vilket innebär att ledningen missleder intressenter om det ekonomiska läget. Nedskrivningar av tillgångar kan skapa incitament för kreativ bokföring i form av stålbad eller resultatutjämning, eftersom ledningen kan välja att göra nedskrivningar då deras resultat är ovanligt högt, resultatutjämning, eller ovanligt lågt, stålbad. Tidigare forskning har också visat att det kan förekomma skillnader i hur stor utsträckning små och stora företag använder sig av stålbad.

Vårt syfte var att se om kreativ bokföring i form av stålbad påverkar ett företags beslut om nedskrivning av goodwill. Vårt delsyfte var att studera om en eventuell förekomst av stålbad förekommer i både små och stora svenska företag. Studien avgränsar sig till att studera förekomsten av stålbad i svenska koncerner för år 2008. Uppsatsen baseras på 203 publika koncerner som har haft goodwill som ingående balans under året 2008.

Vi har gjort regressionstester för att testa om nedskrivningar av goodwill påverkas av stålbad och om det förekommer i små respektive stora företag. Studiens empiri visar att det finns ett statistiskt signifikant samband att stålbad påverkar ett företags beslut om en nedskrivning. Vi fann även statistiska signifikanta samband för att stålbad både förekommer i små och stora företag. Slutsatserna vi fann är därmed att kreativ bokföring i form av stålbad förekommer i företag som skriver ned goodwill och att det förekommer i både små och stora företag.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå. Härigenom förkastas inte hypoteserna eftersom att helheten för modellerna inte är signifikanta går det inte att dra några slutsatser gällande hur de valda faktorerna har sin påverkan kring nedskrivning av goodwill.

Bakgrund/Problemområde: Efter införandet av IAS-förordningen år 2005 skall noteradeföretag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Dessa regler innebär att flertalettillgångar nu skall värderas till verkligt värde mot tidigare historiska anskaffningsvärden. Enav dessa tillgångar är goodwill som nu istället för årliga avskrivningar, varje år skall prövasom det föreligger ett nedskrivningsbehov. Med en värdering till verkligt värde följer ävenvissa bedömningssvårigheter som under en lågkonjunktur kan vara otillförlitliga. Därför är detviktigt att se till att företagsledningens uppskattningar i budgetar och prognoser återspeglarrimliga och godtagbara antaganden och utgör en tillförlitlig uppskattning av framtidaekonomiska förhållanden inom företagen. Den finansiella oron som råder idag, med ursprungi den amerikanska ekonomin, har präglat marknaden sedan augusti 2007. Flertalet prognoservisar dock på att vi kommer att hamna i en lågkonjunktur inom en snar framtid vilket kankomma att leda till stora nedskrivningar av goodwillposterna.Syfte/Avgränsning: På grund av att företagen ännu inte tillämpat IFRS i en lågkonjunkturville vi studera hur företagen nu ställer sig till de indikationer som visar på en kommandelågkonjunktur. Detta gjordes genom att vi studerade tre olika företag; SKF, Green Cargo ochAstraZeneca genom att granska aktuell finansiell information och föra intervjuer medpersoner på respektive företag som har god kunskap om IFRS och som på ett eller annat sättär involverade i nedskrivningsprövningar av goodwill.Metod: Vi har ett hermeneutiskt synsätt med en kvalitativ undersökning som utförs genomintervjuer. Utgångspunkten är en abduktiv ansats då vi utgår ifrån redan befintliga teoriergällande nedskrivningsprövningar och goodwill, som senare testas och egna hypoteser bildas.Studien utgörs av primärdata i form av intervjuer såväl som sekundärdata genomdatainsamling via artiklar och Internet.Slutsatser: I dagsläget har inte de studerade företagen nämnvärt påverkats av de indikationerpå en lågkonjunktur som bland annat framkommit genom artiklar och rapporter från Nordeaoch Konjunkturinstitutet. Däremot innebär värdering till verkligt värde alltid en viss osäkerhetdå det främst baseras på ledningens framtida budget och prognoser. Hamnar vi i enlågkonjunktur kommer troligen en nedskrivning av goodwill att ske inom de flesta företag.
Uppsatsnivå: C

Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvärv, när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgångsposterna i bolags balansräkningar. Införandet av IFRS/IAS år 2005 har bidragit till en ökad efterfrågan på kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en värdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehåller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jämfört med tidigare lagstiftning. Redovisningen och värderingen blir därmed en bedömningsfråga, som läggs i revisorns händer. Uppsatsens övergripande forskningsfråga är: ”Hur ser granskningsprocessen av goodwillposten ut för revisorerna i praktiken?” Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att studera hur revisorerna granskar goodwillposten utifrån regelverket, IFRS/IAS. Vidare att uppmärksamma revisorernas uppfattningar om granskningsarbetet av denna allt mer viktiga tillgångspost och problematisera kring de risker och möjligheter som finns vid bedömningen av goodwillposten. Metod och metodologi: Forskningsstudien utgår ifrån ett induktivt tolkande perspektiv och en kvalitativ metod där 8 semistrukturerade intervjuer (med 2 experter, 4 revisorer och 2 värderingsspecialister) utgör undersökningsdesignen. Analys och slutsatser: Forskningsstudien identifierar 6 faser för hur granskningsprocessen av goodwill går till i praktiken, vilket styrker teorin. Respondenterna anser att goodwillposten är en svår post att granska då den innehåller subjektiva bedömningar, där inget rätt eller fel existerar. Vidare utgör goodwill ofta en prestigefylld fråga, där företagsledningens och revisorns åsikt ställs mot varandra. Det bakomliggande syftet med IFRS/IAS vid redovisning och värdering av goodwill är bra men tillämpas inte fullt ut i praktiken, vilket bidrar till att granskningsprocessen försvåras.
Background and problem: Goodwill arises as a result of a business combination when the purchase price exceeds the net book value of acquired assets. Today, goodwill represents one of the dominant assets recorded on the companies’ balance sheets. The introduction of IFRS/IAS in 2005 has contributed to an increase in demand for qualified auditors. The auditor is increasingly becoming a valuable economic resource who’s main role is to ensure quality of information and build trust between stakeholders. IFRS/IAS contains greater elements of subjective principles and assessments compared to the previous regulatory framework. The accounting and valuation therefore becomes a matter of judgment which lays in the auditors’ hands. The thesis research question is: “How is the auditing process of goodwill performed by auditors in practice?” Purpose: The purpose of this research is to study how auditors apply the regulatory framework, IFRS/IAS, when reviewing goodwill. Furthermore the purpose is to give attention to auditors’ perception of the audit work of this increasingly important asset and discuss the risks and opportunities in the assessment of goodwill. Method and methodology: The research is based on an inductive interpretive perspective and a qualitative approach in which 8 semi-structured interviews (with 2 experts, 4 auditors and 2 evaluation specialists) form the design of the study. Analysis and conclusions: The research indicates 6 phases in the auditing process of goodwill in practice, which corroborates the theoretical framework. The respondents in this study believe that goodwill is a difficult item to audit because it contains subjective assessments where no right or wrong exist. Furthermore goodwill is often a prestige issue, in which management’s and the auditor’s opinions differ. The underlying purpose of IFRS/IAS regarding the accounting and valuation of goodwill is good, but is not being fully applied in practice, which makes the auditing process more difficult.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser. Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning. Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan. Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram. Studien tar även ansats från positive accounting research, vilket är en metod som avser att klargöra och förutse aktuell redovisningspraxis. Capital Assets Pricing Model (CAPM) har använts som verktyg för att uppskatta de teoretiska diskonteringsräntorna, som sedan har jämförts mot företagens redovisade diskonteringsräntor. Vidare har goodwillintensitet använts för att studera om det finns ett samband mellan räntor utanför ett intervall om +/- 150 räntepunkter och en ökad känslighet för en nedskrivning. Studiens resultat antyder att en stor majoritet av företagen listade på OMX Stockholm Large Cap år 2013, under åren 2005-2012 haft en diskonteringsränta som skiljer sig från en teoretisk diskonteringsränta. Studien visar vidare på att dessa skillnader har ett samband med en ökad känslighet för en goodwillnedskrivning och att en del av företagen visar tendenser till att agera opportunistiskt. Studien har således uppmärksammat de problem som subjektiviteten i redovisningsstandarderna tillåter vid nedskrivningsprövningarna. Vilket har medfört ett resultat som antyder att företagsledningar använder det spelutrymme som standarderna ger. Då denna studie endast berört OMX Stockholm Large Cap skulle det vara intressant att se hur resultatet från denna studie skiljer sig mot exempelvis Mid Cap och Small Cap. Det skulle vara intressant att se om företagens storlek har någon inverkan på vilken diskonteringsränta dessa väljer. Vidare är det intressant att undersöka om en beräkning av diskonteringsräntor med användande av WACC som modell, skulle föranleda ett annat resultat. Till sist skulle det vara intressant att fortsätta på denna studie. En fortsättning skulle kunna vara att studera andra antaganden företagen ska göra vid en nedskrivningsprövning, t e x tillväxttakten och kassaflödet.

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker. Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden.

Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning – En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktiken Bakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa. Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm. Vår huvudsakliga studie är en kvalitativ fallstudie som baseras på två företag: Duni AB och AarhusKarlshamn AB. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med Magnus Carlsson, group controller på Duni och Fredrik Nilsson, koncernredovisningschef på AarhusKarlshamn. Slutsats: Samtliga företag i studien använder sig av nyttjandevärde som beräknas genom att framtida kassaflöden uppskattas och nuvärdesberäknas med hjälp av WACC som diskonteringsfaktor. Vi har konstaterat att företagen generellt följer regelverket i IAS 36 då det enda som går emot reglerna är att vissa av företagen i årsredovisningarna nämner diskonteringsfaktorn efter skatt. Fördelningen på kassagenererande enheter skiljer sig mellan företagen i studien där den lägsta nivån är på fabriksnivå medans den högsta är på koncernnivå. Både Duni och AAK fördelar goodwill på kassagenererande enheter på lämplig nivå. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore intressant att undersöka vilka antaganden som ligger till grunden när långsiktig tillväxttakt bestäms för den oändliga perioden vid beräkning av framtida kassaflöden i nyttjandevärdesmodellen. Denna tillväxttakt påverkar i stor grad den sammanlagda beräkningen av framtida kassaflöden. Vi tycker även att det vore intressant att undersöka hur många företag som faktiskt har gjort nedskrivningar sedan införandet av de nya reglerna 2005 samt hur de har behandlats redovisningsmässigt.

I och med verkställandet av IFRS 3 och revideringen av IAS 36 gick de svenskamarknadsnoterade bolagen från att skriva av goodwill linjärt till att årligen testa posten förnedskrivningsbehov. Den direkta effekten blev större goodwillposter och lägre av- och nedskrivningskostnader. Studien ämnar undersöka huruvida det föreligger utrymme försubjektiva bedömningar när goodwill ska testas för nedskrivningsbehov. Studien ämnar även att undersöka om det föreligger incitament för en företagsledning att utnyttja bedömningen av goodwill för att manipulera bolagets resultat i enlighet med earnings management-teorin. Studien omfattar 138 observationer från 2017, vilka är svenska börsnoterade bolag noterade på OMX Stockholms listor Mid cap och Large cap. Den inhämtade datan kommer från databaser samt manuellt hämtad från samtliga bolags årsredovisningar. Med studiens syfte och deduktiva utgångspunkt har en kvantitativ ansats antagits och fyra hypoteser utvecklats. Den första hypotesen testar sambandet mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Övriga hypoteser behandlar sambandet mellannedskrivning av goodwill och earnings management-faktorerna resultatbaserade bonusar, lånekontrakt och VD-byte. Med hjälp av linjära regressioner testas även om de sistnämnda variablerna påverkar nedskrivning av goodwill. Studien visar inte på några signifikanta resultat och samtliga nollhypoteser accepteras. Vi kan inte dra slutsatsen att det finns några samband mellan de testade earnings managementfaktorerna. Vi kan heller inte säga om det finns något samband mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Trots att studien inte uppnår några signifikanta resultat hoppas vi att den kan bidra med en diskussion som kan ligga till grund för framtida och fortsatt forskning inom ämnet.
With the implementation of IFRS 3 and the readjusted version of IAS 36, all Swedish companies listed on OMX Stockholm went from goodwill write-off on a straight-line basis to testing the asset annually for impairment. The direct effect was greater goodwill assets and lower depreciation and impairment costs. This study aims to investigate whether there is scope for subjective assessments when goodwill is to be tested for impairment. The study also intends to investigate whether there is an incentive for a business management to utilize the assessment of goodwill to manipulate the company's results in accordance with the earnings management theory. The study contains 138 observations from 2017, which are all Swedish listed companies on OMX Stockholm on the lists Mid cap and Large Cap. The collected data comes from databases and manually retrieved from the company’s annual reports. A quantitative approach has been adopted and four hypotheses have been developed based on the aim of the study and the deductive starting point. The first hypothesis tests the correlation between the market’s expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment of goodwill. The other hypotheses deal with the correlation between impairment of goodwill and earnings management factors such as performance-based bonuses, debt covenant and CEO changes. Linear regressions also test whether the latter variables affect decisions regarding goodwill impairment. The study do not show any significant results and all null hypotheses are accepted. We cannot conclude that there are any connections between the earnings management factors tested, neither can we say if there is any correlation between the market's expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment. Although the study does not achieve any significant results, we hope that it can contribute with a discussion that can form the basis for future and continued research within the subject.

Titel

Skriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av goodwill

Bakgrund

Företagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Syfte

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel.

Metod

I vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen. Vi har för avsikt att beskriva och förklara nedskrivningstestet, vilket innebär att undersökningen är deskriptiv. Vi har intervjuat Leif Gustavsson, ekonomidirektör på NIBE, och Ulrika Svensson, redovisningschef på ProfilGruppen, samt tagit del av deras årsredovisningar.

Slutsats

Våra fallföretag använder sig av nyttjandevärde vid nedskrivningstestet. Ett av företagen använder sig av reala kassaflöden med en nominell diskonteringsfaktor, vilket resulterar i att nyttjandevärdet blir för lågt. Tidsperioderna företagen använder sig av skiljer sig från rekommendationerna, som förespråkar fem år. Studien har visat att det finns möjlighet till justering i poster för att uppnå önskvärt återvinningsvärde. Båda företagen föredrar det gamla sättet med avskrivning av goodwill, då metoden är enkel och förutsägbar.

