Academic literature on the topic 'Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf)'

Studien syftar till att bidra med ökad förståelse om musiklärares arbete med elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) i den ordinarie undervisningen. Jag har sökt finna både musiklärares arbetssätt och uppfattningar kring elever med NPF. Studien utgår från ett relationellt perspektiv. Jag har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med musiklärare som arbetar på grundskolan samt en som jobbar på ett särgymnasium. Resultatet visade på en mängd arbetssätt och uppfattningar så som vikten av: anpassningar i miljön, struktur, samarbete med andra lärare, följa elevernas intresse och fysiska hjälpmedel. Resultatet visade också på vikten av att göra anpassningar som kommer alla till gagn. I slutsatsen tar jag bland annat upp att genom ordnad miljö, struktur, fysiska hjälpmedel, samverkan, flexibilitet, och adekvata lokaler och gruppstorlekar går det att möta elever med NPF på ett framgångsrikt sätt i musik i den ordinarie undervisningen.
This thesis aims to contribute to an increased understanding of music teachers' work with students with special needs, such as ADHD and autism, (called NPF) in the ordinary school in Sweden. I have tried to find both music teachers' working methods and their perceptions about students with NPF. The study is based on a relational perspective. I have done four qualitative interviews with music teachers who work in the primary school and one teacher that works in a special high school. The results showed a variety of working methods and perceptions, such as the importance of: adjustments and changes in the environment, structure, collaboration with other teachers, following students' interests and physical tools. The results also showed the importance of making adjustments that benefit every student. In the conclusion I mention that through an orderly environment, structure, physical tools, collaboration, flexibility, and adequate premises and group sizes, it is possible to meet all students needs successfully in music in the regular school.

ABSTRACT: Denna studie är en kvalitativ komparativ forskningsdesign. En jämförande metod för att analysera likheter och skillnader mellan studieobjekten men också i relation till tidigare forskning. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget samt hur kompetenssatsningen ser ut i Jämtlands kommuner bland socialtjänsthandläggare kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ur ett förvaltningsetiskt och professionsetiskt perspektiv. Studien visar att de kommuner som ingått i studien är medvetna om dessa funktionsnedsättningar och har en mer eller mindre utarbetad strategi i bemötandet av personer med NPF och att de respondenter som hade goda kunskaper i ämnet ansåg att de behövde mer kunskap och kompetenssatsning, vilket Socialstyrelsen har efterfrågat i ett flertal utvärderingar och vägledningsdokument.

Bakgrund: Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är i behov av stöd då de är extra känsliga för krav och press i skolan. Skolsköterskans primära uppgift är att stärka elevens välbefinnande genom att vara närvarande, lyssna och att vara delaktig i samtal. Skolsköterskan har, tillsammans med elevhälsan, till uppgift att arbeta hälsofrämjande för att bidra till att eleven lyckas i skolan. Skolsköterskorna som träffar eleverna under hälsobesök och korta spontana besök utför ett betydelsefullt arbete för att skapa tillit och förtroende hos eleven. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande insatser bland elever med NPF. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 skolsköterskor. Intervjuerna analyserades i enlighet med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades två kategorier: Stödjande insatser och Samarbete. Stödjande insatser inkluderar att skapa en relation via samtal och möten samt skolmiljöanpassningar. Samarbete inbegriper samverkan med andra professioner samt delaktighet med vårdnadshavare och elev. Slutsats: Ett hälsofrämjande arbete uppnås genom samverkan inom elevhälsoteamet, skolsköterskans samarbete med vårdnadshavare samt genom att göra barnen med NPF delaktiga. Dessutom bidrar skolsköterskans lyhördhet till att stärka elevernas självkänsla.
Background: Students with neurodevelopmental disorders (NDDs) need support since they are extra vulnerable for pressure and demands from school. The school nurse's primary task is to strengthen the student’s well-being by being present, listening and being involved in conversations. The school nurse, together with the student health, has the task to work with health promotion to contribute to the student’s success in school. School nurses who meet students during health visits and short spontaneous visits performs an important work to create a trustful and confident relationships. Aim: The aim was to describe the school nurse's experience of health promotion efforts among students with NDDs. Method: The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Data collection took place through semi-structured interviews of ten school-nurses. The analysis was performed with a qualitative content analysis. Results: In the analyze, two categories emerged: Supporting initiatives and Collaboration. Supporting initiatives includes create relationship through interactions and dialogue as well as adapting the school environment. Collaboration involves cross functional cooperation as well as involvement of parents and students. Conclusion: Health promotion is achieved through cooperation within the student health team, involving parents and by making the student with NDDs a part of the process. Moreover, does the school nurse recognition contribute to strengthen the students’ self-esteem.

SammanfattningSyfteVi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt för alla professioner inom skolans värld att ha god grundläggande kunskap om bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsättningar förhåller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste åren har bristen på kompetens inom NPF i svenska skolor uppmärksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom området NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30).Teoretiska perspektivVi har utgått från det sociokulturella perspektivet och lagt vår teoretiska grund på forskare som Vygotskij och Wertsch. Det finns inte så mycket forskning om det som vår studie bygger på, därför är allt som studeras inom detta område intressant för oss samt för andra som arbetar och möter denna elevgrupp. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2011) menar att något som är intressant och meningsfullt är det inte bara för forskaren utan även för andra personer. MetodVi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer där vi har observerat vid tre olika tillfällen och intervjuat vid två olika tillfällen. Vår avsikt med att använda intervjumetoden var för att vi vill ta del av elevernas upplevelser på lektioner med olika lektionsupplägg. Vi valde att följa två praktiska lektioner och en teoretisk lektion. Vi gjorde våra intervjuer efter lektion ett och tre. ResultatUnder våra intervjuer framgår det tydligt från eleverna att de tycker den teoretiska lektionen är lugnare och de kommer bra igång med sin uppgift, de uppfattar också att de övriga eleverna kommer längre med sin uppgift. Vi som observerar upplever också lugnet i klassrummet under den teoretiska lektionen jämfört med den praktiska som mer flyter och inte är riktigt lika strukturerad. Eleverna som vi intervjuade utryckte även att båda lektionsuppläggen var bra genomförda och eleverna upplevde att de lärde sig något på samtliga lektionspass. NyckelordAppropriering, Medierande, NPF: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Sociokulturellt perspektiv

SammanfattningInga-Karin Dentz (2019) Föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – en intervjustudie om samverkan med skolan (Parents to children with autism spectrum disorder – an interwiev study about cooperation with the school) en kvalitativ intervjustudie om hur föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning uppfattar samarbetet med skolan.SyfteSyftet med detta arbete är att genom intervjuer undersöka hur föräldrar till barn med NPF uppfattar samarbetet mellan hemmet och skolan.FrågeställningarVilka positiva och negativa faktorer som påverkar samarbetet beskriver föräldrarna och hur hade de velat att samarbetet skulle sett ut.TeoriEnligt Bronfenbrenners kan systemteorin beskrivas som en rysk docka där den innersta dockan är personen som sedan är omgiven av olika lager av system. Ett system kan aldrig vara opåverkat av andra system som finns runt om kring det utan påverkas alltid av dem. Olika systemskiften kan påverka individen och övriga system runt densamma. De olika systemen kan inte ses som skilda enheter utan verkar tillsammans.MetodStudien gjord i form av kvalitativa intervjuer med ett urval av sex respondenter. Intervjuerna som respondenterna deltagit i har varit av strukturerat slag med öppna frågor kring tre frågeområden. Då studien har som syfte att undersöka respondenternas tankar kring ett fenomen, här hur samarbetet mellan skola och hemmet upplevts av respondenterna, har både val av metod och analysmodell haft förankring i fenomenografin.  ResultatStudiens resultat visar sammanfattningsvis att alla respondenter har erfarenheter av både positiva och negativa samarbeten. De områden som utmärkte sig mest både positivt och negativt var kommunikation och kompetens. Områdena makt och roller var de två områden som utmärkte sig negativt. De områden som flest önskade samarbeten kring är kompetens, kommunikation och delaktighet. Det framkommer även ett övrigt område under önskemål som jag kallat strukturellt. ImplikationerUtfallet i studien identifierar utvecklingsområden för skolan som organisation där specialpedagogen har en framträdande roll. Vilket kan leda till att personer med NPF i framtiden genom gott samarbete mellan skola och hem, kunna få en högre skolkvalitet, måluppfyllnad samt högre möjlighet att finna en positiv plats i samhället som vuxen med en ökad möjlighet för delaktighet istället för utanförskap.SlutsatsFöräldrar till barn med NPF har flera olika erfarenheter av samarbeten med sig. Om skolorna tänker utifrån föräldra- och familjeperspektivet då de utformar hur kommunikation och proaktivt samarbete ska se ut ges bäst förutsättningar för lyckade samarbeten. Sökord: bemötande, barn i behov av särskilt stöd, föräldrar, NPF, samarbete, specialpedagogiksamarbete

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsättning som reglerar när, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsättningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förståelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsättningar utifrån en intersektionell förståelse av funktion, kön och genus. Med hjälp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfällen till passering skapas och förstås hos personer med funktionsnedsättningar och transpersoner både i en social och medicinsk kontext.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de organiserar verksamhetentill barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För att undersöka detta användese-postintervju där fem verksamma förskollärare i två närliggande kommuner beskrev hur deorganiserar verksamheten till barn med NPF. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgårfrån det relationella specialpedagogiska perspektivet och det kategoriska specialpedagogiskaperspektivet. De mest framträdande resultaten är att förskollärarna i studien arbetar för attanpassa verksamheten efter individens behov och att specialpedagogik innebär att hittalösningar för att alla barn ska ges möjlighet till utveckling och lärande. Relationen mellan barnpedagog-vårdnadshavare framträder som betydelsefull för barns utveckling och lärande.Resultatet visar även att organisering av miljön sker på olika sätt och skiljer sig åt mellanförskollärarnas beskrivningar. Erfarenheter, kollegialt lärande, föreläsningar och utbildningframträder som viktiga aspekter i arbetet med barn som har NPF.

Syftet med denna studie är att belysa hur man på en skola arbetar med elever som har olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare är det av intresse att undersöka hur dessa elever bemöts av andra på skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna som kommer att presenteras är, ADHD, Autismspektrumstörningar (Autism och Aspergers), tvångssyndrom (OCD), Tourettes syndrom, inlärningssvårigheter (dyslexi) samt DAMP. Fokus kommer att ligga på den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD som är den vanligaste. Stämplingsteorin har använts i studien då den är högst aktuell på grund av att man än idag stämplar individer utifrån vad man anser vara normalt eller avvikande. I studien har kvalitativa intervjuer använts. Fem pedagoger på en skola har intervjuats och resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en tydlig bild av hur man ska arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tydlighet, struktur och repetition är riktlinjer i detta arbete. Vidare visar resultatet att dessa elever inte ses som ett problem. Däremot ställer det högre krav på pedagogerna eftersom de måste anpassa undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Klimatet på skolan är en viktig faktor för acceptansen, den öppna miljön bidrar till en acceptans för det som är annorlunda och gör att stämpling inte förekommer i lika stor utsträckning. Resultatet visar att det finns både fördelar (gemenskap och inklusion) och nackdelar (svårt att koncentrera sig och nå mål) med den integrerade skolformen .

The purpose of this study was to investigate the experiences of studying amongst people with a neuropsychiatric disability who received support from the model Supported Education, and people who did not get this support. Another purpose was to discuss if the model could be suitable for this group. The study also shows how some support options for this group were inspired by the support given to two other groups with disabilities. The research method had a narrative approach, where fourteen participants were asked to write a short reflective narrative about their experience of studying, with/without the support from Supported Education. The stories were analysed with narrative analysis. The result shows that the persons without support from the model used the family as their primary support, and that support from formal support givers was slow, especially before the participants could show that they had a diagnosis. The persons who received the support from the model were generally satisfied with the support they got, and did not emphasize the family as support givers in the same way. The analysis shows how it could me valuable to use Supported Education for people with a neuropsychiatric disability, not only because it helps them to study, but also helps them gain higher self-esteem through personal development.