Academic literature on the topic 'Neuropsykiatri'

Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.

Diagnoser är ett sätt för samhället att beskriva och gränssätta vad som är normalt och socialt accepterat. Diagnos är även en social konstruktion som oftast utifrån ett samhällsperspektiv har en negativ inverkan. Människor sätter etiketter på de med diagnosen och oftast är det i negativ bemärkelse och man accepterar inte det avvikande beteendet som diagnosen förklarar. Syftet med denna studie är att ta reda på hur vuxna med diagnos upplever för- och nackdelar med sin diagnos. Med den kvalitativa metoden har semistrukturerade intervjuer genomförts. Tre personer har deltagit i studien och delat med sig om sina upplevelser kring deras neuropsykiatriska diagnoser. Alla tre har en ADHD-problematik, en har även diagnosen Asperger. Studiens resultat visar hur dessa upplever sina diagnoser och visar att de anser att det är bättre att få diagnosen än att leva i ovisshet av vad det är som gör att de beter sig på ett visst sätt. En av intervjupersonerna sa "Jag vet många som skäms över att de har det här och jag vet många som utnyttjar sin situation dessutom och det tycker jag inte om. För en diagnos är en diagnos. Det är en funktionsnedsättning men det handlar om vad du själv gör av den".
Diagnose is a way for society to describe and limit what is normal and socially acceptable. Diagnosis is also a social construction that often has a negative impact. People put labels on those with a diagnose and it is usually in a negative way and does not accept the deviant behavior that explains the diagnose. The purpose of this essay is to find out how adults with a diagnose experience benefits and cons of their diagnose. With the qualitative method has a semi-structured interviews been done. Three people have participated in the study and shared their experience about their neuropsychiatric diagnose. All three have a ADHD problem, one person have also been diagnose with Asperger. The result demonstrate how they feel about their diagnose and show that the belive it is better to be diagnose, than to live in uncertainty about what it is that make them behave in a certain way. One of the interviewed said "I know many who are ashamed that they have their diagnose and I also know who take advantage of their situation too, and that I don’t like. For a diagnose is a diagnose. It is a disability bit it’s about what you make of it"’

The aim of this study has been to describe and clarify the phenomenon violence from patients within neuropsychiatric institutions, as experienced by staff members. The study has adopted an actor perspective and phenomenology as a philosophic and theoretical framework. The method used for data collection and analysis has also been influenced by phenomenology. Data consisted of five semi-structured interviews of a descriptive nature, and the goal of the analysis has been to articulate the general structure of the phenomenon. The results showed that the violence from patients is characterized by a professional commitment which includes always staying ahead and being able to help, protect and express a high level of emotional self-control. The knowledge needed to attain this professional manner of appearance is obtained through one’s lived body by the means of experience. The violence is justifiably associated with being a frequent event, linked to patients’ problematic behavior brought on by their neuropsychiatric diagnosis as a natural part of the occupation. The violence is both a private and a shared undertaking which demands individual responsibility and persuasion of one’s own capability along with an expressed trust and support from close friends, family and co-workers. The violence is lastly experienced as an apparent ambiguity. It is both physically and emotionally demanding, but at the same time also a positive challenge.

Örebro Universitet                                                                 Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi   Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Mobiltelefon som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - arbetsterapeuters erfarenheter. Engelsk titel: Mobile phones as cognitive aids for persons with neuropsychiatric disorders - occupational therapists´ experiences. Författare: Therese Eklöf Malmgren, Linda Söderman Handledare: Kajsa Lidström Holmqvist Datum: 2012-05-09 Antal ord: 7752 Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med förskrivningsbara och icke förskrivningsbara mobiltelefoner som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.   Användandet av mobiltelefon och smartphone ökar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbetsterapeuterna behöver öka kunskapen om detta.   De sex deltagande arbetsterapeuterna valdes genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.   Resultatet presenteras i fem kategorier och fem underkategorier som beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av mobiltelefon som kognitiv hjälpmedel. Arbetsterapeuterna beskrev att klientens nätverk var en viktig del för att användningen av handifon skulle fungera. Resultatet visade att arbetsterapeuterna följer förskrivningsprocessen för kognitiva hjälpmedel vid förskrivning av handifon. Arbetsterapeuterna kände inte samma ansvar att följa upp användningen av mobiltelefon och smartphone då de inte är förskrivningsbara. I resultatet framkom att arbetsterapeuterna menade att fritt val av hjälpmedel kunde vara ett bra alternativ för att klienten skulle få tillgång till den typ av mobiltelefon som passade behoven, men att kunskapen om detta projekt var liten. Arbetsterapeuterna upplevde brister i stöd från hjälpmedelscentralerna avseende smartphones med appar som har blivit ett allt vanligare hjälpmedel. I resultatet framkom även att arbetsterapeuterna upplevde att klienterna inte litar på sina förmågor vilket påverkar motivationen till att använda mobiltelefon. Motivationsarbetet var därför centralt för att hjälpmedlet skulle fungera. Samt att kombination av olika kognitiva hjälpmedel ger bra stöd för klienterna.     Sökord: Arbetsterapi, mobiltelefon, kognition, neuropsykiatri

