Dissertations / Theses: 'Newly graduated nurses'

1

Wangensteen, Sigrid. "Newly graduated nurses' perception of competence, critical thinking and research utilization." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6260.

Full text

Abstract:

Sigrid Wangensteen has the recent years been engaged in doctoral studies at Karlstad University in combination with teaching at the bachelor program in nursing at Gjøvik Universtity College. This doctoral thesis is focused on newly graduated nurses, their perception of competence, critical thinking dispositions, research use and their experiences of being a nurse during their first year as a nurse. Qualitative and quantitative methods were used. The very first period of time was experienced as tough but when looking back the newly graduated nurses appreciated the tough time. They described the need for a supportive environment, and gaining competence through managing challenging situations. The leadership role constituted the main difference between being a student and being a nurse. In the quantitative study the nurses perceived their competence as good, rating the Helping role competence category highest and the Ensuring quality competence category lowest. With respect to critical thinking the CCTDI total scores indicated a positive disposition. As regards the CCTDI subscale scores the nurses reported highest values for intellectual curiosity (Inquisitiveness) and lowest for intellectual honesty (Truth-seeking). The nurses reported a positive attitude towards research, but only 24% were classified as research users. Supportive environment was a significant predictor for research use. Critical thinking was a prominent predictor for attitude towards research, for research use and perception of competence. Nurse leaders in clinical practice and nurse educators in nursing education and clinical practice play an important role in nurturing student nurses and newly graduated nurses with respect to critical thinking. There is a need to assess whether teaching strategies meet the requirements of critical thinking and EBP in nursing education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Rose, Anna-Karin. "Newly Graduated Nurses’ Experiences Of The Intervention Practitioner Training Nurse. : A Qualitative Interview Study." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42164.

Full text

Abstract:

Aims and objectives: To describe newly graduated nurses’ experiences of the intervention practitioner training nurse. Background: Newly graduated nurses need support to establish the profession. Several studies have shown that the first years in the profession, is the most challenging time. Method: The intervention practitioner training nurse was initiated to empower, and support newly graduates nurses in their professional role. Data were collected through semi-structured interviews with ten newly graduate nurses having experience of the intervention. The data were analysed using qualitative content analysis. Results: The analysis results in the overarching theme; “Organizational prerequisites” The theme consisted of three categories, "Activator" comprised the subcategories compiliating and attractive workplace. This involved that the practitioner training nurse were the activator creating a clear structure and the wards became more attractive workplaces. “Supportive nursing" comprised the subcategories present assistance, emotional support, and patient safety. This involved that practitioner training nurse constituted an important support function and helped to ensure patient safety. “Professional development” comprised the subcategories nurse's competence, feeling of security, and learning. This created the opportunity for professional development. Conclusion: The newly graduate nurses' experience of the intervention shows that the creation of an organisational structure enabled the practitioner training nurse to be an important support and to contribute to professional development. This was accomplished by strategic decision of the hospital management. Relevance to practice: The results of the current study can be transferred to other similar healthcare organizations and can be a support for managers who plan to initiate interventions to empower and support newly graduated nurses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Hayter, Karen, and Karen Hayter. "Work Readiness of Newly Graduated Nurses with Implications for Academia and Employers." Diss., The University of Arizona, 2017. http://hdl.handle.net/10150/624565.

Full text

Abstract:

Background: The transition and retention of newly graduated nurses are worldwide problems. With the nursing shortage and 33-61% of newly graduated nurses leaving their job within the first year, newly graduated nurses need to be work ready. Work readiness of new nurses is a new concept developed in Australia. Significance: New nurses are a vulnerable population that is dependent upon experienced nurses for knowledge, skills, and socialization into the profession. However, new nurses often experience rudeness, humiliation and conflict influencing professional success, patient care, and retention. Purpose: To apply the Work Readiness Scale – Graduate Nurses (WRS-GN) to a population of Baccalaureate (BSN) and Master’s Entry into the Profession of Nursing (MEPN) graduates from a southwestern university and determine if there is a relationship between the variables of work readiness, individual experiences of graduates, and the two groups. Research questions included: 1) What is the relationship between work readiness (social intelligence, personal work characteristics, work competence, and organizational acumen) and individual experiences? 2) Do newly graduated BSN and MEPN degree nurses differ on the WRS-GN constructs of social intelligence, personal work characteristics, work competence, and organizational acumen? Method: Descriptive correlational study with a convenience sample of graduates from a southwestern university. Participants received a survey through their school email account and a message was placed on the Alumni Facebook page. Results: Thirty participants (9.2% response rate), 93.3% were female, and 76.7% work in Arizona. None of the participants were planning to leave the profession of nursing in the next year. A statistically significant relationship was detected between work competency and length of nurse residency (r=.44, p=0.02) and a negative relationship was detected between personal work characteristics and nurse residency (r=-.41, p=0.02). No relationship was detected between the two groups and constructs of work readiness. Implications/conclusions: Work readiness is complex. Longer nurse residency is associated with greater work competence. Academia and employers should collaborate and provide courses that enhance the work readiness of newly graduated nurses. The WRS-GN has been tested once in a population of Australian graduate nurses therefore further research is needed to validate the WRS-GN.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Al, Awaisi Huda S. "The experience of Sultan Qaboos University newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman." Thesis, University of Manchester, 2012. https://www.research.manchester.ac.uk/portal/en/theses/the-experience-of-sultan-qaboos-university-newly-graduated-nurses-during-their-first-year-of-practice-in-the-sultanate-of-oman(07d3cf1b-4740-416a-9bc6-e64ae57d6d12).html.

Full text

Abstract:

Background: Studies have demonstrated that new graduate nurses' (NGNs) transition experience is complex and often negative leading to dissatisfaction with nursing and increased attrition. Many existing studies of NGNs' transition experience are small, qualitative, concerned with NGNs experiences in the West. No study has been conducted to date examining NGNs' transition experience in any of the developing countries where the cultural context and nursing education and practice are different to those in the West. Aim: To explore the experience of NGNs during their transition period in one of the developing countries, the Sultanate of Oman. Method: Qualitative case study utilising an embedded-single case design was conducted to investigate the transition experience of baccalaureate NGNs graduating from Sultan Qaboos University (SQU) and working at Sultan Qaboos University Hospital (SQUH). Data were collected from the perspective of NGNs and also from the perspective of other key informants using triangulated methods. This includes individual and focus group interviews, observation and documentary analysis. Results: Four over-arching themes are identified from NGNs' transition experience in the Sultanate of Oman. These are 'Studying Experience'; 'Role Transition'; 'Working Conditions' and 'Status of the Nursing Profession'. This study showed that nursing is not an attractive choice for Omani students to study and pursue as a future career because of its low status. During the transition period, NGNs experienced reality shock which mainly resulted from a theory-practice gap. NGNs had limited practical experience but a high level of theoretical knowledge, which they were unable to utilise in practice. They found the working environment to involve many competing priorities resulting in task-orientation and compromised patient care. This study showed that many NGNs resented their involvement in basic nursing care, which they believed should not be part of their role as degree nurses. Despite the challenges of the transition period, many NGNs remarked that nurses play the most important role at the hospital and they are proud being nurses. Conclusion: Omani NGNs' transition experience is complex and similar in many respects to NGNs experience in the West. However, there are distinctive challenges Omani NGNs faced due to the Omani culture, working environment and the status of nursing in Oman.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Qian, Qingqing, and Yunfei Wu. "Newly Graduated Nurses’ Experience of the Transition to Practice in Their First Year A descriptive literature review." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36635.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Mahan, Pia, and Li Haglund. "Nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av sitt första år som sjuksköterska inom kirurgisk vård och upplevelser om utbildningens innehåll : en intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-165330.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en tillräcklig förberedelse inför yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehållet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förväntansfulla inför sitt nya yrke men kände samtidigt rädsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som ställs inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svårt men med hjälp av stöd och gott bemötande från kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlättas och sjuksköterskan kunde känna trygghet. Utbildningen gav grundläggande kunskaper men deltagarna ansåg att kraven och nivån var för låg i utbildningen. De upplevde att de saknade kunskap för det specifika kirurgiska verksamhetsområdet de arbetade inom samt för akutsjukvård. Vissa kurser ansågs som för omfattande medan andra kunde utökas. Slutsats: En bättre förberedelse under utbildningen samt ett bra stöd till nyutexaminerade sjuksköterskor kan underlätta övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska och därmed bidra till en högre patientsäkerhet. Aims: The aims of this study was to investigate newly graduated nurses' experiences of their first professional year and if the nursing education provides enough preparation for the profession. Method: Eight newly graduated, registered nurses were interviewed about their experiences and the content was analyzed using a qualitative content analysis. Seven categories and 19 subcategories revealed. Results: The newly graduated, registered nurses were excited about their new profession, but also felt fear and concern about the great responsibility and demands of the nursing profession. The work was perceived as stressful and difficult but with the support and good treatment from colleagues and supervisors could simplify the work and the nurse could feel more confident. The education provided basic knowledge but the participants felt that the demands and the standards were too low. They felt that they lacked specific knowledge of the ward and for emergency care. Some courses could be considered too wide while others could be expanded. Conclusion: A better preparation and a good support for the newly graduated, registered nurses can ease the transition from student to professional nurse and thereby contribute to greater patient safety.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Norlander, Kerstin, and Emelie Diseus. "Nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och utbildningens förberedelser." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174450.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Dessa har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet har framkommit att utbildningen givit sjuksköterskan en god grund att stå på, men kräver mer medicinsk inriktning för att uppnå kraven som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Det anses även att ett för stort fokus ligger på vetenskaplig metodik och allmän omvårdnad, samt att den nuvarande pedagogikkursen bör omstruktureras. Sjuksköterskorna upplever svårigheter på arbetsplatsen i form av bristande kunskap inom medicinska områden samt administrativa uppgifter. De önskar mer verksamhetsförlagd utbildning då de anser att detta är den mest fördelaktiga metoden för att förberedas inför sjuksköterskeyrket. Sjuksköterskorna upplever sin första tid i yrket som stressig men mycket givande. De delar som upplevs vara svårast är administration, lokala rutiner samt att skapa en helhetsbild av patientens medicinska och omvårdnadsmässiga behov. Slutsats: De nyutbildade sjuksköterskorna upplevde en positiv spänd förväntan, men även stress och oro inför det nya yrket och ansvaret. Utbildningen ansågs ge en grundläggande kunskap för yrket. Dock ansågs en omstrukturering av sjuksköterskeprogrammet vara fördelaktigt för att i större utsträckning uppnå de kravs som ställs på den nyutbildade sjuksköterskan. Aim: The aim of this study was to explore newly graduated nurses experiences of their first year in practice and whether the education prepares them for their profession. Method: The study is performed with qualitative interviews containing seven interviews. The interviews have been analyzed by manifest content analysis. Result: The main result shows that the education has given the nurses a solid foundation, still it acquires a more thorough education in medical areas to achieve the standards that are required in the ward. It is also told that the scientific method and general care is given too much focus. There is also stated that the course in pedagogy should be reconstructed. The nurses is experiencing difficulties with lack of knowledge in medical areas as well as administrative tasks. They think that the best way to prepare for the nursing profession is to obtain as much clinical practice as possible why they are requesting more time on the ward during the education. The nurses are experiencing a very stressful first time in the profession, but they also think that the employment is very rewarding. Administrative tasks, local routines and to obtain a general picture of the patient´s medical and caring needs is perceived to be the most difficult parts of the profession. Conclusion: The newly graduated nurses experienced a positive anticipation, but also stress and worry about the new profession and responsibility. The education was considered to provide a basic knowledge of the profession. However, it was considered to be beneficial with a reconstruction of the nursing program to further achieve the requirements set for the newly graduated nurses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Björnberg, Dillner My, and Linda Johansson. "Den nyutexaminerade sjuksköterskans största utmaningar : en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30236.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det råder stor brist på sjuksköterskor. Nyutexaminerade sjuksköterskor är en grupp som löper hög risk att drabbas av utbrändhet och upp till var femte sjuksköterska överväger att lämna yrket inom sina första fem år. Många av de nyutexaminerade sjuksköterskorna känner sig oförberedda inför sjuksköterskeyrket och flera studier påvisar glappet mellan teori och praktik. Syfte: Att beskriva utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under det första yrkesverksamma året. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Med hjälp av sökdatabaserna CINAHL och PubMed ligger totalt 20 artiklar till grund för resultatet. Resultat: Ett flertal faktorer beskrivs av nyutexaminerade sjuksköterskor som utmaningar. Däribland glappet mellan teori och praktik, bristen på stöd och handledarskap, kunskapsbrist, dålig arbetsmiljö, bemanningsbrist samt en allt mer komplex vård med multisjuka patienter som kräver en expertis som den nyutexaminerade sjuksköterskan omöjligt kan besitta. Slutsats: Utmaningarna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är välkända och globala problem men också påverkbara. Fokus bör ligga i både att tillsätta nya sjuksköterskor men framförallt i att värdera och ta vara på de som redan finns. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver bättre stöd när de äntrar arbetslivet samt att utbildningen ses över för att motsvara verkligheten och förbereda inför arbetslivet så bra som möjligt. Background: There is a great shortage of nurses. Newly graduated nurses are a group at high risk of being burned out and up to every fifth nurse is considering leaving the profession within its first five years. Many of the newly graduated nurses feel unprepared for the nursing profession and several studies show the gap between theory and practice. Aim: Describing challenges the newly graduated nurse experiences during the first year of working. Method: The study has been conducted as a literature review. With the help of the search databases CINAHL and PubMed, a total of 20 articles form the base for the result. Result: Several factors are described by newly graduated nurses as challenges. This includes a theory-practice gap, the lack of support and mentoring, a lack of knowledge, poor work environment, staff shortages and an increasingly complex care with patients have multiple ilnesses who require an expertise that the newly graduated nurse cannot possibly possess. Conclusion: The challenges presented in the literature review's results are well-known and global problems, but also influential. The focus should be on both appointing new nurses but more importantly valuing the ones already employed/working. Newly graduated nurses need better support when they enter the workplace, much also indicates that the education should be looked over in order to match the reality and prepare the students for work life as well as possible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Gunnarsson, Pernilla, and Sara Sellström. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34282.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Årligen examineras ca 4400 nya sjuksköterskor trots det fortsätter behovet av dem att öka. Faktorer som en snabb vårdutveckling har förändrat villkoren för omvårdnaden vilket har satt högre krav på sjuksköterskornas kunskap. Det har visat sig att studenter i termin sex saknat kunskaper inför deras examen. Syfte: Var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design vilken baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Artiklarnas resultat gav fem teman vilka var; att vara förberedd inför sin nya yrkesroll, handledning/introduktion, relationer i yrkesrollen, arbetsmiljö samt att växa in i sin yrkesroll. Resultatet visade att övergången från skola till arbetsliv upplevdes svårt. De var oförberedda på allt ansvar och hade stort behov av stöd den första tiden. Bra relationer med kollegor gav trygghet och gynnade utvecklingen medan dåliga relationer upplevdes skrämmande. Arbetsbelastning och stress gav till en början osäkerhet, vilket de med tiden lärde sig att hantera. Slutsats: Resultatet visade att övergången från skolan till yrkeslivet var svårt. Faktorer som för lite stöd, hög arbetsbelastning samt dåliga relationer med kollegor var negativt för deras utveckling. Bra stöd och handledning, samt positiva relationer med kollegor gav dem bättre upplevelser vilket gynnade deras framtidsutveckling. Om upplevelserna i denna litteraturstudie uppmärksammas kan det både generera i mer och bättre forskning inom området men den kan även vara till nytta för chefer och övrig erfaren personal så att förbättringar på plats kan göras där det finns brister. Background: Despite the fact that approximately 4,400 new nurses are examined annually, the need for them continues to increase. Factors that a rapid development of care has changed the conditions for nursing have placed higher demands on the nurses' knowledge. It has been shown that students in semester six have lacked knowledge prior to their academic degree. Aim: The aim of the present study was to describe newly graduated nurses’ experiences during their first time in practice. Method: A literature study of descriptive design which was based on 13 scientific articles. Main result: The results of the articles gave five themes which were; to be prepared for their new professional role, supervision / introduction, relationships in the professional role, work environment and to grow into their professional role. The results showed that the transition from school to working life was experienced as difficult. They were unprepared for all responsibility and had a great need for support at first. Good relationships with colleagues provided security and favored development, while bad relationships were perceived as frightening. Workload and stress initially gave insecurity, which they eventually learned to deal with. Conclusion: The results showed that the transition from school to working life was difficult. Factors such as too little support, high workload and poor relationships with colleagues were negative for their development. Good support and guidance, positive relationships with colleagues gave them better experiences, which benefited their future development. If the experiences in this literature study are noticed, it can both generate more and better research in the field, but it can also be useful for managers and other experienced staff so that improvements can be made on site where there are shortcomings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Andersson, Kajsa, and Linnea Jansson. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt stressens konsekvenser : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16622.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor har beskrivit att upplevelsen av stress har minskat med tilltagna kunskaper och erfarenheter samt minskade krav på sig själv i yrkesrollen. Sjuksköterskeyrket har beskrivits vara stressigt på grund av en mängd olika orsaker men det finns åtgärder som kan vidtas för att minska stressen. Stressen har beskrivits kunna leda till konsekvenser både för sjuksköterskan som individ och för omvårdnaden av patienterna, vilket har beskrivits kunna resultera i känslor som frustration och otillräcklighet. I linje med Benners teori kan konstateras att nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår en yrkesutveckling vilken leder till en upplevelse av minskad stress. Stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext problem som måste angripas från flera håll. För den nyutexaminerade sjuksköterskan är det av stor vikt att vara snäll mot sig själv i yrkesrollen genom att inte ha för höga krav på sig själv, detta för att kunna utöva sin yrkesroll som innebär att bedriva optimal patientfokuserad omvårdnad. The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of work-related stress and to describe their experiences of what consequences stress can lead to. A descriptive interview study with qualitative approach was used. Data collection was performed by eight semi-structured interviews. The collected data was analyzed using qualitative manifest content analysis. The main result demonstrates that newly graduated nurses experienced stress in the beginning of their profession, partly because it is a time of uncertainty. Newly graduated nurses have described a decreased experience of stress with increased knowledge and experience, and reduced demands on herself in the professional role. Nursing is described to be stressful due to a variety of causes but there are measures that can be used to reduce stress. Stress has been described to cause consequences both for the nurse as an individual and for the care of patients, which has been described to result in feelings such as frustration and inadequacy. In line with Benner's theory it can be stated that newly graduated nurses undergo a professional development which lead to a experience of decreased stress. Stress in the nursing profession is a complex problem that must be dealt with on several fronts. For the newly graduated nurse it is very important that she is gentle with herself in the professional role by not having too high demands on herself to be able to practice her profession, that is carry out optimal patient-focused nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Rose, Anna-Karin. "Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett introduktionsprogram: En deskriptiv kvalitativ studie." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26646.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Under de senaste decennierna har sjuksköterskeutbildningen, sjuksköterskans yrkeskompetens och sjukvårdsverksamheten i Sverige genomgått omfattande förändringar. När nyexaminerade sjuksköterskor förväntas bekanta sig med arbetsmiljön och förväntningarna i yrket samtidigt som introduktionsperioden ska ske beskrivs situationen som komplex. Internationellt har introduktionsprogram visat sig främja nya sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, kompetens, social tillhörighet samt antalet sjuksköterskor som valt att stanna i yrket. Det finns dock inga studier som undersökt vilka upplevelser nyexaminerade sjuksköterskor har av introduktionsprogram med avseende på övergång från studierna till yrkeslivet eller om det möjliggjort att förankra de kunskaper som uppnått under studierna. Syfte: Studiens syfte var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av Region Skånes introduktionsprogram, med avseende på om det har underlättat övergången från utbildning till yrkeslivet, samt om det skapat ökade möjligheter för att förankra kunskaper i den nya professionen.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie.Resultat: I resultatet framkom att introduktionsprogrammet hade underlättat övergången från studier till yrkeslivet, bidragit till att förankra kunskap och att kunskapen använts i arbetet som sjuksköterskor. Vidare framkom att upplevelser av programmet handlade om förväntningar, fördjupad kunskap, nätverk, profession och trygghet.Slutsats: Det finns vetenskapligt stöd för användning av introduktionsprogram för att säkerställa övergången mellan studier och yrkesliv. Samtidigt framkom information om vilka insatser som behöver göras för att förbättra introduktionsprogrammet och den första tiden i yrket för de nyexaminerade sjuksköterskorna. Background: During recent decades, the nursing education, the nurse’s professional competence and the healthcare in Sweden have undergone extensive changes. The situation is described as complex when newly graduated nurses are expected to become acquainted with the work environment and expectations in the profession at the same time as the introduction period is to take place. Internationally, introductory programs have been shown to improve new nurses’ job satisfaction, skills, social affiliation and the number of nurses who have chosen to stay in the profession. However, there are no studies that have examined the experiences of newly graduated nurses of introductory programs regarding the transition from education to professional life, or whether they have made it possible to establish knowledge. Objective: The purpose of the study was to evaluate newly graduated nurses’ experiences of Region Skåne’s introductory program, concerning whether it has facilitated the transition from education to professional life, and whether it has created increased opportunities for anchoring knowledge in the new profession.Method: A descriptive qualitative study.Results: The results revealed that the introduction program had facilitated the transition from education to professional life, contributed to anchoring knowledge and that the knowledge was used in work as nurses. It was also found that experiences of the program were about expectations, in-depth knowledge, network, profession and security.Conclusion: There is scientific support for the use of introductory programs to ensure the transition between studies and professional life. At the same time, information emerged about what efforts need to be made to improve the introductory program and the first time in the profession for the newly graduated nurses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Nakamura, Örnevik Yoko. "Nyexaminerade sjuksköterskor och evidensbaseradomvårdnad : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25038.

