Dissertations / Theses: 'Neuropsykiatri'

1

Andersson, Paulina. "För- och nackdelar med en neuropsykiatrisk diagnos." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-22486.

Full text

Abstract:

Diagnoser är ett sätt för samhället att beskriva och gränssätta vad som är normalt och socialt accepterat. Diagnos är även en social konstruktion som oftast utifrån ett samhällsperspektiv har en negativ inverkan. Människor sätter etiketter på de med diagnosen och oftast är det i negativ bemärkelse och man accepterar inte det avvikande beteendet som diagnosen förklarar. Syftet med denna studie är att ta reda på hur vuxna med diagnos upplever för- och nackdelar med sin diagnos. Med den kvalitativa metoden har semistrukturerade intervjuer genomförts. Tre personer har deltagit i studien och delat med sig om sina upplevelser kring deras neuropsykiatriska diagnoser. Alla tre har en ADHD-problematik, en har även diagnosen Asperger. Studiens resultat visar hur dessa upplever sina diagnoser och visar att de anser att det är bättre att få diagnosen än att leva i ovisshet av vad det är som gör att de beter sig på ett visst sätt. En av intervjupersonerna sa "Jag vet många som skäms över att de har det här och jag vet många som utnyttjar sin situation dessutom och det tycker jag inte om. För en diagnos är en diagnos. Det är en funktionsnedsättning men det handlar om vad du själv gör av den".
Diagnose is a way for society to describe and limit what is normal and socially acceptable. Diagnosis is also a social construction that often has a negative impact. People put labels on those with a diagnose and it is usually in a negative way and does not accept the deviant behavior that explains the diagnose. The purpose of this essay is to find out how adults with a diagnose experience benefits and cons of their diagnose. With the qualitative method has a semi-structured interviews been done. Three people have participated in the study and shared their experience about their neuropsychiatric diagnose. All three have a ADHD problem, one person have also been diagnose with Asperger. The result demonstrate how they feel about their diagnose and show that the belive it is better to be diagnose, than to live in uncertainty about what it is that make them behave in a certain way. One of the interviewed said "I know many who are ashamed that they have their diagnose and I also know who take advantage of their situation too, and that I don’t like. For a diagnose is a diagnose. It is a disability bit it’s about what you make of it"’

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Johansson, Richard. "Våldet mot professionella inom neuropsykiatriska verksamheter : Ur ett livsvärldsperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14760.

Full text

Abstract:

The aim of this study has been to describe and clarify the phenomenon violence from patients within neuropsychiatric institutions, as experienced by staff members. The study has adopted an actor perspective and phenomenology as a philosophic and theoretical framework. The method used for data collection and analysis has also been influenced by phenomenology. Data consisted of five semi-structured interviews of a descriptive nature, and the goal of the analysis has been to articulate the general structure of the phenomenon. The results showed that the violence from patients is characterized by a professional commitment which includes always staying ahead and being able to help, protect and express a high level of emotional self-control. The knowledge needed to attain this professional manner of appearance is obtained through one’s lived body by the means of experience. The violence is justifiably associated with being a frequent event, linked to patients’ problematic behavior brought on by their neuropsychiatric diagnosis as a natural part of the occupation. The violence is both a private and a shared undertaking which demands individual responsibility and persuasion of one’s own capability along with an expressed trust and support from close friends, family and co-workers. The violence is lastly experienced as an apparent ambiguity. It is both physically and emotionally demanding, but at the same time also a positive challenge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Eklöf, Malmgren Therese, and Linda Söderman. "MOBILTELEFON SOM KOGNITIVT HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR – ARBETSTERAPEUTERS ERFARENHETER." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23330.

Full text

Abstract:

Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Mobiltelefon som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - arbetsterapeuters erfarenheter. Engelsk titel: Mobile phones as cognitive aids for persons with neuropsychiatric disorders - occupational therapists´ experiences. Författare: Therese Eklöf Malmgren, Linda Söderman Handledare: Kajsa Lidström Holmqvist Datum: 2012-05-09 Antal ord: 7752 Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med förskrivningsbara och icke förskrivningsbara mobiltelefoner som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Användandet av mobiltelefon och smartphone ökar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbetsterapeuterna behöver öka kunskapen om detta. De sex deltagande arbetsterapeuterna valdes genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultatet presenteras i fem kategorier och fem underkategorier som beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av mobiltelefon som kognitiv hjälpmedel. Arbetsterapeuterna beskrev att klientens nätverk var en viktig del för att användningen av handifon skulle fungera. Resultatet visade att arbetsterapeuterna följer förskrivningsprocessen för kognitiva hjälpmedel vid förskrivning av handifon. Arbetsterapeuterna kände inte samma ansvar att följa upp användningen av mobiltelefon och smartphone då de inte är förskrivningsbara. I resultatet framkom att arbetsterapeuterna menade att fritt val av hjälpmedel kunde vara ett bra alternativ för att klienten skulle få tillgång till den typ av mobiltelefon som passade behoven, men att kunskapen om detta projekt var liten. Arbetsterapeuterna upplevde brister i stöd från hjälpmedelscentralerna avseende smartphones med appar som har blivit ett allt vanligare hjälpmedel. I resultatet framkom även att arbetsterapeuterna upplevde att klienterna inte litar på sina förmågor vilket påverkar motivationen till att använda mobiltelefon. Motivationsarbetet var därför centralt för att hjälpmedlet skulle fungera. Samt att kombination av olika kognitiva hjälpmedel ger bra stöd för klienterna. Sökord: Arbetsterapi, mobiltelefon, kognition, neuropsykiatri

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Henriksson, Maria, and Sofia Svensson. "Teknikstöd för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i skolmiljö : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63642.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Barn med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan ha kognitiva svårigheter och svårt att anpassa sig och kan behöva individuellt stöd. Tekniken förändras och utvecklas snabbt vilket kan, när det används, ha en inverkan på det dagliga livet för barn med kognitiva funktionsnedsättningar i skolmiljö. Ny teknik ingår i stor utsträckning i dagens samhälle vilket kan stödja barns utförande i skolmiljö och studier visar på positiva effekter av teknik. Arbetsterapeuten kan med teamsamverkan i skolan erbjuda kompensatoriska åtgärder med olika tekniklösningar för att möjliggöra barnets aktivitet i det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur teknikstöd ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv kan underlätta för barn med NPF i skolan. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet. Datainsamling gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Svemed+ samt i Google scholar, fritextsökning och snowballing. Efter en kvalitetsgranskning och kvalitativ innehållsanalys inkluderades åtta studier i litteraturöversikten. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra kategorier: “Tidshjälpmedel” som visar på att barn med NPF kan ha bra stöd av elektroniska tidshjälpmedel på grund av svårigheter med tidsuppfattning. ”Videomodellering”, innebär att presentera information på en skärm med en instruktionsfilm för att sen utföra uppgifter i dagliga aktiviteter där barnen blir bättre på att förstå socialt beteende. Datorbaserade träningsprogram” för barn med nedsatt arbetsminne där de kan träna upp detta genom att spela ett spel. Sista kategorin var “Elektroniskt skrivhjälpmedel” där barn med finmotoriska svårigheter kan få problem med att skriva och få hjälp av ett digitalt skrivhjälpmedel för att öka lusten att skriva. Resultatet i litteraturöversikten visade att olika former av teknikstöd stödjer barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i skolmiljö. Slutsats: Tekniklösningar kan vara ett bra stöd för barn med NPF samt öka delaktigheten i skolmiljön där arbetsterapeuten kan ha en viktig roll genom att erbjuda möjligheten till detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Johansson, Annika. "Bra metoder för alla -livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35959.

Full text

Abstract:

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla – livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). Lärarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation på A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillämpas som stöd/hjälp till elever inom A-skolan. Min studie är en intervjustudie där två olika grupper, en grupp som själva upplevt studiesituationen på A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas. Studien har sin utgångspunkt i en skola för personer med neuropsykiatriska funktionshinder i Mellansverige. Detta gör studien begränsad. Resultatet av min studie visar vikten av att pedagogen är kunnig, uppfinningsrik, flexibel och har en vilja att göra studiesituationen så bra som möjligt för individen. Även vikten av att det är behovet som styr utformningen av undervisningen påvisas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Franzén, Johanna. "Stöd i vardagen till föräldrar med ADHD." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51225.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Eriksson, Magnus, and Andreas Karlsson. "Är utredning behandling? : En studie som undersöker symtomförändringar och hälsofrämjande effekter vid neuropsykiatrisk utredning." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2108.

Full text

Abstract:

Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, depression och känsla av sammanhang. Resultaten pekade mot symtomlindring och/eller ökad känsla av sammanhang. Detta talar för att tätare samarbete mellan utredande och behandlande enheter bör eftersträvas, och att man genom en medveten strävan skulle kunna öka behandlingseffekterna.