Förslag till fortsatt forskning

Granska om de nya reglerna har fått önskad effekt om rättvisande värdering och redovisning av goodwill. Undersöka om det finns företag som använder nettoförsäljningsvärdet vid värderingen och hur en sådan praktiskt tillämpas. Genomföra ytterligare studier för att se om fler företag blandar reala och nominella termer vid beräkning av nyttjandevärdet.

Sammanfattning   Bakgrund: Efter införandet av IFRS standarder i Sverige har andelen redovisad goodwill ökat allt mer bland börsbolagen. Detta har resulterat i att allt fler investerare fäster större vikt vid goodwill och där en nedskrivning förmedlar väsentlig ny information till marknaden. Ett problem är dock att en nedskrivningsprövning innehåller flertalet komplexa bedömningar såsom identifiering av kassagenererande enheter och tillämpning av diskonteringsränta. Om företagen inte har den expertis som krävs kan det leda till orimliga värderingar. Det finns både interna och externa indikationer på när goodwillvärdet försvagas och då klientföretagen har en djupare intern information försvåras revisorns möjligheter vid granskning, vilket kan anses vara en stor börda för revisorn. Att goodwill ökat i omfattning och allt större fokus riktas mot posten, leder till att även granskningen av goodwill bör öka i betydelse för revisorer. Deras roll är att inge förtroende åt klientföretagens finansiella rapporter och motsvara samhällets normer och etiska synsätt. Därmed tilltar intresset att veta hur revisorer praktiskt går tillväga då de granskar en goodwillpost upprättad enligt IFRS regler. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva revisorns arbetsgång vid en granskning av goodwill upprättad enligt IFRS samt diskutera hur revisorns arbete påverkas av omständigheter i dess närhet. Målet är att studien ska kunna bidra till att intressenter av finansiella rapporter kan få en bättre förståelse för hur revisorn granskar goodwillposter. Metod: För att uppfylla studiens syfte valde vi att tillämpa en kvalitativ metod för att få en så djup förståelse för revisorers tillvägagångssätt som möjligt. Vi började med att undersöka vilka revisorer som granskat börsbolag med stora goodwillposter i förhållande till eget kapital. På detta sätt kunde vi avgöra vilka revisorer och revisionsbyråer som har stor erfarenhet av väsentliga goodwillposter. Sedan har intervjuer genomförts där revisorerna fått återge sitt tillvägagångssätt vid granskning av goodwill och dennes personliga uppfattningar kring ämnet. Slutsats: Theory of Practice har fungerat i syfte att hjälpa oss analysera den individuella revisorns praktiska tillvägagångssätt på ett djupare plan. Goodwillgranskning kan anses vara en problematisk situation där revisorn ständigt behöver utveckla sin kunskap för att kunna upprätthålla den viktiga roll revisorn har i företagsvärlden och samhället i stort. Studien visar att revisorerna högst motsägelsefullt tenderar att uppfatta goodwill som en komplex redovisningspost, samtidigt anser de att den inte är särskilt svår att hantera. Studien visade även att trots splittrade personliga åsikter om IFRS regler så agerar revisorerna på ett relativt enhetligt sätt då en goodwillpost granskas. Revisorns agerande påverkas av sina kollegors förväntningar men även klientföretagets förtroende. Den främsta förklaringen till dessa slutsatser är att revisionsbyråerna skapat kontroll över revisorernas tillvägagångssätt genom en uppbyggd organisationsstruktur med flera kunskapsintensiva stödfunktioner. Genom att bidra revisorerna med dessa resurser kan byråerna styra utvecklingen av ett gemensamt synsätt på hur ett problem ska lösas. Revisorerna ser stödfunktionerna som en kunskapskälla vilket inger en känsla av trygghet. Denna effektiva strategi leder till att kunskap sprids och underlättar revisorns granskningsarbete. Nyckelord: goodwill, IFRS, nedskrivning, revision, revisor, granskning, Theory of practice.
Abstract   Background: Following the introduction of IFRS standards in Sweden, the amount of goodwill has soared among listed companies. This makes investors pay more attention to goodwill and impairment gives substantial new information to the market. One problem is that impairment test contains several intricate assessments, such as the identification of cash generating units and the application of discount rate. If the companies don’t have the required expertise, it may lead to unreasonable valuations. There are both internal and external indications of goodwill impairment, where clients have access to more internal information than the auditor. This can be considered as a great burden for the auditor to overcome. Since goodwill, as an asset, has become more important this implies that review of goodwill should increase in importance for auditors. Their role is to increase trust in financial reporting and meet societal norms and ethics. Thereby, there is an increasing interest to understand how auditors review goodwill according to IFRS. Purpose: The purpose of this study is to describe the auditor´s review procedures related to goodwill according to IFRS and to discuss how the auditor´s work is influenced by the circumstances in its vicinity. The objective of the study is to contribute with an increased understanding among stakeholders about the auditor´s review of goodwill. Method: In order to fulfill the purpose of this study, we chose a qualitative method to get as deep understanding of an auditors' approach as possible. We began by examining the auditors who audited the listed companies with large goodwill relative to shareholders’ equity. In this way, we could determine which auditors and audit firms that have best experience of goodwill items. After narrowing down the list we ask auditors to reproduce their approach and personal views of goodwill auditing through interviews. Conclusion: Theory of Practice has worked in order to help us analyze the individual auditor's practical approach on a deeper level. Goodwill review can be considered a problematic situation where the auditor continuously improve their knowledge in order to maintain the important task of the auditor have in the corporate world and society in general. Contradictory the study shows that auditors tend to recognize goodwill as a complex accounting item, but at the same time they do not consider that it is particularly difficult to manage. The study also shows that despite the fragmented personal views on IFRS rules the auditors acting in a relatively uniform manner as goodwill are reviewed. Auditor's behavior is influenced by their colleagues' expectations as well as the client company’s confidence in them. But the main explanation for these findings is that audit firms create control over the auditors approach through organization structure with a number of knowledge-intensive support functions. By contributing resources to the auditors, the audit firms are able to develop a common approach to how a problem should be solved. The auditors find the support functions as a knowledge source which inspires a sense of security. This determinacy leading to that knowledge distributes and facilitates the auditor's review. Keyword: goodwill, IFRS, impairment, accounting, audit, auditor, Theory of Practice