Bakgrund: Barn med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan ha kognitiva svårigheter och svårt att anpassa sig och kan behöva individuellt stöd. Tekniken förändras och utvecklas snabbt vilket kan, när det används, ha en inverkan på det dagliga livet för barn med kognitiva funktionsnedsättningar i skolmiljö. Ny teknik ingår i stor utsträckning i dagens samhälle vilket kan stödja barns utförande i skolmiljö och studier visar på positiva effekter av teknik. Arbetsterapeuten kan med teamsamverkan i skolan erbjuda kompensatoriska åtgärder med olika tekniklösningar för att möjliggöra barnets aktivitet i det dagliga livet.  Syfte: Att beskriva hur teknikstöd ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv kan underlätta för barn med NPF i skolan. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet. Datainsamling gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Svemed+ samt i Google scholar, fritextsökning och snowballing. Efter en kvalitetsgranskning och kvalitativ innehållsanalys inkluderades åtta studier i litteraturöversikten.   Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra kategorier: “Tidshjälpmedel” som visar på att barn med NPF kan ha bra stöd av elektroniska tidshjälpmedel på grund av svårigheter med tidsuppfattning. ”Videomodellering”, innebär att presentera information på en skärm med en instruktionsfilm för att sen utföra uppgifter i dagliga aktiviteter där barnen blir bättre på att förstå socialt beteende. Datorbaserade träningsprogram” för barn med nedsatt arbetsminne där de kan träna upp detta genom att spela ett spel. Sista kategorin var “Elektroniskt skrivhjälpmedel” där barn  med finmotoriska svårigheter kan få problem med att skriva och få hjälp av ett digitalt skrivhjälpmedel för att öka lusten att skriva.  Resultatet i litteraturöversikten visade att olika former av teknikstöd stödjer barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i skolmiljö.   Slutsats: Tekniklösningar kan vara ett bra stöd för barn med NPF samt öka delaktigheten i skolmiljön  där arbetsterapeuten kan ha en viktig roll genom att erbjuda möjligheten till detta.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla – livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). Lärarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation på A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillämpas som stöd/hjälp till elever inom A-skolan. Min studie är en intervjustudie där två olika grupper, en grupp som själva upplevt studiesituationen på A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas. Studien har sin utgångspunkt i en skola för personer med neuropsykiatriska funktionshinder i Mellansverige. Detta gör studien begränsad. Resultatet av min studie visar vikten av att pedagogen är kunnig, uppfinningsrik, flexibel och har en vilja att göra studiesituationen så bra som möjligt för individen. Även vikten av att det är behovet som styr utformningen av undervisningen påvisas.

Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, depression och känsla av sammanhang. Resultaten pekade mot symtomlindring och/eller ökad känsla av sammanhang. Detta talar för att tätare samarbete mellan utredande och behandlande enheter bör eftersträvas, och att man genom en medveten strävan skulle kunna öka behandlingseffekterna.

Assessment of adults with neuropsychiatric impairments have become more common in the beginning of the 21st century. Due to the extensive nature of the neuropsychiatric assessment procedure it is likely that the assessment will have an influence on the patients presenting problem. Despite this the authors have found only a few research studies on the subject. Some previous studies have shown other types assessments to pose an influence on symptoms. The main purpose of the present study is to investigate whether neuropsychiatric assessment poses an influence on symptoms and/or salutogenic factors. The present study uses a single case design with six patients from two separate neuropsychiatric units. The participants have been measured using the Hospital Anxiety and Depression scale and the Sense of Coherence Questionnaire. The results indicate that symptoms are alleviated and/or Sense of Coherence is promoted due to the assessment. The implications of these results suggest that closer co-operation between assessment and treatment centres is warranted and is likely to be beneficial to the patient in the sense of more useful assessments and more efficient treatments.