Assessment of adults with neuropsychiatric impairments have become more common in the beginning of the 21st century. Due to the extensive nature of the neuropsychiatric assessment procedure it is likely that the assessment will have an influence on the patients presenting problem. Despite this the authors have found only a few research studies on the subject. Some previous studies have shown other types assessments to pose an influence on symptoms. The main purpose of the present study is to investigate whether neuropsychiatric assessment poses an influence on symptoms and/or salutogenic factors. The present study uses a single case design with six patients from two separate neuropsychiatric units. The participants have been measured using the Hospital Anxiety and Depression scale and the Sense of Coherence Questionnaire. The results indicate that symptoms are alleviated and/or Sense of Coherence is promoted due to the assessment. The implications of these results suggest that closer co-operation between assessment and treatment centres is warranted and is likely to be beneficial to the patient in the sense of more useful assessments and more efficient treatments.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Björk, Anna. "Folkhögskolans bildningsmiljö : upplevda framgångsfaktorer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19655.

Full text

Abstract:

Många unga människor lämnar idag det reguljära skolsystemet utan fullständiga betyg. Därav finns ett stort behov av vuxenutbildning. Folkhögskolor erbjuder en alternativ pedagogisk väg i förhållande till andra skolformer, då de inte är styrda av nationellt fastslagna läroplaner. Allmän kurs finns för de som vill läsa upp sin gymnasiebehörighet och som behöver läsa in kurser som de missat eller inte klarat i sin tidigare skolgång. Forskning visar att 30% av alla deltagare på allmän kurs har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att denna målgrupp ofta når framgångar i sina studier på folkhögskola. Det övergripande syftet med denna uppsats är att bidra till det specialpedagogiska fältet med kunskap kring vuxenstuderande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och folkhögskola. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats genom semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk och resultaten har tolkats utifrån teorins syn på lärande. Deltagare på allmän kurs på två olika folkhögskolor har intervjuats för att undersöka vad det är inom skolformen folkhögskola som bidrar till deras studieframgångar. Studien lyfter även fram vad personerna ser som de största skillnaderna mellan folkhögskola och andra skolformer de vistats i. Resultatet visar att det som har störst betydelse för deltagarnas studieframgångar inom folkhögskolan är; en flexibel och inkluderande pedagogik, relationen till lärarna, gemenskapen, internatboendet och mindre gruppstorlek. Skillnaderna från andra skolformer är ett långsammare studietempo och det psykosociala stödet som upplevs större i folkhögskolan. Resultatet har relevans för det specialpedagogiska fältet, då de faktorer som upplevs bidra till studieframgång kan lyftas fram ytterligare i utbildning av speciallärare och specialpedagoger, men även beaktas i arbetet med att utforma och organisera stöd för studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Many adolescent students in Sweden go through the regular school system without attaining the goals for the final grade. Therefore, there is a great need for adult education. The folk high school offers an alternative pedagogical discourse in relation to the regular school system because of its lack of nationally governed curriculums. The general course is for those students who want to complete the courses missed or failed in their prior schooling. Studies show that 30 % of all students in the general course have neuropsychiatric disabilities and that these students often succeed in their studies at folk high schools. The overall aim of this thesis is to contribute with knowledge in the area of special education regarding adult students with neuropsychiatric disabilities and folk high schools. The study was conducted as a qualitative study where the empirical result was gathered by semi-structural interviews. The theoretical framework consisted of the socio-cultural perspective and the results were analyzed with regards to the theory views on learning. Students attending the general course at two different folk high schools were interviewed with the intent of them shedding some light onto what it is within the folk high school that contributes to successful studies. The thesis will also point out what students identified as the biggest differences between folk high school and the prior school forms they have attended. The results show that the factors students find most significant for their educational progress are; flexible and inclusive pedagogics, the relationship with teachers, the fellowship, the boarding school-aspects and the smaller study groups. The differences from other types of schools that are pointed out are a slower pace in studies and a social support that is offered at a larger extent in folk high school. The result is relevant for the area of special education as the factors that are pointed out could be of more importance in the education of special education teachers, but also play a larger role in the way tutoring of students with neuropsychiatric disabilities is organized.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Persson, Isabel. "DAMP och ADHD-om symtom, orsaker och diagnoser." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1753.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete var att studera vad som utmärker de så kallade bokstavsbarnen och vad som tros vara orsaken till deras problem. Genom arbetet ville jag få en bild av hur handikappet upplevs av föräldrar och barn och jag ville få en uppfattning om hur man som lärare klarar av barnen i klassrummet.

I flera år har det pågått en debatt i samhället om diagnoserna är till godo eller till ondo för barnen som har drabbats. Efter att ha läst både sidornas argument har jag kommit till den slutsatsen att utredning och diagnos är nödvändigt för att Damp- och Adhdbarnen ska få den hjälp de behöver för att klara skolan.

Metoderna som används i arbetet är litteraturstudier och fem intervjuer av föräldrar till Damp- diagnostiserade barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Törnqvist, Maria, and Linda Nilsson. "Rytmisk rörelseträning som alternativ insats : Föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar gör ett val." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14917.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever deras möjligheter när det gäller val av insats till deras barn. Ambitionen var huvudsakligen att utforska varför de gör valen som de gör och varför en specifik behandlingsform är tilltalande för dem. För att nå det empiriska resultatet, intervjuades fyra föräldrar som valt Rytmisk rörelseträning som insats för deras barn. Intressanta fynd i resultatet var att föräldrarna var emot behandling med medicin, vilket var orsaken till att de sökte sig till en alternativ metod. Det professionella bemötandet visade sig även vara av stor vikt för val av insats.
Title: Rhythmic Movement Training as an alternative treatment –Parents to children with neuropsychiatric disabilities making a choice. The aim of the study was to investigate how parents to children with neuropsychiatric disabilities experience their opportunities when it comes to choosing treatment for their children. The quest was mainly to explore why they make the choice the way they do and why a specific treatment seem appealing to them. To reach the empirical result, interviews were made with four parents who chosen Rhythmic Movement Training as a treatment for their children. Interesting founds in the result was that the parents were against treatment by medicine, which was the reason they aimed for an alternative method. The professional approach also seemed like an important point in the choice of treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hagberg, Christina. "Att be om hjälp : Hur ser unga vuxna med neuropsykiatriskt funktionshinder på den hjälp och stöd de får idag?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-63859.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur unga vuxna med ett neuropsykiatriskt funktionshinder som bor på boenden med särskilt stöd ser på den hjälp och det stöd de får av professionella hjälpare idag. Frågeställningarna är: Hur upplever unga vuxna att de kan få hjälp och stöd med psykiska problem? Vilket inflytande har de på den hjälp de kan få och vilket inflytande har omgivningen (personal och anhöriga) på dem? Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex intervjuer har genomförts med respondenter som bor på boende med särskilt stöd och som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt self-detemination theory, det vill säga: självbestämmandeteorin. Resultatet visar att halva gruppen upplever att de fått god hjälp att hantera svårigheter medans den andra halvan tycker det är svårt att få den hjälp de egentligen behöver. Ibland handlar det om självkänslan, att erkänna att man behöver hjälp känns som att erkänna att det är något fel. Mycket beror på den personal de möter, har de en god relation upplevs allt så mycket enklare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Otterstedt, Charlotte. "Motorisk förmåga hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumtillstånd : En tvärtsnittsstudie." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173386.

Full text

Abstract:

Introduktion: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (AD(H)D/ ADD) och Autismspektrumstillstånd (AST) är livslånga tillstånd som ger påtagliga konsekvenser för individen. Förekomst av andra utvecklingsrelaterade tillstånd liksom fysisk och psykisk samsjuklighet är vanligt. Kunskapen om den motoriska förmågan hos vuxna med neuropsykiatriska tillstånd är begränsad. Syfte: Undersöka och beskriva den motoriska förmågan hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Jämföra diagnosgrupperna och undersöka eventuella skillnader. Metod: I studien ingick 151 personer som diagnostiserats i vuxen ålder. Den motoriska förmågan undersöktes med Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, BOT-2. BOT-2 är ett normbaserat, validerat testbatteri som utgörs av fyra motoriska områden uppdelat på åtta delområden, som ger en sammanlagd poäng. Datamaterialet har analyserats med One Way ANOVA, oberoende t-test, Kruskal- Wallis test och Mann Whitney U-test. Deskriptiva data jämfördes med normvärden i BOT-2. Resultat: Jämfört med normvärden i BOT-2 låg 56% av studiepopulationen på en genomsnittlig nivå, 39 % under genomsnittet och övriga väl under genomsnittet i totalpoäng. I området handmotorisk kontroll låg medelvärdet i alla tre grupper under det normerade medelvärdet. Gruppen med Autismspektrumtillstånd hade nedsättningar inom flest områden jämfört med normvärden I AST gruppen låg resultaten i balans och bilateral koordination signifikant lägre jämfört med grupperna ADHD och ADD. I finmotorisk kontroll presterade ADD gruppen signifikant högre än i ADHD gruppen. Konklusion: Nedsättningar i den motoriska förmågan förefaller vanligt hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumtillstånd, och särskilt hos dem med AST. Vid neuropsykiatriska utredningar av vuxna bör också den motoriska förmågan bedömas. Mer forskning om förekomsten och behandling av motoriska nedsättningar vid neuropsykiatriska tillstånd är angeläget.
Introduction: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (ADHD/ADD) and Austim Spectrums Disorder (ASD) are lifelong conditions that often causes severe consequences for the individual. The co-existens of related neurodevelopmental disorders as well as mental and physical illness is common. Knowledge about motor performance in adults is limited. Aims: To explore och describe motor performance in adults diagnosed with ADHD, ADD och Austism Spectrum Disorder. To performe group comparisons and explore differences between groups. Methods: The population consisted of 151 inividuals diagnosed as adults. Motor abilities were examined using the Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, second edition, a reference-based test of fine och gross motor skills. BOT-2 consits of eight subscales organized in four composits, and a total score. One Way ANOVA, independent t-test, Kruskal- Wallis test and Mann Whitney U statistic tests were used in the analysis. Descriptive data was analysed according to normbased data in BOT-2. Resultat: In the population 56% perform within average and 39 % below average in Total Point score, compared to values in BOT-2. All groups performed below average in Manual Coordination. Most deficits appeared in the ASD group. The ASD group scored significantly lower in bilateral coordination and balance compared to the ADHD and ADD group. In Fine Motor Control the ADHD group performed significantly lower than the ADD group. Conclusion: Deficits in motor performance appears to be common in adults with the diagnosis ADHD, ADD och ASD, especially among individuals with ASD. When adults are clinically investigated, motor abilities should also be adressed. Further studies exploring motor abilities is recommended.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Robertsson, Kjell. "Aspergers syndrom, undervisning och miljö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34484.