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.

Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.

The purpose of this thesis is to determine if impairment of goodwill is a value relevant factor to the investors in the companies listed on the Stockholm Large Cap stock exchange. This paper focuses on the annual reports from the 100 largest companies listed on the exchange.   The empirical model used is Capital Market Research and Market Based Accounting Research which is derived from Positive Accounting Theory. Capital Market Research and Market Based Accounting Research are based on critical assumptions made in the Efficient Market Hypothesis which is why it has its own section in the theoretical chapter. The theoretical chapter contains extensive information regarding the components of goodwill, its uses in accounting and how it is meant to be dealt with.  The analysis connects our empirical findings with our empirical model in order to draw conclusions from the output gathered in Minitab. Our analysis shows that only small proportions of the large quantities of goodwill on the Swedish stock exchange are impaired on a yearly basis. We also find that impairment of goodwill does not have a significant impact on market value, however goodwill itself does.  Investors either do not view impairment of goodwill as value relevant, or the impairment was known beforehand and was therefore reflected in the price of the stock. Goodwill is considered value relevant most likely due to investors viewing the preeminence of goodwill as a sign that the company will draw benefit from the underlying assets for years to come.    We conclude that impairment of goodwill is not a value relevant factor to the investors in the Swedish stock exchange, but that goodwill, and increasing goodwill is. The paper ends with suggestions for further research.
Syftet med denna avhandling är att fastställa om nedskrivning av goodwill är en värderelevant faktor för investerarna på den svenska Large Cap-börsen. Denna avhandling fokuserar på årsredovisningarna från de 100 största bolagen som är noterade på denna börs.  De empiriska modeller som används är kapitalmarknadsforskning och marknadsbaserad redovisningsforskning, vilka båda härstammar från positiv redovisningsteori. Kapitalmarknadsforskning och marknadsbaserad redovisningsforskning baseras på viktiga antagande gjorda i den effektiva marknadshypotesen, som har sitt egna avsnitt under teorikapitlet. Teorikapitlet innehåller omfattande information gällande komponenterna i goodwill, dess användning inom redovisning samt hanteringen av goodwill.  Analysen kopplar samman våra empiriska fynd med vår empiriska modell i syfte att dra slutsatser kring resultaten som sammanställts från programmet  Minitab. Vår analys visar att förhållandevis små mängder av de enorma goodwillposterna på den svenska Large cap-börsen skrivs ner på årlig basis. Vi finner också att nedskrivning av goodwill inte har någon väsentlig påverkan på bolagets marknadsvärde, vilket däremot goodwillposten i sig har. Antingen så ser inte investerarna nedskrivning av goodwill som värderelevant eller så var nedskrivningarna kända i förväg och således redan inräknade i aktiens pris. Att goodwill i sig är betraktat som värderelevant beror troligen på att investerarna ser innehavet av goodwill som ett tecken på att bolaget kommer dra nytta av dessa underliggande tillgångar under de kommande åren.    Vi drar slutsatsen att nedskrivning av goodwill inte är en värderelevant faktor för investerarna på den svenska börsen, men däremot att goodwill och en ökning av goodwillposten är värderelevant. Uppsatsen avslutas med förslag till ytterligare forskning

För att uppnå större harmonisering mellan länder och förenkla jämförelser mellan företag har ett antal internationella standarder för finansiell rapportering upprättats. Den senaste IFRS- standarden, IFRS 3, gavs ut år 2004 och infördes i Europa år 2005, vilket innebar att börsnoterade företag bland annat i Sverige skulle följa standarden när de upprättar sin koncernredovisning. I och med den nya standarden infördes nya regler för nedskrivning av goodwill som innebar att årliga avskrivningar ersattes med regelbundna tester för nedskrivning. Eftersom genomförande av nedskrivning i stor utsträckning är beroende av subjektiva bedömningar, uppstår möjligheten för företagsledningar att påverka den finansiella rapporteringen till sin egen fördel. Syftet i föreliggande studie är att utreda vilka faktorer som påverkar företagsledningen i sin bedömning vid nedskrivning av goodwill. Föreliggande studie har använt kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag i large cap på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq under perioden 2011-2014. Denna studies resultat har visat att det råder ett signifikant positivt samband mellan (1) byte av VD, (2) svaga resultat och nedskrivning av goodwill. Detta ger stöd till att det under vissa förhållanden finns incitament för företagsledningen att påverka redovisningen på ett sätt som inte nödvändigtvis avspeglar den verkliga finansiella situationen i företaget. Det är viktigt för företags intressenter och revisorer att ha kännedom om vilka incitament som kan föranleda påverkan av redovisningen.
In order to achieve greater harmonization between countries and facilitate comparisons between companies, a number of international financial reporting standards have been established. The recent IFRS standard, IFRS 3 was released in 2004 and was introduced in Europe in 2005, which meant that listed companies in Sweden would follow the standard when they prepare their consolidated accounts. With the new standard, new rules for the impairment of goodwill were introduced that replaced annual depreciation with regular testing for impairment. Since the implementation of the write-down is largely dependent on subjective judgments, the possibility arises that management manipulate financial reporting to their own advantage. The aim of the present study is to investigate the factors that influence the company management in assessing the impairment of goodwill. This study uses quantitative methods and has a deductive approach. The data collection is based on the annual reports of listed companies in the large cap on the OMX Nasdaq Stockholm Exchange during the period 2011-2014. The results in the study have shown that there is a significant positive relationship between (1) the replacement of the CEO, (2) weak earnings and impairment of goodwill. This supports that under certain conditions there is an incentive for management to manipulate accounting numbers in a way that does not necessarily reflect the real financial situation of the company. It is important for the company's stakeholders and auditors to have knowledge of what incentives can influence preparation of financial statements.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en goodwillnedskrivning har något samband med framtida kassaflöde. Metod: I studien har en multipel regressionsanalys utförts, som är inspirerad av en tidigare studie av Jarva (2009). Vi har använt oss av en kvantitativ metod med deduktiv ansats och med hjälp av insamlade data från Retriver och Börsdata.se, har vi undersökt om det finns något samband mellan goodwillnedskrivningar och framtida kassaflöde. Resultat och slutsats: Resultatet är uppdelat i två olika modeller. I den ena har vi delat in bolagen i storleksordning baserat på omsättningsstorlek. I den andra har vi delat in bolagen med antalet anställda enligt SME. I båda analyserna hittar vi samband mellan framtida kassaflöde och avskrivningar. Där avskrivningar används som en proxy för goodwillnedskrivningar. Det i motsats till vad Jarva (2009) kom fram till i sin studie. Där han endast kunde hitta samband i upp till tre år efter nedskrivningen.
Purpose: The purpose of the study is to examine whether a goodwill impairment has any relation with the future cash flow Method: The study has performed a multiple regression analysis, which is inspired by a previous study by Jarva (2009). We have used a quantitative method with deductive approach and with the help of collected data from Retriever and Börsdata.se have we examined whether there is any relation between goodwill impairment and future cash flow. Result and conclusion: The result is divided in two different models. In one, we have divided the companies into orders of magnitude with turnover as a variable. In the second, we have divided the companies with the number of employees as a variable. In both analyzes, we find relationships between future cash flow and deprecation. Where deprecation is used as a proxy for goodwill impairments. This is in contrast to what Jarva (2009) came up with in his study. Where he could only find connections for up to three years after the impairment.

Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts. Vi studerar i uppsatsen hur transparenta svenska storföretag är i sin redovisning av koncerngoodwill genom att undersöka efterlevnaden av upplysningskraven gällande nedskrivningsprövningen av goodwill för åren 2010 och 2005. Resultatet av vår undersökning har analyserats med grund i den teoretiska referensramen om Positive Accounting Theory och IASB:s kvalitativa egenskaper. Av vår undersökning kan vi konstatera att företagen uppfyller fler upplysningskrav 2010 jämfört med 2005, men att transparensen är låg i företagens goodwillredovisning för 2010. Den låga transparensen överensstämmer med Positive Accounting Theorys antagande att managers agerande styrs i eftersträvan av egen vinning och således avstår de från att upplysa om information som skulle sänka deras personliga nytta.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum.   Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t.   Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum. Studien undersöker inledningsvis om en nedskrivning kan härledas till rådande företagsekonomiska förhållanden, där vedertagna undersökningsmått baserat på nyckeltal beräknade från årsredovisningar används. Vidare undersöks om nedskrivning av goodwill kan kopplas till resultatmanipulerande åtgärder genom stålbad eller vinstutjämning. Dessa kompententer i studien undersöks utifrån befintlig metodik tillhandahållen genom likartad forskning, men som utförts på andra geografiska marknader. Slutligen testas även, baserat på en egenhändigt framtagen operationalisering, finanskrisens inverkan på nedskrivning av goodwill.   Vår studies statistiska moment innehåller binära regressionsanalyser som med ett antal förklarande variabler prövar vad som kan förklara om en nedskrivning äger rum eller inte, samt en multipel regression som söker determinanter för nedskrivningens storlek.   Studiens resultat påvisar ett signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och räntabilitet på totala tillgångar, vilket implicerar att bolag med sämre avkastning mer sannolikt kan komma att utföra en nedskrivning av goodwill. Även bolag med en hög andel goodwill i förhållande till totala tillgångar kan förväntas genomföra en nedskrivning, vilket visas genom ett signifikant positivt samband mellan beroende och förklarande variabel. Samma parameter, andel goodwill, kan även förklara storleken på en nedskrivning.   Vidare kan studien, genom statistisk signifikans, visa att nedskrivning av goodwill sker i samband med den resultatmanipulerande åtgärden stålbad, vilket innebär att bolag med ett redan dåligt resultat försämrar det ytterligare genom en nedskrivning. Att stålbadets motsats, vinstutjämning, förekommer som resultatmanipulerande åtgärd kan inte påvisas. Finanskrisens eventuella inverkan på vår beroende variabel kan inte styrkas.     Sammantaget visar studien att bolag med svag avkastningseffekt tenderar att oftare skriva ned goodwill än andra bolag, vilket eventuellt kan indikera att de följer de rekommendationer som standarden, IFRS, förespråkar. Indikationer på att resultatmanipulering genom stålbad förekommer på stockholmsbörsen kan också identifieras.

The purpose with this final assignment is to find out how the old and the new regulations about Goodwill affect the Swedish companies, how their results and value of Goodwill changed since the regulation from IFRS took place. We will attempt to find out if the companies are better of with a yearly write-off or an impairment test every year to see if a write-down is necessary.

Bakgrund och problem: Goodwill är ett komplext begrepp. Problematiken med goodwill kan förklaras genom fyra problemområden: erkännande, mätning och värdering, klassifikation samt presentation och disclusoure. IFRS 3 uppkom 2005 i syfte att minska beloppet för goodwill på företagens balansräkningar, ändå fortsätter goodwill att växa.Syfte: Syftet med studien är att erhålla en ökad förståelse för redovisningen av goodwill genom att analysera förhållandet mellan hur företagen redovisar och hur de borde redovisa goodwill. Genom att upptäcka bristerna som finns och diskutera hur redovisningen av goodwill kan förbättras erhålls en ökad förståelse för ämnet.Avgränsningar: Studien granskar goodwill som uppstår vid företagsförvärv i förhållande till disclosure. Internt upparbetad goodwill och negativ goodwill ingår inte i studien.Metod: Studien baseras på en innehållsanalys av årsredovisningar från börsnoterade företag. Metoden baseras på etisk tolkning utifrån två tillämpningsmetoder, observation av begrepp inom text samt relation mellan text, principer och individer som tillverkar texten. Genom att använda två tillämpningsmetoder fångar studien in variation och förändring. Begreppen observeras utifrån en datainsamlingsreferensram, vilken är baserad på principer, tolkning och redovisningsteknik.Resultat och slutsatser: Studien upptäcker skillnader mellan teori och standard. Studien fann att redovisningen av goodwill är förvirrande på grund av att en särskild standard för goodwill saknas. Dagens standarder godkänner subjektiva värderingar i redovisningen, tillskillnad från teorin som anser att värderingen ska vara objektiv.
Background and problem: Goodwill is a complex concept. The problem with this subject can be explained by four different areas: the recognition, measurement and valuation, classification, presentation and disclusoure. IFRS 3 occurred in 2005 in order to reduce the amount of goodwill on corporate balance sheets, still continues goodwill to grow.Purpose: The purpose of the study is to obtain a better understanding of the accounting of goodwill by analyzing the relationship between how companies account and how they should account goodwill. By discovering the deficiencies that exist and discuss how the accounting of goodwill can be improved a better understanding is obtained.Limitations: The study examines goodwill arising on acquisitions in relation to disclosure. Internally generated goodwill and negative goodwill are excluded.Method: The study is a content analysis of annual reports of listed companies. The method is based on the ethical interpretation based on two application methods, observation of the concepts in the text and the relationship between text and principles, and individuals that produce text. By applying two application methods the study captures variation and change. The concepts were observed based on a framework of data collection, which is based on the principle, interpretation and technique.Results and conclusions: The study discovered that differences existed between theory and standard. It discovered that the recognition of goodwill is confusing because a special standard for goodwill is lacking. Today's standards approves subjective valuations in the accounts, while the theory considers that the valuation should be objective.This essay is written in Swedish.

Den 1 januari år 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en årlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte årliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och därmed tillämpa IAS 36 på olika sätt; en neutral respektive subjektiv användning. Vid en neutral användning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk värdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva användningen utgår från företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det. Företagsledningens incitament att agera utifrån sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och ägarna ger företagsledningen ett informationsövertag och därmed incitament att agera utifrån agentbaserade motiv. Denna studie har därmed undersökt om tre agentbaserade motiv kan förklara nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36; (1) andelen goodwill i företaget, (2) resultatets påverkan samt (3) tillträdandet av en ny VD. Denna studie har haft en kvantitativ longitudinell forskningsdesign och har undersökt företag som var noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2005-2010 och som skrivit ned goodwill. Kvantitativa data har inhämtats från företagens årsredovisningar och använts för att beräkna de variabler som testat hypotesernas förklaringsvärde. Resultaten för hypotes 1 visade att goodwillintensiva företag tenderade att undvika en nedskrivning av goodwill under år 2005. Det sambandet kunde inte visas under senare år. Det samband som visades mellan ett negativt resultat och goodwillnedskrivning i enlighet med hypotes 2 under åren 2005-2007 bör tolkas med försiktighet till följd av få antal observationer. Resultatet för år 2008, då fler observationer fanns att tillgå, överensstämde även med hypotesen. Sambandet kunde dock inte visas för senare år. För hypotes 3 och tillträdandet av en ny VD kunde ett samband utläsas för några år. Däremot kunde inte hela tidsperioden bekräfta ett samband mellan en ny VD och större nedskrivningar av goodwill. De resultat som gavs av hypotes 1 kan möjligtvis förklaras med att aktiemarknaden inte reagerar lika starkt på företagets nedskrivningar av goodwill efter införandet av IAS 36 i och med att verkliga värden är mindre tillförlitliga än historiska värden. Resultaten för hypotes 2 gav inte argument för att ett negativt resultat ger företagsledningen motiv att skriva ned goodwill som en del av big bath accounting. Resultaten i sin helhet indikerar även att finanskrisen inte haft en avgörande effekt på företagens nedskrivningar av goodwill vid ett negativt resultat. Till följd av resultaten i hypotes 3 ifrågasätter denna studie hållbarheten i teorin big bath accounting vid nedskrivningar av goodwill i svenska börsnoterade företag.

Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet.

 

IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden.

 

Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen. Med bakgrund av debatter och forskningslitteratur kan därför sådana påverkningsvariabler till nedskrivning av goodwill vara intressanta att studera. Utifrån Agency theory och Stakeholder theory har vi som författare angripit detta område och försökt förklara om nedskrivning av goodwill kan förklaras via ett urval av styrelse – och kapitalvariabler.

 

Genom en deduktiv forskningsansats har vi genomfört en kvantitativ studie där samtliga bolag på Stockholmsbörsens Large - och Mid Cap har ingått. 6 stycken utvalda påverknings-variabler har testats på 104 bolag. Syftet är att undersöka vilka variabler som påverkar nedskrivning av goodwill. Våra hypoteser där dessa variabler ingår, har formulerats för att dels undersöka (a) om nedskrivning sker eller inte och (b) i vilken storleksordning som nedskrivningar sker.

 

Studiens påverkningsvariabler har analyserats utifrån två olika regressionsmodeller, binär logistisk regression och linjär multipelregression. Binär logistisk regression har använts för att kunna visa om de identifierade variablerna kan påverka om en nedskrivning av goodwill sker eller ej. En linjär multipelregression har använts för att kunna påvisa om påverkningsvariablerna påverkar storleken på nedskrivning av goodwill.

 

Studiens resultat visar enligt binär logistisk regression att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek förefaller att ha betydelse om nedskrivning av goodwill sker. Linjär multipelregression visar att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek har en signifikant påverkan samt att skuldsättningsgrad gränsar till att vara signifikant i förhållande till nedskrivning av goodwill.

 

Några av de viktigaste slutsatserna är att de påverkningsvariabler som förefaller att förklara vad som påverkar nedskrivningsstorlek av goodwill är avkastning på eget kapital och styrelsestorlek. Samma påverkningsvariabler påverkar om nedskrivning av goodwill sker eller inte, dock med lägre signifikansnivå.

 

En annan slutsats är att de valda teoretiskt identifierade påverkningsvariablerna har en starkare påverkan kring hur stor nedskrivning av goodwill blir än om en nedskrivning av goodwill skall ske.