Många unga människor lämnar idag det reguljära skolsystemet utan fullständiga betyg. Därav finns ett stort behov av vuxenutbildning. Folkhögskolor erbjuder en alternativ pedagogisk väg i förhållande till andra skolformer, då de inte är styrda av nationellt fastslagna läroplaner. Allmän kurs finns för de som vill läsa upp sin gymnasiebehörighet och som behöver läsa in kurser som de missat eller inte klarat i sin tidigare skolgång. Forskning visar att 30% av alla deltagare på allmän kurs har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att denna målgrupp ofta når framgångar i sina studier på folkhögskola. Det övergripande syftet med denna uppsats är att bidra till det specialpedagogiska fältet med kunskap kring vuxenstuderande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och folkhögskola. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats genom semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk och resultaten har tolkats utifrån teorins syn på lärande. Deltagare på allmän kurs på två olika folkhögskolor har intervjuats för att undersöka vad det är inom skolformen folkhögskola som bidrar till deras studieframgångar. Studien lyfter även fram vad personerna ser som de största skillnaderna mellan folkhögskola och andra skolformer de vistats i. Resultatet visar att det som har störst betydelse för deltagarnas studieframgångar inom folkhögskolan är; en flexibel och inkluderande pedagogik, relationen till lärarna, gemenskapen, internatboendet och mindre gruppstorlek. Skillnaderna från andra skolformer är ett långsammare studietempo och det psykosociala stödet som upplevs större i folkhögskolan. Resultatet har relevans för det specialpedagogiska fältet, då de faktorer som upplevs bidra till studieframgång kan lyftas fram ytterligare i utbildning av speciallärare och specialpedagoger, men även beaktas i arbetet med att utforma och organisera stöd för studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Many adolescent students in Sweden go through the regular school system without attaining the goals for the final grade. Therefore, there is a great need for adult education.  The folk high school offers an alternative pedagogical discourse in relation to the regular school system because of its lack of nationally governed curriculums. The general course is for those students who want to complete the courses missed or failed in their prior schooling. Studies show that 30 % of all students in the general course have neuropsychiatric disabilities and that these students often succeed in their studies at folk high schools. The overall aim of this thesis is to contribute with knowledge in the area of special education regarding adult students with neuropsychiatric disabilities and folk high schools. The study was conducted as a qualitative study where the empirical result was gathered by semi-structural interviews. The theoretical framework consisted of the socio-cultural perspective and the results were analyzed with regards to the theory views on learning. Students attending the general course at two different folk high schools were interviewed with the intent of them shedding some light onto what it is within the folk high school that contributes to successful studies. The thesis will also point out what students identified as the biggest differences between folk high school and the prior school forms they have attended. The results show that the factors students find most significant for their educational progress are; flexible and inclusive pedagogics, the relationship with teachers, the fellowship, the boarding school-aspects and the smaller study groups. The differences from other types of schools that are pointed out are a slower pace in studies and a social support that is offered at a larger extent in folk high school. The result is relevant for the area of special education as the factors that are pointed out could be of more importance in the education of special education teachers, but also play a larger role in the way tutoring of students with neuropsychiatric disabilities is organized.

Syftet med detta arbete var att studera vad som utmärker de så kallade bokstavsbarnen och vad som tros vara orsaken till deras problem. Genom arbetet ville jag få en bild av hur handikappet upplevs av föräldrar och barn och jag ville få en uppfattning om hur man som lärare klarar av barnen i klassrummet.

I flera år har det pågått en debatt i samhället om diagnoserna är till godo eller till ondo för barnen som har drabbats. Efter att ha läst både sidornas argument har jag kommit till den slutsatsen att utredning och diagnos är nödvändigt för att Damp- och Adhdbarnen ska få den hjälp de behöver för att klara skolan.

Metoderna som används i arbetet är litteraturstudier och fem intervjuer av föräldrar till Damp- diagnostiserade barn.

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever deras möjligheter när det gäller val av insats till deras barn. Ambitionen var huvudsakligen att utforska varför de gör valen som de gör och varför en specifik behandlingsform är tilltalande för dem. För att nå det empiriska resultatet, intervjuades fyra föräldrar som valt Rytmisk rörelseträning som insats för deras barn. Intressanta fynd i resultatet var att föräldrarna var emot behandling med medicin, vilket var orsaken till att de sökte sig till en alternativ metod. Det professionella bemötandet visade sig även vara av stor vikt för val av insats.
Title: Rhythmic Movement Training as an alternative treatment –Parents to children with neuropsychiatric disabilities making a choice. The aim of the study was to investigate how parents to children with neuropsychiatric disabilities experience their opportunities when it comes to choosing treatment for their children. The quest was mainly to explore why they make the choice the way they do and why a specific treatment seem appealing to them. To reach the empirical result, interviews were made with four parents who chosen Rhythmic Movement Training as a treatment for their children. Interesting founds in the result was that the parents were against treatment by medicine, which was the reason they aimed for an alternative method. The professional approach also seemed like an important point in the choice of treatment.