Full text

Abstract:

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts.Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers.Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Falk, Ebba, and Rebecca Larsson. "Neuropsykiatrisk diagnos eller inte?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24988.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to examine how professional conditions relate to the work with students who display neuropsychiatric difficulties in school. Furthermore, the authors of this essay wish to provide insight of which possibilities and limitations professionals experience in their joint work with students who display neuropsychiatric difficulties. The empirical material for the essay draws upon a qualitative method in the form of semi structured interviews with professionals who are in daily contact with students with neuropsychiatric difficulties. The empirical material has been analyzed with the help of previous related research together with the concepts of collaboration theory and acting according to Lipsky´s theory of street-level bureaucracy. The results show that the professionals ability to act in cases of students who display neuropsychiatric difficulties is affected by various forms of collaboration. The essay also suggests there are no considerable differences in task-design and in supporting a student with neuropsychiatric diagnosis compared to a student who only display similar symptoms and behavior. However, an established diagnosis might be favorable and can facilitate better conditions to act in situations concerning students with neuropsychiatric difficulties.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ullsten, Camilla. "Föräldrars upplevelse av Terapeutisk neuropsykiatrisk utredning." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2684.

Full text

Abstract:

Inledning: Syftet med studien var att ta reda på hur en metod för neuropsykiatriska utredningar upplevdes av de föräldrar som deltagit i den. Utredningsmetoden kallas TA-C, eng. Therapeutic Assessment with Child. I den sätts särskilt värde till delaktighet och den terapeutiska potentialen. Frågeställningar: 1: Vad var föräldrarnas anledning att söka utredning? Hur beskrev föräldrar sig delaktiga i den neuropsykiatriska utredningen av deras barn? Hur var utredningen till hjälp att förstå sitt barn? Metod: Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju, 10 föräldrar som genomgått en form av neuropsykiatrisk utredning för deras barn. Resultat: Resultatet visar att föräldrarna har upplevt betydande delaktighet och förståelse för sitt barn, och kopplar ofta ihop begreppen, som att de har en ömsesidig påverkan. Det upplevdes i huvudsak under arbetet med frågeställningar som blev kopplade till vardagen, i att de deltog i utredningens samtliga delar, i att de fick vara med, uppmuntra och observera, samt att de löpande kunde resonera och delta med barnet och utredarna. Några uppfattade minskad delaktighet och förståelse i samband med återgivningen av resultatet. Diskussion: I diskussionen används begreppen delaktighet och förståelse i samverkan, samspel, intersubjektivitet, anknytning och mentalisering. Studien synliggör den terapeutiska effekten med den sortens utredning.
Introduction: The aim of this study was to find out how a particular method for neuropsychiatric assessments was experienced by the parents who participated in it. The Assessment method is called Therapeutic Assessment with Child, which add particular value to participation and the therapeutical potential. Questions: What was the parents’ need to seek assessment? How did parents describe their involvement in the neuropsychiatric assessment of their child? How was the assessment helping to understand the child? Metod: Qualitative method, semi-structured interview, 10 parents of children who have undergone a certain neuropsychiatric assessment. Resultat: The results show that parents have experienced significant involvement and understanding of their child, and often link together those concepts, as they have a mutual influence. It was felt mainly during work on issues that were related to everyday life, in that they participated in the assessment in all the parts, in that they could be involved, encourage and observe, and that they continously could discuss and engage with the child and the assessors. Some perceived reduced participation and understanding in relation to the presentation of the result. Diskussion: The discussion uses the terms participation and understanding collaborating, interaction, intersubjectivity, attachment and mentalization. The study reveals the therapeutic effect of the kind of assessment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Granberg, Emma, and Maria Johansson. "Självskattad aktivitetsbalans hos vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27186.

Full text

Abstract:

Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha olika svårigheter som påverkar de dagliga aktiviteterna i vardagen. Aktivitetsbalans är ett begrepp som ofta används inom arbetsterapi och beskriver en individs uppfattning av att ha en tillfredsställande mängd av aktiviteter och rätt variation mellan olika aktiviteter. Det förekommer inga studier om aktivitetsbalans kopplat till personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vad författarna har noterat. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den metod som användes var en kvantitativ icke – experimentell tvärsnittsstudie. Totalt deltog 55 personer i åldrarna 18-65 år. Rekryteringen skedde via bekvämlighetsurval. Data insamlades med hjälp av en enkät som innehöll instrumentet Occupational Balance Questionnarie (OBQ) samt några bakgrundsvariabler. För sammanställning av insamlad data har deskriptiv och använts. Resultatet visade att respondenterna skattade sin aktivitetsbalans lågt. Det förekom ingen signifikant skillnad i aktivitetsbalansen i förhållande till bakgrundsvariablerna kön, ålder, boendesituation, hemmaboende barn eller lönearbete. Resultatet visar att det finns ett ökat behov av arbetsterapi för att hjälpa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att strukturera sin vardag. Då resultaten inte kan generaliseras till en större population, rekommenderar författarna ytterligare forskning kring aktivitetsbalans hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Persons with neuropsychiatric disabilities can experience difficulties that can have significant impact on the activities of daily life. Occupational balance is a frequently used concept in occupational therapy, describing an individual’s perception of having the satisfactory amount of occupation and the right variation between occupations. There are currently no studies addressing the occupational balance rates in adults with neuropsychiatric disabilities. The aim of this study was to describe the self-reported occupational balance in adults with neuropsychiatric disabilities. This quantitative non- experimental cross-sectional study comprised a convenience sampling of 55 participants (age range 18-65 years). Data were collected from a self-rating questionnaire that contained the instrument Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and some background variables. Descriptive statistics were used to compile the results. The results show that the participants rated their activity balance as low. Moreover no significant difference was found in the occupational balance when normalized to: gender, age, housing, child dependency and employment. These results imply that an increased utilization of occupational therapy might be beneficial for people with neuropsychiatric disabilities. The authors conclude that further research is required to more fully evaluate the rate of occupational balance in adults with a neuropsychiatric disability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Larsson, Kopec Marlene, and Ann-Catrin Persson. "Delaktighet i skolan för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27467.

Full text

Abstract:

The main objective of this research is to investigate and examine how elementary schools in a medium-sized city in Sweden work to promote participation for students with neuropsychiatric disabilities. The study has three main research questions; how schools encourage and foster participation, how they regard their resources and the difference between resource schools and communal schools. To clarify the scope and these research questions we have conducted a qualitative study with five semistructured interviews with principals and head of unit on three resource schools and two communal schools. The data was then dissected and analysed by deductive analysis method and the system theory. The results show that schools work to promote student participation by first improving their social skills both in class and outdoors, adapting the environment and providing an approach that considers individual needs. We found that the shortage of teachers and staff, as well as the lack of knowledge and experience in such matter, are two main concerns.
Syftet med studien var att undersöka hur grundskolor från klass 1-9 i en mellanstor stad i Sverige, arbetar för att främja delaktighet för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har tre stycken frågeställningar; hur skolorna främjar delaktigheten, hur de upplever sina resurser och om arbetet skiljer sig mellan resursskolorna och de kommunala skolorna. För att besvara syftet och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med fem stycken semistrukturerade intervjuer med rektorer och enhetschefer från tre stycken resursskolor och två stycken kommunala skolor. Datan analyserades sedan genom en deduktiv analysmetod. Resultatet visar att skolor arbetar för att främja elevernas delaktighet genom att först utveckla deras sociala förmåga både i klassen och utanför, anpassa miljön och ge individanpassade lösningar anpassad efter alla elevers individuella behov. Brist på personal samt kunskapsbrist hos befintlig personal upplevdes som största resursbristen och den största skillnaden mellan resursskolorna och de kommunala skolorna var personaltätheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Carlén, Lina, and Josefine Bengtsson. "Aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74214.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Aktivitetsbalans är en subjektiv upplevelse som innefattar rätt mängd och rätt variation mellan aktiviteter. Att ha ett barn med NPF kan ha effekter på hur familjens vardagsrutiner utformas samt påverka föräldrarnas val och planering av aktiviteter. Syfte: Undersöka aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, i åldrarna 6–12 år. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes. Webbenkäten utformades enligt Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och varje fråga på ordinalskalenivå kompletterades med ett fritextsvar. Vid analys av data tillämpades en kvantitativ bearbetning och en kvalitativ innehållsanalys. I studien deltog 194 föräldrar. Resultat: Föräldrarna skattade sin aktivitetsbalans övervägande lågt. Resultatet visade även att det fanns en signifikant skillnad mellan föräldrarnas arbetssituation och antal barn med NPF. Däremot visade resultatet ingen signifikant skillnad om föräldrarna var sammanboende/gifta eller ensamstående. I studiens innehållsanalys identifierades tre kategorier: Omstrukturering av vardagen, Förälderns kontakt med samhällsinsatser och Den förändrade rollen som förälder. Slutsats: Föräldrarna har en genomgående låg aktivitetsbalans. För att bemöta föräldrarnas behov av stöd bör arbetsterapeuter utgå från ett helhetsperspektiv på familjen i arbetet med barn med NPF.
Background: Occupational balance is a subjective experience that includes the right amount and the right variation between activities. Having a child with NDD can have effects on how the family's everyday routines are organized and affect the parents' choice and planning of activities. Aim: Exploring occupational balance in parents to children with neurodevelopmental disorder, NDD, ages 6-12 years. Method: A quantitative survey was conducted. The web survey was designed according to the Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and each question at the ordinal scale level was supplemented with a free text response. When analyzing data, a quantitative processing and a qualitative content analysis were applied. The study had 194 parents participating. Result: Parents estimated their occupational balance predominantly low. The result also showed that there was a significant difference between the parents' work situation and the number of children with NDD. However, the result showed no significant difference if the parents were cohabiting / married or single. In the study's content analysis three categories were identified: Restructuring of everyday life, Parent's contact with social support and The changed role as a parent. Conclusion: The parents have a consistently low occupational balance. To address the parents' need for support, occupational therapists should proceed a holistic perspective on the family in the work with children with NDD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ericson, Martin, and Åsa Gustafsson. "Relationellt ledarskap i boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6563.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området.
This study examines the importance of leadership for working groups in the field of housing support for people with neuropsychiatric disabilities, focusing on relational leadership. Issues such as how and when leaders get a complex structure to work well and with good quality, for both users and staff, are issues that are the basis for the work. The study is qualitative and based on interviews with five housing assistants and five managers, active in four different activities. The results shows that the residents and managers have the consensus that good communication within the issues of work and common target image can improve support efforts, but this is not always done. The result is illustrated by Karaseks and Theorell's theory of demand-control-support. The discussion section compares the perspectives of leaders and housing supporters on the importance of relative leadership and that the outcome indicates relationships between factors such as communication, motivation and well-being for housing supporters and managers. Factors that affect if you want to stay in the housing support profession are also discussed, and that the study can not cover the above-mentioned relationship, but calls for further research in the field.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Holm, Nils. "Den hjärnvänliga utbildningen : Kognition, neuropsykiatrisk funktionsvariation och faktorer för skolframgång." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-157081.

Full text

Abstract:

Idag är avklarad gymnasieutbildning en grundförutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Utan utbildning är risken stor för utanförskap och långvarig arbetslöshet, speciellt för de med någon form av neuropsykiatrisk funktionsvariation. Den hjärnvänliga utbildningen syftar till att ge läsaren insikter som inspirerar och manar hen till fördjupad kunskap om adhd och hur denna bör beaktas i skolsammanhang. Med en kvalitativ metodansats besvaras frågan Vad har positiv inverkan på elever med adhd avseende deras studieresultat? Information hämtas dels från utbildningsansvariga vid fyra skolor specialanpassade till neuropsykiatriska funktionsvariationer, dels från studier av vetenskapliga artiklar och annan relevant kvalificerad litteratur. Slutsats: Viktiga faktorer för att nå skolframgångar tycks vara väl fungerande exekutiva funktioner, god språklig funktion, en stark känsla av sammanhang och stor motivation till skolarbete. Elever med adhd når lättare skolframgångar då utbildningsansvariga och skolpersonal säkerställer att dessa fyra faktorer beaktas vid såväl planering som genomförande av elevens utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Carlberg, Lars, and John Fornander. "En personalgrupp i ungdomsvården: Samtal om neuropsykiatrisk kompetens och socialt arbete." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-18379.

Full text

Abstract:

Detta är en kvalitativ undersökning av attityderna till arbetet hos en personalgrupp på ett nystartat korttidsboende, där rekryteringens fokus lagts vid hög utbildningsnivå och personliga egenskaper. Resultatet visar på att det finns viss överensstämmelse jämfört med tidigare forskning, som vikten av tydlighet och diskussion kring relationen till brukaren. Däremot verkar denna personalgrupp lägga större vikt vid både kunskap och erfarenhet, att kunna omvärdera sina egna ambitioner och värderingar, samt uppmärksamhet och tålamod för att lära sig erbjuda det brukaren behöver. I studien berörs modeller från social-kognitiv psykologi, som Theory of Planned Behavior, och vi föreslår vidare användning av dessa i forskningen, för att analysera och modifiera personals attityder och arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ibrahim, Yasmin. "FÖRÄLDRAR MED MIGRATIONSBAKGRUND OCH BARN MED NEUROPSYKIATRISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING– UTIFRÅN PROFESSIONELLAS PERPEKTIV." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26806.

Full text

Abstract:

Ibrahim, Y. Föräldrar med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. ”Utifrån professionellas perspektiv”. Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap(15 HP). Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.I bakgrundsdelen lyfts fyra olika bakgrundsavsnitt som ger en god uppfattning om familjer med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studiens bakgrundsavsnitt ger en betydande inblick om svensks funktionshinderhistoria, funktionshinderpolitik, neuropsykiatrisk funktionedsättning och kultur. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilken inställning föräldrar med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har till funktionsnedsättning och det stöd de kan få i Sverige. Ett annat syfte med studien är att studera familjens integration i Sverige. Detta studerades utifrån professionellas perspektiv. Studiens metod är kvalitativ där urvalet är målstyrt. I studiens empiriska del har det genomförts fyra intervjuer med professionella som jobbar med familjer som har barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Resultaten visar att kontakten mellan professionella och familjer med migrationsbakgrund som har barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, kan vara en utmaning men även en fördel. Det främsta resultat som framkommit i studien är att det finns skilda betraktelsesätt kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i förhållande till professionella och en del familjer med migrationsbakgrund. Studiens slutsats visar på att genom större förståelse och bättre samspel mellan föräldrar och samhället kommer föräldrarnas lidande att minska.
Ibrahim, Y. Parents with a migrant background and children with neuropsychiatric disability. "From the perspective of professionals". Thesis in Disability- and rehabilitation science (15hp). Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2018.In the background section, four different background sections are raised that give a good idea of families with a migrant background and children with neuropsychiatric disabilities. The background of the study provides a significant insight into Swedish disability history, disability policy, neuropsychiatric disability and culture. The overall aim of the study is to investigate the attitude of parents with a migrant background and children with neuropsychiatric disabilities to disability and the support they can receive in Sweden. Another purpose of the study is to study the family's integration in Sweden. This was studied from the perspective of professionals. The method in the study is qualitative where the selection is goal-oriented. In the empirical part of the study, four interviews have been conducted with professionals working with families with children with neuropsychiatric disability. The results show that the contact between professionals and families with migration background who have children with neuropsychiatric disabilities can be a challenge but also an advantage. The main result found in the study is that there are different ways of thinking about neuropsychiatric disability in relation to professionals and some families with a migration background. The study's conclusion shows that through greater understanding and better interaction between parents and society, the suffering of parents will decrease.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Ekljung, Malin, and Lena Hammarfjäll. "Kunskapsläge och kompetenssatsning hos socialtjänsthandläggare i mötet med personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22342.

Full text

Abstract:

ABSTRACT: Denna studie är en kvalitativ komparativ forskningsdesign. En jämförande metod för att analysera likheter och skillnader mellan studieobjekten men också i relation till tidigare forskning. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget samt hur kompetenssatsningen ser ut i Jämtlands kommuner bland socialtjänsthandläggare kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ur ett förvaltningsetiskt och professionsetiskt perspektiv. Studien visar att de kommuner som ingått i studien är medvetna om dessa funktionsnedsättningar och har en mer eller mindre utarbetad strategi i bemötandet av personer med NPF och att de respondenter som hade goda kunskaper i ämnet ansåg att de behövde mer kunskap och kompetenssatsning, vilket Socialstyrelsen har efterfrågat i ett flertal utvärderingar och vägledningsdokument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Gustavsson, Anna. "Faktorer som påverkar skoltrivsel hos gymnasieelever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning : en kvantitativ undersökning." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177390.

Full text

Abstract:

Adolescents with neurodevelopmental disabilities (NDD) tend to face great challenges in school which can affect their school wellbeing. This paper investigates the relations between school wellbeing and NDD. The purpose of the study was to examine if NDD, class climate, bullying, mental health, and mental health problems predicted school wellbeing and if there were differences between upper secondary students with and without self-rated NDD. The data of this study was retrieved from wave four of the longitudinal multidisciplinary research programme LoRDIA. Study participants were 288 adolescents in year two of upper secondary school, where 61 had self-related NDD and 227 did not. First a Mann-Whitney U-test tested the differences between the groups. Then a multiple regression analysis was conducted to test the predictors’ influence on school wellbeing. Lastly, a correlation test was conducted to see if any predictor was masked by the difference in group size. The results showed that NDD, class climate and bullying are predictors to school wellbeing, where NDD is the strongest predictor. There was also a difference between the groups concerning psychiatric problems where the group with NDD reported more problems, although this still not being a predictor to school wellbeing for this group. In conclusion, class climate and bullying are predictors to school wellbeing for both students with and without self-related NDD which suggests that schools should work for a positive social climate in school. Secondly, the group of students with NDD experience lower levels of school wellbeing but this could not be explained by any of the variables used in this study which calls for further investigations as to what the causes are.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Olofsson, Ebba, and Nicole Müller. "Att vara syskon till ett barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96909.

Full text

Abstract:

Through practical experiences in social work we have found that siblings of children with neuropsychiatric disability are being left behind in family treatment. We have also identified a knowledge gap through previous research in how siblings experience their role and relationships within the family. The purpose of this study is to establish an understanding of how neuropsychiatric disability affects the siblings in the family. The siblings referred to in this qualitative study, who we got in touch with through social media, have been interviewed through six semi-structured interviews. Furthermore, the answers have been analyzed through systems theory. The results show that the siblings have taken great responsibility for their sibling and taken a step back as the sibling with neuropsychiatric disability had extensive needs that required a lot of attention and care from their parents.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Flank, Carolina, and Josefin Ström. "Terapihund som hälsofrämjare i omvårdnaden av barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2735.

Full text

Abstract:

Bakgrund Antalet barn som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar i Sverige. Många av dessa barn mår inte så bra. Ångest, oro och deprssion är vanligt förekommande. Behandlingen av dessa barn fokuserar på att dämpa symtom, och det finns utrymme för fler typer av behandlingar som optimerar barnens hälsa. Terapihund som behandlingsintervention förekommer på relativt bred front inom andra patientgrupper och har potential att användas av sjuksköterskan som ett verktyg i hennes omvårdnadsarbete. Syfte Syftet var att beskriva effekter och upplevelser av omvårdnad med terapihund för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Daabaassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes under april 2017 i PubMed, CINAHL och PsychInfo. Tjugoen artiklar inkluderades i resultatet efter granskning och analys. Resultat Tre relevanta teman med respektive underrubriker identifierades udner analysprocessen. 1. Psykiska effekter och upplevelser (stress, trygghet och säkerhet, ångest och utåtagerande beteende, psykiskt välbefinnande, social interaktion, familj och omgivning). 2. Fysiska effeker (sömn, aktivitet och motorik). 3. Upplevda farhågor, förväntningar och nackdelar (tid och arbete, ekonomi och oro för barnets känslomässoga anknytning). Positiva effekter och upplevelser återfanns nder samtliga teman. Ytterst få nackdelar kunde noteras. Slutsats Genom att fler sjuksköterskor får kännedom om hundterapi som behandlingsmetod kan metoden användas av fler och bättre helhetshälsa för dessa barn uppnås. Detta eftersom flera fynd i form av positva upplevelser och effekter beskrivits som visar att terapihund kan vara en positiv intervention i familjer med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Ståhl, Maria, and Hanna Nilsson. "Daglig fysisk aktivitet i klassrummet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning-ett specialpedagogiskt verktyg?" Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-154507.

Full text

Abstract:

Interest in research for the relationship between physical activity and cognition among children and adolescents has increased substantially in recent years. The positive effects of physical activity appear to be particularly important for students with neuropsychiatric disability. Physical activity within the classroom is an area that so far has been relatively unexplored. The purpose of this study is to investigate both students with neuropsychiatric disability and their teachers' experiences of daily physical activity during an implementation period of an exercise program inside the classroom and how it affects the study situation, The purpose is also to identify obstacles and opportunities for implementation of daily physical activity inside the classroom for student with neuropsychiatric disability. Based on the purpose of the study, we have investigated whether daily physical activity in school can be a special educational tool in the work of students with neuropsychiatric disabilities. An intervention with daily physical activity inside classrooms was conducted over four consecutive weeks in two groups at two different schools. Teachers and their students estimated experiences of daily physical activity were collected through surveys before and after intervention as well as through logbooks during intervention. The results show that students and teachers have predominantly estimated positive experiences of daily physical activity in the classroom. The main positive change in students and teachers’ estimation is the students' completion of tasks. The transition between movement activity and other classroom teaching and the poor physical condition of some students are perceived by the teachers as an obstacle for implementation of physical activity within the classroom. Safety and harmony in the group, as well as clear and simple instructions, are important prerequisites for implementation. This study's conclusion is that daily physical activity in the classroom is perceived positively by teachers and students and has a predominantly positive impact on the study situation for students with neuropsychiatric disability and therefore can be a special educational tool.
Intresset inom forskningen för förhållandet mellan fysisk aktivitet och kognition bland barn och ungdomar har ökat kraftigt de senaste åren. Den fysiska aktivitetens positiva effekter verkar vara särskilt betydelsefullt för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Fysisk aktivitet i klassrummet är ett område som ännu så länge är relativt outforskat. Studiens syfte är att undersöka såväl elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt deras lärares upplevelser av daglig fysisk aktivitet under en implementeringsperiod av rörelseprogram i klassrummet och hur det påverkar studiesituationen. Vidare är syftet att kartlägga hinder och möjligheter för daglig fysisk aktivitet i klassrummet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utifrån studiens syfte har vi undersökt om daglig fysisk aktivitet i skolan kan vara ett specialpedagogiskt verktyg i arbetet med elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En intervention med daglig fysisk aktivitet i klassrummet genomfördes under fyra sammanhängande veckor i två grupper på två olika skolor. Lärares och elevers skattade upplevelser av den dagliga fysiska aktiviteten samlades in genom enkäter före och efter intervention samt genom loggböcker under intervention. Resultaten visar att elever och lärare har övervägande positiva skattade upplevelser av daglig fysisk aktivitet i klassrummet. Den främsta förändringen inom elever och lärares skattning är elevernas färdigställande av uppgifter. Övergångarna mellan rörelseaktiviteten och övrig undervisning i klassrummet samt vissa elevers dåliga fysiska kondition uppfattas av lärarna som hinder. Trygghet och harmoni i gruppen, samt tydliga och enkla instruktioner är viktiga förutsättningar för genomförandet. Studiens slutsats är att daglig fysisk aktivitet i klassrummet skattas positivt av lärare och elever, samt att det i vår studie verkar ha en övervägande positiv påverkan på studiesituationen för flertalet elever. Därigenom är det möjligt att daglig fysisk aktivitet i klassrummet kan vara ett specialpedagogiskt verktyg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Karlsson, Kim. "Rätten att leva som andra : En kvalitativ studie om LSS-handläggares uppfattningar om LSS, med fokus på personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21570.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka LSS-handläggarnas uppfattning om hur väl lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan tillgodose det behov av stöd som personer med neuropsykiatriska funktionshinder kan ha (NPF) samt undersöka om LSS-handläggarna upplever att personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD är i behov av stöd via LSS. Metoden var kvalitativa intervjuer och resultatet analyserades utifrån relevant forskning och socialkonstruktivism samt gräsrotsbyråkratisk teori. Det huvudsakliga resultatet visade att LSS-handläggarna upplevde att det fanns goda möjligheter att tillgodose de behov som personer med NPF har, med hjälp av de insatser som kan beviljas via LSS, men att det kunde finnas vissa försvårande omständigheter för att få personerna att ta emot stöd. En majoritet av LSS-handläggarna tyckte också att personer med ADHD-diagnos skulle omfattas av LSS, utifrån en uppfattning om att deras funktionsnedsättning var stor och att personerna därför är i behov av stöd via LSS.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Cedergren, Ulrika, and Anette Larsson. ""Interaktioners inverkan i vardagen" En kvalitativ studie om föräldrar till barn med neuropsykiatrisk diagnos." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43510.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Kempe, Sandra, and Sanna Tolsheden. "En kartläggning om arbetsterapeuters förskrivning av tyngdtäcke för barn och ungdom med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67185.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Bååw, Wennerstrand Nina, and Sofia Thorsén. "Familjens upplevelse av att leva med barn som haren neuropsykiatrisk funktionsnedsättning : En litteraturbaserad studie." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11419.