Full text

Abstract:

Bakgrund Utveckling av evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis innebär förbättring av kvalitén inom vården. Sjuksköterskestudenter påbörjar förberedelserna för evidensbaserad omvårdnad redan under sin utbildningsperiod, och nyexaminerade sjuksköterskor förväntas i hög grad tillämpa evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors användning av evidensbaserad omvårdnad och vilka faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. Metod En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat Utvecklingen i tillämpning av evidensbaserad omvårdnad bland nyexaminerade sjuksköterskor förefaller oförändrad eller avtagande under senaste decenniet. Mest tillämpad evidensbaserad omvårdnad är Instrumentell forskningsanvändning. Faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad är: utbildning, oerfarenhet, stressiga arbetssituationer och stöd i arbetsmiljön. Slutsats Att granska i vilken utsträckning nyexaminerade sjuksköterskor tillämpar evidensbaserad omvårdnad är svårt då begreppet kan tolkas på olika sätt och det är enligt min kunskap fortfarande ett outforskat område. Nyexaminerade sjuksköterskor behöver mer stöd både före och efter examen för att utveckla sin tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. De behöver mer stöd av lärare under utbildningsperioden och av erfarna seniora kollegor på arbetsplatsen. Därutöver krävs ett aktivt ledarskap. Background Development of evidence-based nursing leads to improvement of the quality of care in clinical practice. Nursing students begin the preparations for evidencebased nursing already during their training period, and newly graduated nurses are highly expected to apply evidence-based nursing in clinical practice. Aim The aim of this review is to describe the newly graduated nurses' use of evidencebased nursing and the factors which are significant for the nurse´s application of evidence-based nursing. Method A literature review based on 16 articles that included both qualitative and quantitative studies. Result The development of application of evidence-based nursing among newly graduated nurses seems unchanged or decreasing in the last decade. The most applied implementation of evidence-based nursing among newly graduated nurses is Instrumental research use. The influential factors are: education, inexperience, stressful work situations and the support they perceive at their workplace. Conclusion In conclusion, this review emerged to that the whole situation of how and which extent newly graduated nurses apply evidence-based nursing is difficult to grasp within my comprehension. Since the apprehension of the concept of applying evidence-based nursing is complex, it is still an unexplored subject. Newly graduated nurses require further extensive support through their pregraduate to the post- graduate period to develop their application of evidencebased nursing. They need more guiding by the teachers, experienced senior colleagues and administrative support at their workplaces.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Hollstedt, Marie-Louise, and Linnéa Jacobs. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av olika stödstrategier – En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36860.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor [NS] kan uppleva att de inte känner sig tillräckligt förberedda inför deras nya yrkesroll. Tidigare forskning har påvisat att en bristande introduktion kan påverka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse att vilja stanna kvar inom yrket. Det har även påvisats att brist på stöd i övergången ökar risken för vårdskador inom hälso-och sjukvården. Olika stödprogram och metoder [stödstrategier] har skapats vars syfte är att underlätta övergången för NS.Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av olika stödstrategier under den första tiden i yrket.Metod: Studien är utformad som en litteraturöversikt. Databassökning utfördes i CINAHL där 16 vetenskapliga artiklar utgör resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2011–2020 och innefattar olika designer såsom kvalitativ, mixad metod och kvasiexperimentell ansats.Resultat: Det framkomna resultatet har delats in i fyra kategorier vilket besvarar syftet med den här litteraturöversikten; (1) Främjar yrkesutövandet, (2) Möjliggör till ömsesidig relation, (3) Främjar personlig utveckling, (4) Upplevda svårigheter med stödstrategier. Resultatet visade att NS upplevde att stödstrategierna var främjande men med vissa förbehåll.Slutsats: Majoriteten av de NS som deltog i en stödstrategi upplevde det som fördelaktigt under den första tiden i yrket medan vissa NS kunde uppleva att det fanns utmaningar med erhållna stödstrategier. Stödstrategierna ansågs underlätta övergången och minska den övergångschock som vanligtvis kunde uppstå. Stödstrategierna upplevdes även stärka NS i deras nya yrkesroll vilket främjade deras förmåga till att ge god omvårdnad. Background: Newly graduated nurses [NGN] may feel that they do not feel sufficiently prepared for their new professional role. Previous research has shown that a lack of introduction can affect the experience of NGN to remain in the profession. It has also been shown that a lack of support in the transition has a negative effect on patient care in healthcare. Various support programs and methods [support strategies] have been created whose purpose is to facilitate the transition for NGN.Aim: To describe newly graduated nurses’ experiences with various support strategies during their first time in the profession.Method: The study is designed as a literature review. Database search was made in CINAHL where 16 scientific articles formed the results. The articles are published between 2011–2020 and include different design types such as qualitative, mixed method and quasi-experimental approach.Results: The findings have been divided into four categories, which answered the purpose of this literature review; (1) Promotes professional practice, (2) Enables mutual relationship, (3) Promotes personal development, (4) Perceived difficulties with support strategies. The results showed that NGN felt that the support strategies were promoting, but with some reservation.Conclusion: The majority of those NGN who participated in a support strategy found it beneficial during their first time in the profession, while some NGN could find that there were challenges with the support strategies. The support strategies were considered to facilitate the transition and reduce the transitional shock that could usually occur. The support strategies were also seen to strengthen NGN in their new professional role, which promoted their ability to provide good care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Olsson, Nathalia, and Frida Karlsson. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42070.

Full text

Abstract:

Bakgrund: För den nyutexaminerade sjuksköterskan kan den första tiden i yrket upplevas som utmanande och påfrestande då förväntningarna inte alltid möter verkligheten. Stress är ett ofta förekommande fenomen inom sjuksköterskeyrket och kan manifestera sig på en rad olika sätt. Stressen påverkar både människan och utförandet av den holistiska patientvården.Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av stress för nyutexaminerade sjuksköterskor under sitt första verksamma år.Metod: Litteraturstudien genomfördes genom att systematiskt söka i två olika databaser vilket genererade tio vetenskapliga artiklar. Databearbetningen utfördes genom en klart framträdande innehållsanalys.Resultat: I resultatet belyses det hur stress påverkar den första tiden för nyutexaminerade sjuksköterskor och vad stressen kan leda till hos en nyutexaminerad sjuksköterska. Resultatet presenteras i tre teman som svarar på studiens syfte. De teman som belyses är: bristande självkänsla, rädsla för bristande vårdresultat och utmattning. Stress kunde leda till att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde brister i arbetets utförande, kände sig otillräckliga och behövde ta ansvar för dåliga vårdresultat. Stressen kunde även leda till utmattning och risk för att nyutexaminerade sjuksköterskor lämnade professionen.Slutsats: Hos den nyutexaminerade sjuksköterskan kan stress inverka på olika sätt. Stress kan påverka hur nyutexaminerade sjuksköterskor utför sitt arbete, samt i vilka situationer stressen uppkommer och vad den kan leda till. Background: For the newly graduated nurse the first year can be perceived as challenging and strenuous because the expectations do not always measure up with reality. Stress is a widely discussed phenomenon within the nursing profession and can manifest in a variety of ways. Stress can also affect both the person and the holistic patientcare.Aim: The aim of the study was to illustrate the experience of stress for newly graduated nurses during their first professional year.Method: The literature study was conducted by systematically searching two databases which generated ten scientific articles. The data processing was carried out by a clearly prominent content analysis.Findings: The result illustrates how stress affects newly graduated nurses and what the stress could lead to for a newly graduated nurse. The results are presented in three themes that answer the study ́s purpose. The themes are: lack of self-esteem, fear of poor care results and exhaustion. Stress could lead to deficiencies in the performance of the work, feelings of being insufficient and having to take responsibility for poor care results. Stress could also lead to fatigue and a risk of newly graduated nurses leaving the profession.Conclusion: Stress can affect newly graduated nurses in different ways. Stress can affect how newly graduated nurses perform their work, as well as in what situations the stress arises and what it can lead to.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Sundberg, Alicia, and Zafar Marya Phanivong. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och påverkan på patientsäkerheten: En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35364.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär höga kravoch många nyutexaminerade sjuksköterskorupplever stressinför att behöva besitta den kunskap som krävs. Stressen kan påverka patientsäkerheten.Syfte: Syftet var att undersöka arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor och hur det påverkar patientsäkerheten. Metod: Metoden var en litteraturöversiktmed systematisk datainsamling och urval, där totalt 13 artiklar inkluderades i resultatet.Resultat: Resultatet visade att arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor berodde på flera orsaker, som organisatoriska faktorerbristande ledarskap, att inte besitta den kunskap som krävs och att vara ny i teamet. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskorna tvingas prioritera arbetetunder press vilket påverkar kvalitén på omvårdnaden, äventyrar patientsäkerheten och en vilja hos flera nyutexaminerade sjuksköterskor att lämna yrket. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver stöd under deras första tid som legitimerad sjuksköterska för att minska den arbetsrelaterade stressen och att fler stannar kvar inom professionen vilket leder till ökad patientsäkerhet. Background: The nursing profession involves high demands and many newly graduated nurses experience stress before having to possess the required knowledge. Stress can affect patient safety.Aim: The aim was to investigate work-related stress in newly graduated nurses and how it affects patient safety. Method: The method was a literaturereview with systematic data collection and selection, where a total 13 articles were included in the results.Results:The result is based on two main categories: Causes of work-related stress and consequences of work-related stress. The result showed that work-related stress in newly graduated nurses was due to several factors, such as organizational factors, lack of leadership, not possessing the knowledge required and to be new to the team. These factors lead to nurses being forced to prioritize work under pressure, which affects the quality of nursing, jeopardize patient safety and a willingness of several newly graduated nurses to leave the profession. Conclusion: Newly graduated nurses need support during their first time as a registered nurse to reduce work-related stress and for more people to remain in the profession which leads to increased patient safety.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Sjögren, Malin Kristina, and Amanda Stjernström. "Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under sitt första år som legitimerad sjuksköterska : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34548.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket anses vara viktigt, där erfarenhet utvecklas över tid. Det finns flera förväntningar på sjuksköterskan från patienter, kollegor, anhöriga och den framtida sjuksköterskan. Arbetssituationen kan vara utmanande, med förändrade och varierande arbetsuppgifter. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska under sitt första verksamma år och anpassningen som sker under övergången mot självständighet. Metod: En beskrivande litteraturstudie med ett resultat som baserades på 12 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databassökning via PubMed och Cinahl. Litteraturstudien analyserade och tematiserade resultatets vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter att komma in i arbetsgruppen, samtidigt kämpade de för att hinna utföra tilldelade arbetsuppgifter. Svårigheter kunde uppstå gällande att leva upp till krav och förväntningar från kollegor respektive arbetsgivare. Relationen till de nya kollegorna kunde påverka övergångsprocessen för nyutexaminerade sjuksköterskor, där konflikter och ovänligt bemötande från kollegor påverkade övergångsprocessen negativt. Stöttande kollegor och god handledning kunde emellertid främja övergångsprocessen. Slutsats: Svårigheter i form av osäkerhet, krav och förväntningar framgick i litteraturstudiens resultat. Gemensamt för bearbetade studier i denna litteraturstudie är behovet av stöd och handledning hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, då detta kunde underlätta övergångsprocessen. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter gällande anpassningen och övergångsprocessen till sin nya roll mot självständighet. Fungerande relationer på arbetsplatsen, tydliga arbetsuppgifter och riktlinjer samt en trygg handledning kunde underlätta övergångsprocessen. Background: The nursing profession is considered important, where experience develops over time. There are several expectations of a nurse from patients, colleagues, relatives, and the nurses in training. The work situation can be challenging with changing and varying tasks. Aim: To describe the newly graduated nurses´ experiences of working as a nurse during their first year in clinical work and the adaptation that takes place during the transition to independence. Method: A descriptive literature study which include 12 scientific articles in the result. The articles were found through the databases PubMed and Cinahl. The literature study analyzed and thematized the articles of the result. Main result: Newly graduated nurses experienced difficulties in participating with the working group, at the same time they struggled keeping up with assigned tasks. Difficulties could arise in terms of living up to the demands and expectations of colleagues and employers, respectively. The relationship with the new colleagues could affect the transition process for newly graduated nurses, where conflicts and unfriendly treatment from colleagues had a negative effect on the transition process. However, supportive colleagues and good guidance could promote the transition process. Conclusion: Difficulties in form of insecurity, demands and expectations were evident in the results of this literature study. A common subject in the processed studies in this literature study was the need for support and guidance for the newly graduated nurses, as this could facilitate the transition process. Many newly graduated nurses experienced difficulties regarding the adaptation and transition process towards independence in their new role. Functioning relationships in the workplace, completing tasks and following guidelines but also safe supervision could facilitate the transition process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lennström, Carin, and Kristina Wallin. "Hur sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket : en intervjustudie." Thesis, University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6617.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrån känslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat på Gävle sjukhus mellan 6-18 månader. Resultatet redovisades utifrån studiens frågeställningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många olika känslor och tankar inför sin nya yrkesroll. Känslor såsom rädsla, nervositet och förväntan var några exempel. Stödet och bemötandet från andra sjuksköterskor och närmaste chef var övervägande bra, medan bemötandet från under-sköterskor och läkare upplevdes som mindre bra. Faktorer som ödmjukhet, trygghet och erfarenhet var något som sjuksköterskorna utvecklade med tiden och det underlättades av att de gavs utrymme för att vara nya och osäkra. En bra introduktion på arbetsplatsen var också underlättande. Slutsatsen som dras är att merparten av nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom en liknande känslomässig process under den första tiden i yrket. Det som kan påverka den processen positivt eller negativt är de yttre faktorerna; utbildning, introduktion samt teamwork och det är dessa som det behövs bättre planering kring. The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experienced their first period of time in the profession on the basis of emotions, thoughts, support and treatment. The study was conducted as a qualitative interview study with four participants who had worked at Gävle Hospital between 6-18 months. The results were reported from the question formulations in the study and showed that newly graduated nurses experienced many different emotions and thoughts with their new professional role. Feelings such as fear, nervousness and anticipation were a few examples. The support and the interaction between other nurses and the manager of the ward were considered good, while the interaction with the assistant nurses and doctors worked less well. Factors such as humility, experience and gaining security in their new profession was something that the nurses developed over time and it was facilitated by the fact that they were given the space to be new and insecure. A good introduction to the ward was also facilitation. The conclusion reached is that the majority of newly graduated nurses goes through a similar emotional process in their first period of time in the profession. What can affect the process positively or negatively is the external factors; education, introduction and teamwork, and it is those factors that needs better planning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Mariam, Mohamed, and Lee Juni. "NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA ÄLDRE PERSONER I LIVETS SLUTSKEDE INOM SLUTENVÅRD - EN INTERVJUSTUDIE." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25393.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Antalet äldre personer i befolkningen ökar. Många äldre i livets slutskede har ofta komorbiditet vilket ställer krav på hög kompetens hos sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet. Det är oundvikligt att nyutexaminerade sjuksköterskor träffar äldre i livets slutskede inom slutenvården, men studier visar att de dock inte har tillräckligt med kunskap att vårda denna patientgrupp. Forskningen inom området är dock begränsad och så även svenska studier. Syfte: Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer i livets slutskede inom slutenvård. Metod: En intervjustudie genomfördes med elva nyutexaminerade sjuksköterskor på tre medicinavdelningar. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerade av Elo och Kyngäs (2008). Resultat: Resultatet av studien presenterades i fyra huvudkategorier: Mötet med anhöriga, vikten av teamarbete, behovet av kunskap och vårdmötet med den döende patienten. Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta anhöriga och samtala med dem om döendeprocessen. Nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte att de saknade tillräcklig kunskap, tid och erfarenheter att vårda äldre i livets slutskede. En förutsättning för att den döende patienten skulle få en värdig död var ett välfungerande teamsamarbete. Slutsats: Genom mer träning med erfarna sjuksköterskor och internutbildning på avdelningarna kan nyutexaminerade sjuksköterskor få bättre förutsättningar och skaffa sig erfarenhet och därmed öka sin kompetens inom vård av äldre i livets slutskede. Background: The number of older people in the population is increasing. Many elderly people at the end of life often have comorbidity, which requires high levels of expertise among nurses in nursing work. It is inevitable that newly graduated nurses will meet the elderly at the end of life in the hospital, but studies show that they do not have enough knowledge to care for this patient group. However, research in this area is limited and so are even Swedish studies. Aim: The aim of the study is to illustrate newly graduated nurses´ experiences of caring for elderly people in the final stages of life in the hospital. Method: An interview study was conducted with eleven newly graduated nurses at three medical departments. The interviews were analyzed with qualitative content analysis inspired by Elo and Kyngäs (2008). Results: The results of the study were presented in four main categories: the meeting with family members, the importance of teamwork, the need for knowledge and the care meeting with the dying patient. The result showed that newly graduated nurses found it difficult to meet family members and talk to them about the dying process. The newly graduated nurses expressed that they lacked sufficient knowledge, time and experience to care for the elderly at the end of life. Prerequisite for the dying patient to receive a dignified death was well-functioning team collaboration. Conclusion: Newly graduated nurses can have a better opportunity to increase their skills in the care of the elderly at the end of life through more training with experienced nurses and internal education in the medical department about how to care for the elderly at the end of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Mintz, Lora B. "Substance Abuse Education for Newly Licensed Registered Nurses." Mount St. Joseph University Dept. of Nursing / OhioLINK, 2020. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=msjdn1588325931844645.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Varner, Kendra. "Longitudinal Mixed Methods Study of Newly Graduated Nurse and Teacher Sleep Experiences." University of Cincinnati / OhioLINK, 2021. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin162766389031217.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Kindslätt, Sofia, and Libeck Sara Theliander. "From the known to the unknown future of a newly graduated nurse : a qualitative minor field study in India." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5243.

Full text

Abstract:

Bakground : A new kind of birthing center, providing a new concept of maternal care is about to open in a city located in the eastern part of India. Being part of a new concept in maternal care and having the opportunity to work at a new advanced multispecialty hospital as well as being a newly graduated nurse can create a lot of expectations in which we aim to explore. Aim : The aim was to explore newly graduated nurse's expectations before the opening of a natural birthing center in the eastern part of India. Method : Qualitative interviews were chosen as a data collecting method. The participants were five newly graduated nurses. A qualitative content analysis with an inductive approach and a manifest content was selected for analyzing the collected data. Findings: Four categories with sub-categories were found. They were Unknown future, In relation with patients and relatives, Opportunities to develop as a nurse and to become a good nurse. Conclusion : In this study it was seen that the nurses felt unsure in their role and about their future. To be able to care for patients and relatives as a newly graduated nurse in a professional manner (and make them feel safe), it is important to have the confidence to feel safe in the nursing role. It is also of importance that the organization allows the nurse to develop by creating attuned climates for this, all to become a good nurse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Abdul-Fattah, Amira. "Att stå på egna ben : Upplevelser av att vara nyutbildad sjuksköterska." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40333.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors gemensamma upplevelser av att börja arbeta efter examen. Detta undersöktes genom åtta intervjupersoner varav två män och sex kvinnor, valdes ur ett handplockat urval och intervjuades utifrån en semistrukturerad intervju. Deltagarna intervjuades om sina unika upplevelser av att vara nyutbildade sjuksköterskor. Resultaten av en tematisk analys påvisade fyra kategorier, att känna osäkerhet, att känna stress, självständighet och att få stöd. Första kategorin bestod av subkategorierna ensamhet, att begå misstag, och kunskapsbrist. Andra kategorin hade subkategorierna oförmåga, tidsbrist, brist på stöd och att hantera svåra lägen. Tredje kategorin hade subkategorierna att känna självtillit, att bli stark och att få rutiner. Sista kategorin hade subkategorierna att få bekräftelse och feedback, att få uppskattning och bli vägledd. Studien kan ge bredare perspektiv på framtida studier gällande nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stress. Slutsatsen av studien är att nyutbildade sjuksköterskors upplevelser är individuella och kan vara både positiva och negativa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Gunnarsson, Emmy, and Matilda Wiesel. "NYUTEXAMINERAD OCH HELT FÄRDIG : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96350.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande för såväl student som för sjuksköterska. Vid negativ stress uppstår det en obalans mellan förmåga och krav och hälsan blir drabbad. Att få ett större ansvar samt vara oerfaren är väldigt krävande för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa upplevelserna av yrkesrelaterad stress vid övergången från student till sjuksköterska. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Genom en litteraturöversikt har resultatet från tio kvalitetsgranskade artiklar analyserats och sammanfattats till ett nytt resultat. Resultat: Kategorierna som presenteras är: Från teori till praktik, Vikten av kunskapsutveckling och Hindrande och underlättande faktorer för sjuksköterskan. Många hade svårt att identifiera sig med sin nya roll och ökat ansvar satte prestationsförmågan på prov. Slutsats: Övergången från student till sjuksköterska upplevs många gånger svår och introduktion samt kollegor har en stor inverkan på hur övergången upplevs. Konsekvenserna av yrkesrelaterad stress framträder som emotionell och fysisk påverkan på hälsan, bristande självförtroende och överväganden att lämna professionen. Background: Stress is a common occurrence for both students and nurses. In the case of negative stress, there is an imbalance between ability and demands and health is affected. Getting more responsibility and being inexperienced is very demanding for the newly graduated nurse. Purpose: The purpose was to illustrate the experiences of occupational stress during the transition from student to nurse. Method: The method is a qualitative literature study with manifest content analysis. Through a literature review, the results from ten quality-reviewed articles have been analyzed and summarized into a new result. Results: The categories presented are: From theory to practice, The importance of knowledge development and the obstructive and facilitating factors for the nurse. Many had difficulty identifying themselves with their new role and increased responsibility put performance skills to the test. Conclusion: There are various factors in the experience of what triggers occupational stress. The consequences of occupational stress appear as emotional and physical impact on health, lack of confidence and consideration for leaving the profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Eriksson, Ulrika. "Nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23993.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det krävs en god och genomtänkt introduktion för att nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska komma in i arbetet på den nya arbetsplatsen. Syfte: Syftet med pilotstudien var att beskriva nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen. Metod: Fyra nyutexaminerade operationssjuksköterskor med mellan 9 månader till 21 månaders erfarenhet av operationssjuksköterskeyrket har intervjuats. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Planering och struktur där det visade sig att det funnits en plan för introduktionen av nyanställda operationssjuksköterskor men att den följdes olika och skilde sig åt beroende på vilken operationsavdelning det var. Eget ansvar där det, allt eftersom tiden gick, lades mer och mer ansvar på den nyutexaminerade operationssjuksköterskan att själv ansvara för det som behövde läras in. Kollegors förväntningar där nyutexaminerade operationssjuksköterskor efter en tid in i introduktionen kände en stress av att leva upp till outtalade förväntningar från både läkar- och operationssjuksköterskekolleger att kunna och förstå saker de ännu inte fått genomgång av. Kollegialt stöd där det visade sig att det var en trygghet för de nyutexaminerade operationssjuksköterskona att de kände en acceptans då de hade mycket frågor och funderingar kring den nya yrkesrollen. Resultatet från pilotstudien kan vara till hjälp på operationsavdelningar vid utveckling av rutiner så att introduktionen av nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska kunna bli så optimal som möjligt. Background: It requires a good and deliberated introduction to the newly graduated theater nurses to begin to work in the new workplace. Aim: The aim of this pilot study was to describe newly graduated theatre nurses' experiences of the introduction to the new professional role. Method: Four theatre nurses with 9 months to 21 months of experience in the theatre nursing profession were interviewed. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. Results: Planning and structure where it turned out that there was a plan for introduction of newly graduated theatre nurses, but it differed depending on the operating theatre. Personal responsibility where it was shown that as time passed it was the nurses´ own responsibility to find out what was necessary to learn. Colleagues' expectations where the newly graduated theatre nurses experienced that after a time into the introduction they felt stressed to meet the unspoken expectations from both surgeons and theatre nursing colleagues to know and understand things they had not been shown. Collegially support where it was shown that the newly graduated theatre nurses felt acceptance from colleagues when they had lots of questions and concerns in the new professional role. The results of the pilot study can be helpful in surgical wards in the development of procedures to make the introduction of new graduate theatre nurses to be as optimal as possible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Thongdee, Nittaya, and Natalia Törnhed. "Nyutexaminerad sjuksköterska : upplevelsen av det första året i yrkesutövningen." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14049.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från student till yrkesutövningen som skrämmande. Det är av vikt att de praktiska utbildningsplatserna till studenterna ska finnas tillgängliga med resurser för praktisk utbildning och handledning. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sitt första år i sin yrkesutövning. Metod: Allmän litteratur studie, där 14 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Sex kategorier framkom: Farhågorna i den nya yrkesrollen; Att känna sig redo i den nya yrkesrollen; Arbetskläder- ökad status; Otillräcklig erfarenhet; Stressig arbetsmiljö och Brist på stöd och handledning. Diskussion: De tre viktigaste fynden var otillräcklig erfarenhet, stressig arbetsmiljö samt brist på stöd och handledning. Att vara oerfaren i den nya rollen upplevdes som en jobbig period. Konflikter i teamet ledde till stress och hälsoproblem. De nyutexaminerade sjuksköterskorna uttryckte en önskan om bättre handledning och stöd. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver stöd och handledning i form av introduktionsprogram under första året. Background: Newly qualified nurses are experiencing the transition from student to profession as appalling. It is important that the training places to students shall be available resources for training and introduction. Aim: To highlight the newly graduated nurses ' experiences of their first year in their profession. Method: General literature study in which 14 scientific articles were reviewed Findings: Six categories were found: Fears of the new professional role; To feel ready in the new professional role; Uniform- increased status; Insufficient experience; Stressful work environment and Lack of support and tutoring.Discussion: The three most important findings was insufficient experience, stressful work environment and lack of support and tutoring. Being inexperienced in the new role was perceived as a tough period. Conflicts in the team led to stress and health problems. The newly graduated nurses expressed a desire for better guidance and support. Conclusion: Newly graduated nurses need support and guidance in the form of introduction program during the first year.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Elverstig, Ebba, and Evelina Söder. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och hantering av arbetsrelaterad stress under det första året i yrket : En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19332.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design. I studien deltog åtta stycken sjuksköterskor som tagit examen januari alternativt juni 2014, anställda på fyra olika somatiska avdelningar belägna i Mellansverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet visade att den arbetsrelaterade stressen orsakades av kombinationen mellan de nyutexaminerade sjuksköterskornas inre krav och känslor samt omgivningens yttre påverkan. Hur sjuksköterskorna hanterade den arbetsrelaterade stressen var individuellt och varierande beroende på situation. Att finna stöd hos och ta hjälp av kollegorna, att sänka de egna kraven samt att utveckla ett arbetssätt som passar den enskilda individen visade sig vara effektiva strategier för stresshanteringen. Slutsats: Slutsatsen var att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde flera typer av stress under det första året i yrket. Möjligheten att utvecklas, lära sig att vara snäll mot sig själv samt att kollegorna fanns tillgängliga för att ge hjälp och stöd var förutsättningar som krävdes för att stressen skulle kunna hanteras. Background: The nursing profession involves a high workload and can thus lead to a perceived work related stress. Newly graduated nurses are particularly susceptible to this type of stress because of their lack of experience in their professional capacity. To develop strategies for managing stress is therefore important for the nurse’s wellbeing. Aim: The aim of the present study was to describe how recently graduated nurses experience and cope with work related stress during the first year in the profession. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. In this study eight nurses participated who graduated in January, alternatively, in June 2014, and were employed at four different somatic wards situated in central Sweden. Data were collected using semistructured interviews and were analyzed with manifest qualitative content analysis. Main Findings: The results showed that work related stress was caused by a combination of the recently graduated nurse’s internal demands, feelings and ambient external influences. How nurses handled work related stress was individual and varied depending on the situation. To find the support and enlist the help of colleagues, to reduce their own requirements and to develop an approach that suits the individual was found to be effective strategies for stress management. Conclusion: The conclusion was that the recently graduated nurses experienced several types of stress during the first year in the profession. The ability to evolve, learn to be kind to yourself and that the colleagues were available to provide assistance and support were prerequisites for managing the stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Andersson, Emilia, and Madelene Kjetselberg. "Anestesisjuksköterskors upplevelser av sin första tid på en operationsavdelning : En empirisk studie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33130.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anestesisjuksköterska är ett avancerat yrke som ställer höga krav på kompetens och självständighet. Forskning visar att nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever stress och otrygghet i sin nya profession. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever sin första tid på en operationsavdelning. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Totalt tio anestesisjuksköterskor, från två medelstora och ett litet sjukhus i Mellansverige, inkluderades i studien. Studien har använt ett ändamålsenligt urval. Genom semi-strukturerade intervjuer med utgångspunkt från samlades data in. Data har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ur anestesisjuksköterskornas beskrivningar framkom fyra huvudkategorier; den nya professionen, personlig utveckling, erfarenhet och organisatoriska faktorer och totalt tio subkategorier; att vara ny anestesisjuksköterska, att uppleva ansvar, att ha prestationskrav, känna tilltro till egen förmåga, att känna arbetsglädje, att utvecklas, brist på erfarenhet, erfarenhet skapar trygghet, brist på stöd från organisationen samt stöd från organisationen. Studien visar att anestesisjuksköterskorna upplevde sin första tid på en operationsavdelning som påfrestande men även som intressant och utvecklande. Nya arbetsuppgifter och stort ansvar upplevdes som betungande i början. Bristen på erfarenhet var stundtals påfrestande men stöd från kollegier bidrog till att majoriteten av anestesisjuksköterskorna upplevde trygghet. Då bristande stöd ökade deras upplevelse av otrygghet och ensamhet, framkom en önskan om mentorskap och mer handledning under anestesisjuksköterskornas första tid. Slutsats: Föreliggande studie beskriver nyexaminerade anestesisjuksköterskors upplevelse och resultatet visar att stress och en känsla av ensamhet präglade den första tiden. Bristande erfarenhet kunde vara påfrestande men med stöd från kollegier upplevde de en ökad trygghet. Resultatet visar att det fanns en önskan om mer stöd i form av mentorskap och handledning under anestesisjuksköterskornas första tid. Överlag ger studien en ökad förståelse för hur nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever sin första tid. Background: To be a Nurse Anesthetist is advanced and involves high demands for competence and independence. Research has shown that newly graduated nurse anesthetists experience stress and insecurity in their new profession. Aim: The study was aimed to describe how newly graduated nurse anesthetists experience their first time at a surgical ward. Method: Descriptive design with qualitative approach. A total of ten nurse anesthetists from two middle-sized and one small hospital in Sweden were included in the study. Purposive sampling has been used. The data were collected by semi-structured interviews with help from an interview guide. The data have been analyzed with a qualitative content analysis. Findings: The nurse anesthetist’s descriptions in the interviews were sorted in to four main categories and ten subcategories. The main categories were; The new profession, Personal development, Experience, and Organizational elements. The subcategories were: Newly graduated nurse anesthetist’s, To have responsibility, Performance anxiety, Belief in own ability, Job satisfaction, To progress, Lack of experience, Experience creates security, Lack of support from the organization and Support from the organization. The nurse anesthetists describe their first period at the surgical ward as demanding but also interesting and stimulating. New assignments and the large responsibility were described as burdensome at first. The lack of experience was at times hard to deal with but the support from the organization increased their feelings of security. In the study, nurse anesthetists’ wanted more support in the form of mentorship and coaching, as lack of support increased their feelings of insecurity and loneliness. Conclusion: The study describes how newly graduated nurse anesthetists’ experience feelings of stress and loneliness during their first period in a surgical ward. Lack of experience was demanding at first but with support from colleagues their feelings of security increased. The results show that newly graduated nurse anesthetists’ wanted more support in the form of mentorship and coaching. The study provides a deeper understanding of how newly graduated nurse anesthetists’ experience their first period in a surgical ward.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ernberg, Anna-Clara, and Hanna Nybeson. "Växa med uppgiften : Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras anhöriga. En intervjustudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-241.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras närstående. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; Mötet och Växa med uppgiften. Sammanfattningsvis var sjuksköterskornas upplevelser varierande beroende på situationen och den egna förmågan att hantera situationen. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet som blev mindre i och med ökad erfarenhet. Även stöd från mer erfarna kollegor var av avgörande betydelse för hur sjuksköterskorna upplevde mötet. Slutsatser: Det är av stor betydelse vilket stöd den nyexaminerade sjuksköterskan får och resultatet indikerar att stödet till nyexaminerade sjuksköterskor behöver förbättras och förstärkas inom sjukvården. Background: A nurse can meet dying patients and their relatives in many different health care contexts within the health care system. The experience of these meetings depends on the nurse’s acquired experience as a nurse, the personality, life experience and support from family and friends. Newly graduated nurses do not have the experience needed to see his/her reactions and actions in an extended perspective. The experience during the first period as a nurse is often seen as tough and challenging. Aim: The aim of this study is to describe newly graduated nurses’ experiences of meeting patients at the end of life, and their relatives. Method: Interview study with a qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; The meeting and The growing with the task. The nurses experiences depended on the nurses own ability to handle the situation. The nurses experienced an uncertainty that was reduced with more experience. Support from more experienced colleagues was of critical significance for how the nurses experienced the meeting. Conclusions: The support newly graduated nurses obtain is very important, and the result indicates that support to newly graduated nurses within the health care system, needs to improve.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Mattsson, Carin, and Malin Sande. "Plötsligt händer det! Vad gör jag? : Nyexaminerade sjuksköterskans utvecklande av kliniskt omdöme." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5246.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kliniskt omdöme kan beskrivas som förmågan att på ett insiktsfullt sätt identifiera och agera på en förändring eller ett behov relaterat till patientens hälsotillstånd. Kliniskt omdöme kommer till sin spets i komplexa situationer som exempelvis när en patient plötsligt försämras. Det har skett en akademisering av sjuksköterskeutbildningen som gett sjuksköterskor en stadigare teoretisk grund men det kliniska omdömet behöver utvecklas efter examen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar utvecklingen av nyexaminerade sjuksköterskans (NS) kliniska omdöme. Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt, baserad på tio vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativ metod och två mixad metod. Artiklarna hämtades ur databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Faktorer som påverkar utvecklingen av NS kliniska omdöme sammanfattas under tre huvudteman: Förvärvandet av kliniska förmågor, Ansvarsfull kommunikation och Integrerat stöd. NS behöver utveckla förmågan att identifiera relevanta förändringar, tolka dem i relation till en helhetsbild av patienten, prioritera åtgärder samt kommunicera med kollegor. Utvecklande av kliniskt omdöme underlättas i ett positivt arbetsklimat med stöd av erfarna sjuksköterskor (ES). Vårderfarenheter ger teoretiska kunskaper en ny mening, vilket också bidrar till utvecklandet av kliniskt omdöme. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Benners teori för hur sjuksköterskans kliniska omdöme utvecklas från novisens till expertens. NS är inte mogen att hantera komplexa kliniska situationer och organisationen måste utformas för att ge NS det stöd som behövs för att utveckla det kliniska omdömet. Tillgången till ES, reflektion och ett rimligt arbetstempo är viktiga stöttande faktorer, men sällan en självklarhet i vården. Background: Clinical judgement can be described as the ability to wisely identify and act upon changes in - or needs of a patient’s - health status. Clinical judgement is most applicable to complex situations such as caring for deteriorating patients. As nursing was included in higher education nurses have acquired a more solid theoretical knowledge base, however their clinical judgement needs to be further developed post graduation. Aim: The aim of was to describe factors influencing the development of newly graduated nurse’s (NN) clinical judgment. Method: The method consists of a literature review based upon ten scientific articles, of which eight were qualitative and two followed a mixed method. The articles were retrieved from CINAHL Complete and PubMed databases. Results: Contributing factors to the development of NN clinical judgment were grouped into three main themes: Development of clinical abilities, Responsible communication and Integrated support. NN needs to develop the ability to recognise relevant changes, relate them to a holistic assessment of the patient and to communicate findings. The development of clinical judgment is supported by a positive work climate and by access to experienced nurses. Caring for patients adds a new dimension to theoretical knowledge and contributes to the development of clinical judgment. Discussion: The results were discussed using Benner´s theory of how the clinical judgement of nurses develops from novice to expert. NN is not able to safely handle complex clinical situations without the support of experienced staff. It is also essential for the development of clinical judgment that NN is given a reasonable workload and opportunities for reflection. However, there may often be a lack of these supporting factors in nursing organisations today.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Eldebäck, AnneLene, and Björn Stjernetun. "Bland det svåraste som finns : Nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i sorg." Thesis, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-1020.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer på tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades två huvudteman – relationer och kunskap. Det största temat är relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhållande till närstående, sig själv och övrig vårdpersonal. Temat kunskap innehåller två underteman och beskriver sjuksköterskans kunskapsutveckling och behov av kunskap.Slutsatserna från studien är att nyexaminerade sjuksköterskor anser att möta närstående i sorg är en av deras svåraste uppgifter på grund svårigheterna i att tillgodose närståendes individuella behov. Det visade sig även att sjuksköterskorna ansåg att sjuksköterskeutbildningen inte förberett dem tillräckligt för detta. Att lära sig att möta närstående är något som sker i praktiken. Sjuksköterskorna ansåg att det viktigaste i mötet med närstående är att vara närvarande och visa att de är tillängliga snarare än att säga eller göra rätt saker.Vidare forskning inom området skulle kunna fokusera på skillnader mellan erfarna och nyexaminerades erfarenheter. En vidare forskning skulle också kunna inbegripa patientens perspektiv. The aim of this study was to shed light on different aspects of newly graduated nurses’ experiences from interacting with relatives to patients who were dead or dying. The study has a qualitative approach and data was collected from six tape recorded interviews conducted at three medicine wards in a medium sized hospital in the middle of Sweden. The data was analyzed by a manifest content method and two main themes – relationships and knowledge, were derived from it. The largest main theme is relationships, which also contains three sub themes describing the nurse’s relationship to relatives, self and other members of staff. The main theme knowledge contains two sub themes which describes the nurse’s need for and development in knowledge. The study concludes that interacting with grieving relatives is one of the most complicated tasks for the newly graduated nurse. The difficulties were grounded in satisfying the complex needs of the relatives. The nurses stated that the nursing education program didn’t sufficiently prepare them for this, it was something they learnt from real life experience.The findings of this study could be beneficial for the nurse education program as well as hospitals to increase their awareness of the difficulties newly graduated nurses experiences when interacting with grieving relatives.Further research could involve describing differences between experienced and newly graduated nurses and including the patient’s perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Abelin, Hanna, and Schütt Sara Axelsson. "Förväntningar och svårigheter för den nyutexaminerade sjuksköterskan - En litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24904.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Övergången från student till sjuksköterska har visat sig vara problematisk. Detta beror delvis på att det finns ett glapp mellan teori och praktik, dels att det finns skillnader i den sociala kulturen mellan högskola och yrkeslivet. En studie från socialstyrelsen visade att nyutexaminerade sjuksköterskor uppvisar brister i behandling av svårt sjuka patienter, handha teknisk utrustning, undervisning och stöd för patienter samt rollen som arbetsledare. 30-65 procent av nyutexaminerade sjuksköterskor byter arbetsplats under det första året och detta påverkar hälso- och sjukvården. Därför finns introduktionsprogram. Ofta sker en socialiseringsprocess som gör att nyutexaminerade sjuksköterskor blir en del av en kultur inom yrket. Syfte: Att belysa övergången från student till (legitimerad) sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie som innefattar tio kvalitativa artiklar. Artiklarna har lästs, granskats och analyserats för att sedan sammanställas. Databassökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att övergången från studier till yrkeslivet var svår. De uppgav att de saknade kunskap inom viktiga områden och att de inte kunde leva upp till det som förväntades av dem. Introduktion sågs som en viktig del och påverkade förmågan att utvecklas. Socialisering sker genom olika faser. Konklusion: Support och stöd visade sig vara en stor del i att känna sig välkommen på arbetsplatsen. Det fanns dock förväntningar som nyutexaminerade sjuksköterskor inte kunde leva upp till och detta kunde leda till osäkerhet. Upplevelsen av yrket kan även påverkas av samhällets bild. Background: The transition from student to nurse has proven to be problematic. This is partly because there is a gap between theory and practice, and that there are differences in the social culture between university and professional life. A study by the National Board of Health has shown that newly qualified nurses have shortcomings in the care of critically ill patients, operate technical equipment, education and support for patients and the role of supervisor. The first three months of work is the most stressful and 30-65 percent of newly graduated nurses change jobs during the first year and this affect the health service. Therefore, there is introductory programs. There is often a socialization process that allows graduated nurses to become a part of a culture within the profession. Aim: To enlighten the transition from student to (registered) nurse. Method: A literature review that includes ten qualitative studies. The articles have been read, reviewed and analyzed to then be compiled. Database searches were made in PubMed and Cinahl. Result: Newly graduated nurses felt that the transition from study to the professional life was diffucult. They said that they lacked knowledge in key areas and that they could not live up to what was expected of them. Introduction was seen as an important part and affected the ability to evolve. Socialization occurs through different phases. Conclusion: Support and assistance proved to be a big part to feel welcome at the workplace. However, there were expectations that newly qualified nurses could not live up to and this could lead to uncertainty. The experience of the profession can also be influenced by society’s image.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hofling, Marie, and Sara Winther. "Nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första yrkesverksamma tid : -en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18769.

Full text

Abstract:

Abstrakt Inledning: Att vara ny på arbetet är utmanande och innebär ökad stress. Tidigare studier visar att många upplever sin kunskap som begränsad och att de önskade mer praktisk erfarenhet och hade behov av en god introduktion. Gott lagarbete med goda relationer och tillåtande miljö var viktigt för att arbetet på operationsavdelningen skulle fungera tillfredsställande. Syfte: Studiens syfte var att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första yrkesverksamma tid. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats där datainsamling har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Den utskrivna texten analyserades med en latent innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre teman; Upplevda faktorer som påverkar utvecklandet av kompetens, Förmågan att inse sitt egenvärde och omgivningens inverkan på upplevelsen av trygghet, samt Behov av kontroll och stöd vid brist på kontroll. Resultatet visar hur nyutexaminerade operationssjuksköterskor upplevde en känsla av att vara dåligt förberedda inför de nya arbetsuppgifterna. Deltagarna beskriver hur de önskade en planerad inskolning med möjlighet till individuell anpassning. Erfarna och hjälpsamma kollegor upplevdes ge ökad trygghet och stöd från en kollega som det fanns förtroende för ansågs vara viktigt. Det framställdes hur betydelsefull självinsikten var över den egna kunskapen samt att ansvaret för kunskapsinhämtning låg på dem själva. Deltagarna menade också att det var viktigt att acceptera rollen som novis och därmed bristen på erfarenhet. Slutsats: Att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin situation gör det möjligt att sträva efter en öppen och tillåtande arbetsmiljö. Detta ökar förutsättningarna för god inskolning av nyutexaminerade operationssjuksköterskor, vilket kan bidra till en mer patientsäker vård. Nyckelord: Handledning, Innehållsanalys, Inskolning, Nyutexaminerade operationssjuksköterskor, Upplevelser. Abstract Introduction: To be new at work is challenging and involves increased stress. Earlier studies show that many experienced that their knowledge was limited and wished for more practical experiences and where in need of a good introduction. Good teamwork with good relationships and a permissive environment was important for work at the surgical department to perform satisfactorily. Aim: The purpose of the study was to highlight newly graduated surgical nurses experiences of their first professional career. Method: The study had a qualitative approach where data collection was carried out through semi-structured interviews. The transcript was analyzed with a latent content analysis. Results: The analysis revealed three themes: Perceived factors influencing the development of skills, the ability to recognize their intrinsic value and ambient effects on the perception of the Översätt från: svenskaSkriv text, ange adressen till en webbplatöversätt ett dokument.AvbrytExempel på hur "" kan användas:automatiskt översatt av Googlesense of security, and need for control and support in the lack of control. The result shows how graduates surgical nurses experienced a feeling of being not enough prepared for their new jobs. Participants describe how they wanted a planned induction with the possibility of individual adaptation. Experienced and helpful colleagues felt to provide greater security and support from a colleague that there was confidence was considered important. It was made how important self-realization was over their knowledge and that the responsibility for the acquisition of knowledge lay on them. Participants also felt that it was important to accept the role of a novice and thus the lack of experience. Conclusion: To highlight newly graduated surgical nurses' perceptions of their situation makes it possible to pursue an open and tolerant environment. This increases the chances of a good induction of newly graduated surgical nurses, which can contribute to a more patient-safe care. Keywords: Content Analysis, Experiences, Induction, Newly graduates surgical nurses, Tutorial.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Alvarado, Nathalie, and Anna Pontèn. "Upplevelsen av den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska : - En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4464.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Bengtsson, Amanda, and Antikainen Paula. "Från student till yrkesverksam sjuksköterska : En kvalitativ litteraturöversikt." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52660.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det råder global brist på sjuksköterskor. Utbildningen i Sverige är på 180 högskolepoäng fördelat på tre år och efter avlagd examen har sjuksköterskan både en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen samt en akademisk kandidatexamen i omvårdnad. Transitionsprocessen kan ses som en lärandeprocess, en övergång som sker under första året efter examen. Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till yrkesverksam sjuksköterska under första året i yrket. Metod: Litteraturöversikten är av kvalitativ design med en deduktiv ansats. Referensramen som används är transitionsteori i tre steg ”göra”, ”vara” och ”veta”. Resultatet av de 11 artiklar som ingår analyserades med en analysstuktur i fem steg. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: upplevelser av egen osäkerhet, teamsamverkan påverkar inklusive en ökad trygghet. Egen osäkerhet kan påverkas genom gemenskap i teamet och övergå till ökad trygghet mot slutet av första året, om transitionen varit lyckad. Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor upplever krav och förväntningar på att komma in i klinisk kontext. Det är av vikt att högskolor samt verksamheterna har kunskap om transitionsprocessen. Background: There is a global shortage of nurses. The education in Sweden is 180 higher education credits spread over three years and after graduation, the nurse has both a certificate issued by the National Board of Health and Welfare and a academic bachelor’s degree in nursing. The transition process can be seen as a learning process, a transition that takes place during the first year after graduation. Purpose: The aim was to highlight newly graduated nurses` experiences of transition from student to professional nurse during the first year of the profession. Method: The literature review is of qualitative design with a deductive approach. The frame of reference used is transition theory in three steps “doing”, “being” and “knowing”. The results of the 11 articles included were analysed whit an analysis structure in five steps. Results: The analysis resulted in three categories; experiences of own insecurity, team collaboration affects, including increased security. Own uncertainty can be affected through community in the team and transition to increased security towards the end of the first year if the transition has been successful. Conclusion: Newly graduated nurses experience demands and expectations of entering a clinical context. It is important that universities and the companies have knowledge of the transition process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Carlstedt, Kimberly, and Nimit Thepthida. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse från utbildning till anställning : en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31787.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Efter avslutad sjuksköterskeutbildning kan en legitimation ansökas om från socialstyrelsen som garanterar tillräcklig kompetens och färdigheter för yrket. Sjuksköterskeutbildningen är i konstant behov av korrigering till följd av sjukvårdens kontinuerliga kunskapsutveckling samt stora krav på kvalité och effektivitet som samhället ställer. Gapet mellan verksamhetens krav och den förberedande kunskapen från utbildningen medför en stor omställning vid övergången. Syfte: Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från utbildning till yrkesverksam. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt innehållande 18 artiklar med kvalitativa och kvantitativa data samt mixad metod. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom flertalet olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under övergångsperioden. Tre huvudtema uppdagades: utbildning, övergång och arbetsmiljö med respektive underteman. Huvudresultatet visade att gapet mellan utbildning och praxis, brist på handledarskap samt dålig arbetsmiljö var tre av de mest framträdande tillkortakommanden som bidrog till upplevelsen av övergångschock. Konklusion: Övergångsperioden är en komplex process med flertalet bakomliggande påverkbara faktorer. Det krävs en djupare förståelse från utbildningsansvariga, yrkesverksamheten och andra nyckelaktörer för att kunna skapa förutsättningar för en lyckad och tillfredsställande övergång till yrkesrollen för nyutexaminerade sjuksköterskor. Background: Upon completion of nursing education, a certificate can be applied for from the National Board of Health and Welfare, which guarantees adequate competence and skills for the profession. Nursing education is in constant need of correction as a result of the continuous development of health care and the high demands on quality and efficiency that society places. The gap between the operational requirements and the preparatory knowledge from the education entails a major change in the transition. Aim: The purpose was to describe how newly graduated nurses experience the transition from education to vocational practice. Method: The study was conducted as a literature review containing 18 articles with qualitative and quantitative data and mixed method. Article searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. Results: In the result, a number of different factors emerged that affected newly graduated nurses' experiences during the transition period. Three main themes were discovered: education, transition and working environment with respective sub-themes. The main result showed that the gap between education and practice, lack of preceptorship and poor working environment were three of the most prominent shortcomings that contributed to the experience of transition shock. Conclusion: The transition period is a complex process with a number of underlying influences. A deeper understanding is required of education officers, the profession and other key players in order to create the conditions for a successful and satisfactory transition to the professional role of newly graduated nurses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Rubensson, Anton, and Johannes Strandberg. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och hantering av stress : En intervjustudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-229.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress än mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsår. Det finns även ett samband mellan stress och utbrändhet vilket kan resultera i avsikter att lämna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod är kvalitativ och data från fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet resulterade i området Stress med kategorierna Att vara otillräcklig, Att inte få hjälp och Att vara känslomässigt involverad och området Stresshantering med kategorierna Att göra själv och Att söka stöd. Slutsats: Informanterna kände stress främst vid situationer där de kände sig osäkra eller ansåg sig sakna nödvändiga kunskaper för att kunna utföra arbetet. Resultatet visar att det för den nyblivna sjuksköterskan är viktigt med stöd från mer erfarna kollegor och att det finns en förståelse för den nyutexaminerade sjuksköterskans roll som nybörjare. En annan aspekt är att det är betydelsefullt att det på arbetsplatsen finns utrymme för reflektion. Background: To work as a nurse is stressful and newly graduated nurses are more likely to experience stress than more experienced colleagues. Stress can for example result in high blood pressure, depression and gastric ulcers. There is also a connection between stress and burnout which further can result in intentions of leaving the profession. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses’ experiences of stress and how they cope with it. Methods: The method of the study is qualitative. Data from four interviews with newly graduated nurses were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in two domains: Stress with the categories to be insufficient, not to get help and to be emotionally involved and Coping with the categories to do yourself and to seek support. Conclusion: The newly graduated nurses experienced stress in situations where they felt uncertain or had a lack of necessary knowledge needed to complete the work task. The results show that it is important for the newly graduated nurse to have support from more experienced colleagues as well as an understanding for the newly graduates role as a novice. Another aspect is that it is important that the workplace gives room for reflection.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Winholt, Nordgren Paula, and Robinsson Tillie Gerling. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26318.

Full text

Abstract:

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV ARBETSRELATERAD STRESS EN LITTERATURSTUDIE TILLIE GERLING ROBINSSON PAULA WINHOLT NORDGREN Gerling Robinsson T, Winholt Nordgren P. Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund; Det finns vetenskaplig evidens för att förhållandena på arbetsplatsen har betydande effekt på utveckling av stressymptom vilket kan leda till både psykiska och fysiska problem. Enligt Socialstyrelsen beror en stor del av långtidssjukskrivningarna i Sverige på psykisk ohälsa som är relaterad till arbetet, vilket uppmärksammats speciellt i yrken som innebär mycket kontakt med och ansvar för andra människor. Arbetsförhållanden spelar en stor roll i eventuell utveckling av stressrelaterade symtom. Det finns evidens för samband mellan arbetsrelaterad stress och långtidssjukskrivningar. I denna litteraturstudie belyses stressorer som är kopplade till arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Syfte; Syftet är att belysa arbetsrelaterade stressorer i den nyutexaminerade sjuksköterskans arbetsmiljö. Metod; Litteraturstudie som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna i studien är hämtade från två databaser, den ena med inriktning på omvårdnad och den andra med inriktning på psykologi. Artiklarna analyserades med metoden innehållsanalys. Resultat; Fyra huvudteman och tre subteman identifierades vid analys av artiklarna. Huvudteman var: Överväldigande inför verkligheten, känslan av vilsenhet i den nya professionella rollen, känslan av ensamhet vid bristande mentorskap och att vänja sig vid skiftarbete. Konklusion; Nyutexaminerade sjuksköterskor står inför en utmanande första tid som kliniskt verksamma. I studierna framkom det flera stressrelaterade faktorer som kan komma att påverka den enskilde individen både fysiskt som psykiskt. Organisation, arbetsmiljö och socialt stöd spelar en stor roll i utvecklingen av stressrelaterade symtom. Individer kan reagera olika på stressrelaterade faktorer, vanligt förekommande symtom som återkom i studierna var koncentrations- och minnesproblematik, sömnstörningar, fatigué, försämrat immunförsvar, gastrointestinala problem samt hjärt- och kärlpåverkan. Genom att uppmärksamma och minimera stressrelaterade faktorer i början av yrkeslivet och ha ett fungerande socialt stöd underlättas den utmanande första tiden för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Nyckelord: Nyutexaminerad, sjuksköterska, stress, stressorer, upplevelse. NEWLY GRADUATED NURSE’S EXPERIENCE OF WORK-RELATED STRESS A LITERATURE REVIEW TILLIE GERLING ROBINSSON PAULA WINHOLT NORDGREN Gerling Robinsson T, Winholt Nordgren P. Newly graduated nurses' experience of work-related stress. A literature study. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020. Background; There is scientific evidence that conditions in the workplace have a significant effect on the development of stress symptoms that can lead to both mental and physical problems. According to the National board of health and welfare in Sweden a large part of long-term sick leave in Sweden is due to mental ill-health related to the work, which has been paid special attention in occupations that involve contact with and responsibility for other people. Working conditions play a major role in the possible development of stress-related symptoms. In order for the newly graduated nurse to get a good start in her professional life, it is crucial that the conditions are the best possible so that good and safe care can be practiced. Aim; The purpose is to elucidate the experiences associated to work-related stressors in the newly graduated nurse's work environment. Method; A literature study based on 10 scientific articles with qualitative design. The articles in the study are taken from two databases, one with a focus on nursing and the other with a focus on psychology. The articles were analyzed using the content analysis method. Result; Four main themes and three sub-themes were identified when analyzing the articles. The main themes were: overwhelming reality, the feeling of disorientation in the new professional role, the feeling of loneliness in the absence of mentoring and getting used to shift work. Conclusion; Newly graduated nurses are facing a challenging first time as a clinically active. The studies revealed several stress-related factors that may affect the individual individually both physically and mentally. Organization, work environment and social support plays a major role in the development of stress-related symptoms. Individuals may react differently to stress-related factors, commonly occurring symptoms that emerged in the studies were concentration and memory problems, sleep disorders, fatigue, impaired immune system, gastrointestinal problems and cardiovascular effects. By paying attention to and minimizing stress-related factors at the beginning of the professional life having a functioning social support, the challenging first time for the newly graduated nurse is facilitated. Keywords: Experience, newly graduated, nurse, stress, Stressors

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lindberg, Josefine, and Sanna Öberg. "Den nyutexaminerande sjuksköterskans upplevelser att arbeta inom äldrevård– en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35383.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Socialstyrelsens statistik visar att äldre kommer att öka under de kommande åren. Detta leder till att fler sjuksköterskor behövs i den kommunala verksamheten. Sjuksköterskeutbildningen ska förbereda den nyutexaminerade sjuksköterskan för att kunna arbeta inom slutenvård samt kommunalt. Upplevelsen att inte vara erfaren nog att arbeta med äldre, som har komplexa sjukdomar är en faktor som avgör nyutexaminerande sjuksköterskors val av arbetsplats.Syfte: Syftet är att beskriva den nyutexaminerande sjuksköterskan upplevelser av att arbeta inom äldrevård. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt. Huvudresultaten grundades på 12 stycken kvalitativa artiklar samt mixad metod. Resultat:I resultatet framkom flertal olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser att arbeta inom äldrevård. Tre huvudkategorier utmärkte sig specifikt: Övergången från student till sjuksköterska upplevs varierande, Arbetsmiljön påverkar relationen till patieten och Behov av stöd inför yrkesrollen med respektive underkategorier. Underkategorier som presenteras under resultatet: Det självständiga arbetet är utmanande, Tidigare erfarenhet har betydelse, Tidens betydelse för vårdrelationen, Osäkerhet inför det svåra samtalet, Ledarrollen är utmanande, Introduktion är primärt för utveckling, Behov av stöd från den erfarna sjuksköterskan. Slutsats: Ökningen av den åldrande befolkningen visar att det behövs fler sjuksköterskor inom äldrevård.Erfarenhet av både livssituationer samt arbetet inom äldrevård är en central aspekt vid övergången till äldrevård. Sjuksköterskeutbildningen bör utformas till mer verksamhetsförlagd utbildning inom äldrevård för att främja övergången från student till sjuksköterska. Background: The National Board of Health and Welfare statistics show that the elderly will increase in the coming years. This leads to more need of nurses in the municipal care. The nursing education must prepare the newly graduated nurse to be able to work in health care and municipal care after exam. The experience of not being experienced enough to work with the elderly who have complex illnesses is a factor that was the new graduate’s choice to start their professional role. Aim: The aim is to describe the newly graduated nurses experiences of working in municipal care. Method: The study was made as a litterature review. Results were based on 12 qualitative articles and mixed method. Results: The results revealed a number of different factors that influenced newly graduated nurses’ experiences of working in municipal care. Three main categories stood out specifically: The transition from student to nurse is experienced as varying, The work environment affects the relationship with the patient and The need for support for the professional role. Subcategories: Independent work is challenging, Previous experience is important, The importance of time for the care relationship, Uncertainty before the difficult conversation, The leadership roll is challenging, Introduction is primarily for development, Need for support from the experienced nurse. Conclusion: The increase in the aging population shows that more nurses are needed in geriatric care. Experience of both life situations and work in geriatric care is a central aspect of the transition to geriatric care. Nursing education should be designed for more work-based education in geriatric care to promote the transition from student to nurse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Söderkvist, Linda. "Överlevnadsstrategier för den nyfärdiga operationssjuksköterskan." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-275.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten ställer höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en ständigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfärdiga operationssjuksköterskan saknar både erfarenhet av yrket och fördjupad yrkeskompetens som kan hjälpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar nyfärdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de använder sig av. Metod: Sex nyfärdiga operationssjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning med multidisciplinär och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv månaders erfarenhet, intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara nyfärdig operationssjukksöterska innebar splittrade känslor inför sitt yrke och yrkesroll. En tillfredsställelse över att få utvecklas och bygga upp sin kompetens innebar samtidigt en arbetssituation som upplevdes kravfylld och många gånger övermäktig. Utmaningarna med yrket var att komma in i rollen som operationssjuksköterska, att erhålla den kunskap som krävs och att acceptera sin roll som novis. Att förhålla sig till situationen genom att distansera sig eller ha kontroll över sina känslor var två vanliga strategier. Slutsats: Att bli en kompetent operationssjuksköterska kan underlättas av att de utmaningar som de nyfärdiga operationssjuksköterskorna ställs inför uppmärksammas och att de får stöd i sin utveckling. Stöd i form av mentorskap och tid för reflektion för att förebygga negativa känslor som stress och osäkerhet. Background: Today’s advanced surgery demands the theatre nurse to be highly skilled and competent. The theatre nurse is working in a constant developing environment. Her specific knowledge of perioperative care makes the theatre nurse a key-player in the operating team. The newly graduated theatre nurse lacks deeper competence in both working experience and professional skills that could help her meet the highly set standards in surgery. Aim: The aim of this study was to examine which challenges newly graduated theatre nurses experience and which coping strategies they use. Method: Six newly graduated theatre nurses working in an operating setting, with six to twelve months of working experience, were interviewed. The narrative data was analyzed with qualitative content analysis. Results: Being a newly graduated theatre nurse with lack of previous working experience created mixed feelings about the profession and the role. The experiences were characterized a satisfaction in learning and developing skills but at the same time experiencing feelings of being overcome by work burden. The challenges they encountered were entering the role of an operation theatre nurse, allowing one self to gain competence and accepting the situation of being a novice. Adjusting to the situation by adopting different strategies became a way of coping with the experienced challenges. Conclusion: Gaining access to the role of becoming a competent theatre nurse can be supported by acknowledging the challenges experienced by newly graduated theatre nurses and by mentoring their progress to prevent negative feelings such as insecurity and stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Kolmgren, Fanny, and Therese Nordin. "Att kliva över tröskeln : En empirisk studie om sjuksköterskors upplevelser av att vara nya i yrket." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-540.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att utvecklas från student till sjuksköterska är något som sker i flera steg. Utbildningen har fokus på teori och de nya sjuksköterskorna har svårt att överföra teoretiska och praktiska kunskaper in i praktiken och känner därmed att de inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem inom professionen. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Fem nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades och datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier beskriver upplevelsen av att vara ny i yrket: (1) Känslor kring sjuksköterskerollen,(2) Stöd på arbetsplatsen, (3) Från ny till en i vårdteamet och (4) Kraven inom professionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det är en utmaning för nya sjuksköterskor att kunna balansera mellan deras självupplevda kunskapsnivå och de krav som sjukvården och professionen ställer på dem. Det är inte utbildningen i sig som bidrar till att deras kunskaper inte upplevs som tillräckliga, utan ett flertal olika faktorer. Klinisk betydelse: Studien riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamma lärare och chefer inom sjukvården med intresse för hur nya sjuksköterskor upplever den första tiden i yrket. Background: To develop from student to nurse is something that develops in several steps. The education focuses on theory and the newly qualified nurses find it difficult to transfer their theoretical and practical knowledge into practice and thus feel that they cannot meet the demands and expectations placed on them within the profession. Aim: The aim of this qualitative study was to illuminate nurses' experiences of being new to the profession. Method: A qualitative, empirical, descriptive interview study was conducted with five newly qualified nurses and the data were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Four categories describe the experiences of being new to the profession: Emotions upon the nursing role, support at work, from new to one of the staff and requirements within the profession. Conclusion: The result demonstrates that it is a challenge for newly qualified nurses to balance between their self-perceived knowledge and the requirements that health care and the profession imposes on them. It's not the training itself that contributes to their feelings that their knowledge is not sufficient, but a variety of factors. Clinical implication: This study is intended primarily for nurses, practicing teachers and managers in health care who are interested in how newly qualified nurses’ experience the first time in the new profession and what their needs are.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Eckhardt, Celine, and Rebecca Wagné. "Första tiden i den nya yrkesrollen- nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43526.

Full text

Abstract:

Den första tiden i yrkeslivet kan upplevas utmanande för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Därför är det av stor betydelse att rätt förutsättningar ges från hälso- och sjukvården för att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska kunna ge patienten en god vård. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors första tid i yrket. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats som grundades på tio vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa, fem kvalitativa samt en med mixad metod. Resultatartiklarna analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: vikten av en stödjande övergång in i yrkesrollen, arbetsklimatets betydelse den första tiden i yrket, värdet av kompetensutveckling för yrkesrollen och grundläggande resurser för god omvårdnad. Resultatet visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan var i behov av mer stöttning vid övergången, ett bättre arbetsklimat och fler resurser för att kunna utveckla kompetens och bedriva arbetet med hög vårdkvalité. Konklusion: Kontinuitet och tillgänglighet hos arbetsgivare och kollegor samt stöttning i form av stödprogram förhindrade en ogynnsam transition för de nyutexaminerade sjuksköterskorna och bidrog till en bättre vårdkvalité för patienten. The first time in working life can be experienced as challenging for the newly graduated nurse. Therefore, it is of great importance that the right prerequisites are provided to the newly graduated nurse by the healthcare, in order to give good care for the patient. Aim: The aim was to illustrate newly graduated nurses' experiences of the first time in the profession. Method: A literature study was conducted with an inductive approach based on ten scientific articles, four quantitative, five qualitative and one with a mixed method. The result articles were based on a content analysis. Result: Data processing resulted in four categories: the importance of a supportive transition into the professional role, the importance of the work climate during the first period in the profession, the value of competence development for the professional role and basic resources for good nursing. The results showed that the newly graduated nurse was in need of a better work climate, more support during the transition and more resources to be able to develop skills and conduct the work with high quality. Conclusion: Continuity and availability of managers and colleagues as well as support in the form of support-programs prevented the transition to become overwhelming for the newly graduated nurses and contributed to a better quality of care for the patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Knowles, Rachel. "Factors contributing to the commission of errors and omission of standard nursing practice among new nurses." Honors in the Major Thesis, University of Central Florida, 2013. http://digital.library.ucf.edu/cdm/ref/collection/ETH/id/860.

Full text

Abstract:

Every year, millions of medical errors are committed, costing not only patient health and satisfaction, but thousands of lives and billions of dollars. Errors occur in many areas of the healthcare environment, including the profession of nursing. Nurses provide and delegate patient care and consequently, standard nursing responsibilities such as medication administration, charting, patient education, and basic life support protocol may be incorrect, inadequate, or omitted. Although there is much literature about errors among the general nurse population and there is indication that new nurses commit more errors than experienced nurses, not much literature asks the following question: What are the factors contributing to the commission of errors, including the omission of standard nursing care, among new nurses? Ten studies (quantitative, qualitative, and mixed-mode) were examined to identify these factors. From the 10 studies, the researcher identified the three themes of lack of experience, stressful working conditions, and interpersonal and intrapersonal factors. New nurses may not have had enough clinical time, may develop poor habits, may not turn to more experienced nurses and other professionals, may be fatigued from working too many hours with not enough staffing, may not be able to concentrate at work, and may not give or receive adequate communication. Based on these findings and discussion, suggested implications for nursing practice include extended clinical experience, skills practice, adherence to the nursing process, adherence to medications standards such as the five rights and independent double verification, shorter working hours, adequate staffing, no-interruption and no-phone zones, creating a culture of support, electronically entered orders, translation phones, read-backs, and standardized handoff reports. B.S.N. Bachelors Nursing Nursing

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Lind, Felicia, and Kristin Skoglund. "Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år i yrket : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5941.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är en profession med komplexitet där den professionella sjuksköterskan bör inneha kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt, för att kunna leda och ansvara för en god patientsäker omvårdnad. Det examineras ungefär 5000 sjuksköterskor varje år i Sverige. Sjuksköterskestudenter som närmar sig examen upplever blandade känslor. Både en glädje över att snart vara färdiga sjuksköterskor, en oro över att inte besitta kompetens nog för rollen samt en osäkerhet inför att arbeta självständigt och att ansvara för beslut i patientrelaterade omvårdnadsfrågor. Efter två år i yrket väljer 30 % av de nyutexaminerade sjuksköterskorna att lämna yrket. Syfte: Syftet var att få en fördjupad förståelse av nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år inom professionellt kliniskt arbete. Metod: Metoden som används är en litteraturöversikt som baseras på elva artiklar bestående av två med mixad metod, en av kvalitativ design samt sju med kvantitativ studiedesign med Benners (1984) teori från Novis till Expert som stöd som vid resultatdiskussion. Resultat: Den nyutexaminerade sjuksköterskans erfarenheter sammanfattas under fyra huvudteman: Rollförväntningar, Arbetskultur och Miljö, Utvecklande av kompetens samt Fokusskifte. Undertema till Rollförväntningar är Osäkerhet och Kaos. Undertema till Arbetskultur och Miljö är Introduktion och Handledning. De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade förväntningar på rollen som sjuksköterska som ledde till en skrämmande erfarenhet i den kliniska verksamheten. Positiva erfarenheter hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förenade med att ha en bra handledare och en stödjande arbetsmiljö. Efter att utövat professionen i nästan ett år upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna en tillfredsställelse med utvecklingen av yrkeskompetensen. Under de första sex till tolv månaderna koncentrerade de nyexaminerade sjuksköterskorna sina krafter på lära känna den nya arbetsmiljön och erhålla acceptans från arbetskollegor. Vart efter trygghet i rollen växte, skiftade sjuksköterskan fokus från sina egna behov till patientens. Diskussion: Resultatet diskuterades med stöd av Benners teori. Resultatet visade på att flertalet av de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte uppfattade sig redo att självständigt agera, hantera och organisera omvårdnaden och upplevde ett behov av mer empirisk erfarenhet för att hantera sin roll som sjuksköterska. De nyutexaminerade sjuksköterskorna var i behov av stöd vilket även Benner beskriver i sin teori. Att uppleva stöd från arbetskollegor och andra sjuksköterskor med mer gedigen erfarenhet var ytterst viktiga faktorer för den nyutexaminerade sjuksköterskans hälsa och kompetensutveckling, men flertalet av studierna visade på att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de saknade stöd. Den nyutexaminerade sjuksköterskan koncentrerar sig på den egna utvecklingen samt att följa utstakade riktlinjer, vilket kan orsaka att patienten hamnar i bakgrunden för den nyutexaminerade. Det är först när den nyutexaminerade sjuksköterskan skaffat sig tillräckligt med erfarenheter och självförtroende hen skiftar fokus från sina egna behov till patientens. Background: The nursing profession is a profession with complexity where the professional nurses must have knowledge and understanding, skills and abilities, judgment and approach, to be able to lead and be responsible for good and safe patient care. Approximately 5000 nurses graduate every year in Sweden. Nursing students approaching graduation experienced mixed feelings. Both a delight to soon be finished nursing while concern was expressed about not possessing the skills enough for the role, as well as an uncertainty to work independently and be responsible for decisions in patient-related health issues. After two years in the profession approximately 30 % of the newly graduated nurses choose to leave the profession. Aim: The aim was to gain a deeper understanding of how the newly graduated nurses experience their first year in the professional clinical work. Method: The method used is a literature review based on eleven articles consisting of two with mixed method, one of qualitative design and seven with quantitative study design with Benner's (1984) theory from Novis to Expert as support for discussion of the results. Results: Four major themes emerged: Role Expectations, Work Culture and Environment, Development of expertise and Focus shift. Subthemes to Role Expectations is Uncertainty and Chaos. Subthemes to Work Culture are Environment's Introduction and Mentoring. The newly graduated nurses had expectations about the nursing role that led to a terrifying experience in clinical practice. Positive experiences of the graduate nurses were associated with having a good supervisor and a supportive work environment. After practicing the profession for nearly a year, the newly graduated nurses experienced satisfaction with the development of the professional skill. During the first six to twelve months the newly graduated nurses concentrated their energy on getting to know the environment and receive acceptance from colleagues. When security grew in the nursing role, the nurse shifted the focus from their own needs to the patient's needs. Positive experiences of the newly graduated nurses were associated with having a good supervisor and a supportive work environment. Discussion: The results were discussed with Benners theory. The results showed that the majority of the newly graduated nurses did not perceive themselves ready to act independently, manage and organize care, and felt a need for more empirical experience to handle the nursing role. The newly graduated nurses stated a need for support from an experienced nurse, in which Benners agrees and describes in her theory. Experience support of colleagues and other nurses with more experience was extremely important factors for the newly graduates health and development of competence, but most of the studies showed that newly graduated nurses felt that they lacked support. As the competence increased the newly graduated nurse experienced that their previous focus on getting acceptance from colleagues was replaced by a focus on the patient and their care. According to Benners theory the newly graduated nurses concentrate on their own development and guidelines, which can cause the newly graduated nurse to lack focus on the patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Chang, Huei-Lan, and 張慧蘭. "Factors Related to Newly-Under Graduated Nurses TurnoverRates." Thesis, 2008. http://ndltd.ncl.edu.tw/handle/28263541649366197881.

Full text

Abstract:

碩士 臺北醫學大學 護理學研究所 96 Turnover for incoming recently graduated nursing personnel within the first six months can be as high as 58.7%. Each hospital naturally aims to lower turnover rate, otherwise it would constantly train new employee and this new employee would most likely leave whenever the time comes. Therefore, under vicious cycle of new employee turnover, nursing quality would definitely suffer. Still, the real cause of turnover must be located to stem the tide. Thus, how to lessen the turnover would be paramount prior real solution can be found. Consequently this research is to understand the relevant turnover factors for newly employed nursing personnel who just graduated. Analysis would be focused on personal attribute for incoming graduate of new nursing personnel, and the relevancy with turnover factors. Then comparison would be made between personal attribute and turnover factor, so that suggestions would be proposed in regard to how to effectively lessen the turnover for recently graduated nursing personnel. This research adopts Cross-Section Research Design and conducts query of quantitative research. And self-designed 「Query for turnover factors of incoming recently graduated nursing employee」 is also adopted. The significant portion for research tool is further tested for retest reliability. The Cronbach''s α is found to be .97. Validity test adopts expert content validity test. Research study were those who joined National union of nurses associations, R.O.C scattered over 22 counties and cities nationwide, in addition to those served at local hospitals as their first full time jobs and quit within a year. And these nurses were practicing under registered license and had a change of registration afterward. This research started on Oct. 8, 2007 and up to Dec. 23, 2008. Under the concurred assistance of 22 unions of nurses associations in collecting questionnaires, and 153 were collected from unions located at 18 counties and cities, 3 of the 153 were rated ineffective with an effective ratio of 98.04%. The findings of this study indicated that, in the individual basic attribute category, those under the age of 25 were 93.3%. 63.9% were possessing education backgrounds of and above university level. And seniority of less than 3 months was accounted at 60.7%. As for employment, those worked under contract and project employment contract were 59.3%. Within these, 66.7% were under the category of no contract protection, and 25.3% of them were paid with monthly salaries of less than 25,000 NTD. Within the seven job severance factors, the total average value was 2.79 (SD=0.79). Within the average value of 「nursing profession characteristics」 3.35(SD=0.88), which was attributed to the most significant factor that would affect the job severance. This questionnaire adopts Likert scale to measure the scores. Score of 3 represents somewhat concurred. Within 50 categories of the questionnaire, there were 16 categories with average value of 3 and above (including 3). And within these, “nursing profession characteristics” occupied 9 categories out of the 16. Within each category of analyzing the job severance, 2 of the “individual and family” item scored with average value above 3. And 2 of the “salary and benefit” average value scored above 3. 9 of the “nursing profession characteristics” scored above 3. Only 1 of the “development and pursing the advanced degrees” scored above 3. And only 1 of the “organizational considerations” scored above 3. After comparing different attributes for the soon-to-be graduated incoming nursing personnel with those of job severance factors, the variance for these indicated that, the level variance for employment hospitals exhibited statistical significance in ”nursing profession characteristics” with F value = 4.134(p<0.05). Through Scheffe’s method, it discovered that the employment hospital level rated as medical center (new system rating as excellent) exhibited significantly higher rating than those of regional hospital level(new system rating as qualified). Since the employment organizational differences did exist, therefore three factors like ”nursing profession characteristics”, ”development and pursing of advanced degrees” and ”organizational considerations (with P<0.05) were significantly impacting the job severance outcome, in addition that the salary difference was also significantly impacting the F value=3.02(P<0.05) of the job severance factor. Since the undesired manpower inadequacy, job stress and constant overtime work in addition to the adjustment and inadequate self preparation for incoming recently graduated employee were found to be the causes that result with over sixty percent turnover rate within the three months of employment time frame, this research suggests that the solution for this problem must come from combined efforts from industry, bureaucracy and academic circles. Then, future nursing quality would not be lessened and general populace can expect to be provided with superior quality of nursing service.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Butters, Katheryn Janine. "A qualitative study of the ethical practice of newly graduated nurses working in mental health : a thesis presented in partial fulfilment of the requirements for the degree of Master of Philosophy in Nursing at Massey University." 2008. http://hdl.handle.net/10179/860.

Full text

Abstract:

Despite nurses having legitimate ethical rights and responsibilities, they are often constrained in practice from acting in ways they believe to be morally correct. This thesis presents a qualitative exploration of factors that influenced eight newly graduated nurses as they endeavoured to practice ethical mental health nursing in New Zealand. Data was gathered from in depth interviews with the participants and analysed using a thematic analysis method. A critical lens was employed to view the data so as to make visible aspects of the social and political context within which the participants were situated. The participants? moral practice was profoundly influenced by a number of relational experiences they had. These relationships were then determinants in their moral development, professional socialization and their ability to practice in accordance to their moral beliefs. Key aspects of these relationships were their experiences with nursing education and the influence of the organisations where they worked. Recommendations are made to both areas to enable and support moral nursing practice for new graduate mental health nurses. New graduate nurses inherently desire to practice in a way that honours the client and is therefore inherently ethical. Moral nursing practice is an everyday occurrence that must be situated in a culture of respect and regard for both clients and nurses. New graduate nurses have much to offer the profession and the tangata whaiora of the mental health services. They must be valued and supported to act in accordance to their moral ideals.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Alami, Hassani Sara. "Le parcours expérientiel de l’exercice du leadership clinique infirmier chez des infirmières bachelières nouvellement diplômées." Thesis, 2019. http://hdl.handle.net/1866/24536.

Full text

Abstract:

Dans le système de santé québécois, il est attendu des infirmières qu’elles développent et démontrent un niveau élevé de leadership clinique infirmier [LCI] dans leur pratique. En effet, des auteurs soutiennent que le développement de cette compétence est primordial à l’optimisation de la qualité des soins et de la sécurité des patients (Goudreau, Pepin, et al., 2015; Stanley et Stanley, 2018). D’autres soutiennent que l’exercice du LCI présente un important défi pour les infirmières nouvellement diplômées [IND] qui continuent d’apprendre à prioriser, à organiser les soins et à déléguer (Benner, 2001; Ekström et Idvall, 2015). Une recension des écrits sur le LCI des IND n’a permis d’identifier que cinq recherches-clés. Elles portent sur le processus de développement du LCI (Pepin et al., 2011), ainsi que sur les moyens de soutenir ce développement et l’exercice de cette compétence en milieux cliniques (Chappell, & Richards, 2015 ; Ekström et Idvall, 2015 ; Larue et al., 2013 ; Won, 2015). À notre connaissance, seules une recension systématique (Chappell et Richards, 2015) et quatre études qualitatives (Ekström et Idvall, 2015 ; Larue et al., 2013 ; Pepin et al., 2011 ; Won, 2015) se seraient intéressées à l’exercice du LCI spécifiquement chez des IND. Ces articles illustrent les difficultés rencontrées très tôt dans la pratique des IND. Le développement et l’exercice du LCI permettent aux infirmières de faire face à l’exercice de leur rôle professionnel et ultimement à l’amélioration de la qualité de la prestation de leurs soins. Afin de mieux comprendre comment les IND exercent cette compétence auprès des patients, ce mémoire de recherche, publié par article, s’intéresse au parcours expérientiel du LCI chez des IND. Grâce et à une posture épistémologique constructiviste (Guba et Lincoln, 1994), cette étude descriptive interprétative (Thorne, 2016) avait comme but de décrire le parcours expérientiel de l’exercice de cette compétence infirmière à travers la première année de pratique professionnelle. De plus cette étude avait comme autre objectif d’identifier les éléments du contexte de pratique qui facilitent ou contraignent l’exercice de cette compétence chez les infirmières bachelières nouvellement intégrées dans le milieu professionnel. Pour y arriver, le cadre de référence de cette étude reposait essentiellement sur le modèle de développement de l’expertise professionnelle (Benner, 2001), ainsi que sur la notion d’individuation au travers des parcours de vie, élaborée par Carpentier et White (2013) Grâce à un échantillonnage de convenance, huit infirmières ayant respectivement 1, 5 (n=2), 6 (n=3), 10 ou 11 mois de pratique clinique, ont été recrutées dans un centre hospitalier universitaire francophone. Des entretiens semi-dirigés d’une durée de 45 à 60 minutes ont été effectués. Une analyse de contenu thématique (Thorne, 2016) selon la méthode proposée par Paillé et Mucchielli (2016) a été réalisée. Les résultats indiquent que pour les IND le LCI est difficile à exercer durant les premiers mois de pratique clinique. Néanmoins, l’exercice de cette compétence s’avère évolutif et exponentiel à l’expérience clinique. Sur une trajectoire de 12 mois, les IND décrivent cinq manières cumulatives d’exercer leur LCI dans leur pratique clinique au chevet des patients, soit par 1) le maintien d’une qualité des soins optimale ; 2) la collaboration et la communication efficace avec les équipes inter et intra professionnelle 3) l’adoption du rôle de précepteur clinique ; 4) l’implication professionnelle au-delà des soins aux patients 5) la consultation des résultats scientifiques à des fins d’amélioration des pratiques. De plus, celles-ci identifient différents facteurs facilitants et contraignants l’exercice de cette compétence. Ces facteurs se regroupent dans trois grandes catégories, soit : 1) les équipes de soins, 2) les quarts de travail, ainsi que 3) les ressources. Cette étude contribue au développement des connaissances sur le LCI et fournit des pistes quant aux stratégies permettant d’appuyer l’exercice de cette compétence critique au sein de la pratique infirmière. Les IND sont une ressource précieuse « et tout devrait être mis en œuvre pour améliorer la rétention des effectifs et réduire le roulement de personnel de ce segment important de la main-d’œuvre infirmière » (Fallatah, Laschinger et Read, 2017, p. 173, traduction libre). Ainsi, de nombreuses pistes de réflexion ont été proposées pour la pratique, la recherche, ainsi que la formation. In the Quebec health system, nurses are expected to develop and demonstrate high level of clinical nursing leadership (CNL) in their practice. In fact, researchers argue that the development of this competency is essential to optimizing the quality of patient care and patient safety (Goudreau, Pepin & al., 2015; Stanley & Stanley, 2017). Other researchers argue that the exercise of CNL presents a significant challenge for newly graduated nurses (NGN) who are still trying to learn how to prioritize, organize and delegate care (Benner, 2001; Ekström & Idvall, 2015). We found only five key research studies from our review of the CNL of new graduated nurses. They focus on the development process of this competency (Pepin & al., 2011), as well as ways to support this development and exercise it in clinical settings (Chappell & Richards, 2015, Ekström & Idvall, 2015, Larue & al., 2013, Won, 2015). To our knowledge, a systematic review (Chappell & Richards, 2015) and only four qualitative studies (Ekström & Idvall, 2015; Larue & al., 2013; Pepin & al., 2011; Won, 2015) have focused on CNL practice in NGNs specifically. The literature provides an understanding of the development of this nursing competency, with landmarks of its exercise, but remains silent regarding the pathways of its exercise. In order to better understand and complement the existing research, this qualitative interpretive descriptive study (Thorne, 2016) based on a constructivist epistemological theory (Guba & Lincoln, 1994), described the experiential path of exercising CNL among NGNs in their first year of professional practice, including the identification of elements that facilitated or impeded its exercise, from their perspective. The conceptual framework guiding this study encompasses the development of clinical nursing expertise (Benner, 2001) and the notion of individuation through life courses (Carpentier & White, 2013). Through convenience sampling, eight nurses with respectively 1, 5 (n=2), 6 (n=3), 10 or 11 months of clinical practice, respectively, were recruited from a francophone university hospital center. Semi-structured interviews varying in length from 45 to 60 minutes were conducted with each of the nurses recruited. A content analysis based on themes (Thorne, 2016) according to the method proposed by Paillé & Mucchielli (2016) was carried out. The results indicate that for NGNs, it is difficult to exercise CNL during the first months of practice. However, the exercise of this nursing competency is evolutionary and exponential to clinical experience. We found that over a 12-month period, NGNs identified five cumulative ways of exercising their CNL in their bedside clinical practice, either by 1) maintaining an optimal level of quality of their patient care; 2) collaboration and effective communication with the care team; 3) adopting the role of clinical preceptor; 4) professional involvement beyond the patient care; 5) improving practices through consulting scientific evidence. In addition, we identified various factors facilitating and impeding the exercise of their CNL. In all, these advanced-beginner nurses identified four facilitating factors and five impeding factors. We conclude that the influence of organizational contexts and institutional cultures plays a role in the exercise of this particular leadership competency at the beginning of clinical practice is present. These factors are grouped into three main themes: 1) teams; 2) shifts and 3) resources. We believe that this study contributes greatly to the literature and provides insights into strategies to support the practice of this critical competency in nursing practice. In addition, we hope that this study will serve as a guide for health institutions in adopting strategies that support the exercise of CNL in the nursing field. NGNs are a valuable resource “and every effort should be made to improve retention and reduce turnover of this important segment of the nursing workforce” (Fallatah, Laschinger & Read, 2017, p. 173). Thus, many recommendations have been proposed for practice, research, as well as education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Motsa, Glory Ncamsile. "Professional nurses expectations regarding the competence of the newly qualified comprehensive diploma nurses in Swaziland clinical facilities." Thesis, 2014. http://hdl.handle.net/10210/9689.

Full text

Abstract:

M.Cur. (Nursing Education) The competence of the newly qualified comprehensive diploma nurses has been a cause for concern to professional nurses in Swaziland. Once the diploma graduate nurses are deployed in the clinical health facilities, they tend not to display the expected competence when providing care to patients. This compromises the quality of care given to patients. The purpose of the study is to explore and describe the expectations of professional nurses regarding the competence of the newly qualified comprehensive diploma nurses in Swaziland rural clinical health facilities, in order to formulate strategies to improve their competence and subsequently improve nursing practice in general. A contextual, qualitative, exploratory, and descriptive research design was employed to explore the expectations of professional nurses regarding the competence of the newly qualified comprehensive diploma nurses in the Swaziland rural clinical facilities, thereby formulating strategies to improve practice. A purposive sampling method was used to select professional nurses in the rural clinical facilities of Swaziland who meet the inclusion criteria. The data was collected through focus group interviews. The focus group interviews were directed by the research questions. Data was analysed using the open coding qualitative method of data analysis as described by Tesch (in Creswell, 2007: 154 – 156). This method of data analysis was applied to reduce data from interview transcriptions into themes and categories. Trustworthiness was ensured by using the four criteria described by Lincoln and Guba’s model (1985), namely: credibility; transferability; dependability; and confirmability. Ethical considerations were in accordance with the Faculty of Health Science Committee for Academic Ethics (2005). The researcher obtained approval to conduct the study from the University Higher Degree and Ethics Committee, Scientific and Ethics Committee in Swaziland.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Daigle, Émilie. "Le développement de l’autonomie professionnelle d’infirmières nouvellement diplômées sur une unité de soins intensifs." Thesis, 2019. http://hdl.handle.net/1866/23988.

Full text

Abstract:

La transition du milieu académique au milieu clinique vécue difficilement par les infirmières nouvellement diplômées intégrées sur les unités de soins intensifs a été maintes fois documentée. La pratique professionnelle autonome est, notamment, une des difficultés partagées par les infirmières nouvellement diplômées intégrées sur ces unités. Cette étude a pour but d’explorer les perceptions d’infirmières nouvellement diplômées et de préceptrices quant au développement de l’autonomie professionnelle des infirmières nouvellement diplômées dans un contexte d’intégration, ayant une structure de programme de résidence infirmier, sur une unité de soins intensifs. Les programmes de résidence infirmiers sont des programmes d’intégration développés pour faciliter les expériences de transition des infirmières nouvellement diplômées. Dans ces programmes, le profil de compétences cliniques qui permet d’évaluer le développement des compétences peut se baser principalement sur l’autonomie des infirmières nouvellement diplômées. Rares sont les études sur le développement de l’autonomie professionnelle des infirmières nouvellement diplômées. Comme cadre conceptuel, un modèle prenant appui à la fois sur le modèle des niveaux de développement de la compétence infirmière de Benner (1982), sur l’approche d’évaluation des compétences de Tardif (2006) et sur la définition de l’autonomie professionnelle telle que suggérée par Létourneau (2017) est proposé. Pour la réalisation de cette étude qualitative exploratoire descriptive, des entretiens individuels semi-structurés ont permis de collecter les données auprès d’infirmières nouvellement diplômées (n=6) alors que des préceptrices (n=4) ont partagé leurs perceptions au cours de groupes de discussion. L’analyse de contenu de Van der Maren (1996) a été utilisée pour l’analyse des données. Les résultats de cette étude réalisée dans un contexte de soins critiques portent sur le début de carrière difficile des infirmières nouvellement diplômées sur les unités de soins intensifs, une définition de l’autonomie professionnelle et les facteurs influençant le développement de l’autonomie professionnelle des infirmières nouvellement diplômées. Les facteurs influençant le développement de l’autonomie professionnelle des infirmières nouvellement diplômées et la définition de l’autonomie professionnelle ont été mis en relation dans une carte conceptuelle schématisant le concept à l’étude. En regard de ces résultats, des retombées sont proposées pour la pratique, la recherche, la formation et la gestion en sciences infirmières. The barriers in transition-to-practice for newly graduated nurses on intensive care units has been well documented. Independent professional practice is, in particular, one of the barriers shared by newly graduated nurses integrating an intensive care unit. This research aims to explore the perceptions of newly graduated nurses and preceptors regarding the professional autonomy development of the newly graduated nurses in a nursing residency program on intensive care units. Nursing residency programs were developed in order to facilitate transition-to-practice of newly graduated nurses. In these programs, the evaluation that assesses clinical competence development can be primarily based on the newly graduated nurse’s autonomy. However, few studies focus on the development of professional autonomy of newly graduated nurses. As study framework, a model that includes Benner's stages of clinical competence (1982), Tardif's competency assessment approach (2006) and a definition of professional autonomy as suggested by Létourneau (2017) is proposed. By conducting a descriptive exploratory study, semi-structured individual interviews collected the data from newly graduated nurses (n=6), while preceptors (n= 4) shared their perceptions during focus groups. Content analysis by Van der Maren (1996) was used for data analysis. The results include the barriers encountered in the early career of the newly graduated nurses in critical care setting, a definition of professional autonomy and the influences of the newly graduated nurses’ professional autonomy development. The influences of the newly graduated nurses’ professional autonomy development and the definition of professional autonomy have been linked in a concept map. Considering these findings, implications for practice, research, education and management in nursing were made.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Zolotareva, Liubov. "L’expérience de devenir préceptrice chez des infirmières débutantes." Thèse, 2016. http://hdl.handle.net/1866/18623.

Full text

Abstract:

Dans plusieurs milieux on s’attend à ce que les infirmières récemment diplômées fassent du préceptorat (Cubit et Ryan, 2011). Ainsi, les infirmières sont fréquemment affectées à ce rôle tôt après leur intégration sur le marché du travail et souvent sans préparation adéquate (Debra, 2014; Elmers, 2010). Le but de la présente étude était d’explorer l’expérience de devenir infirmières préceptrices auprès de Candidates à l’exercice de la profession infirmière [CEPI], dans un délai de 0 à 3 ans après avoir elles-mêmes été CEPI. La théorie de la transition d’Afaf Ibrahim Meleis (2010) a servi de cadre de référence en guidant la formulation du but de cette étude qualitative interprétative. La théorie de Meleis (2010) a également accompagné la discussion des résultats de notre recherche. Cinq infirmières nouvellement préceptrices âgées de 24 à 27 ans ont participé à des entretiens semi-structurés. L’analyse des données a été conduite selon les étapes d’analyse thématique proposée par Benner (1994) et Paillé et Muchielli (2006). D’abord, il résulte de notre étude que l’expérience de devenir préceptrice suscite chez les jeunes infirmières l’occasion d’un engagement réflexif sur leur propre expérience d’infirmière et de préceptrice. Puis, elles font l’expérience du sens des responsabilités pour «façonner» la CEPI. Finalement, une proximité avec l’expérience de la CEPI influence l’expérience de devenir préceptrice. Devenir préceptrice tôt dans la carrière d’infirmière semble être le moment opportun. Toutefois, il importe d’essayer d’uniformiser et de standardiser la préparation de l’infirmière soignante à devenir préceptrice. Également, jumeler une infirmière préceptrice plus aînée pour guider la nouvelle préceptrice dans cette expérience serait un atout. Finalement, l’approfondissement du besoin de soutien dans l’accompagnement de l’infirmière dans son expérience de devenir préceptrices est une des pistes pour la future recherche. In today’s reality, nurses start to precept soon in their career (Cubit and Ryan, 2011), and often without any prior notice or preparation (Debra, 2014; Elmers, 2010). The purpose of the present study is to explore the experience of nurses becoming a preceptor for a Candidate to the Profession of Nursing Practice [CPNP], within 0 to 3 years of being CPNP themselves. Five young nurses who were newly preceptors participated in semi-structured interviews. Participants were between 24 et 27 years of age. Data was analysed using Benner`s (1994) and Paillé et Muchielli’s (2006) thematic analysis. The theoretical framework of Transition theory by Afaf Ibrahim Meleis (2010) directed the formulation of the purpose of this qualitative interpretive study. Meleis’s theory also accompanied the discussion of the results of the present study. The results of the present study suggest that the young nurses who are newly preceptors are living through the sense of responsibility of shaping the CPNP, they find themselves situated close to the CPNP experience and their experience of becoming a preceptor leads them to reflect on their personal experience as a nurse and a preceptor. Becoming a nurse preceptor early in their career seems to be an opportune moment. However, it would be recommended to standardise the preparation of the nurses for this new responsibility which could ease their experience of becoming a preceptor. Also pairing a more experienced nurse preceptor to guide the new nurse in the process of acquiring the new role of a preceptor would be an asset. Finally a further research could explore the need for support during the experience of becoming a preceptor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Charette, Martin. "Compétences d’infirmiers nouvellement diplômés d’un programme de baccalauréat basé sur l’approche par compétences : une ethnographie ciblée d’un milieu de soins aigus." Thèse, 2018. http://hdl.handle.net/1866/21204.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Newly graduated nurses'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles