Academic literature on the topic 'Nominalkvot'

Ett problem i bedömning av skrivprov är bristande samstämmighet mellan bedömare. Att fler än en person bedömer samma skrivprov är ett vanligt sätt att öka samstämmigheten, men denna metod är tidskrävande och kostsam. Ett automatiskt bedömningsverktyg, som ger bedömaren stöd på ett effektivt och förutsägbart sätt, vore därför ett användbart hjälpmedel. I artikeln presenteras en pilotundersökning inför ett framtida arbete med automatisk bedömning av skrivprov, där användbarheten av fyra olika textmått i automatisk bedömning undersöks: textlängd, ordlängd, ordvariationsindex och nominalkvot. Materialet utgörs av två korpusar med benchmarktexter från nationella prov, Np 1 och Np 3. Varje prov ges i två olika skolämnen, svenska och svenska som andraspråk. I analysen beräknas medel- och medianvärden samt korrelationer för textmåtten och texternas betyg. Resultatet visar att skillnaderna mellan textmåttens värden i de två korpusarna är relativt stora. I Np 3 uppmäts generellt högre värden för de fyra textmåtten än i Np 1. Vidare korrelerar samtliga undersökta textmått med betyg i Np 1, medan de textmått som visar starkast korrelation i Np 1 inte på ett signifikant sätt korrelerar med betyg i Np 3. Dessutom visar analysen att texter från ett av proven, som har samma betyg men har tillkommit inom olika svenskämnen, ligger nära varandra utifrån de objektiva textmåtten. I ett framtida arbete inför automatisk bedömning av skrivprov måste användningen av textmåtten anpassas till det specifika provet. Vidare bör en automatisk bedömning omfatta många fler textegenskaper än de som mäts med de undersökta måtten.Nyckelord: skrivbedömning, automatisk bedömning, nationella prov, elevtexter, bedömning i svenska och svenska som andraspråkAnalyzing Quantity in Qualitatively Assessed Student Texts – a Future Tool for Fair Assessment?AbstractIn assessing writing one problem is the lack of rater consistency. Letting more than one rater take part in the assessment of the same test is one way of improving rater consistency, but this method is time-consuming and expensive. A tool for automated assessment, giving the human rater support in an effective and predictable way, would therefore be useful. In this article a pilot study is presented, where the usefulness of four automatic text measures in the assessment of writing tests are investigated: text length, word length, word variation and nominal ratio. The data consists of two corpora with benchmark texts from two national tests, Np 1 and Np 3. Each test is given in both Swedish and Swedish as a second language. Mean and median values are calculated, as well as correlations for the text measures and the assessment grades of the texts. The results show important differences between the values of the text measures from the two tests. In Np 3 the values for text measures are generally higher than in Np 1. Further, the four text measures correlate significantly with grades in Np 1, but the measures correlating strongest in Np 1 do not show a significant correlation in Np 3. In one of the tests, the texts with the same assessment grade but different school subjects are very similar according to the text measures. The conclusion is that a tool for automated assessment must be adapted to a specific writing test. Furthermore, an automated assessment should include the analysis of a greater amount of text qualities than those having been the focus of this study.Keywords: assessing writing, automated assessment, national tests, student texts, assessment in Swedish and Swedish as a second language

Studien aktualiserar hur flerspråkiga elevers skriftspråk utvecklas avseende variablernatextlängd och nominalkvot. Syftet med studien är att prova hypotesen om att textlängdoch nominalkvot ökar från början till slutet av läsåret i dagbokstexter skrivna av elevermed svenska som andraspråk i årskurs 5. Med måttet nominalkvot mäts graden avinformationstäthet och textlängd mäts genom att beräkna antalet löpord. I studien ingår9 elever, och för att se hur deras skriftspråk förändras analyseras totalt 63 texter. Studiengrundas på en positivistisk vetenskapssyn, och som stöd för analysen användsdatorprogrammet LIX. Resultatet visar att 6 av 9 elevers genomsnittliga löpord ökar ochatt 3 av 9 elevers genomsnittliga löpord minskar under mätperioden. Dengenomsnittliga nominalkvoten ökar för 5 av 9 elever medan det sjunker för övriga 4.Utifrån studiens resultat kan det konstateras att hypotesen är verifierad eftersom det gåratt urskilja en ökning i både textlängd och nominalkvot. Då flertalet klassrum har blivitflerspråkiga till följd av det ökade antalet elever med svenska som andraspråk blirstudien relevant för verksamma lärare. Vidare kan studien bidra till att vidga läraresperspektiv om den skriftliga förändringen hos elever med svenska som andraspråk.

I denna studie undersöks och analyseras läsbarhet i tre kapitel ur fyra läroböcker i svenska som andraspråk. Två av läroböckerna är utgivna innan den senaste kursplanen i svenska som andraspråk utgavs, 2011, och två läroböcker är utgivna efter det årtalet. Syftet med studien är att få klarhet i om läsbarheten skiljer sig mellan de två äldre och de två nyare läroböckerna med tanke på den senaste kursplanen i ämnet. För att få svar på studiens syfte har en analys använts för att undersöka läsbarheten genom tre olika läsbarhetsfaktorer: nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde. Resultatet visar att läsbarheten skiljer sig i den mån att lägst och högst läsbarhet återfinns i båda de nyare läroböckerna. Resultatet visar även att läsbarheten skiljer sig mellan läroböckerna, men att det inte finns ett generellt samband mellan utgivningsår och läsbarhet.

Att kunna läsa är vitalt för att fungera som en samhällsmedborgare då vi på så vis tar till oss information och kunskap. Den viktiga läsresan börjar för många barn i årskurs 1 om inte tidigare och därifrån ska läsutvecklingen gå framåt. Lärare som arbetar i det första skolåret står inför en stor uppgift då de både ska motivera eleverna till läsning och välja goda läromedel och läseböcker för att stödja läsutvecklingen. Läromedel i svenskämnet är många till antalet, vilket kan medföra att det är ett svårt beslut att som skola eller lärare välja ett läromedel att använda i undervisningen. Uppsatsens syfte är därför att granska ett läromedel i svenska för årskurs 1, och det valda läromedlet är Vips läslära framtaget av Lena Hultgren (2012) och Liber AB. Studien undersöker läromedlets fyra nivåindelade läseböcker med hänsyn till högläsningsboken i relation till olika aspekter. Läseböckerna granskas utifrån hur texterna är språkligt anpassade för elever som befinner sig på olika stadier i läsningen, hur innehållet i böckerna motiverar läsaren och hur samspelet mellan texten och bilderna i böckerna fungerar.I uppsatsen tillämpas både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att systematiskt få svar på det som frågas efter. Kvantitativa värden som LIX, OVIX och nominalkvot har fastställts på utvalda delar av böckerna. Genom ett kodschema har kvalitativa data tagits fram under teman som språkanpassning, motivation samt bild och bildstöd i text, vilka är baserade på det teoretiska ramverket. Samtliga läseböcker besitter överlag låga värden när det kommer till LIX, OVIX och nominalkvot, vilket betyder att böckerna är väldigt lättlästa utifrån dessa kvantitativa mått. Den kvalitativa analysen visar att läseböckerna har stora språkliga skillnader från nivå 1 till nivå 4 då böckerna ska vara anpassade för olika lässtadier. Till viss del motiverar böckerna läsaren genom känslomässigt engagemang, men böckerna är i stor utsträckning beroende av högläsningsboken för att engagera ytterligare. Samspelet mellan bild och text skiljer sig åt mellan böckerna där den första och andra boken i stort är mer beroende av bilderna för förståelsens skull än bok tre och fyra som har en mer utvecklad text och skulle därför kunna förstås utan bilderna som stöd.

Den föreliggande studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag av 20 elevtexter skrivna av elever som har läst kursen svenska 1 på gymnasiet och som har fått betyget A på sina texter i det nationella provet. I enlighet med kunskapskraven för betyget A ska eleven använda ett varierat och välformulerat språk, vilket ligger till grund för denna studies undersökningsvariabler, elevtexternas nominalkvot och variation av fundamenten. Resultatet analyseras utifrån ett genusperspektiv med syftet att se om det framkommer några språkliga könsskillnader i mitt material. Resultatet skiljer sig en del från den tidigare forskningen, men skillnaderna är små eftersom det i mitt material är svårt att urskilja tendenser till könsskillnader mellan flickors och pojkars nominalkvot och deras variation av fundamenten. Däremot är skillnaderna inom de egna grupperna betydligt större. Pojkarna som grupp har de lägsta respektive högsta nominalkvotvärdena, medan flickorna som grupp har relativt jämnhöga nominalkvoter som närmar sig bruksprosans. I jämförelsen mellan flickornas och pojkarnas variation av fundamenten framgår inga tydliga skillnader könen emellan, utan även i detta fall är det snarare inom de egna grupperna som skillnaderna är påtagliga. Undersökningen visar däremot tendenser till samband mellan skrivuppgiftens ämne och elevtexternas nominalkvot och deras variation av fundamenten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka läsbarheten i sex läroböcker som är anpassade eller skrivna för 2011 års läroplan. Avsikten är att undersöka om och hur läsbarheten i läroböcker i naturkunskap och samhällskunskap skiljer sig åt, samt att ta reda på vilken av läroböckerna som är svårast att förstå utifrån lix, ovix respektive enkel och full nominalkvot. Resultaten tyder på att samhällskunskapsböckerna är mindre läsbara än naturkunskapsböckerna. Dessa är därmed de böcker som utifrån varje läsbarhetsfaktor är svårast att förstå. Några stora skillnader mellan läroböckerna förekommer dock inte, de är alla ungefär lika läsbara.

Denna studie är en textanalys och undersöker det skrivna matematikspråket inom tre innehållsområden; algebra, geometri och statistik för att identifiera språkliga svårigheter. Det skrivna språket har jämförts i tre läroböcker från tre olika bokförlag i gymnasiekursen matematik 2c. Studien baseras på tidigare forskning om vad som karaktäriserar det skrivna skolspråket. De utvalda texterna inom de olika innehållsområdena har analyserats med avseende på abstraktion, informationstäthet, komplexitet och läsbarhet. Abstraktion och informationstäthet analyseras med textanalysmåtten nominalkvot, andel nominaliseringar. Informationstäthet analyseras med andelen substantiv och långa ord. Språket studeras med avseende på dess funktion. De traditionella textanalysmåtten läsbarhetsindex, meningslängd, långa ord, lexikal densitet och ordvariationsindex kvantifieras och analyseras för att studera komplexitet och läsbarhet. Valet av de textanalysmått som analyserats är också en begränsning i studien. Ett ytterligare perspektiv hade tillförts om texten analyserats med avseende på nominaliseringar, sats- och meningskonstruktioner, nominalfrasers uppbyggnad och ordvändning. Det teoretiska ramverket är Hallidays språkutvecklingsmodell, den språkteori Halliday utvecklat utgående från hur språket utvecklas, systemisk funktionell lingvistik tillsammans med Cummins modell för andraspråksutveckling. De olika innehållsområdena och de olika läroböckerna skiljer sig med avseende på de textanalysmått som beräknats. Algebraavsnittet i läroboken Ma 5000 från Natur & Kultur är i jämförelse enklare (nominalkvot 0.98, lexikal densitet 56 %, 25 % substantiv, 28 % långa ord och LIX 35.8). Geometriavsnittet från läroboken Ma2c Origo, Sanoma utbildning är förhållandevis enklare (nominalkvot 2.28, 26 % substantiv, 24 % långa ord, lexikal densitet 45 % med ett beräknat LIX värde 37.5). Statistikavsnittet från läroboken Ma 2c från Liber är det enklaste (nominalkvot 1.68, 26 % substantiv, 34 % långa ord, lexikal densitet 56 %, beräknat LIX 44.5). Det högsta beräknade LIX värdet var algebratexten i Ma 2c från Liber (LIX 49.3). Det lägsta beräknade LIX värdet var Ma 5000 från Natur & Kultur, algebra (35.8). Förslag på ytterligare studier är att analysera gymnasiematematikläromedel dels med avseende på hur innehåll framställs med användandet av olika semiotiska resurser förutom texter även bilder, bildtexter, grafer, symboler och siffror. En ytterligare central frågeställning när det handlar om lärande är; ”Om jag beskriver det jag beskriver på det sätt som jag gör, uppfattas det jag beskriver på det sätt som jag önskar”. Det sistnämnda handlar om skrivar-respektive läsarperspektivet. Resultatet från denna studie visar att det skrivna språket i matematikläroböcker är svårt. Svårighetsgraden varierar inom de olika innehållsområdena och mellan de olika läroböckerna.

Syftet med studien är att undersöka eventuella skillnader i flickors och pojkars skrivande under grundskolans tidigare år. I studien undersöks dagbokstexter skrivna av flerspråkiga flickor och pojkar i årskurs tre. Fokus ligger på att undersöka elevernas text- och meningslängd, långord samt nominalkvot. Tidigare forskning utförd på elever i årskurs nio samt på gymnasiet visar att pojkar tagit ett steg närmare flickorna i vissa aspekter i sin skriftliga komplexitet. Vår studie om elevers skrivande i årskurs tre talar till och med för att pojkarna gått förbi flickorna. Materialet består av tio dagböcker skrivna av sex flickor och fyra pojkar. I studien delar vi in eleverna som skriver texterna i flickor och pojkar, och vi förutsätter därmed att det finns vissa skillnader mellan dem som påverkar deras skriftspråksutveckling. Vi utgår från en positivistisk vetenskapsteori med en viss kvantitativ ansats och med tydligt mätbara textaspekter. De skillnader som studien visar är att pojkar skriver längre texter, har högre nominalkvot samt använder fler långord. Flickorna skriver däremot längre meningar än pojkar.