Full text

Abstract:

Background: The two most common neuropsychiatric disabilities are attention deficithyperactivity disorder (ADHD) and autism spectrum disorder (ASD). Functional impairmentsentail some difficulties for the child that affects the family situation such as interaction withother people and learning and memory difficulties. Aim: The aim of this study was to illuminate the family's experience of living with childrenwho have a neuropsychiatric disability. Method: A qualitative approach was used for this literature based study. The CINAHL and PubMed databases were used to search for scientific articles. Through systematic searches we found ten articles and these were analyzed using Friberg's five-step method. Results: The result is presented on the basis of three themes: An everyday battle, Experiences of understanding and support from the outside world and Family life in light and darkness. It shows that it was a daily struggle for family members in their daily lives. The parents experienced a lack of understanding from the outside world and received limited support. Several parents felt socially isolated and alone. Their daily situation ended up in strong emotions. Conclusion: This study provides an understanding of how family members experience their everyday situation with the child with neuropsychiatric disability. The family relationship was affected in one way or another and it was important for family members to receive support. The nurse has an important responsibility to provide the support and care that family members need to avoid suffering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Becker, Petra. "Påverkan av neuropsykiatrisk utredning för vuxna med ADHD - upp till ett år efter utredning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54179.

Full text

Abstract:

Abstract Background: Previous studies show that ADHD is associated with lower educational attainment, lower level of employment and increased risk for stressful life events. No previous studie was found that compared conditions before and after diagnosis was set. The aim of this study was to examin if a neuropsychiatric diagnostic assessment and support afterward had any impact on the life situation for adult persons with ADHD regarding occupational outcome, economical status and social support. Method: A sample of 214 adults participated in the study. Data were collected from the participants’ medical records. Statistical analyses were applied to identify possible changes before and after a neuropsychiatric examination. Results: Changes were seen in occupational outcome, economical outcome and in the help received from the community before and after the examination. Conclusions: Neuropsychiatric examinitions starts a process that could lead to a better socialeconomical situation for the person with ADHD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Eklund, Arvid. ""Ingen människa är bara en diagnos" : ADHD-diagnosens betydelse inom familjehemsvård ur socialsekreterares perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-106698.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to examine social workers’ experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers’ do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children. The social workers’ experiences shows that the diagnosis can act as a relief and explanation for both children and their foster parents but can also be a stigma. My overall conclusions are that the diagnosis seems to have only minor significance for these social workers’ daily work and is rather more relevant for obtaining medical treatment or extra support in school for the children.
Syftet med den här studien är att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur ADHD hos barn och unga som är familjehemsplacerade påverkar socialsekreterarnas arbete och hur diagnosen påverkar barnen och de unga samt familjehemmen. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer och resultaten är analyserade genom ett teoretiskt ramverk som betraktar ADHD som inte bara symtomen och den medicinska störningen utan också som ett socialt fenomen där diagnosen är socialt konstruerad genom samhället, normer och aktuell kunskap. Studien visar att socialsekreterarna inte förlitar sig enbart på ADHD-diagnosen för att förstå och hjälpa barnen och deras familjehemsföräldrar utan snarare ser varje barns individuella behov. Socialsekreterarnas erfarenheter visar att diagnosen kan ge lättnad och förklaring för både barnet och familjehemsföräldrarna men att den också kan vara stigmatiserande. Mina slutsatser är att diagnosen tycks spela mindre roll för socialsekreterarnas dagliga arbete med barnen utan är mer relevant för att erhålla medicinsk behandling eller för att få extra stöd i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Källqvist, Viktor. "Arbetsförbud i arbetsrätt : om hur personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hindras från att arbeta inom järnvägen." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95857.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Brolin, Rosita. "Folk som pratar o pennor som rasslar : – om hur elever med neuropsykiatrisk diagnos upplever skoltiden." Thesis, Stockholm University, Department of Education in Arts and Professions, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26738.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang. Stora klasser och störande ljud i klassrummet förvärrade elevernas koncentrationssvårigheter. Projektarbeten utan strikta ramar och att tvingas redovisa inför klassen utgjorde ett stort hinder för flera av eleverna, medan undervisning på för låg nivå ledde till bristande studiemotivation. Under högstadietiden upplevde eleverna stress och svårigheter att hitta till klassrummen. Annat som medförde problem var bland annat fobier, sömnstörningar och att delta i skolidrotten. Utanförskap och mobbing i elevgrupperna var vanligt förekommande. Även lärare utsatte eleverna för kränkande särbehandling genom utpekande handlingar, skuldbeläggande och bestraffningar. Eleverna upplevde att de oftast möttes av oförståelse och okunskap från skolan. Endast enstaka lärare visade förståelse. Skolans åtgärder sattes oftast in väldigt sent och lösningarna på problemen blev därför kortvariga. Vissa åtgärder gjorde till och med större skada än nytta. Eleverna berättade om sina starka sidor och menade att dessa hjälpte dem genom åren i skolan. Av resultatet framgick att mindre klasser, men också kunskap hos lärarna och förmågan att samtala med eleverna och lyssna på dem, är viktiga medel för att kunna ta tag i problemen på ett tidigt stadium och skapa en skola för alla.

The purpose of this qualitative study was to get knowledge of experiences of the years in compulsory school and upper secondary school by pupils with neuropsychiatric disabilities. The questions dealt with when and where in school the pupils had difficulties connected to their neuropsychiatric disabilities, in what way they were met with understanding for their difficulties, how the school solved the problems, what the school could have done more and what qualities the pupils possessed that helped in school. I interviewed six youngsters in the ages of 18 - 21. I used half-structured interviews. The result was analysed in a sociocultural perspective and showed that the pupils had difficulties in many ways at school. Big classes and noises in the classroom made their concentration difficulties worse. Projects in school without strict directions as well as appearances before the class became huge barriers for some of the pupils, while teaching at a too low level led to a lack of motivation. In upper level of compulsory school the pupils felt stress and difficulties in finding classrooms. Some other problems were phobias, insomnia and participating in school gymnastics. Bullying and exclusion from fellowship was usual. Even teachers were insulting the pupils by indicating them as outsiders, blaming them for their difficulties and punishing them. The pupils experienced that they were mostly met with misunderstanding and a lack of knowledge from the school. Just a few teachers were sympathetic. The school mostly took measures very late and the solutions therefore became short-lived. Some of the measures made the problems even worse. The pupils told me about their strong sides that helped them through school. The result showed that smaller classes as well as teachers knowledge and ability to converse and listen to the pupils are important instruments to be able to face the problems in an early phase and create a school for all kinds of minds.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Bell, Charlotta. "Bemött eller bedömd? : Föräldrars upplevelser av mötet med skolan när barnet har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Stockholm University, Department of Special Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28247.

Full text

Abstract:

Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever ofta ett föräldraskap till bredden fyllt av utmaningar och prövningar. Skolans syn på barnet och dess svårigheter blir mycket betydelsefull för dessa familjer. Skolmiljön och vikten av de pedagogiska metoderna förbises ibland helt, istället förklaras problemen med egenskaper hos barnet eller situationen i hemmet. Hur skolan bemöter dessa familjer kan bli avgörande då dessa föräldrar ofta är mer beroende av samarbete än andra familjer. I sin förlängning kan detta få stora konsekvenser för barnets framtid och livskvalité. Empati, kunskap och samarbete är i detta sammanhang nyckelbegrepp.

Jag har samtalat med två mammor som har barn med svårigheter inom autismspektrat. De har låtit mig ta del av deras tankar och erfarenheter i mötet med skolan. Frustrationen de känner när ingen lyssnar är uppenbar i deras berättelser. De upplever att de inte blir bekräftade som kompetenta föräldrar. Ljusglimtar är de pedagoger som visar respekt och förståelse för deras utmaningar. I berättelserna blir det tydligt att skolan alltför sällan använder föräldrarnas erfarenheter när det uppstår svårigheter runt barnet. Föräldrarna upplever att skolan har tolkningsföreträde och föräldrarna betraktas ofta som besvärliga när de kommer med egna idéer och förslag.

Med kunskap om barnets funktionsnedsättning samt en vilja hos pedagogen att se föräldern som en tillgång, en expert på sitt barn, möjliggörs ett äkta möte mellan två likvärdiga parter. Detta möte kännetecknas av nyfikenhet och respekt för varandras verkligheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Dahlqvist, Anette, and Hanna Lewin. "Studie- och yrkesvägledning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - i brytpunkten mellan gymnasiestudier och vidare studier." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172772.

Full text

Abstract:

Mellan gymnasiestudier och vidare studier uppstår en institutionell brytpunkt. Förmågan att hantera en brytpunkt är olika men individer med neuropsykiatriska nedsättningar har särskilt svårt att ta sig igenom brytpunkter och efterföljande övergångar utan stöd. Syftet med den här studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av vägledningen av elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, i brytpunkten mellan gymnasiestudier och vidare studier. Detta undersöks i form av tre frågeställningar om förutsättningar, arbetssätt och utvecklingsområden. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedan bearbetats och analyserats genom tolkning av de teman och mönster som har kunnat utläsas. Pågående och tidigare forskning, Careership-teorin samt begreppet self-efficacy har använts i resultatanalysen av empirin. Resultatet visar att förutsättningarna för vägledningen skiljer sig åt mellan skolor och kommuner och att kompetensen att använda framgångsrika arbetssätt är hög, men att strukturerade övergångsstrategier saknas. Andra utvecklingsområden berör exempelvis behovet av nationella styrdokument och utbildningsinslag om vägledning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Johannesson, Jenny, and Cecilia Karlsson. "Arbetsterapeuters uppfattningar om betydelsen av arbetsterapi i skolan – en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33120.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Runfors, Jesper. "Med rätt att delta : En studie om metoder för deltagande för personer med neuropsykisk funktionsnedsättning i stadsplanering." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275848.

Full text

Abstract:

Hur vi uppfattar och använder stadsrummet varierar från person till person. Utöver det finns grupper vilka kan uppfatta omgivningen helt annorlunda och samtidigt ha svårigheter att kommunicera sina upplevelser. I denna uppsats redovisas en undersökning om metoder för deltagande i stadsplaneringen för personer med neuropsykiska funktionsnedsättningar (NPF). Genom att studera regelverk, riktlinjer och program inom området, kombinerat med intervjuer och en överblick av metodologi för deltagande inom relaterbara områden undersöks befintliga metoder och deras potential. Resultatet tyder på att deltagande för personer med funktionshinder finns definierat i svensk lagstiftning, men att metoder för deltagande inte på ett fullgott sätt utvärderats för att möta den specifika gruppens behov. Dels finns inte tillräckligt riktade program eller riktlinjer för främjande av delaktighet i stadsplanering, dels inte heller kompetens eller resurser på lokal nivå för att kunna anpassa deltagandeprocesser vad gäller kommunikation och insamling av erfarenheter och synpunkter från gruppen. Inom strategisk planering verkar dock utrymme för utveckling finnas, där riktade insatser och fokusgrupper ses som alternativ för främjande av deltagande i planeringen av städer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Mikaelsson, Erika, and Elisabeth Urman. ""kanske lite annorlunda" : Föräldrar berättar om upplevelsen av sitt barn efter en neuropsykiatrisk utredning på BUP." Thesis, Umeå University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35201.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte var att undersöka betydelsen av en neuropsykiatrisk utredning för föräldrars upplevelse av sitt barn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem föräldrar vars barn genomgått en neuropsykiatrisk utredning på BUP i Umeå. Det transkriberade materialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis förändring i föräldrarnas upplevelse av barnet efter utredningen. Föräldrarna upplevde att de fått förklaring, bekräftelse och ny kunskap samt en vidgad empatisk förståelse för barnets svårigheter. Utredningen såg till barnets svårigheter i sin helhet och föräldrarnas frågor och oro blev mötta. Förmågan att mentalisera omkring barnets bristande mentaliseringsförmåga förbättrades och detta gav möjlighet till mer konstruktiva copingstrategier. Den neuropsykiatriska utredningen kan således ses som en terapeutisk process men med en större terapeutisk potential när det gäller återgivning och uppföljning, än vad som idag tas tillvara. (IPA). Resultatet visade på

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lokko, Lina, and Anna Larsson. "Extra anpassningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv : Möjligheter och utmaningar för elever i grundskolan med neuropsykiatrisk diagnos." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68474.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att utifrån specialpedagogers perspektiv undersöka hur extra anpassningar ser ut för elever i grundskolan med neuropsykiatrisk diagnos. Vidare syftar studien till att undersöka hur arbetet med extra anpassningar fungerar för elever i grundskolan med neuropsykiatrisk diagnos. Vår studie grundar sig på forskning om dels det specialpedagogiska stödet men också diagnosperspektivet. Begreppet extra anpassningar är en ung företeelse, lagen trädde i kraft så sent som 1 juli 2014. Området är därför på grund av tidsperspektivet outforskat. Forskningsområdena specialpedagogiskt stöd samt diagnos perspektivet ger oss en forskningshelhet av studiens ämnesområde. Studien grundar sig även på tidigare forskning som tar utgångspunkt i det relationella perspektivet som specialpedagogiskt synsätt. Vi tittar också på vilka extra anpassningar som specialpedagogen upplever görs i klassrummet. Vi har använt oss av intervjuer när vi samlat in vår empiri vilket gett oss en kvalitativ ansats att tolka respondenternas svar utifrån våra frågor samt ur ett relationellt perspektiv. Vår empiri är insamlad på sex grundskolor där vi efterfrågat att intervjua den på skolan som har rollen som specialpedagog. Resultatet visar på att skolorna har rutiner kring arbetet med extra anpassningar men att elevens delaktighet är bristfällig. Elevhälsan är en del i rutinerna kring extra anpassningar i form av kontinuerligt deltagande av specialpedagog på arbetslagsmöten. Resultatet av vilka extra anpassningar som förekommer visar att det finns brister i de kompensatoriska anpassningar som erbjuds samt att man i högre grad utesluter än tillför stimuli. Vårt resultat visade också på en avsaknad av sociala anpassningar trots att ett påtalat behov finns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Humlebäck, John. "Erfarenhet, utbildning och kompetensutveckling : En studie om förutsättningar för musiklärares arbete med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i kulturskolan." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-64550.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Krenzi, Mimoza, and Jenny Söderkvist. "En kvalitativ studie om familjehemföräldrar och HVB-hem personals upplevelser kring placerade barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23688.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Arnimo, Sanaz, and Camilla Bile. "En undersökning av ny rättspraxis år 2010 i 3 § LVU för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3948.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka den nya rättspraxis som kom år 2010 i 3 § LVU (1990:52) och hur den efterföljs inom Stockholms län. Vidare ska vi även försöka belysa vilken behandling dessa barn och ungdomar bör få och för att kunna besvara detta har vi utgått ifrån tre frågeställningar. Vårt tillvägagångssätt har varit utifrån en rättsdogmatisk metod och en litteraturstudie genom en kvalitativ ansats. Som hjälp till vår analys och slutsats har vi utgått från den nyinstitutionella organisationsteorin för att förstå och tolka systemet vid implementering av ny rättspraxis. Vi har utgått ifrån 15 LVU domar från 2013, där ungdomarna har en AST eller en ADHD diagnos. Genom att analysera och tolka dessa domar kan vi besvara vår första frågeställning hur rättspraxisen efterföljs. Resultatet visar på att i två av de 15 fall har rätten tagit hänsyn till rättspraxisen och avslagit ansökan om tvångsvård. I ytterligare två fall har rätten tagit upp och refererat till rättspraxisen men ändå dömt till 3 § LVU och i de övriga elva fallen har rätten varken nämnt eller tagit hänsyn till rättspraxisen. De andra två frågeställningarna besvaras och styrks genom litteratur och tidigare forskning och resultatet visar på att det är viktigt med tidiga insatser och att barnen och ungdomarna skall få stöd och hjälp från kommunen på frivillig grund. Som placeringsalternativ framkommer det att inledningsvis skall insatserna främst ske i det egna hemmet, fungerar inte det så erbjuds familjehem och HVB-hem. Enligt bland annat psykologen Hejlskov Elvén (2010) och SKL bör barn och ungdomar med AST och ADHD diagnoser behandlas utifrån en skräddarsydd behandlingsform, då straff som en inlåsning inte är en bra vårdform eftersom dessa barn och ungdomar inte rår för sitt beteende. Det som är centralt och som ligger till grund för besluten om tvångsvård är barnet och ungdomens egna beteende, ett annat socialt nedbrytande beteende. Ett annat socialt nedbrytande beteende är ett beteende som avviker från samhällets normer och som vid ett neuropsykiatriskt funktionshinder inte skall betraktas som ett sådant. För att uppnå bästa vårdform för barn och ungdomar med AST och ADHD diagnos är samverkan mycket viktigt mellan de olika berörda aktörerna då dessa barn och ungdomar ofta faller mellan stolarna.
The aim of the current paper is to investigate the precedent riders to 3 § LVU legislation that emerged in 2010 and how it has been implemented since in Stockholm county. Moreover we aim to shed light on the type of treatment these young people should receive in order to thrive. To accomplish this we have assumed three research questions to answer. Our chosen approach is based on a true dogmatic method and through a thorough qualitative literature review. In order to understand and interpret the system appropriately in implementation of the precedent legislation we have applied the new institutionalism organization theory to our analysis and conclusion. We have based our study on 15 LVU legal cases from 2013, involving young people with ASD or ADHD diagnosis. By interpreting and analyzing these court cases we are able to answer our first research question of how the precedent legislation rider is being implemented in Stockholm County. The result show that in two of fifteen cases the court took the precedent rider legislation into account and rejected applications of compulsory care. In another two cases even though court has acknowledged and referred to the rider legislation, they have still judged in accordance to the 3 § LVU legislation prior to 2010 rider legislation. Finally in the last eleven cases the court has neither mentioned nor taken into account the precedent rider legislation. The other two research questions are established and answered through a thorough look at available literature and a review of previous research. The result demonstrates the importance of early intervention and young people’s voluntarily participation in the support programs that county offers. The studies recommend that support and care should be provided initially in young person’s own home. If unsuccessful a family placement or HVB placement should be considered as a second option. According to the psychologist HejlskovElvén (2010) and SKL children and young people diagnosed with ASD and ADHD should be treated in accordance of a tailored treatment approach. Involuntarily care as a punishment is not recommended as these young people are not in control of their behaviour or actions. Presently involuntarily care is based on the youth’s socially destructive behaviour: behaviour that deviates from the norms of society and that at a neuropsychiatric disability shall not be considered as such. To ensure best care for young people diagnosed with ASD and ADHD cooperation between the various actors are vital as it helps to steer clear of the risk of them falling through the cracks as it unfortunately is often the case.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Ejdsell, Linda. "Möjligheten för eleven att nå sin fulla potential : Hur sker arbetet specialpedagogiskt för elever med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92982.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att titta på hur lärare och specialpedagoger arbetar med extra anpassningar ochsärskilt stöd och elever som har NPF i grundskolan samt hur dessa följs upp och utvärderas. I studienhar halvstrukturerade intervjuer med 4 lärare från 4 olika grundskolor, 2 olika mellanstadieskolor och2 olika högstadieskolor och 4 specialpedagoger/speciallärare. Av de medverkandespecialpedagoger/speciallärare arbetar 3 centralt vid kommunens elevhälsa medan en arbetar på en avkommunens skolor. Samtliga deltagare arbetar inom en medelstor kommun i Mellansverige. Resultateti denna studie tyder på att en mängd olika arbetssätt kan användas i klassrummet tillsammans medelever som har NPF-problematik t.ex. anpassat material eller att arbeta tillsammans med en annanpedagog utanför klassrummet. Elever med NPF-problematik får stöd utanför klassrummet men inte ispeciella klasser. I likhet med tidigare forskning av Angel Ford (2016) verkar deltagarna i den härstudien lyfta fram samarbete mellan skolans olika professioner samt föräldrar som en viktig faktor föratt elever som har NPF ska få det stöd de behöver i undervisningen. Andra framgångsfaktorer isamband med extra anpassningar och särskilt stöd för elever med NPF var när läraren hade en tydligstruktur i klassrummet samt i sin undervisning verkar vara andra framgångsfaktorer liksom att lärarenanpassar miljön och undervisningen utifrån elevernas behov. En sista viktig faktor somuppmärksammats är vikten av att skapa en god relation med eleverna för ett förtroendefullt samarbetemellan lärare och elev.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Hessel, Siim Johanna, and Camilla Söderberg. "Neuropsykiatriska diagnoser och identitet : ungdomars och unga vuxnas upplevelse av att få och leva med en neuropsykiatrisk diagnos." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130678.

Full text

Abstract:

Neuropsykiatriska diagnoser hos barn och vuxna ökar. Två av de mest förekommande diagnoserna är ADHD och Autismspektrumtillstånd (AST). Båda dessa diagnoser innefattar symptom inom socialt samspel och kognitiv prestation, vilket inverkar på individens vardag, självbild och identitet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka individens upplevelse av hur identiteten påverkas av att få och leva med en neuropsykiatrisk diagnos. Elva deltagare i åldersspannet 15 till 30 år rekryterades. Genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys i två delar; en induktiv och en deduktiv, framkom sammanlagt tolv teman. Resultatet beskriver positiva aspekter med diagnosen såsom identifikation, stöd och förståelse, samt negativa aspekter såsom fördomar, diskriminering och en upplevelse av att vara annorlunda. En teoretisk analys utifrån identitetsteori visade att problemen huvudsakligen uppstod i mötet med omgivningen och att omgivningens syn på och förhållningssätt till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver diskuteras för att skapa förändring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Söderström, Lisa, and Sofia Walldén. "Arbetsterapeuters kliniska resonemang vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Örebro University, School of Health and Medical Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10825.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av clinical reasoning ”three track mind” där procedural, interactive och conditional reasoning utgör de tre olika tankemönstren.

Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens. Det övergripande temat, Att se till olika aspekter vid bedömning, visar den röda tråden genom kategorierna. Resultatet i vår studie visar på den komplexitet som finns i de resonemang som förs vid bedömning av arbetsförmåga. Något som kan jämföras med clinical reasonings "three track mind" och som framkommer i vårt tema; Att se till olika aspekter vid bedömning. De deltagande arbetsterapeuterna beskriver hur resonemanget i arbetsförmågebedömningarna sker utifrån en mängd olika aspekter, och arbetsterapeuterna menar att de hela tiden måste se till både delarna och helheten. Vilka svårigheter som finns och hur olika faktorer påverkar personen de bedömer, och hur alla faktorer tillsammans är avgörande för personens arbetsförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Karklins-Karklis, Jakob, and Max Björnsson. "Särskilt stöd på en grundskola : En studie om elevhälsans tolkning av och arbete med särskilt stöd enligt Skollagen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20557.

Full text

Abstract:

The aim of the study was to understand how an elementary school interpreted and worked with the law Skollagen (SFS 2010:800) concerning special needs in school additionally in which way a neuropsychiatric diagnosis might interact with the interpretation. To answer the aim we used following research problems: How does the school define the term special needs and special resources itself? How does the school identify pupils with special needs and work with them? In which way does the neuropsychiatric diagnosis affect the interpretation of the law concerning special needs when it comes to deciding whether a pupil is in need of special recourses? Skollagen (SFS 2010:800) does not define special recourses and does not indicate how the school should use them. We were therefore interested in how an elementary school defined the term and decided to work with it. We based our study upon interviews with 6 respondents whom are central in the process of providing special resources for children in school. It’s these respondents interpretation of the law that eventually decide who the special recourses are given to and in which way. The results of the study was that the neuropsychiatric diagnosis itself had no affect concerning if special resources were given to a pupil, rather as an indicator of the pupils certain needs. The definition of special resources itself were connected to the way the school used the tools provided, for example listening to an audio book instead of reading. The school had different ways of identifying pupils with special needs amongst them were the usage of ‘screening’. A test all pupils do in order to determine who might need some extra help in school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Rekestad, Hannah. "”När man jobbar med någon som har ADHD eller ADD så blir det ju aldrig långtråkigt” : Om boendestödjares perspektiv på stödinsatser till vuxna personer med ADHD." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2255.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien har varit att öka kunskapen om boendestöd i relation till vuxna personer med adhd, utifrån fyra boendestödjares perspektiv. Studien har sin utgångspunkt i en tillsynsrapport från Socialstyrelsen, där det framgår att boendestödjare saknar kunskaper om adhd och annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och att de även saknar kunskaper om metoder att använda i arbetet med denna målgrupp. Den forskningsansats som använts är kvalitativ metod och intervjuerna som genomförts har varit halvstrukturerade. Antalet genomförda intervjuer med yrkesverksamma boendestödjare är fyra till antalet, varav två av dessa boendestödjare var kvinnor och två var män. Intervjumaterialet strukturerades utifrån de tre frågeställningarna och därefter tematiserades signifikanta citat med hjälp av öppen kodning. Resultatet analyserades med hjälp av nyinstitutionell teori, teorier om handlingsutrymme och teorier om kunskapssyn, samt syn på metoder för det sociala arbetet. Slutsatser som dras är bland annat att boendestödjarnas kunskaper om adhd och om metoder för det sociala arbetet är mycket varierande. Även boeendestödjarnas förhållningssätt till adhd varierar. Vidare dras slutsaten att boendestödjarna upplever att samverkan mellan dem och biståndsbedömare, samt samverkan mellan dem och landstingspsykiatrin har brister. Studien visar även att boendestödjares handlingsutrymme har minskat sedan yrket uppkom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Arnqvist, Jonna, and Gustavsson Matilda Mo. "Arbetsterapeuters erfarenheter från utredning av barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd : -En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för arbetsterapi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159541.

Full text

Abstract:

Barn och ungdomar med kognitiva svårigheter kan uppleva aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Det finns ett flertal kognitiva hjälpmedel vilka kan hjälpa barn och ungdomar att känna självsäkerhet och få ökad kontroll i sin vardag. Arbetsterapeuten har en viktigt roll att möjliggöra en fungerande vardag, i detta arbete ingår bland annat utredning och förskrivning av hjälpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter från initiering och genomförande av utredning för barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom Barn- och ungdomshabilitering i Västerbotten. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 huvudkategorier; Arbetsterapeutens uppdrag, Nätverket- en avgörande faktor samt Flexibilitet hos arbetsterapeuten skapar delaktighet under utredningen. Resultatet visar att den arbetsterapeutiska utredningen är en dynamisk process där arbetsterapeuten hela tiden anpassar sig själv med hänsyn till personen som utreds. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att föräldrarnas roll i utredningen och implementeringen av kognitivt stöd har stor inverkan på utredningens kvalitet och för att barnen ska bli självständiga och trygga i användandet av sitt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Neuropsykiatri'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles